Trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna i Stockholms län

Trafiksäkerhetsarbetet i kommunerna i Stockholms län Resultat av enkätundersökning 2001 Helena Hartzell 2001 Rapport 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Bakgrund...5 1.1 Trafiksäkra transporter...5 1.2 Barns trafiksäkerhet...5 1.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan"...6 2 Syfte...6 3 Undersökningsmetod...6 4 Resultat...8 5 Resultatdiskussion...17 5.1 Trafiksäkra transporter...17 5.2 Barns trafiksäkerhet...17 5.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan"...18 6 Referenser...20 Bilagor Bilaga 1 Kommunernas svar...21 Bilaga 2 Enkäten...65 2

Förord Trots Nollvisionens stolta intentioner minskar inte antalet dödade och skadade i trafiken. Problemet är högaktuellt och kommunernas betydelse som systemutformare, arbetsgivare, huvudman för skolan och inte minst som upphandlare av transporter får inte underskattas. Intresset för trafiksäkerhet i ett lokalt perspektiv ökar och människor efterfrågar kunskaper kring hur det ser ut i deras kommun. NTF Stockholms län tackar de 24 kommuner som valt att svara på enkäten. Projektledare har varit Helena Hartzell som även stått för analys och dokumentation. Solna i april 2001 Hans Norbeck Kanslichef 3

Sammanfattning Kommunerna i länet arbetar för trafiksäkerhet men inte i någon av kommunerna genomsyras hela den kommunala verksamheten av ett kvalificerat trafiksäkerhetstänkande. En av skattebetalarna betald transport ska naturligtvis inte framkalla ohälsa. Att ohälsa inte framkallas är dock inget vi kan ta för givet. Ett led i modernt kvalitetssäkringsarbete är upprättande av så kallade trafiksäkerhetspolicys. För att minimera riskerna och förebygga alla eventuella konsekvenser krävs att kommunen ställer krav på den som utför transporten vare sig den sker i kommunens egen regi eller upphandlas av en utomstående entreprenör. Det är bara fyra av kommunerna som har en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska utföras. 11 av 23 kommuner uppger dock att de ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. En betydande del av de kommunala transporterna utgörs av skolskjutsar. Hur omfattande skolskjutsverksamheten är, är naturligtvis beroende av så väl kommunens geografi som demografi. Det är dock alltid angeläget att skolskjutsverksamheten i första hand styrs av kvalitetsaspekter och inte kostnadsaspekter. Det är bara 14 kommuner som svarat att man ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts, 7 kommuner vet ej om man gör det och en kommun har svarat att det inte ställs några krav. Om och vem som svarar för utvärdering och revision ser olika ut från kommun till kommun. Inte någon kommun i länet anlitar en utomstående part för revision. Kommunens ansvar som huvudman för skolan har inte gjort att man i någon större utsträckning lyft fram eller nämnt trafiksäkerhet i de kommunala skolplanerna. Bara fyra kommuner uppger att trafiksäkerhet nämns i det dokument som drar upp riktlinjer för verksamheten i kommunens skolor. Två kommuner, av de 23 som besvarat enkäten, har kartlagt barnens skolvägar helt, 17 kommuner har delvis kartlagt skolvägarna medan fyra inte alls gjort någon kartläggning. Samtliga kommuner med ett undantag svarar att man ser det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön. Arbetet med så kallade trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan" har påbörjats i de flesta kommuner men inte i alla. Idag vet man att antalet personskador är 2040 procent större vid korsande på övergångsställe än vid korsande på likvärdig plats där det inte finns övergångsställe. Trots att den kunskapen är väl spridd bland kommunerna är det flera kommuner som inte anpassat sina övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt. Runt om i länet finns fortfarande en stor mängd obevakade övergångsställen på sträckor med högre hastigheter än 50 km/tim. Detta trots att vi idag vet att en förutsättning för säkrare gångtrafik är att hastigheten skall vara högst 30 km/tim, där det finns risk för kollision mellan oskyddade och skyddade trafikanter. Sammantaget visar enkäten att det finns fler är 50 obevakade övergångsställen på 70sträckor på det kommunala vägnätet i länet. Det är tydligt att det finns behov av fortsatt kritisk granskning av kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Ett arbete där enskilda medborgare och frivilligorganisationer måste vara väl informerade för att kunna driva på utvecklingen i rätt riktning även i fortsättningen. 4

