1 Den industriella revolutionen Ordet revolution betyder en snabb förändring och en fullständig omvandling av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system. Den franska- och den amerikanska revolutionen är därför typiska revolutioner. Den industriella revolutionen är långsammare, men eftersom den så fullständigt förändrade samhället så räknar man den ändå till revolutionerna. Den industriella revolutionen inleds på 1780-talet, alltså i princip samtidigt som den amerikanska- och den franska revolutionen. Detta är en revolution som börjar i Storbritannien och sedan sprids över världen. I Sverige kommer inte den industriella revolutionen igång på allvar förrän under senare delen av 1800-talet. När vi tänker på den industriella revolutionen tänker vi oftast på industri. Vi ser fabriker med rykande skorstenar framför oss. Vi ser hur städerna växer sig allt större och hur eländiga arbetare släpar sig till fabrikerna för att jobba 12 timmar för usel lön. Vi förstår att det är frågan om en revolution för innan den industriella revolutionen bodde nästan alla människor på landet och arbetade inom jordbruket men idag bor de flesta i städer och har ingen aning om när och hur man ska plantera vete, råg och korn eller hur man tar hand om en ko. Den industriella revolutionen innebar inte bara att det uppstod fabriker utan ändrade fullständigt människors sätt att leva. Hur denna revolution gick till varierar lite utifrån olika länders förutsättningar, men i stora drag måste varje land ändå gå igenom samma process. Livet för de flesta innan revolutionen 97%. Så många tror man var jordbrukare i Sverige innan jordbruksrevolutionen tog fart. De flesta levde i små samhällen och mycket av det man odlade var till sig själv och det man tillverkade i hemmet användes för eget bruk. Visst hände det att man begav sig till en närliggande marknad för att byta till sig nya varor, men det var sällan i någon större skala. Eftersom man odlade i sådan liten skala blev det svårt att spara inför sämre tider. Om det regnade för mycket eller för lite och om somrarna var för varma eller för kalla kunde det bli missväxt och då fick många svälta. De flesta blev inte gamla och barnadödligheten var hög. Detta innebar att befolkningen växte långsamt. Medellivslängden i Sverige så sent som år 1900 låg på drygt 50 år. De som överlevde barndomen levde i genomsnitt till 60 år. Riktigt gamla människor var få. För att det ska kunna bli en industriell revolution krävs det att det finns ett överskott på mat så att inte alla behöver arbeta som jordbrukare och det behövs människor som kan arbeta i fabrikerna. Hur får man då fler människor och hur får man människor att vilja flytta till städerna? Hur får man mat och kläder till alla dem som bor i städerna? Det kan inte bli någon industriell revolution om man inte löser dessa problem.
2 Avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser Att det blev en industriell revolution är en kombination av avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser. Vissa förändringar genomfördes för att man hade en plan över hur man skulle förbättra situationen - man var helt enkelt ute efter vissa konsekvenser. Andra förändringar handlade mer om tur och sammanträffanden. Både avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser samverkade och ledde fram till en av de största, kanske den allra största, förändring av människors livssituation som människan varit med om. Jordbruksrevolutionen Jordbruket måste bli mer effektivt så att det skapas ett rejält överskott av mat som räcker till människor som inte arbetar inom jordbruket. Småbönder som bara odlar jorden för eget behov och nästan aldrig skapar ett överskott måste därför bort. För att jordbruket ska bli effektiv måste det skapas större gårdar med mer mark som gör att den enskilde jordbrukaren får ett rejält överskott av mat att sälja. Genom att sälja överskottet får jordbrukaren pengar att investera. För pengarna kan jordbrukaren köpa upp mer jord och göra investeringar för att få fram ett ännu större överskott och tjäna ännu mer pengar som kan investeras o.s.v. Den här processen började i Storbritannien genom att stora godsägare helt enkelt sa upp de som hyrde hens jord, rev deras små gårdar och började bruka all jord själv med anställd arbetskraft. Småbönder som nu stod utan jord fick antingen arbeta som lönearbetare med andras jordbruk eller flytta för att hitta alternativ försörjning. Jordbruket blev effektivare, men ledde också till ökad ojämlikhet där de rika på landsbygden blev ännu rikare och de fattiga ännu fattigare. Processen att göra jordbruket mer effektivt kunde också genomföras mer brutalt. I de södra delstaterna i USA uppstod stora plantager där man odlade bomull som man sedan exporterade framförallt till Storbritannien. All arbetskraft var slavar. I Sovjetunionen skapades stora jordbruksenheter först på 1900-talet genom att staten tog över ägandet av all jord och gjorde alla som sysslade med jordbruk till lönearbetare. Bönder som klagade när de blev av med sin jord avrättades helt enkelt. I Sverige genomfördes något som kallas Skiftet i slutet på 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Innan skiftet var alla åkrar indelade i remsor som tillhörde olika bönder. På så sätt fick alla del av jorden på de jordar där det växte bäst och de jordar där det växte sämst. Det var ett rättvist system, men fruktansvärt ineffektivt. Alla bönder som delade en åker var tvungna att vara överens om man skulle odla något annat eller våga satsa på någon ny odlingsmetod. De mest försiktiga bönderna, som inte vågade satsa på något nytt, blev därför de som alla andra fick anpassa sig till. Skiftet, som bestämdes av staten, innebar att systemet med remsor (eller tegar som det kallades) togs bort. Varje bonde fick sin egen åker att bestämma över. De som fick de sämre åkrarna var naturligtvis inte glada, men nu kunde jordbruket effektiviseras.
