Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Transkript

1 Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna talet del 3: Industrialism och kamp för demokrati Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Nuförtiden tillverkas det mesta som vi använder i fabriker. Så var det verkligen inte förr. Bönderna tillverkade det mesta själva (=självhushållning). Adeln, prästerna och borgarna köpte saker av hantverkare och köpmän. Handeln hade visserligen ökat hela tiden sedan medeltiden men det var mest i städerna som det märktes. Det hade vuxit fram allt fler städer och allt fler människor hade blivit stadsbor, men de allra flesta bodde fortfarande på landsbygden. Under och talet började en del köpmän att anställa fattiga kvinnor i enkla fabriker som inte hade särskilt mycket maskiner i början. Det var mest tyger och kläder som tillverkades i de här första fabrikerna. Men under talet började det användas mer och mer maskiner. Maskinerna gjorde att saker kunde tillverkas mycket snabbare och billigare, det behövdes ju inte läggas ner lika mycket tid på varje sak om man jämför med en vanlig verkstad där en hantverkare gjorde allt för hand. Billig masstillverkning i fabriker började ersätta hantverk i små verkstäder. Bönderna kunde köpa färdiga kläder istället för att tillverka dem själva. Industrialismen förändrade världen De fabriksägare som satsade på maskiner kunde göra stora vinster genom att sälja många saker billigt. Vinsterna kunde sedan satsas på fler och bättre maskiner. Uppfinnare och ingenjörer blev viktiga personer och det satsades mer pengar på att ta fram nya uppfinningar. Det hade uppfunnits mycket saker förr också men det brukade inte vara så många som brydde sig. Nu var det annorlunda. Det startade liksom en kapplöpning om nya uppfinningar och effektivare maskiner. Fler saker kunde tillverkas otroligt mycket billigare och snabbare än förr. Så fungerar det fortfarande. Kapplöpningen om att tjäna pengar genom att satsa på bättre maskiner har bara fortsatt. De företag som inte satsar på nyare teknik slås ut och får lägga ner. Det har blivit som ett system som utvecklas vidare nästan av sig självt. Det är tack vare industrialismen som vi har all vår teknik idag. Det är därför vanliga människor som du själv har saker som adel och kungar förr i tiden inte ens kunde föreställa sig. Industrialismen behövde järnvägar, banker och telegrafer Affärsmännen och fabriksägarna ville att det skulle gå snabbare att transportera sakerna som de vilja sälja. De ville förstås också att det skulle gå snabbt att köpa och få hem det material som man tillverkade sakerna av. Dessutom ville de kunna resa snabbare själva. Därför började man anlägga järnvägar. Bankerna behövdes för att sköta om pengarna som tjänades och som skulle satsas på nya fabriker. Telegraferna (föregångare till telefonerna) behövdes för att skicka snabba meddelanden. Industrialismen behövde politiker som bestämde saker som var bra för affärerna För att kunna bygga järnvägar och ordna annat som behövdes för affärerna så behövde man politiker som bestämde lagar och satsade på nya projekt. Många av affärsmännen och fabriksägarna var själva politiker. Men som vi har sagt tidigare så kunde de inte

2 påverka riksdagen i Sverige så mycket som de skulle vilja. Därför ville de ha en ny sorts riksdag där affärsmännen och fabriksägarna hade mer att säga till om. De ville ha det mer som i Storbritannien. Storbritannien var ju det land där industrialismen hade börjat. Industrialismen behövde naturtillgångar och råvaror För att tillverka varor, köra maskiner och bygga järnvägar så behövdes det energi och råvaror. Energi fick man i början främst av stenkol som fick brytas upp i stora gruvor. Stenkol är ett fossilt bränsle som inte är förnybart och som orsakar miljöförstöring. Det var nu som miljön började gå upp i rök. Råvaror behövde man också förstås, metaller, trä, bomull och mycket annat. Bomullen betydde särskilt mycket för Storbritannien. Vi ska strax berätta mer om Storbritannien, men först ska vi titta på en annan sak som industrialismen behövde. Industrialismen behövde fattiga människor som behövde jobb Den som startade en fabrik behövde förstås ha människor som kunde och ville arbeta där. Ville kanske är fel ord förresten var tvungna ska man nog säga istället. I början var fabrikerna helt livsfarliga och man fick arbeta