1 Bakgrund Närmare 40% av de olyckor som resulterar i dödade och svårt skadade sker på det kommunala vägnätet. Kommunerna har en central roll i trafiksäkerhetsarbetet. Som arbetsgivare och stor upphandlare av många transporter har en enskild kommuns arbete stor inverkan på trafiksäkerhetsarbetet. 1.1 Trafiksäkra transporter En av punkterna i Regeringens 11 punktsprogram för ökad trafiksäkerhet är kvalitetssäkra transporter. Det innebär att Regeringen tar initiativ till att myndigheter med större transportbehov ges direktiv om att kvalitetssäkra egna och upphandlade transporter. Människor och varor transporteras årligen tusentals mil i kommunal regi. De kommunala transporterna kan delas in i två kategorier, dels de transporter som sker i kommunens egen regi, dels transporter som kommunen upphandlar av utomstående entreprenörer. I båda fallen är dock kvaliteten avhängig av den enskilda kommunens krav på och rutiner för kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring av transporter är i dag ett vedertaget begrepp. Seriösa entreprenörer välkomnar stränga säkerhetskrav och då är det oacceptabelt att kommuner gynnar mindre seriösa åkare som tummar på säkerheten och på så vis kan hålla sina anbud lägre än sina konkurrenter. En kommun som satsar på ökad säkerhet kan minska både antalet olyckor och konsekvenser som olyckorna får. Dessutom får en säkerhetssatsning andra positiva effekter bland annat genom att människors känsla av trygghet ökar och därmed bidrar till att förbättra deras livskvalitet. Kanske borde alla typer av transporter och inte minst de som är offentligt upphandlade inspekteras av någon utomstående med regelbundna mellanrum. Hur många kommuner som inte har revision på skolskjutsverksamheten ämnar den här undersökningen ta reda på. Som en naturlig del i trafiksäkerhetsarbetet ställer flera kommuner trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. Vår erfarenhet är dock att alla kommuner inte gör det. Vi vet till exempel att kommuner kan ställa krav på att chaufförer ska vara välklädda men samtidigt inte nämna något om hur transporten i övrigt ska gå till. Även om man ställer krav på entreprenörer glöms ibland de många transporter som sker i kommunens egen regi bort. Hur situationen ser ut i Stockholms län tar den här enkätundersökningen reda på. 1.2 Barns trafiksäkerhet Samtliga kommuner köper transporter i någon utsträckning. Föräldrar som låter sina barn åka skolskjuts ska kunna känna trygghet och tillförsikt inför barnens skolfärd. Trots det vet vi att verkligheten ser annorlunda ut. Många oroliga föräldrar hör av sig till NTF med frågor om skolskjuts. Vi vet att barn åker utan bilbälte eller till och med stående, vissa skolskjutsar håller inte hastighetsgränserna och hållplatserna är inte alltid trafiksäkra. Kommunerna ansvarar inte bara för skolskjutsar till och från skolan utan även för skolans undervisning i trafik och trafiksäkerhet. Kommunen är idag huvudman för skolan och ytterst ansvarig för skolarbetet. Skolan och lärarna har en mängd krav på vad som ska hinnas med, samtidigt som verksamheten styrs av skollagen och de riktlinjer som politikerna drar upp i den kommunala skolplanen. En enskild lärare som vill arbeta med trafik är alltid hjälpt av att trafikundervisning behandlas i styrdokumenten. 5