3 Före skiftet Efter skiftet Exempel på nya möjligheter för en bonde som har råd och mod att satsa: Plog med vändskiva. Man når djupare ner i jorden vilket innebär att det man odlar skyddas bättre mot kyla och regn. Konstgödsel. Inom kemin tog man fram nya gödningsmedel vilket innebar att man inte var beroende av att ha en massa kor för att få naturligt gödsel. Så småningom kommer jordbruksmaskinerna: traktorn och skördetröskan till exempel. Bättre sädesslag. Forskningen tar till exempel fram bättre vete som ger fler korn på varje ax. Demografi Befolkningsmängden började stiga kraftigt under 1800-talet. Den svenska diktaren Esaias Tegnér, som levde under 1800-talet, sammanfattade orsakerna med freden, vaccinet och potäterna. Under 1800-talet var Sverige och många andra europeiska länder inte längre inblandade i några stora krig. Under krigen hade många dött på slagfälten men framförallt i farliga sjukdomar som spreds snabbt i arméerna. Vaccineringen mot smittkoppor minskade barnadödligheten. Den brittiske läkaren Edward Jenner hade i slutet av 1700-talet upptäckt att kvinnor som sysslade mycket med mjölkning och då smittats med kokoppor, var skyddade mot smittkoppor som var mycket farligare och bara drabbade människor. Han lyckades isolera kokopporna och ympa in dom i barn. Potatis började odlas på 1800-talet. Den klarade dåligt väder bättre och gav mer mat per odlad kvadratmeter och gav därför viktigt näringstillskott. Fler barn överlevde alltså, samtidigt som människor fortsatte att skaffa många barn. Detta gjorde att syskonskaran växte. Tidigare hade landsbygdsbefolkningen mest bestått av bondefamiljer. Barnen tjänade som drängar eller pigor hos andra bönder några år i väntan på att kunna gifta sig och ta över föräldrarnas gård. När syskonskaran växte räckte inte jorden till alla. Skulle man dela ut åkrarna till alla barnen skulle varje barn få för lite för att kunna försörja
4 sig. Lägger man dessutom till de bönder som slogs ut av konkurrensen och därför tvingades sälja sin jord till mer framgångsrika bönder förstår man att det uppstår nya problem. Vart ska alla arbetslösa på landet ta vägen? torparfamilj Emigrationen till Amerika Innan industrialiseringen dragit igång på allvar och det fanns industrier som behövde arbetskraft, tvingades folk söka sig till andra länder de emigrerade. Under perioden 1820-1930 lämnade 33 miljoner européer sina länder och flyttade till Amerika. I dag stänger Europas länder gränserna för människor ifrån framförallt Afrika som befinner sig i samma situation som européerna gjorde under 1800-talet. Skillnaden jämfört med idag är att under 1800-talet tog Amerika emot alla dessa människor eftersom de behövdes för att odla upp ny jord och till den tidiga industrin. I förhållande till folkmängden stod Irland för den största utvandringen. Sverige kom på fjärde plats med 1,2 miljoner utvandrare av en befolkning som år 1900 uppgick till 5,2 miljoner. Urbaniseringen Under senare delen av 1800-talet, när industrin dragit igång i Sverige, börjar urbaniseringen folk flyttar till städerna. En av dessa är Henning Nilsson i Mina drömmars stad. Städerna växer snabbt och husbyggandet hänger inte med. De fattiga hamnade i slumkvarterens dragiga och smutsiga hus och ofta får flera familjer dela ett rum och kök (tänk på hur Storsäckens familj lever). År 1900 hade Stockholm 300 000 invånare.
