Vattenhushållning i ett framtida klimat

Relevanta dokument
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Tillskottsbevattning till höstvete

Tid Programpunkt Inledare

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Dränering Från missväxt till tillväxt

Räkna med vallen i växtföljden

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Slamspridning på åkermark

De skånska odlingssystemförsöken

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Torka i vall FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Slamspridning på Åkermark

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Utnyttja restkvävet i marken

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Vatten och aggregat nyckeln till säker uppkomst

I den här tabellen kan du se hur mycket pengar du kan få för följande ersättningar

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Slamspridning på åkermark

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Samodling av majs och åkerböna

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Oväntat högt kväveupptag

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Lantmannens valltävling

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Sammanfattning. Inledning

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Effekter av packning på avkastning

Försöksåret 2012/2013

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Transkript:

Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling

Globala målen för hållbar utveckling

Klimatförändringarna och växtproduktion en ganska osäker framtid? Imorgon (2030): Trender för spannmålsskördar + 2,8 grader + 2,4 grader + 1,6 grader CIAT, Wold Bank Underlag från IPCC, 2013 Det krävs en minskning av dagens utsläpp med 70 % för att nå målet med 2 grader år 2050 (WRI, 2013)

Historiska klimat 300 200 Skåne April+May June+July Aug+Sept April-Sept 100 P - ETo (mm) 0-100 -200-300 -400-500 1961-1990 1991-2016

Framtida klimat 300 200 Skåne RCP4.5 (2021-2050) April+May June+July Aug+Sept April+Sept 100 P - ETo (mm) 0-100 -200-300 -400-500 M1 M2 M3 M4 M5 Modell

Framtida klimat 300 200 Skåne RCP8.5 (2021-2050) April+May June+July Aug+Sept April+Sept 100 P - ETo (mm) 0-100 -200-300 -400-500 M1 M2 M3 M4 M5 Modell

Framtida klimat: simulerad månadsmedelavrinning (m 3 s -1 )

Bevattningsbehov Bevattningsbehov i Sverige har varit mellan 0-200 mm/år Tillskottsbevattning har varit tillräcklig för de flesta grödor i Sverige I framtiden kommer förekomst av torra och våta år att öka Torra och våta perioder kan inträffa under samma odlingssäsongen Framtida bevattningsbehovet kommer att ligga någonstans mellan 0-350 mm/år.

Sand Mullhaltig styv lera Mullrik lerig mo 30 cm 50 cm 100 cm 30 45 45 70 115 100 160 300 växttillgängligt vatten (mm)

Genomsnittlig skördeökning vid bevattning, data från 60-90 talet Potatis 10-40 % Slåttervall, betesvall 15-50 % Sockerbetor 10-30 % Vårsäd 10-45 % Vår oljeväxter 0-45 %

Bevattningseffekter i slåttervallar Torrsubstans ton/ha 14 12 10 8 6 4 2 Obevattnat Bevattnat + 25% + 35% + 38% + 55% 0 Lusern Timotej + Ängssvingel Rödklöver + Timotej + Ängssvingel Vitklöver + Timotej + Ängssvingel Linnér, 19??

Riksförsök i dränering och bevattning Antal försök 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dränering Bevattning Årtal Wesström, 2018

Tillskottsbevattning till spannmål Försöksutlägg A. Obevattnat led, kontroll B. Optimal bevattning, när 40 % av det växttillgängliga vattenförrådet har förbrukats C. Tidig bevattning, 1-3 gånger, om behov finns vid dålig uppkomst annars från bestockning till axgång D. Sen bevattning, 1-3 gånger, från axgång till blomning och från blomning till degmognad

Skåne 2018 Bevattning mm 180 160 140 120 100 80 60 mm 80 60 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 40 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 nederbördsunderskott 446 mm Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Led Skörd 2018 Skåne Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Proteinh alt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 4810 100 10,5 1,84 74 100 B 6900 143 8,7 1,52 89 120 C 6700 139 8,6 1,51 86 116 D 5860 122 10,7 1,88 94 127 Medel 6070 9,6 1,69 86

Öland 2018 Bevattning mm 180 160 140 120 100 80 60 40 mm 60 50 40 30 20 10 0 April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 nederbördsunderskott 570 mm Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Led Skörd 2018 Öland Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Protein halt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 4480 100 10,3 1,80 69 100 B 7540 168 11,5 2,01 128 186 C 5400 121 13,4 2,36 108 156 D 5490 123 14,2 2,49 114 165 Medel 5730 12,4 2,16 105

mm 180 160 140 120 100 80 60 40 Gotland 2018 mm 70 60 50 40 30 20 10 0 Bevattning April Maj Juni Juli Aug Led A Led B Led C Led D 20 0 April Maj Juni Juli Aug Nederbörd ET0 Underskott 000509 10-13 21 25 29 30 31 32 37 3945 49-5161 65 70-92 nederbördsunderskott 476 mm Axantal/m 2 Kärnantal/ax Kärnstorlek

Skörd 2018 Gotland Led Skörd vh 15 % (kg per ha) Relativ tal Protein halt (%) N % av ts Upptag N (kg per ha) Relativ tal A 2660 100 11,8 2,07 47 100 B 6090 229 16,4 2,88 149 317 C 4810 181 16,1 2,82 115 245 D 3300 124 19,4 3,40 96 204 Projektet ingår i Sverigeförsöken och har finansiering från Jordbruksverket

Utbyte bevattning år 2018 Led Bevattning (mm) Skåne Öland Gotland Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) Bevattning (mm) Merskörd (kg per mm) A 0-0 - 0 - B 115 18 122 25 153 22 C 46 41 49 19 93 23 D 69 15 73 14 102 9

Men det kostar 2000 6 000 kr/ha år Lagring i dammar 15-30 kr/m 3 Droppbevattning dyrare, men för visa odlingar intressant speciell i kombination med näringstillförsel

Andel åkermark med tillfredställande dränering och systemtäckdikning i Sverige per län 2013 Enligt jordbrukarnas bedömning har ca 2,1 milj. ha en tillfredställande dränering vilket motsvarar 78 % av åkerarealen Sveriges Officiella Statistik, 2014. Statistiska meddelande, JO 10 SM 1401

Vad kostar det att dränera? Dikesavstånd (m) Grenledning (m/ha) Totalkostnad (Kr/ha) 12 750 26 000 14 650 24 000 16 550 22 000 18 500 19 000 Dräneringsslang 6 kr per meter Filtermaterial 5 kr per meter Arbetskostnader 11 kr per meter Grenledning á 22 kr per meter

3 30 A B 18 30 8 30 C D E F

Underhåll påverkar flödet Jordbruksverket, Rapport 2013:14

Anpassningsbegränsningar Lagstiftning (uttag och avvattning) Investeringskostnader Vattentillgång Kunskap

Återanvändning genom bevattning 27

Matproduktion 55 % Från bevattnad eller dränerad mark Andelen kommer att öka i framtiden 45 % Från annan mark