Projektplan sociala investeringar (SIM) spår 2, partnerskapssatsning i Fyrbodal

Projektplan sociala investeringar (SIM) spår 2, partnerskapssatsning i Fyrbodal Mål Genom partnerskapet och dess insatser mellan kommuner och regionverksamheter skall skillnader i skolprestationer i Fyrbodal minska. Skolorna i området skall öka antalet elever med godkända betyg i skolan genom att barn och unga ges förbättrade livsvillkor i tidiga åldrar. Syfte Syftet är att en infrastruktur för strategisk samverkan mellan region och kommun för målgruppen barn och unga skall byggas upp. Infrastrukturen byggs upp för att erbjuda enhetliga och tydliga insatser. Det skall även bidra till att barn och unga får samma förutsättningar i samtliga kommuner i Fyrbodal. Insatserna och metoderna i partnerskapet skall genomföras och följas upp på ett sådant vis att dessa skall kunna spridas till andra geografiska området samt nationellt. Projektplanens uppbyggnad Projektplanen följer Regionala utvecklingsnämnden, RUN.s, beslut med uppsatta delmål. Delmålen är tidsbestämda. Delmål 1 Förankring hos samtliga som visat intresse Hösten 2016 gick en första allmän intresseanmälan ut till kommunerna och regionens verksamheter samt privata vårdaktörer. Frågan som ställdes var om det fanns något intresse av att vilja vara med och delta i en partnerskapssatsning genom sociala investeringsmedel. Detta resulterade i att nio av femton kommuner anmälde sitt intresse. I slutet av december 2016 skickades en inbjudan ut till samtliga socialchefer, förvaltningschefer för kommunal utbildning, primärvårdschefer samt chefer för privata primärvårdschefer inom Fyrbodal, angående deltagande till kommande upptaksmöte i Vänersborg i mars 2017. Syftet med upptaktsmötet var att få en vidare implementering av beviljade sociala investeringsmedel och dess innebörd. 1

I den inledande processen fick verksamheter som visat sitt intresse möjlighet att inkomma med förslag på insatser som de såg behov av att arbeta vidare med i partnerskapet. Detta för att få ett underlag att utgå ifrån och kunna diskutera tillsammans med verksamheterna på upptaktsmötet i Vänersborg. Detta var en inledande fas till delmål 2 som skulle komma att fokusera på kartläggning och behovsanalysen. Fig.1 Problemträd Delmål 2 Kartläggning/behovsinventering Att bygga en infrastruktur för samverkan barn och unga Att med framgång kunna sätta in adekvata insatser ur ett socialt investeringsperspektiv, gör frågan VARFÖR andelen elever har minskat som klarar sin skolgång viktig. I det upptaktsmöte som hölls i mars 2017 framkom svar som kan likställas med de orsaker som framkom i rapporten (2016:9). I tvärprofessionella workshops framkom bland annat att orsaker till skillnaderna mellan skolorna och kommunerna i Fyrbodal, beror på ökad invandring som medför fler barn och unga med behov av stöd, att barnen kommer från socioekonomiskt utsatta familjer, familjer med låg utbildningsnivå, brister i samverkan och brist på att ge adekvata insatser. Vidare orsaker beskrivs genom svaren att olika kommuner har olika förutsättningar att 2