5 Industrirevolutionen Jordbruket började producera ett överskott så att alla inte behövde arbeta med att ta fram mat och det fanns nu arbetskraft till industrierna. Men det krävs mer för en industrialisering. Uppfinningar och ny teknik är kanske de viktigaste förutsättningarna. Människor hade under tusentals år tillverkat nästan allt med händerna. Engelsmannen James Watt uppfinner 1784 en maskin som inte drivs av muskelkraft utan av ånga. För att få fram ånga måste du koka upp vatten. Skogarna räcker inte till i Storbritannien så man använder kol från gruvorna till bränsle. Kolgruvorna blir större och erbjuder många arbetstillfällen. I början av industrialiseringen drar man sig inte för att använda barn som arbetskraft. Barnen kan ta sig fram i de trånga gruvgångarna och lönerna kan hållas lägre. När ångmaskinen är uppfunnen kan man börja mekanisera all tillverkning och först ut är textilproduktionen. Först uppfinns spinnmaskinen, sedan kommer vävmaskinen. Nu kan man tillverka tyger betydligt snabbare. Tidigare satt kvinnorna på landet och vävde tyg till familjens kläder flera timmar varje dag. Under 1800-talet tar textilfabrikerna över. Kläder kan göras snabbare, effektivare och billigare eftersom man kan tillverka stora mängder på en gång. Fabriksägaren importerar bomull från USA och säljer kläderna till alla de som bor i städerna och inte gör sina egna kläder. Tekniken sprids och fabriker tillverkar snart allt från tvålar och papper till tåg och fartyg. Men hur ska man kunna transportera alla dessa nya fabriksvaror? För att transportera alla varor behövs bra fartyg och järnvägar. De vackra träfartygen som drivits fram med segel försvinner och ersätts med tunga, fula järnfartyg som drivs fram med ånga. Skeppen transporterar t.ex. bomull från USA och kläder från Storbritanniens fabriker till köpare i andra länder. Järnvägsräls läggs ut och de första tågen lastas med kol från gruvorna till städernas fabriker och till hamnarna där de lastas som bränsle till ångfartygen. Kapital behövs. Hur ska man få tag i de pengar som krävs för att starta en fabrik? Det kostar pengar att starta en fabrik naturligtvis. Du ska köpa in maskiner, råvaror och betala ut löner till arbetarna, men det fanns nu människor som hade gott om pengar och bara letade efter något de kunde investera dom i för att tjäna ännu mer pengar. Många av de som hade pengar hade tjänat dem genom handeln med till exempel Kina som pågått länge. Att köpa billigt porslin eller billigt te i Kina och sedan sälja detta dyrt i Storbritannien hade gjort vissa köpmän väldigt rika. En del storbönder och godsägare hade också tjänat mycket pengar på att sälja sina jordbruksprodukter. Ett annat sätt att få pengar är att man sålde delar av sitt företag till andra som då också skulle få del av vinsten detta kallas aktiebolag. Om företaget skulle gå dåligt var det heller ingen katastrof, för då delade aktieägarna på förlusterna och man kunde aldrig förlora mer än de pengar man än gång satsat. Råvaror behövdes i överflöd för att förse industrierna med tillverkningsmaterial. Hur ska du få tag i allt material du behöver för din tillverkning av fabrikens produkter? Fattiga länder som inte
6 kommit igång med sin egen industrialisering fick nöja sig med att sälja sina råvaror. Råvara kallas det material som ännu inte behandlats och blivit en förädlad vara. Trä är alltså en råvara medan en trästol är en förädlad vara. Kol är alltid en råvara eftersom den inte kan bli något annat. Under 1800-talet börjar Sveriges industrialisering genom att vi exporterar råvarorna järnmalm, trä och havre. Havren går till Londons taxibilar alla hästar som drar runt på hyrdroskorna. Sverige är under lång tid ett typiskt fattigt råvaruexporterande land. Detta är en situation som många utvecklingsländer befinner sig i idag - man exporterar inte industrivaror (förädlade varor), som man kan få mycket mer pengar för, utan råvaror. Marknad för alla varor man vill sälja måste också finnas. Med marknad menar man helt enkelt kunder. Hur ska du få kunder till det du tillverkar på din fabrik? Det måste finnas många som har tillräckligt med pengar för att kunna köpa industrins varor. Fattiga industriarbetare har inte råd att köpa så mycket, så för att hitta kunder måste man också kunna exportera sina varor för att hitta fler köpare. Allra bäst är det om man