timmar varje dag, sex dagar i veckan (på söndagar fick man inte arbeta). Ändå ville många jobba i dem. Många föräldrar lät till och med sina barn slita i fabrikerna. Men hur kunde man tvinga folk att gå med på det här? Jo, det handlade ju om fattiga människor som fick välja mellan fabriksarbete eller att svälta ihjäl. Så är det fortfarande i många länder. Vi i Sverige kan till exempel köpa billiga kläder och leksaker för att fattiga människor (även barn) i andra länder tvingas att välja mellan hårt fabriksarbete eller att svälta. Fattiga människor fanns det gott om i hela Europa nu när upplysningen gjort att vi hade bättre mediciner och mat som räckte åt alla. Fler barn överlevde och blev vuxna som fick fler barn som överlevde och så vidare. Befolkningarna ökade därför snabbt, men det fanns inte plats eller arbete på bondgårdarna åt alla. Det blev fler och fler fattiga som inte ägde någonting alls. De fick söka jobb i fabrikerna eller utvandra. Storbritannien var först och blev därför största stormakten Storbritannien var redan en av de mäktigaste stormakterna i världen när industrialismen sattes igång. Där fanns redan gott om rika affärsmän som hade pengar att satsa på fabriker. De hade mer att säga till om i Storbritanniens riksdag (parlament) och kunde få igenom lagar som var bra för affärerna. Sedan gjorde industrialismen Storbritannien till den största stormakten i världen. Fabrikerna tillverkade snabbt bättre vapen än vad de andra länderna hade och pengarna som tjänades på andra produkter (=tillverkade saker) kunde användas till att skicka ut skepp och soldater i hela världen. På så vis kunde Storbritannien roffa åt sig råvaror och mark och tvinga stora länder som Kina att göra dåliga affärer med britterna. Bomullen Bomullen betydde väldigt mycket för industrialismen och Storbritannien. Många av kolonierna (markområden som ägs av ett land som ofta ligger långt borta) i Nordamerika hade lyckats slå sig fria från Storbritannien och bilda det helt nya landet USA. Men de brittiska affärsmännen kunde tjäna pengar på Nordamerika ändå tack vare bomullen. Bomullen som var råvaran till textilfabrikerna i Storbritanniens fabriker odlades i USA. Den odlades på stora jordbruk som kallades plantager som drevs med hjälp av

3 slaveri. Samtidigt som Storbritannien förbjöd slaveri för egen del så tjänade brittiska affärsmän ihop otroliga förmögenheter tack vare ökat slaveri i USA. När det blev inbördeskrig i USA om slaveriet så tvingade britterna istället indiska bönder att odla bomull åt dem. Indierna tvingades odla mindre mat för att ge plats åt bomullsodlingen på sina åkrar, vilket ledde till svält. Invandrarlandet USA blir näst största industrilandet USA blev också industrialiserat. Miljoner fattiga människor utvandrade från Europa för att bli bönder eller arbetare i USA:s fabriker. Ursprungsinvånarna (indianerna) jagades bort från sina hemtrakter av USA:s armé. Deras mark såldes sedan billigt till invandrarna från Europa. Ibland erbjöds invandrarna gratis före detta indianmark. De flesta invandrarna kom först från Storbritannien (3,5 miljoner ), Irland (4,5 miljoner ), Tyskland (5 miljoner ) men många kom från Sverige också (1,2 miljoner ) och senare från andra länder som Polen, Italien, Grekland och Ungern. 2,5-4 miljoner judar utvandrade från främst östra Europa för att undkomma judeförföljelser. (OBS! Alla siffror här och nedan är inte kontrollerade och man kan räkna på olika sätt, men jag tog med dem för att visa att det handlar om väldigt många människor.) Före den stora invandringen under talet härstammade de flesta i USA från Storbritannien och Afrika. I sydstaterna (där bomullen odlades) var 55 % britter och 38 % afrikaner i slutet av talet. I hela USA var andelen afrikanska slavar 19 %. USA blev under talet det näst största industrilandet. Under talet gick de upp på förstaplatsen och blev också världens mäktigaste stormakt någonsin. Sverige då? Sverige var ett litet och fattigt land jämfört med Storbritannien. Men vi sålde mycket järn och trä till Storbritanniens industrier. Svenska affärsmän ville få igång industrialismen i Sverige också, och så blev det. Riksdagen gjordes om så att affärsmännen och fabriksägarna fick mer att säga till om. Järnvägar byggdes och telegrafledningar drogs. Och även i Sverige slet de fattiga i industrierna och gruvorna. Barn var bra att ha i gruvor, det var