NTF Stockholms län kontaktas hela tiden av människor, ofta oroliga föräldrar, som upplever att deras kommun inte tar deras oro på allvar. Man vill ha hjälp av sin kommun att åtgärda trafikmiljön men upplever att kommunen inte vill kännas vid den beskrivning av ett trafiksäkerhetsproblem som man presenterar och än mindre vill försöka komma till rätta med problemet till exempel genom ombyggnader i trafikmiljön. Mot bakgrund av det frågar vi i enkäten om kommunen ser det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön. 1.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan" I Regeringens 11 punktsprogram för ökad trafiksäkerhet är säkrare trafik i kommunerna en av punkterna. Regeringen har förklarat att det är angeläget att kommunerna ser över sitt gatunät utifrån säkerheten och genomför åtgärder för att förbättra den. Enligt modern trafik och samhällsplaneringsprocess bör kommuner samråda med sina invånare kring förändringar i trafikmiljön. I många kommuner diskuteras hela tiden stora och små projekt med syfte att göra trafikmiljön säkrare. "Lugna gatan!" är en handbok framtagen av Svenska Kommunförbundet med förslag till planeringsprocess vid förnyelse av gatumiljön. Syftet med handboken är att beskriva en planeringsprocess som tillgodoser dagens krav på trafiksäkerhet, trygghet, luftkvalitet, tillgänglighet, kostnadseffektivitet mm och samtidigt främjar delaktighet och medinflytande för alla berörda. Enligt "Lugna gatans" principer gör kommunerna så kallade trafiknätsanalyser. Dessa syftar till att identifiera de delar av blandtrafiknätet där de olika trafikslagen har motstridiga anspråk på framkomlighet och trafiksäkerhet samt därefter söka nätåtgärder som kan minska eller eliminera dessa konflikter. Det kan innebära att begränsa bilarnas faktiska hastighet genom fysisk utformning till högst 30 km/h där gående och cyklister kan bli påkörda av bilister. "Lugna gatan!" utgör alltså ett viktigt redskap i kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Trots Lugna gatans positiva inverkan på trafiksäkerheten har inte alla kommuner gjort trafiknätsanalyser. Vilka kommuner i Stockholms län som gjort nätanalyser undersöks också i den här studien. 2 Syfte Studien syftar till att öka kunskaperna om kommunernas arbete med trafiksäkerhet. Genom en jämförande studie ska skillnader mellan kommuner framträda. Resultatet ska öka förbundets kunskaper kring kommunernas trafiksäkerhetsarbete och bidra till att skapa förutsättningar för ett mer välriktat arbete gentemot länets kommuner. Undersökningen ska också möta invånarnas ökande efterfrågan på kunskaper kring enskilda kommuners trafiksäkerhetsarbete. 3 Undersökningsmetod Den metod som använts är en jämförande enkätstudie. En enkät har skickats till samtliga 26 kommuner i Stockholms län. De som inte svarat inom utsatt tid har fått upp till två påminnelser. Svar har lämnats av tjugofyra kommuner. Två kommuner, Vaxholm och Upplands Bro, har avstått från att svara. Risken med korta enkätfrågor är att svarsalternativen blir så snäva att de kanske inte mäter det som verkligen är av betydelse. Beroende på hur den som besvarar enkäten uppfattar en viss 6

fråga kan två kommuner tänkas lämna olika svar trots att de i verkligheten inte skiljer sig åt vad gäller just den frågan. En fråga som kan uppfattas olika är till exempel Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda i skolan? Eftersom "någon aktivitet" är ett vagt begrepp kanske den ambitiöse som inte upplever sig ha gjort något direkt svarar nej medan den som gjort lika lite men ändock bedömer det som något svarar ja. Då enkäten inte specificerar vad som gjorts riskerar svaren i vissa fall bli missvisande. De frågor som formulerats ger kvantitativt mätbara och jämförbara svar och har formulerats med tanke på presentationen vilket en läsare bör vara medveten om. Resultatet presenteras också på NTF Stockholms läns hemsida www.ntf.se/stockholm För att göra resultatet mer lättillgängligt har svaren här viktats och varje kommun har fått en egen beskrivande text som inte är att förväxla med undersökningsresultatet som presenteras i sin helhet i den här rapporten. 7

4 Resultat I resultatdelen redovisas samtliga svar, fråga för fråga, i den ordning de ställts i enkäten och utan inbördes värdering. Procentandelarna är beräknade efter hur många svar som inkommit på respektive fråga. För mer detaljerad information om vad kommunerna svarat under rubrikerna annat eller som egna kommentarer hänvisas till bilaga. 1. Har din kommun ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? Vet ej 4% Ja 38% Nej 58% Nej Ja Vet ej Samtliga 24 kommuner som har besvarat enkäten, har besvarat den här frågan. Nio kommuner svarar att de har ett trafiksäkerhetsprogram och fjorton att de inte har. En kommun svarar att man inte vet. 2. Har din kommun en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? Vet ej 13% Delvis 4% Nej 70% Ja 13% Ja Nej Delvis Vet ej Bara tre kommuner har en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras. 8

3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? Vet ej 13% Ja 48% Nej 39% Nej Ja Vet ej 11 kommuner svarar att de ställer trafiksäkerhetskrav, 9 att de inte gör det och tre svarar att man inte vet. 3a. Om ja, vilka krav ställs? 12 10 10 9 Krav på hastighetsanpassni ng 8 6 4 2 0 1 7 4 Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav m.m. I diagrammet redovisas antalet kommuner (inte procentandel) som ställt ett visst typ av krav. Vissa kommuner ställer flera av de listade kraven medan andra bara ställer ett eller inget krav. 42 procent ställer krav på hastighetsanpassning, 37 procent kräver bältesanvändning på samtliga i fordonet och knappt 30 procent ställer krav på fordonet. Fyra kommuner eller 16 procent uppger att man ställer andra krav så som, kontinuitet på chaufförer vid skoltransporter, utbildning, drogfrihet, brandsläckare, skyddsvästar etc. För mer exakt information om vilka krav olika kommuner ställer hänvisas till bilaga ett. 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter som kommunen upphandlar varje år? Se bilaga 1 Varje kommun ska ha och har en kommunal skolplan. I skolplanen dras riktlinjer upp för hur och med vad kommunens skolor ska arbeta. Varje enskild skola har i sin tur en lokal arbetsplan där verksamhetens inriktning definieras mer konkret. 9