till och med kan tvinga andra länder att köpa industrivarorna. På 1800-talet blir det allt viktigare för länder i Europa att ha kolonier att bestämma över. Storbritannien förbjöd till exempel all textiltillverkning i sin koloni Indien. Människorna där skulle tvingas köpa alla sina kläder från Storbritannien och de fick inte utveckla några industrier som kunde konkurrera med Storbritanniens industriägare, utan bara satsa på att ta fram och sälja sina råvaror. Från kolonierna köpte man råvaror billigt samtidigt som man tvingade dem att bara köpa industrivaror från moderlandet. Kampen om koloniernas råvaror och kunder var en av orsakerna till att det första världskriget bröt ut! Allt det vi sett ovan skakade om samhället ordentligt. Grupper av människor som tidigare hade makt förlorar den allt mer, andra grupper bli mäktigare och nya grupper uppstår. Samhället förändras ekonomiskt och socialt, men politik och lagar måste man aktivt förändra och detta tar längre tid. Vissa vill att det ska vara som förut, vissa vill ha nya lagar som förenklar och förbättrar deras liv och andra säger att inga förändringar hjälper utan vill ha en totalförändring som de menar kräver en ny revolution (tänk på Tummens drömmar om revolutionen).
7 Borgarklassen med särskild inriktning på hur det var i Sverige Redan under medeltiden fanns det små städer och där levde hantverkarna och köpmännen. Båda dessa grupper hölls små för att de inte skulle riskera att konkurrera ut varandra. Detta innebar att till exempel en särskilt skicklig och populär skomakare aldrig kunde ta mer betalt än sina kollegor. Alla höll samma priser och gruppen skomakare såg till att det inte fanns fler skomakare än att de alla skulle få tillräckligt med kunder. För köpmännen gällde samma regler. Enda undantaget var de köpmän som handlade med varor från andra länder, dessa kunde handla mer fritt, konkurrera med varandra och bli rika. Länge var det också så att all handel bara fick ske i städerna. För att komma in i städerna och sälja varor var man tvungen att betala tull - en avgift för att överhuvudtaget komma in och köpa och sälja varor. Minnet av var dessa tullstationer låg finns kvar i namnen Skanstull och Hornstull till exempel. Skulle man handla med andra länder, var det bara några städer man kunde bo i som tillät utrikeshandel. Detta är bara några exempel på alla de regler som förhindrade ett fritt näringsliv. För oss idag är det naturligt att vi måste visa upp vårt pass när vi kommer till andra länder. Långt in på 1800-talet var man tvungen att visa upp ett inrikespass när man reste runt inom Sveriges gränser! Om man inte ansågs ha ett viktigt ärende som förklarade ens resor, kunde man bli gripen för lösdriveri. Under 1700-talet och 1800-talet började det uppstå allt fler människor som inte passade in i den gamla borgarklassen. Bankirer, advokater, journalister, ämbetsmän, rika jordägare, läkare... hamnade utanför det gamla politiska systemet och var därför inte representerade i ståndsriksdagen. De hade alltså ingen politisk makt trots att de ofta var både välutbildade och/eller hade gott om pengar. Dessutom fanns det alltså en massa lagar som förhindrade det fria företagandet. Under den franska revolutionen var de dessa personer som satte igång allt genom sina protester (som vi läste om i sjuan). Efter den franska revolutionen var det också dessa nya grupper som segrade och vann mer makt och frihet i Frankrike. Den franska revolutionens idéer spreds till andra länder. Man började tala om en överklass och en medelklass, och dessa såg sig nu som en grupp i samhället som kunde gå samman för att kräva fler rättigheter. Ståndssamhället började luckras upp - klassamhället tog över. Omkring år 1800 bestod adeln i Sverige av cirka 11 000 personer. 1809 bestämdes det att vem som helst kunde köpa den jord som tidigare bara adeln fått äga och att alla högre jobb inom militären och som kungens rådgivare (ministrar) kunde ges till vem som helst med begåvning för jobbet. Många andra länder gick igenom samma utveckling. När vissa bönder blev rika samtidigt som adeln förlorade allt mer av sina gamla rättigheter, blev denna medelklass ännu större. Både rika bönder och många adelsfamiljer förvandlades till överklass/medelklass. Hur ska företagandet komma igång om rika och driftiga personer hålls tillbaka av lagar som förhindrar affärsverksamhet och fri konkurrens? Liberalismen
8 Ordet liberalism kommer från det latinska ordet liber som betyder fri. Ordet liberalism började användas i början av 1800-talet och innebar en kritik mot ett samhälle där inte alla hade samma rättigheter och skyldigheter. Man kan säga att liberalismen är en frihetslära som menar att den enskilde individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan. Liberalismens slagord var: Frihet, jämlikhet, äganderätt. När liberalismen uppstod, var den medelklassens ideologi. Men, för drygt hundra år sedan måste vi förstå att samhället var annorlunda. Dagens arbetarklass har blivit som 1800-talets medelklass. Den västerländske arbetaren har idag utbildning, egen bostad, åker på semester och lever på en standard som 1800-talets överklass knappt hade. Dagens arbetarklass har alltså medelklassificerats. Liberalismen talar inte så mycket om klasser, utan om individer. Kampen under 1800-talet handlade om yttrandefrihet och tryckfrihet att individen skulle få säga och skriva vad hen ville. Kampen handlade också om att de välutbildade och rika skulle vara representerade i riksdagen och på så sätt få påverka lagarna, framförallt lagarna som handlade om begränsningar för företagandet. Det allra viktigaste i början av 1800-talet handlade om näringsfriheten. Vem som helst som hade möjlighet skulle få starta en affärsverksamhet eller en industri. Alla begränsningar för denna frihet ville man ha bort! Under 1800-talet kan man säga att medelklassen vann. Här några exempel som gäller Sverige: 1860 försvinner inrikespassen och alla kan resa fritt inom Sveriges gränser. Det är nu Henning tar sig till Stockholm. 1864 det blir fritt att starta affärer och industrier även utanför städerna. Alla som har råd och möjlighet har rätt att starta egna företag och det blir fritt fram att konkurrera med varandra. Grosshandlare som Annikas man Fredrik blir allt fler i samhället. 1866 avskaffas ståndsriksdagen (som vi pratade om när vi läste om franska revolutionen). Sverige är rätt sena med detta om man jämför med andra europeiska länder. Fler människor får rösträtt och rätten att sitta i riksdagen. Men det är bara 5,6 % av svenskarna som nu har rösträtt! Inga kvinnor får rösta. Det finns också gränser för hur lite man får tjäna eller äga för att få rösta och de flesta män äger bara sin egen arbetskraft och har dessutom alldeles för låga löner. Denna riksdagsreform kan du läsa om på sid. 79-80 i Mina drömmars stad.
9 Obs! Du behöver inte kunna de exakta årtalen ovan. Det räcker med att veta att det handlar om 1860 talet i Sverige. Det krävs alltså en hel del för att ett industrisamhälle skulle kunna uppstå och fungera. (1) Människor som kan jobba inom industrin --------då kan vi inte ha ett samhälle där de flesta är bönder. Industrialisering kräver också många som kan arbeta, så befolkningen måste öka. (2) Mat och kläder till de som jobbar inom industrin --------så att det finns mat till alla de som inte arbetar med att producera mat. (3) Maskiner ------ då krävs det att man uppfinner och utvecklar ny teknik. (4) Transportmöjligheter för alla varor som produceras --------- fabriker kan göra mängder av varor men dessa måste ut till kunderna också. Dessutom måste allt fabriken behöver för sin produktion transporteras till fabrikerna. (5) Pengar för att kunna starta och upprätthålla en fabrik -------det måste finnas människor som har råd att starta en fabrik. (6) Tillgång till råvaror så att man kan tillverka fabrikens produkter --------råvarorna får inte vara för dyra för då gör man inte tillräckligt stora vinster. (7) Kunder som kan köpa allt fabrikerna nu kan tillverka --------- det krävs många kunder för att det ska vara lönsamt med fabriker. (8) Lagar som uppmuntrar fri konkurrens och företagande --------då behövs människor som går samman och försöker få igenom sådana lagar. Tips! Använd dessa åtta punkter som instuderingsfrågor. Kunskapskrav: E Du har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden och skeenden. Du visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. C Du har goda kunskaper om historiska förhållanden och skeenden. Du visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. A Du har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden och skeenden. Du visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.