ju lättare för dem att krypa i de riktigt trånga gruvgångarna. Ett barn fick dessutom bara en tiondel av en vuxenlön. Men vart tog de mänskliga rättigheterna vägen? Industrialismen gjorde affärsmännen och fabriksägarna otroligt rika, samtidigt som tekniken utvecklades snabbt och det fanns allt fler och allt billigare saker att köpa för dem som inte var helt utfattiga. Men var det ingen som tänkte på de mänskliga rättigheterna längre? Jodå. Bland de människor som hade det lite bättre fanns det en hel del som blev mycket upprörda över hur de fattiga led. Många av de som protesterade var både religiösa och inspirerade av idéerna om mänskliga rättigheter. De skrev i tidningar och gav ut böcker för att försöka förändra saker och ting. De krävde till exempel lagar mot barnarbete och att kvinnor skulle få större rättigheter. Författare och journalister påverkade riksdagens debatter och de lyckades få folk att gå ut på gator och torg för att demonstrera. Fast då skickades soldater ut för att slå ner demonstrationerna. En del av affärsmännen som tjänade pengar på industrialismen ville också att samhället skulle bli bättre. Tidningsutgivaren Lars Johan Hierta ägde fabriker men gav ut tidningen Aftonbladet där hans journalister skrev om hur hemskt de fattiga hade det.

4 För och emot demokrati År 1866 infördes en ny sorts riksdag i Sverige, men precis som det hade föreslagits fick bara män med en viss förmögenhet eller inkomst lov att rösta. Kampen för ökad rösträtt och demokrati fick fortsätta. De styrande höll emot. Många adelsmän och rika affärsmän i riksdagen tyckte att rösträtt för alla var en skrämmande tanke. Då skulle ju deras egen makt hotas. Än så länge var det de som bestämde och satt i regeringarna. Vad skulle hända om vanliga arbetare och pigor röstade in nya riksdagsmän? Sina egna riksdagsmän till och med! Kampen hårdnar Under andra hälften av talet hårdnade kampen. Allt fler människor läste tidningar och böcker och idéerna om jämlikhet och rättvisa spred sig allt snabbare. Arbetare bildade fackföreningar för att kräva bättre arbetsförhållanden och rösträtt. Olika partier började bildas i riksdagen och rösträtten blev en av de viktigaste frågorna där. Regeringarna svarade med att driva igenom hårdare lagar för att kunna stoppa artiklar och personer som de tyckte var farliga. Socialdemokratiska tidningsutgivare kunde hamna i fängelse eller tvingas utvandra till USA. Socialdemokraterna Socialdemokraterna skrämde de styrande mest. Det var ju Socialdemokraterna som de flesta fattiga nog skulle rösta på om de fick lov att rösta. Socialdemokraterna ville ändra på samhället så att rikedomarna som industrialismen gav skulle fördelas rättvisare till hela folket. De ville ha en ny revolution, fast helst ingen sådan våldsam revolution som den i Frankrike i slutet av talet. De fattiga skulle få del av makten genom demokratiska val, tyckte de. Socialdemokraterna var socialister, vilket betydde att banker, järnvägar och stora företag skulle ägas och kontrolleras gemensamt istället för av några få rika privatpersoner. Många socialdemokrater var också mycket aktiva i fackföreningarna. Liberaler och Socialdemokrater samarbetar Liberalerna var föregångarna till dagens Folkparti och de ville inte alls ha någon socialism. De gillade väl inte heller att fackföreningarna strejkade för högre lön och bättre arbetsvillkor. Bättre arbetsvillkor var viktiga, men det kunde införas på andra sätt, tyckte de. Fast Liberalerna höll med Socialdemokraterna om många andra saker, framför allt om att Sverige skulle ha allmän rösträtt. Liberalerna lyckades få igenom utökad rösträtt vilket ledde till att Socialdemokraterna kom med i riksdagen. Sedan bildade Liberalerna och Socialdemokraterna regering tillsammans och drev på för allmän rösträtt, vilket riksdagen till slut röstade igenom Kvinnlig rösträtt Redan under franska revolutionen hade en del tyckt att kvinnor också skulle ha samma rättigheter som männen. Men det dröjde ungefär hundra år (runt sekelskiftet 1900) innan det började bli vanligt att kräva rösträtt för kvinnor också. Kvinnor ordnade demonstrationer och fick polisen på sig och författare och journalister ryckte ut och skrev böcker och artiklar fick kvinnor till slut rösträtt och första gången som de kunde använda den var i valet (Det är därför man kan hitta två olika årtal för när kvinnlig rösträtt infördes.)