arbeta utifrån, otrygga relationer och bristande framtidstro hos barn och unga. Vidare framkom att man saknar metoder för tidig upptäckt av barn och unga i riskzon att arbeta utifrån (se fig. 1 problemträd). Utifrån rapporten Att motverka skolmisslyckanden (rapport 2016:9), ges en bild av att ett antal kommuner i Fyrbodal har försämrat sina siffror gällande barn som gått ur grundskolan utan gymnasiebehörighet. Kommuner som Strömstad, Lysekil, Munkedal, Färgelanda och Mellerud påvisar störst skillnad, det vill säga försämring, i andel elever med gymnasiebehörighet mellan åren 1988-2000 och 2013-15. Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Orust, Dals-Ed och Bengtsfors är kommuner som också påvisar viss försämring dock inte lika tydligt som tidigare nämnda kommuner. Tanum och Åmål är de kommuner som inte påvisar någon försämring i jämförelse under dessa tidsintervaller (Källa: SIRIS). Under kartläggning och behovsinventeringen har flera verksamheter och aktörer inom kommunerna och regionens verksamheter som möter barn och unga, fått möjlighet att svara på följande frågor. - Vad har ni idag för insatser för att nå målet att alla barn och unga skall klara grundskolan? - Vad tror ni är orsaken/orsakerna till att det ser ut som det gör i er kommun/verksamhet? - Vilka behov ser ni som framträdande och som behöver arbetas vidare med utifrån ett socialt investeringsperspektiv? (I denna partnerskapsatsning) Frågorna ställdes till de kommuner där det skett en försämring mellan åren 1998-2000 samt 2013-2015. I Färgelanda, Mellerud, Lysekil, Munkedal och Strömstad sändes frågorna till förvaltningscheferna för utbildning i respektive kommun eller via socialchef. Utöver dessa specifika kommuner fick samtliga kommuner samma frågor via mejl och därmed möjlighet att svara. De kommuner och verksamheter som svarat är sammantaget Färgelanda, Mellerud, Orust, Uddevalla, barnhälsovården i Lysekil, BUP NU-sjukvården, Dals-Ed och Tanum. Melleruds kommun anger att en av grundorsakerna till försämrade siffror handlat om stort antal nyanlända. Man uppger från Mellerud att de 2015 hade den största ökningen av antalet nyanlända i Fyrbodals kommuner. Gällande att Färgelanda är en av de kommuner som visar på nedåtgående trend i skolresultaten över tid uppger man därifrån att orsakerna kan kopplas bland annat till att utbildningsnivån är låg i föräldragenerationen, vidare att samhället signalerar att utbildning och kunskap inte är viktigt - Det går bra ändå. Avslutningsvis ses en vidare orsak som handlar om att de tidigare arbetat med traditionell undervisning med fokus ordning och reda snarare än kunskap, vilket de nu arbetar med att förändra. 3

Som orsak uppgav Orust kommun att de har identifierat brister i föräldraförmågan för barn i de tidiga åldrarna. Det ansågs vara grundorsaken till att barnen inte går ut grundskolan med godkända betyg senare i livet. Tanum beskriver sin syn på orsaken till att skillnaden i studieresultat ökar genom att uppge att det för dem är tydligt att skillnaden är stor mellan barn från socioekonomiskt svaga grupper och barn från hem där föräldrarna har högre utbildning och bättre ekonomi. Uddevalla kommun gjorde under 2016 en lokal kartläggning i syfte att kartlägga och presentera åtgärdsförlag i syfte att förbättra kommunikationen och samverkan mellan skola och socialtjänst. I kartläggningen framkommer att de olika verksamheterna inte har tydliga gemensamma mål att arbeta med, så kallade effektmål. Bristen på tydliga effektmål för arbetet med barn och unga i både socialtjänst och skolans styrdokument gör det svårt att fånga en gemensam målbild, det vill säga att alla barn skall klara sin skolgång med godkända betyg. Konsekvenserna blir, när målet inte kopplas till åtgärder, att det brister i tydligheten var insatserna skall leda. Det förefaller vara ett mönster att mål inte tydligt artikuleras, varken i ledningsarbetet eller i förändringsarbetet, framgår av kartläggningen. En mer djupgående verksamhetsnära kartläggningen avses att göras som en del av vissa insatser i denna partnerskapssatsning. KÄLLA: Rapport (2016:9) Att motverka skolmisslyckanden av Göran Henriksson Svaren på de riktade frågorna från Färgelanda, Mellerud, Orust, Uddevalla, barnhälsovården i Lysekil, BUP NU-sjukvården, Dals-Ed och Tanum. Upptacksmöte 160301 i Vänersborg. Kartläggning Nulägesanalys över planerat förändringsarbete avseende Barn och familjer i behov av särskilt stöd, där gemensamma insatser från olika aktörer behövs av Eugenia Strandberg Uddevalla kommun. 4