5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? Vet ej 23% Nej 59% Ja 18% Ja Nej Vet ej Av de 22 kommuner som besvarat frågan svarar fyra att trafiksäkerhet nämns i den kommunala skolplanen, 13 svarar nej. 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Ja 7% Vet ej 43% Nej 50% Ja Nej Vet ej Två av kommunerna uppger att man gör något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna som finns på varje enskild skola. Sju kommuner svarar att man inte gör något och sex svarar att man inte vet. I den lokala arbetsplanen ska skolan än mer detaljerat redogöra för med vad och hur man ska arbeta för att uppnå målen. 10

6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? Vet ej 32% Nej 5% Ja 63% Ja Nej Vet ej Av de 22 kommuner som besvarat frågan har 14 kommuner svarat att de ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandlingen av skolskjutsar. Sju kommuner svarade att de inte vet och en kommun svarade att det inte ställs några trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjuts. 6a. Vilka krav ställs? 12 10 8 6 8 8 11 10 6 Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet,extra bromsprov, däckkrav mm 4 2 Säkrade på och avstigningsplatser Annat 0 1 Här illustreras antalet kommuner som ställer en viss typ av krav. Flera kommuner ställer andra krav än de som finns i enkäten tex. utbildning för förare, drogfrihet, miljödeklaration, bilbälteskuddar, skyddsvästar, nödbloss, kommunikationsutrustning, maxålder för fordon etc. 11

6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? 14 12 13 Entreprenörens ansvar 10 8 6 4 9 5 4 Chauffören ska skriva rapport Kommunens tjänsteman gör inspektioner Utomstående person gör revision 2 0 0 Annat 1 De flesta kommuner har kryssat för fler än ett alternativ medan andra bara har en eller ingen form av kontroll. För mer information kring kommunernas svar se bilaga ett. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? Nej 17% Ja, helt 9% ja,delvis 74% Ja, helt ja,delvis Nej Bara två kommuner, Järfälla och Salem, svarar att skolvägarna är helt kartlagda. Flertalet kommuner, 17 stycken, svarar att skolvägarna delvis är kartlagda. 4 kommuner svarar nej på frågan. 12

8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? 25 20 15 10 5 0 Ett visst avstånd mellan skola och bostad Hur trafikfarligvägen är Annat Diagrammet visar antalet kommuner som kryssat för respektive alternativ. Vem eller vilka som i varje enskild kommun gör bedömningen om skolvägen är farlig eller inte kan utläsas ur varje enskilt svar i bilaga ett under fråga 8a. 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom förskolan, skolan, vården eller annan kommunal förvaltning? Vården Skolan Nej 52% Vet ej 48% Vet ej Nej Vet ej 23% Nej 36% Ja 41% Ja Nej Vet ej Förskolan Annan kommunal förvaltning Vet ej 25% Nej 45% Ja 30% Ja Nej Vet ej Vet ej 40% Ja 10% Nej 50% Ja Nej Vet ej 13

10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? Vet ej 4% Ja Vet ej Ja 96% I enkäten frågades också vem i kommunen som beslutar om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet, fråga 11. För att få veta om det i en enskild kommun är trafikingenjören på delegation eller en politisk nämnd hänvisas till respektive kommuns svar i bilaga 1. 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Planerad start 2001 17% Nej 17% Ja,slutförd 13% Ja,påbörjad 53% Ja,slutförd Ja,påbörjad Planerad start 2001 Nej Tre kommuner har slutfört trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan", vilket motsvarar tretton procent av de som besvarat enkäten. Fyra svarar nej på frågan, man har inte gjort någon nätanalys och uppger inte heller att det finns planer på någon. Över hälften, 12 stycken, har dock påbörjat arbetet. 14

12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? Nej 56% Ja 44% Ja Nej Samtidigt som bara tre kommuner slutfört en trafiknätsanalys så svarar sju kommuner att de genomfört förbättringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter. Tio svarar att man inte gjort några förändringar. Det är tydligt att inte bara de som slutfört en trafiknätsanalys besvarat frågan och att man innan nätanalysen är färdig genomfört förändringar. 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 Ja, via intressentmöten Ja, på kommunens hemsida Ja, via utställning på allmän plats Ja, annat Nej Fem kommuner har kryssat för alternativet: Ja, annat. Några har förtydligat sina svar med vad som avses, en har haft remissförfarande, en annan formerar referensgrupper och ytterligare en har informerat vid olika möten med företag och organisationer. 15