5 1800- talet del 4: Evolutionsläran förvrängs och utnyttjas av rasister Kolonialism Industrialismen behövde råvaror att tillverka saker av, det har vi redan sagt. Vi har också sett att Storbritannien bar sig illa åt om man tänker på de mänskliga rättigheterna. Men det skulle bli ännu värre. Tyskland höll också på att industrialiseras snabbt och ville också bli en stormakt som hade kolonier att hämta råvaror från. Frankrike var ju en gammal stormakt som hade kolonier sedan lång tid tillbaka. USA hade börjat ta kontroll över andra länder i sin närhet (i Västindien och Latinamerika), utan att alltid göra dem till direkta kolonier. Ryssland var en hungrig och växande stormakt i Asien och hade precis börjat skaffa sig industrier. I slutet av talet började en kapplöpning mellan stormakterna om att ta över så stora delar av världen som möjligt för att skaffa sig kolonier att hämta råvaror från. Afrika delades upp genom att man drog streck med linjal på en Afrikakarta. Vilka folk och länder som redan fanns där struntade man i. Belgiens kung Leopold fick ett stort område i Afrika som kom att kallas Belgiska Kongo. Han ägde det själv och han styrde det på ett otroligt grymt och vidrigt sätt. Precis som alla andra europeiska kolonialherrar hade Leopold gott om moderna vapen och hans män kunde lätt ta över makten överallt. Det enda som kunde stoppa industrialiserade européer var ju andra industrialiserade européer. Med sina ohyggligt grymma metoder kunde Leopold fixa billigt gummi till fabrikerna i Europa. Gummi hade blivit en viktig råvara i de industrialiserade länderna. Kolonialismen behöver rasism Samtidigt som kolonialismen och jagandet efter råvaror ökade så kunde man höra och läsa allt fler rasistiska åsikter. Forskare kunde till exempel påstå att det fanns olika människoraser som var så olika att det bara var rättvist och naturligt att de inte hade lika rättigheter. Människor från Europa var intelligentare, bättre på att bestämma och hade större behov av bekvämlighet och kultur än andra raser, påstod de. Andra raser var bättre anpassade till att vara fattiga, lyda och arbeta hårt åt den mer utvecklade vita rasen, sas det. Den vita rasen hade vunnit den naturliga kampen mellan raserna, påstod man. Darwins evolutionsteori gällde för människorna också. Afrikaner, indier, indianer, asiater var förlorare i evolutionen och därför behövde ingen skämmas över att de behandlades illa. Den naturliga utvecklingen hade bestämt att de sämre raserna skulle lämna plats åt vinnarrasen. Alla vita var för övrigt inte lika bra, högst i evolutionen hade de germanska (eller ariska ) européerna kommit: engelsmän, tyskar, danskar, norrmän, svenskar och holländare. Allt enligt författare och forskare som sa att de hade vetenskapliga bevis för sina åsikter. Så skönt att veta att kolonialismen och grymheterna alltså är OK, tyckte nog många. Fast alla höll inte med. Kristna missionärer (missionärer försöker sprida sin religiösa tro i andra länder) i kolonierna chockerades och skrev böcker och artiklar i sina hemländer. Darwin själv höll inte med rasisterna som försökte använda hans evolutionsteori som stöd för sina handlingar. Han sa att vi människor är likadana förutom vissa detaljer som hud- och hårfärg. Det är kulturen alltså vad vi lärt oss där vi växer upp som skiljer oss åt, sa Darwin. Antisemitismen judehatet Judar hade råkat ut för förföljelser i de kristna länderna ända sedan medeltiden. Det var ju de som hade dödat Jesus och spridit digerdöden genom att hälla gift i brunnarna,