Definition av ett partnerskap Det som kännetecknar ett partnerskap är: - Att en gemensam målbild tas fram i det geografiska området/partnerskapet Fyrbodal. - Att ta fram en gemensam behovsbild utifrån behovsanalys och målgruppsanalys. - Att samlas kring gemensamt bord för att besluta om insatser utifrån behov. - Att ha ett gemensamt ansvar för insatserna även om inte mitt område/kommun är med. Bidra med kompetens. - Partnerskapet innebär flera samverkande jämbördiga parter. - Tydliggjorda roller och ansvarsfördelning i organiseringen för partnerskapet. - Ett partnerskap innebär process och bred förankring. Roller och ansvar för styrgrupp och projektledning Vårdsamverkan Fyrbodal och tjänstemän på koncernkontoret ska gemensamt arbeta fram hur samarbetet kring sociala investeringar ska utformas. Insatserna ska bedrivas utifrån lokala förutsättningar och behov. De sociala investeringarna kommer att inkludera ett antal verksamheter inom Västra Götalandsregionen som till exempel mödravårdscentraler, barnavårdscentraler, vårdcentraler, privata vårdgivare och kommunala verksamheter som till exempel förskola, skola med flera. I första skedet kommer det handla om att starta upp tre till fem insatser. Varje social investering ska genomföras med båda huvudmännen (Västra Götalandsregionens utförarverksamheter inom hälso- och sjukvården och kommunen/er). Projektet är ett samverkansprojekt mellan Vårdsamverkan Fyrbodal, barn och unga och koncernkontoret VGR. NU-sjukvården står som projektägare. Styrgrupp Styrgruppen för Sociala investeringar partnerskap Fyrbodal, finns inom Vårdsamverkan Fyrbodal. Representationen i styrgruppen utgörs av chefernusjukvården, Närhälsan, privat vårdgivare, processansvarig inom Koncernkontoret VGR, socialchefer, förvaltningschefer för utbildning och projektledare. 5

Organisationsskiss och kommunikationsvägar Fig. 2 RUN STYRGRUPP SIM SPÅR 2 Fyrbodal Styrgrupp SIM, spår 2 Koncernkontoret VGR Projektledare SIM spår 2 Fyrbodal Operativ delregional arbetsgrupp för SIM spår 2 Lokal NSV Lokal NSV Lokal NSV Lokal NSV Lokal NSV Lokal NSV Lokala operativa SIM arbetsgrupper inkl arbetsgruppsledare i varje grupp Förklaring till organisationsskiss Fig. 2 Styrgrupp SIM Styrgruppen för SIM fattar beslut under projekttiden utifrån det projektledaren och arbetsgrupperna har arbetat fram. Styrgruppen ansvarar för att i sina nätverk och verksamheter sprida information om det framskridande arbetet. Styrgrupp ansvarar även över det övergripande arbetet som kan handla om att hantera uppkomna hinder som behöver lösas på vägen. De ska hålla sig väl uppdaterad och insatt i processens framskridande genom kontinuerlig dialog med projektledaren. 6

Koncernkontoret, Västra Götalandsregionen (VGR) VGRs koncernkontor ska stödja och säkerställa så att partnerskapet och de sociala investeringarna utvecklas och går i linje med intentionen av RUNs satsning på sociala investeringar. Representant från VGRs koncernkontor är adjungerad i styrgruppen för Vårdsamverkans Fyrbodal barn och unga. Projektledare SIM Projektledarens ansvar innebär att utarbeta projektplanen samt driva arbetet i enlighet med den. Stödja de kommuner/verksamheter som är intresserade av att starta insatser i sitt arbete. Kontaktperson gentemot VGR koncernkontoret Anordna dialogträffar med urvalet samt övriga kommuner i Fyrbodal för att sprida insatserna i SIM arbetet. Projektledaren har till uppgift att samla in ansökningarna för varje insats som arbetsgrupperna kommit fram till. Presentera ansökningarna för styrgruppen som tar förslagen vidare till RUN. Projektledaren ansvarar över att hålla styrgruppen informerad om arbetets framskridande. Operativ delregional arbetsgrupp inom ledningsgrupp barn och unga Projektledare för SIM spår 2 ingår i denna gruppering och har tillsammans med den delregionala arbetsgruppen för SIM spår 2, ansvar över att bereda frågor till styrgruppen. Ansvarar över att delregionalt driva arbetsprocesserna. Lokal närsjukvårdsgrupp Lokal närsjukvårdsgrupp finns i varje kommun i Fyrbodal och det är härigenom den första dialogen kommer att ske med de kommuner och regionverksamheter som blir berörda i denna satsning. Närsjukvårdsgrupperna består av beslutfattare från kommun och region och arbetar med den lokala samverkan för målgruppen barn, unga, vuxna och äldre. Den lokala närsjukvårdsgruppen blir ansvarig över att utse representanter för en lokal operativ SIM grupp samt arbetsgruppsledare. Den lokala närsjukvårdsgruppen tar beslut gällande det lokala SIM arbetet i samverkan med projektledaren vid behov. 7

Lokal operativ SIM grupp I varje lokal SIM grupp skall en arbetsgruppsledare finnas som ansvarar över att driva arbetet samt ha dialog med projektledare för SIM spår 2. Lokal operativ SIM grupp ansvarar över att kartlägga behovet för målgruppen 0-12 år. Identifiera orsaker till att siffrorna över antalet elever som går ur grundskolan med godkända betyg minskat över tid. Identifiera relevanta insatser efter kartläggningen. Implementera och starta igång insatsen/erna tillsammans med ev andra viktiga aktörer som kan behöva komma att inbegripas i insatsdelen. Den lokala operativa SIM gruppen ansvarar över att ansöka om medel för varje insats och sänder sedan ansökan till projektledaren som skickar vidare till styrgruppen och koncernkontoret. Insatsförslagen skickas slutligen till RUN för beslut. Planering för uppbyggnaden av partnerskapet Att påbörja arbetet mot det gemensamma långsiktiga målet att barn skall gå ur skolan med godkända betyg kommer ske genom att samtliga kommuner och regionverksamheter får skriftlig information via styrgruppen för sociala investeringar spår 2, skickad till närsjukvårdsgruppernas (NSV) ordförande och vice ordförande. De kommuner som blivit utvalda att delta som pilotkommuner/områden kommer att tydliggöras i denna skrivelse samt vad som planeras äga rum inom den närmsta tiden. Pilotkommunerna kommer parallellt med att skrivelsen går ut juni 2017 att kontaktas av projektledaren med en förfrågan att vilja delta utifrån aktuell projektplan. Efter det kan arbetet med sociala investeringar konkret börja ta form. En delregional respektive lokala SIM grupper kan bildas i utvalda kommuner och de lokala arbetsgrupperna utses av de lokala närsjukvårdsgrupperna i de aktuella kommunerna. Arbetsgrupperna planeras vara klara att starta i början av hösten 2017. Uppdragen för de lokala operativa arbetsgrupperna kommer se olika ut beroende på om man ingår i del I eller del II. Se nedan beskrivning. Övriga kommuner (beskrivning nedan, del III) i Fyrbodal som inte tagits ut som pilotkommuner behöver finnas med i uppbyggnaden genom att följa arbetet samt att bidra med kompetens för att vara behjälpliga att driva processerna framåt. Dessa kommuner kommer kunna ta del av det fortlöpande arbetet och har möjlighet att implementera de insatser som blir resultatet av del I och del II vid visat positivt utfall. 8

Delmål 3 Projektbeskrivning för planerade insatser i SIM spår 2 Partnerskapet planeras att äga rum i tre delar som planeras löpa parallellt under projekttiden. Del I - start av insatser Materialet från den inledande kartläggningen i början av året kommer att användas som utgångspunkt. Kartläggningen påvisar vissa grundorsaker till varför skillnader mellan skolorna avseende antal elever som klarar grundskolan med godkända betyg, gör sig gällande i vissa kommuner i Fyrbodal. Kartläggningen påvisar också att det redan pågår ett samverkansarbete mellan kommun och regionverksamheterna i Fyrbodal som är av vikt att stödja och att bygga vidare på. Språkutvecklingsinsatser och arbete med tillitsskapande relationer tidigt i skolan genom den evidensbaserade metoden PALS, är ett par av identifierade insatser som pågår som kan startas upp i SIM spår 2 under hösten 2017. I Del I kommer Uddevalla, Färgelanda och Mellerud tillfrågas om deltagande. Mellerud var en av de kommuner i rapport (2016:9) som påvisade sämst resultat över tid i andelen elever som gått ur grundskolan med godkända betyg. I svar uppger Mellerud att kommunen hade den procentuellt största elevökningen av nyanlända 2015 med 15 procents ökning. Mellerud beskriver att de har pågående språkinsatser som har visat gynnsamma resultat främst för de nyanlända eleverna, som är av intresse att sprida och vidareutveckla i samverkan med fler aktörer i denna satsning. Innan insatsen påbörjas ska kontakter som anses vara behjälplig för barnens förutsättningar för språkutveckling upparbetas. Detta kan t.ex. vara BVC, BUP och socialtjänsten. I syfte att få till stånd samverkan när det uppstår behov av insatser från flera huvudmän för barnet utifrån språkutvecklingsinsatsen. Vidare har man ifrån Uddevalla bland annat anmält intresse till att få arbeta med tidig språkutveckling för barn inom förskolan tillsammans med BVC och logopedmottagning som med fördel sannolikt kan länkas ihop med Melleruds språkutvecklingsinsatser i skolan. Man ser där en tydlig koppling mellan att språk och senare skolprestationer hänger väl samman. Gällande att Uddevalla tas ut som en av pilotkommun i SIM spår 2 är också för att där pågår ett uppbyggnadsarbete inom Närhälsan, vårdcentralen Dalaberg med uppdraget att samverka runt barn och unga med psykisk ohälsa, med hela Fyrbodal som sitt upptagningsområde. De bygger där upp ett team på vårdcentralen som innefattar BVC, socialtjänst och skola. Att i denna partnerskapssatsning ha en nära och tät samverkan med vårdcentralen i Dalaberg ses som viktigt i syfte att få synergieffekter av deras pågående arbete. De har just påbörjat och implementerar två metoder; Family-check up och PALS (skolmodell). 9

PALS är den insats som lämpar sig väl ur ett socialt investeringsperspektiv som i grunden innebär ett tidigt tillitsskapande mellan elev och lärare. I Färgelanda har det gjorts satsningar inom skolan för att förbättra elevernas skolmotivation och trivsel i skolan. Här kan man i deras vidare arbete med fördel koppla på skolmodellen PALS. Utbildningsinsatser i PALS kan påbörjas vintern 2017. Innan insatsen påbörjas ska samverkanskontakt tas med professioner inom t ex BUP, Närhälsan samt socialtjänsten. Detta i syfte att få till stånd samverkan när det uppstår behov av insatser från flera huvudmän för barnet utifrån insatsen PALS. För att kunna följa upp och mäta effekterna av insatserna kommer en målgruppsbeskrivning tas fram för varje insats. Detta i anslutning till insatserna start. Målgruppsbeskrivningen kommer att göras av verksamheterna som möter barn och unga i det dagliga arbetet samt som ingår i partnerskapet. Del II kartläggning och insatser i tre kommuner Denna del planeras startas upp med en kartläggning under hösten/vintern 2017 som verksamheterna över gränserna arbetar fram tillsammans. I kartläggning skall det identifieras målgrupp, orsaker och behov utifrån ett mer verksamhetsnära perspektiv. Del II startas upp parallellt med del I, i syfte att få igång insatser enligt sociala investeringar med grundtanken att identifiera problemen innan insatserna startas upp. Kommunerna som kommer att tillfrågas i del II är Trollhättan, Lysekil och Munkedal. Lysekil och Munkedal var ytterligare två av de kommuner som i rapporten (2016:9) påvisade försämrade siffror gällande antal elever som gick ur grundskolan med godkända betyg, över tid. Därav valdes dessa två kommuner ut. Trollhättan valdes ut pga att en av deras skolor påvisade mycket dåligt resultat 2016 (SIRI). Vidare har Trollhättan också påvisat försämringar över tid gällande antalet elever som går ur grundskolan med godkända betyg, enligt rapport (2016:9). Effekterna av framtagna och utarbetade insatser i del I och II ska mätas i syfte att kunna utvärdera om dessa ger positivt effekt på barn och ungas livsvillkor för målgruppen. Mätningarna kan ske både kvalitativt och kvantitativt, genom enkäter som riktar sig till barn och deras familjer som blir föremål för insatserna med frågor om upplevd effekt, (före och efter) samt frågor till de professionella hur de i sin tur upplever effekten för barnet och dess familj. Kvantitativt går att redovisa genom statistikföring av hur många barn och unga som fått insatsen/erna. För att få en enhetlig struktur skall SKLs Iogikmodell användas som stöd för uppföljning och utvärdering i arbetet. Del III - spridning och implementering i Fyrbodal 10

För att sprida och implementera insatserna som pågår i partnerskapssatsningen kommer dialogmöten att äga rum. Två dialogmöten av olika konstellationer beroende på vilken insats och struktur som kommer att bli fokus planeras äga rum under vintern 2017. Förslagsdatum är nu 23/11 eller 30/11. Utbildning om sociala investeringar genom SKL samt utbildningar för insatserna i SIM spår 2,planeras äga rum både hösten 2017 och våren 2018. Våren 2018 planeras ett dialogmöte med tillhörande workshop mellan kommuner där insatser pågår samt med övriga kommuner som inte varit med i urvalet, del I och II. Dessa bör återkomma med jämna mellanrum för att hålla uppe strukturen som arbetas fram i satsningen, önskvärt 2/ggr per år. Workshopen skall resultera i att resterande kommuner i Fyrbodal blir inbjuda och får en presentation av pågående insatser och dess resultat i syfte att vidare kunna implementera insatserna i sina egna verksamheter. Det fortlöpande arbetet i SIM spår 2 kommer att kunna följas via Vårdsamverkan Fyrbodals hemsida, via nyhetsbrevet. Preliminär tidsplan T o m 2018-06-30 19/6 projektplan klar och antagen i styrgrupp SIM spår 2 v.25 kontakt tas med utvalda kommuner som får information och vidare direktiv till fortsatt arbetsprocess. 4/9 deadline lokala arbetsgrupper och arbetsgruppsledare utsedda samt ansökningar för insatser i Del I klara. 13/9 styrgruppsmöte SIM, spår 2 (ev inklusive info om sociala investeringars SKL) 20/9 ansökningar för insatser klara till RUN (Del I) 19/10 RUN sammanträde, beslut om insatser i spår 2 (Del I) Oktober - utbildningsinsats för pilotkommunerna i sociala inverteringar. November dialogmöte/workshop/utbildningstillfälle för deltagande i SIM spår 2 Våren 2018 dialogmöte/workshop/utbildningstillfälle för deltagande och övriga kommuner i Fyrbodal. 11

Projektplanen kan komma att revideras under projekttiden om det visar sig att planeringen behöver omstruktureras. Ort/datum Underskrift ordförande styrgruppen SIM spår 2 12