13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 5% 25% Nej Ja,delvis 70% I enkäten ställdes ytterligare en fråga vars svar inte finns grafiskt redovisat i den här sammanställningen. Hur många obevakade övergångsställen varje enskild kommun har på sträckor med hastighetsbegränsning 70 respektive 50 km/tim kan utläsas ur de enskilda kommunernas svar i bilaga 1. Sammantaget kan sägas att de kommuner som besvarat frågan tillsammans har ungefär 50 obevakade övergångsställen på 70sträckor och fler än 3500 på 50sträckor. 16

5 Resultatdiskussion Ska vi vara nöjda med de här svaren. Nja, den som arbetar för trafiksäkerhet hittar både glädjeämnen och anledningar till besvikelse, resultatet lämnar en hel del övrigt att önska. Det är dock glädjande att så många kommuner gör så mycket för trafiksäkerheten samtidigt som vi vet att många tjänstemän arbetar med mycket knappa resurser. Ett strategiskt samlat trafiksäkerhetsgrepp förefaller saknas i det flesta kommuner. 5.1 Trafiksäkra transporter Inte i någon kommun ska en av skattepengar betald transport framkalla ohälsa. Det framstår för många som en självklarhet. I alla kommuner upphandlas transporter för hundratusentals kronor varje år. Det är dock få kommuner som i den här studien kunnat nämna en mer exakt summa. Kvalitetssäkring av transporter är en fråga som hamnat allt mer i fokus så också kommunala transporter. Ett led i modernt kvalitetssäkringsarbete är upprättande av så kallade trafiksäkerhetspolicies. Det kan tyckas förvånande att endast fyra kommuner har en trafiksäkerhetspolicy för hur deras transporter skall genomföras. Kommunens upphandlare har dock ofta ansvar för en stor del kommunens inköp och är inte i första hand en trafiksäkerhetsexpert. Därför är det kanske inte så förvånande men inte desto mindre viktigt att tjänstemannen till sin hjälp får en genomarbetad trafiksäkerhetspolicy som stöd i sitt arbete. Nio kommuner svarar att man inte ställer trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter. Kunskaperna kring kvalitetssäkring av transporter är inte tillräckliga. Även om Stockholms län inte i första hand består av landbygdskommuner så förser så gott som alla sina yngre invånare med skolskjuts där det behövs. En central fråga är naturligtvis när det behövs och vem som avgör det. Det är inte alltid föräldrar och barn har samma uppfattning som kommunen. Trafikförhållanden och vägens trafiksäkerhet är en viktig faktor som ska ligga till grund för bedömningen av rätten till skolskjuts. Trots det uppger fyra av kommunerna att vägens trafikfarlighet inte är en faktor som ger rätt till skolskjuts, de flesta 75 procent svarar dock att en trafikfarlig väg ger rätt till skolskjuts. Det är naturligtvis också av intresse vem som avgör om vägen är trafikfarlig eller inte. Är det till exempel lämpligt att handläggaren ensam gör den bedömningen? 5.2 Barns trafiksäkerhet Enligt FNs barnkonvention skall staterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa barns överlevnad och utveckling, skydda barn mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället och erkänna barns rätt till lek och rekreation. Det gäller även Sverige och kommunerna i Stockholms län. Tillgängligheten för barn har förändrats. Generellt sett är allt för få grannskap ordnade med tanke på barns rörelsefrihet, miljö och säkerhet. Barns förmåga att röra sig är relaterat till deras utveckling och behov av frihet och rörlighet. Vägar och gator i våra kommuner skall vara en resurs och inte utgöra ett hinder för detta. För detta har kommunen som väghållare ett stort ansvar. En kommun kan genom att utforma vägmiljön och gaturummet så att barns fria rörlighet förbättras bidra positivt till att skapa goda levnadsvillkor samt god tillgänglighet, miljö och säkerhet för barn. Det är en stor och viktig arbetsuppgift som vilar på kommunerna. Bara fyra av kommunerna säger att trafiksäkerhet nämns i den kommunala skolplanen. Bland det stora flertalet av kommunerna har ämnet inte fått en mer framskjuten plats än så. Att trafiksäkerhet inte nämns i den kommunala skolplanen hindrar naturligtvis inte att man talar 17

om trafiksäkerhet i de lokala arbetsplanerna ute på skolorna. Det är dock bara två kommuner, Huddinge och Stockholm som uppger att man gjort något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna. Att barn inte är trafikmogna före tolv års ålder innebär det att trafik inte hör hemma i skolan? Många med oss svarar nej på den frågan, men ändå har inte trafiksäkerhetsarbetet en mer framskjuten plats i många skolor. Borde inte barns rätt till säkerhet och trygghet göra att närmiljön och inte minst dess demokratiaspekter måste lyftas fram i skolan och dess undervisning? Det finns inget som tyder på att betydelsen av att lärare och elever får trafik, trafikmiljö och trafiksäkerhetskunskap har minskat även om vi idag vet att det inte går förvänta sig att barn ska bete sig säkert i trafiken. Ansvaret vilar på oss vuxna, inklusive kommunen. 5.3 Trafikmiljö och "Lugna gatan" Trots att kommunerna fått möjlighet till ekonomiskt bistånd från Vägverket har bara tre kommuner slutfört trafiknätsanalyser enligt "Lugna gatan", men elva har påbörjat arbetet. Då en klassificering av gatunätet utifrån "Lugna gatan" är ett mycket bra redskap och motor för fortsatt trafiksäkerhetsarbete är det mindre roligt att fyra kommuner ännu inte påbörjat eller ska påbörja det arbetet i år. För trafiksäkerhetens skull är det dock högst angeläget att arbetet fortsätter och att färdiga nätanalyser inte blir hyllvärmare utan att åtgärder för att förbättra för inte minst de oskyddade trafikanterna prioriteras och påskyndas. Därför är det glädjande att sju av länets tjugosex kommuner uppger att de genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter. Alla bor vi i någon kommun och är alla berörda av det här arbetet. Som aktiva medborgare i en demokrati har vi rätt delta och påverka utvecklingen i vårt närområde. En viktig del i "Lugna gatan" som inte får glömmas bort är den demokratiska processen och förankringen. Det kravet har de flesta kommuner försökt möta med så kallade intressentmöten. Här ska berörda parter aktivt ges möjlighet att påverka inriktning, utformning och genomförande. Så gott som alla kommuner säger sig se det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön, endast en kommun svarar att man inte vet. Hur det fungerar i verkligheten ute i kommunerna är en mycket intressant fråga som inte låtit sig studeras inom ramen för den här enkätundersökningen. Det betyder dock inte att en kritisk granskning av förankringsprocessen inte behövs. Människor saknar inte intresse för trafikfrågor, tvärt om. Däremot kanske man inte har alla kunskaper man skulle vilja ha. Rent spontant är det lätt att tro att obevakade övergångställen är en mer säker plats att passera över en gata än på en sträcka som helt saknar övergångsställe. Undersökningar har dock visat att antalet personskadeolyckor är 20 40 procent större vid korsande på övergångsställe än vid korsande på likvärdig plats där det inte finns övergångsställe. Den kunskapen är dock inte tillräckligt spridd bland vanligt folk. Det gör att efterfrågan på säkrade gångpassager inte ligger i fas med de säkerhetsförbättringar som följer av en ombyggnad. Vi vet att en viktig drivkraft för förändring är medborgarnas efterfrågan och med ökade kunskaper skulle förmodligen allt fler kräva ombyggda övergångsställen. Bland kommunernas tjänstemän finns kunskapen men trots det är det flera kommuner i länet som inte anpassat sina övergångsställen till förmån för oskyddade trafikanters säkerhet. Kanske beror det på att invånarna eller politikerna inte ställer den typen av krav och då väljer man medvetet eller inte att inte driva på arbetet med att säkra gångpassager. 14 kommuner svarar dock glädjande nog att de delvis anpassat sina obevakade övergångsställen. En förutsättning för säkrare gångtrafik är att hastigheten skall vara högst 30 km/ där det finns risk för kollision mellan oskyddade och skyddade trafikanter. I enkäten frågades därför hur 18

många obevakade övergångsställen man har på sträckor med hastighetsbegränsning 50 respektive 70 km/tim. Vissa kommuner gav mycket exakta svar medan andra sa sig inte veta alls, eller gav mer svävande svar. Obevakade övergångställen på dessa sträckor med höga hastigheter och/eller fler än ett körfält i vardera riktningen är inte lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Fordonsföraren har ett stort övertag över den gående genom att fordonet har hög hastighet och stor rörelseenergi och ger fordonstrafikanten skydd. Den gående är utsatt och avvaktar oftast men samspelet kan förbättras med sänkt hastighet, tydliga trafikregler och förändrade värderingar hos trafikanterna. Det är tydligt att det finns behov av fortsatt kritisk uppföljning av kommunernas trafiksäkerhetsarbete. Ett arbete där enskilda medborgare och frivilligorganisationer måste vara väl informerade för att kunna driva på utvecklingen i rätt riktning även i fortsättningen. I Sverige slår vi oss gärna för bröstet med anledning av vår relativa framgång i trafiksäkerhetsarbetet. Trots det visar resultatet av den här undersökningen på brister inte minst vad gäller struktur och samordning i arbetet för förbättrad trafiksäkerhet i kommunerna i Stockholms län. 19

6 Referenser Näringsdepartementet, 11 punkter för ökad trafiksäkerhet, Promemoria 19990409 Svenska Kommunförbundet, "Lugna gatan!, En planeringsprocess för säkrare, miljövänligare, trivsammare och vackrare tätortsgator" andra upplagan, Stockholm 1998 Svenska Kommunförbundet, "Skolskjutshandboken", 1994 Väg och Transportforskningsinstitutet, VTI meddelande 903, Trafiksäkerhet vid skolskjutsning Diskussion i fokusgrupper, 2001 Vägverket, Publikation 1998:108 "Säkra gångpassagen, Handbok för analys och utformning av platser där gående korsar körbanan en avgörande länk i förflyttningskedjan" 1999 20

7 Bilaga 1 Botkyrka 1. Har Botkyrka ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Botkyrka en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet i mindre bussar Krav på bromsprov på vissa bussar 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 10 000 Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet i mindre bussar Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. på vissa bussar 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar och chauffören ska skriva rapport om det sker incidenter så att kommunen kan följa upp. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 21

8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är Annat, nämligen: särskola, elever med vissa behov 8a.Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Trafiksäkerhetskommittén, motsv. 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Tekniska nämnden 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, slutförd 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, på kommunens hemsida och på kommunens bibliotek och medborgarkontor 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 500 st. På 70sträckor ca. 05 st. Danderyd 22

1. Har Danderyd ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Danderyd en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? Vet ej 3. Ställer Danderyd trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? Vet ej 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter Danderyd upphandlar varje år?...tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? Vet ej 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Vet ej 6. Ställer Danderyd trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? Vet ej 6a. Vilka krav ställs? 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, 23

Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i Danderyd om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd motsv. 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"?, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b.Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, planeras 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor, vet ej. På 70sträckor Ekerö 1. Har Ekerö ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Ekerö en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Ekerö kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 24

Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extrabromsprov, däckskrav mm Kontinuitet på chaufför vid skoltransporter och av förståndshandikappade 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 4000 Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Ekerö trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. Säkrade på och avstigningsplatser Kontinuitet på chaufför 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar och chauffören ska skriva rapport om det sker incidenter så att kommunen kan följa upp. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Skolstyrelsen Handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? 25

Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor 11 st. På 70sträckor 15. Alla nya fordon som köps ska uppfylla vissa krav på säkerhet för förare och passagerare, enligt kommunens kravspecifikation. Haninge 1. Har Haninge ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Haninge en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Haninge kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a.Om ja, vilka krav ställs? 26

4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Haninge trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? 6b.Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafikingenjören på delegation Teknisknämnd, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? 27

Planerad start 2001 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? ja, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor På 70sträckor Huddinge 1. Har Huddinge ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Haninge en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Haninge kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 100 000 200 000 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer Huddinge trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 28

6a. Vilka krav ställs? Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Säkrade på och avstigningsplatser 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar På och avstigning. Tjänsteman från kommunen och polis kallas till platsen som sakkunnig om entreprenören och skolledning önskar expertutlåtande. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Ett viss avstånd mellan bostad och skola 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? Vet ej Vet ej 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafikingenjören på delegation 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Planerad start 2001 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000? 29

ja, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor, ca. 350 st På 70sträckor Järfälla 1. Har Järfälla ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Järfälla en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år?? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Annat, nämligen; Krav enligt Förordning om skolskjuts och TSV:s föreskrifter samt Vägverkets föreskrifter, Transportrådets föreskrifter + ramp och lyftplatta. 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Utvärdering av entreprenören och kommunens tjänsteman. 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv? 30

, helt 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Skollagen 4 kap 7 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Skolstyrelsen Handläggaren Berörda tjänstemän i samarbete med handläggaren 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? I okontroversiella fall trafikingenjören på delegation I övrigt trafiknämnd(stadsbyggnadsnämnd) 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"?, påbörjad 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, på kommunens hemsida och på kommunens bibliotek och medborgarkontor Referensgrupper håller på att formeras 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 380 st. På 70sträckor ca. 1 st. 31

Lidingö 1. Har Lidingö ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Lidning en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 3000 Tkr 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan?, ej uttalat 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Samverkande faktorer, olika p g a årskurs etc. 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Rektor 32

9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Trafiknämnden, motsvarande 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Nej 12a. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare? 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor ca. 291 st. På 70sträckor ca. 0 st. Nacka 1. Har Nacka ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nacka en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer Nacka trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? och Nej, kan ställas vid centralt upphandlade transporter 33

3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav mm. 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? Gemensam sammanställning finns ej 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a.Vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. Säkrade på och avstigningsplatser 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Rektor och skola, förening skall rapportera avvikelser 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Rektor 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Vet ej 34

Annan kommunalförvaltning? Vet ej 10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? De fyra områdesnämnderna 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? Ja, i Älta men inte för de tre övriga områdesnämnderna 12b. Om ja, har kommunen genomfört förändringar i trafikmiljön utifrån trafiknätsanalysen som förbättrat för oskyddade trafikanter? i Älta 12b. Har kommunen kommunicerat trafiknätsanalysen med kommunens invånare?, via intressentmöten, på kommunens hemsida, genom utställning på allmänplats Samverkansprojekt, se vägverkets rapport VV 1999:376 13. Har er kommun anpassat era obevakade övergångsställen till den nya lagen om väjningsplikt som trädde i kraft maj 2000?, delvis, pågår på huvudvägnätet 14. Gör en uppskattning av hur många övergångsställen det finns där kommunen är väghållare? På 50sträckor Vet ej På 70sträckor 0 15. Trafiksäkerhetsplanen formeras genom arbete med skyddsronder, lokala kampanjer samt i samråd med annat arbete i olycksskadeprogram tillsammans med sjukvårdsområdena och andra. nollvisionens budskap finns i områdesnämndernas diskussionsplaner. Nykvarn 1. Har Nykvarn ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nykvarn en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? 35

Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet; extra bromsprov, däckskrav mm. Första hjälpen kurs för föraren 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år? 900 Tkr skolskjuts 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? Vet ej 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 6a. Vilka krav ställs? Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet Krav på fordonet, extra bromsprov, däckkrav mm. i minibussar Maxålder för fordon 6b. Om krav ställs, vem besiktigar skolskjutsarna och ser till att kraven efterföljs? Entreprenörens ansvar Kommunens tjänsteman eller ombud kan göra kontroll 7. Är barnens skolvägar kartlagda ur ett trafiksäkerhetsperspektiv?, delvis 8. Vilka faktorer ger rätt till skolskjuts? Visst anstånd mellan bostad och skola Hur trafikfarlig vägen är 8a. Om trafikfarlig skolväg ger rätt till skolskjuts, vem gör bedömningen om vägen är trafikfarlig eller inte? Polisen Rektor Trafikingenjör 9. Har ni under verksamhetsåret 2000 genomfört någon aktivitet för att höja trafiksäkerhetsmedvetandet hos de kommunalt anställda inom, Förskolan? Skolan? Vården? Annan kommunalförvaltning? 36

10. Ser er kommun det som en fördel att invånarna är engagerade och vill förbättra trafikmiljön? 11. Vem beslutar i er kommun om hastighetsbegränsningar på det kommunala vägnätet? Teknisknämnd motsv. 12. Har kommunen påbörjat arbetet med trafiknätsanalys enligt "Lugna gatan"? (om nej gå till fråga 15) 15. Övriga kommentarer kring kommunens trafiksäkerhetsarbete En utredning om trafiksäkerheten utanför två av våra skolor har tagits fram En gång och cykelväg är påbörjad och beräknas vara klar till sommaren En plan för handikappanpassad gatumiljö ska tas fram En plan för att kartlägga trafikfällor ska utredas Byggnation av en 800 meter lång gångbana för att främja säkerheten för skolbarnen är just avslutad Norrtälje 1. Har Norrtälje ett trafiksäkerhetsprogram för innevarande år? 2. Har Nynäshamn en trafiksäkerhetspolicy för hur kommunens transporter ska genomföras? 3. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av transporter? 3a. Om ja, vilka krav ställs? Krav på hastighetsanpassning Krav på bältesanvändning på samtliga i fordonet 4. Till hur många kronor uppgår värdet av de transporter kommunen upphandlar varje år?? 5. Nämns trafiksäkerhet i kommunens skolplan? 5a. Om nej, gör kommunen något för att trafiksäkerhet ska ingå i de lokala skolplanerna? 6. Ställer din kommun trafiksäkerhetskrav vid upphandling av skolskjutsar? 37