6 påstods det. Under upplysningstiden fick judarna det lättare i västra Europa, särskilt där Napoleon hade vunnit och hunnit införa upplysningsidéer. I östra Europa såg det inte lika bra ut för dem. Där förekom fortfarande svåra förföljelser och många judar flydde för sina liv till västra Europa eller till USA. Men även i västra Europa var det många som tyckte illa om judar. Rasisterna som hävdade att den germanska rasen var bäst sa att judarna visserligen var en underlägsen ras, men samtidigt en mycket farlig ras. Judarna planerade till exempel att ta över hela världen, hävdade antisemiterna. Man brukar kalla judehat för antisemitism också. Med semiter menades egentligen både judar och araber, men eftersom många araber nu får lära sig att de ska tycka illa om judar så har detta glömts bort. Förr kom judar och araber mycket bra överens, men efter de nutida konflikterna mellan israeler och palestinier har det blivit vanligt att alla judar får skulden för vad vissa israeler gör mot palestinier. Nazismen Om du redan vet lite om nazismen så har du kanske känt igen rasisternas idéer från talet. Nazismen startade cirka 1920, alltså samtidigt som många länder i Europa blev demokratiska och fick allmän rösträtt. Rasismen och kampen mellan raserna var mycket viktig för nazisterna. De ville utrota alla judar och romer och skära ner antalet människor av många andra så kallade raser (slaver= polacker och ryssar till exempel). De som överlevde skulle få arbeta åt den härskande germanska rasen. Nazisterna hann döda ca 6 miljoner judar, ,5 miljoner romer, 1,8 miljoner polacker, 2-4 miljoner ryssar och många andra människor. Enligt nazisternas version av evolutionsteorin var det viktigt att plocka bort även germanska människor om det ansågs vara något biologiskt fel på dem, till exempel om de var handikappade. Att hålla den svenska rasen ren Enligt de rasistiska idéerna i Storbritannien och Tyskland var den germanska rasen den bästa rasen, den ras som vunnit evolutionen. Men det var också väldigt viktigt att hålla rasen ren, att alltså se till så att inte andra sämre raser blandades in i den germanska. Svenskar, norrmän och danskar sågs som de renaste germanerna, de hade inte blivit så uppblandade med främmande människor. Fast samerna i Norrland hotade att smutsa ner svenska rasen. De tillhörde inte den germanska rasen alls och borde förhindras att blandas med svenskar. De skulle inte dödas men man skulle hindra giftermål mellan svenskar och samer så att den svenska rasen hölls ren. Istället för att döda försökte man ofta sterilisera (=operera så att man inte kan få barn)personer som skulle kunna smutsa ner svenska rasen. Frågor: 1. Vad är a) självhushållning och b) masstillverkning? 2. Räkna upp saker som industrialismen behövde. 3. Varför gjorde industrialismen Storbritannien till världens största stormakt? 4. Hur fick vi demokrati i Sverige? Vem fixade det? 5. Hur försvarade rasistiska tänkare på talet kolonialismens grymheter och sin egen rasism? 6. Hur hänger nazismen ihop med talets rastänkande? 8. Titta på diagrammet här nedanför. Vad ser du? Hur kan du koppla det till vad du har lärt dig de senaste veckorna i historia?

7 Om källan: Någon har lagt upp det på Wikipedia och jag har inte kontrollerat siffrorna, men de ser OK ut i det stora hela. Här är vad som står om källan på Wikipedia: Länk till Wikipedia: