Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl. Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning är en form av grov misshandel och ett övergrepp mot flickor och kvinnor, som många gånger sker med familjens heder som förklaring. (Våga se!, Länsstyrelsen Östergötland 2015
http://nationalfgmcentre.org.uk/world-fgm-prevalence-map/
Globalt 200 miljoner flickor och kvinnor i 30 länder har blivit utsatta för könsstympning 44 miljoner av dem är under 15 år (2010-2015) 2 miljoner flickor utsätts årligen 3 miljoner flickor riskerar årligen I hälften av länderna stympas majoriteten av flickorna innan 5 års ålder. I resterande länder sker det mellan 5-14 års ålder
Lagen i Sverige - 1982: Förbud mot könsstympande ingrepp - 1999: Skärpning av lagen En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen, även som brottet begåtts utomlands. - Socialtjänstlagen 14
Lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (1982:316) 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407). 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i lägst två och högst sex år. Är brottet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom eller om gärningsmannen i annat fall har visat synnerlig hänsynslöshet. För försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2017:333). 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken. Lag (1999:267).
Sverige 38 000 kvinnor 7000 under 18 år 19 000 i riskzon Högst prevalens i Europa 180 per 100 000
Anmälningar/fällande domar 87 anmälningar i Sverige 3 fällande domar 6 mån - 2 års fängelse 50 fällande domar inom EU.
Actionaid Rapporten visar bland annat att antalet invånare som kommer från länder där kvinnlig könsstympning förekommer har ökat med 25 procent i Sverige sedan 2011. 2011-213 181 människor 2015-266 392 människor
En ny studie från Uppsala universitet, 2017: Attityd om könstypning efter migration 166 etablerade vuxna somalier och 206 nya i Sverige http://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/7/8/e017506.full.pdf
17 procent av de somaliska kvinnorna och männen som var etablerade i Sverige och som ingick i studien en tillåtande attityd till sedvänjan. Fler (25 procent) visade en tillåtande attityd till könsstympning om ingreppet skulle gälla en egen dotter. Vidare hade 17 procent av de tillfrågade etablerade somaliska kvinnorna och männen en tillåtande attityd till att låta sedvänjan fortsätta (Wahlberg 2017).
Förtrycket kan aldrig upphöra så länge idésystemet är kvar. Det måste ändras inne i huvudet på dem som bär det. Det kan bara ske genom stöd och positiv påverkan av tankemönster så att det till slut blir uppenbart att systemet är ohållbart. Tydliga regelverk hjälper förmodligen också. (Lena Andersson, DN, 2012-01-14)
Typ I. Borttagande/excision av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris. Typ II. Partiellt eller totalt borttagande av klitoris samt av de inre blygdläpparna, med eller utan borttagande av de yttre blygdläpparna. Typ III. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom excision och hopfästande av de inre blygdläpparna och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan borttagande av klitoris (infibulation). Typ IV. Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål, skrapning eller att använda frätande eller på annat sätt skadliga ämnen/material.
Medikalisering i Egypten 193 Läkare 19% utförde könsstympning Hälften ansåg att proceduren har positiva hälsoeffekter 30% ekonomiska skäl 19% ansåg att det orsakade mindre negativa hälsoeffekter. *Refaat, 2009
Film https://www.youtube.com/watch?v=stg1mqdlnry
-Flickor och kvinnor som är redan könsstympade löper större risk för fysisk och psykisk ohälsa än icke könsstympade kvinnor -Könsstympning är skadlig både kort och långsiktig Omedelbara konsekvenser Blödning -Smärta och värk Dödsfall Urinretention (svårighet att tömma urinblåsan) Infektioner Feber Konsekvenser av könsstympning Problem med sårläkning (56 studier med totalt 133 515 kvinnor)
Andra långsiktiga fysiska och sexuella problem Smärta vid samlag Urinvägsinfektion Ärrbildning Infektioner Inkontinens Blåsbildning Smärtsam urinering Flytningar och klåda
Psykiska konsekvenser (En ny studie med flickor mellan 8-14 år)* Ett trauma kan något förenklas sägas vara en yttre händelse eller situation som är så skrämmande och påfrestande att den skapar olika psykiska och fysiska reaktioner hos barnet. Ångest Somatisering Fobier Depression PTSD *(Kizilhan, 2011)
Akuta och långsiktiga komplikationer Smärta Blödning Infektion Dödsfall Blödningsbesvär Urinbesvär UVI, inkontinens Vaginism Komplikationer vid läkning keloid, cystbildning (Infertilitet)
Regeringens nationella handlingsplan (2018) Åtgärderna i handlingsplanen och det redan befintliga arbete som bedrivs av myndigheter presenteras under samma fyra målsättningar som återfinns i strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete Förbättrad upptäckt och starkare skydd och stöd för utsatta flickor och kvinnor Effektivare brottsbekämpning Förbättrad kunskap och metodutveckling
Åtgärder och arbete inom respektive insatsområde Åtgärd 1: Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten angående effektiva metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor Åtgärd 2: Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten angående effektiva arbetssätt för att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor Åtgärd 3: Förstärkt uppdrag till MUCF om informationsinsatser rörande hälsa, sexualitet och jämställdhet riktat till unga nyanlända och asylsökande Åtgärd 4: Uppdrag till Socialstyrelsen avseende vidareutveckling av kunskapsstöd till kommuner och landsting.
Åtgärd 5: Uppdrag till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m Åtgärd 6: Uppdrag till Linköpings universitet om att stärka barnahusens kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck Åtgärd 7: Uppdrag till Socialstyrelsen att inventera vård och föreslå förbättringar Åtgärd 8: Fördjupad fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning Åtgärd 9: Uppdrag till Socialstyrelsen om samlad kvalitetssäkrad kunskap på webben Åtgärd 10: Uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla indikatorer och statistik
Våga se! Våga fråga! Våga agera!
Många gånger har vi bara en CHANS för att rädda/skydda/hjälpa ett barn som far illa. Missa inte den!