Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys



Relevanta dokument
Riktlinjer för nutritionsbehandling vid njursvikt utan dialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Nutrition och sårläkning

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid peritonealdialys. Utarbetade av Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp i Njurmedicin, våren 2008

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Nutritionsproblem och åtgärder

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Rekommenderade näringsintag hos nyfödda barn

Uppdrag från DRF:s referensgrup nefrologi

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

kompetensutveckling och senaste nytt!

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Teori - Mat och näring

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen

Energibehov och nutritionsbehandling

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid icke dialysberoende kronisk njursjukdom för vuxna

Kostrekommendationer & evidens

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

SVENSKT NJURREGISTER (SNR) NUTRITIONSSTATUSBEDÖMNING

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Äldre med malnutrition

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Öppna jämförelser. 1. Förlossningar per embryotransfer per klinik och kvinnans ålder. 2. Förlossningar per startad cykel per klinik och kvinnans ålder

Proteinreduceradkost. Då och nu. Sigrid Wegener 1505

Karin Moberg, 75 år. Del 1

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Karolinska Universitetssjukhuset Solna Södertälje sjukhus

Nutritionsvårdsprocessen

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Vårdprocessprogramm Tarmsvikt. Definition. Utredning

Handlingsprogram för Njurförbundet Antaget 8 maj 2011

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Nutritionsvårdsprocessen

Utvecklingsplan för dialysvården

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral nutrition Hematologisektionen

Result. Glucose. Patients. Double-blind trial. signifikant förbättring av. Resultat från kontrollerad randomiserad dubbel-blind studie

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Sorterad på KOMPONENT

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

Habilitering och Hjälpmedel Barn- och ungdomshabiliteringen

Kostråd efter njurtransplantation. Sigrid Wegener 1505

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Adresser till sjukhusskolor Uppdaterad nov 2013

Energi. Protein. Vad ska vi gå igenom? Sårläkning och nutrition. Vad behövs för sårläkning? Protein. Therese Bratt. Energi. Näring

Nutrition i äldrevården

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Hemodialys. Hans Furuland Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Lokalt vårdprogram Nutritionsbehandling proteinreducerad kost vid kronisk njursvikt Dietistkliniken. Karolinska Universitetssjukhuset

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING

- En kartläggning i slutenvården

Schema. Näringsfysiologi 15 HP, VT2015. Gruppindelning för informationssökning, presentationsteknik och examinerande seminarium:

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Svenska Intensivvårdssällskapet, SIS, arrangerar i år sitt 20:e nationella fortbildningsmöte. SFAIs. Intensivvårdsmöte 20-ÅRS JUBILEUM

INTERPELLATION. Dnr. Till Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Fredrik Lundgren. Vårdplatser för barn?

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Bedömning av nutritionsstatus

RSV-rapport för vecka 13, 2016

Goda råd till dig med nedsatt aptit

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS KOSTRÅD VID HEMODIALYS. MÖCS Dialysavdelningen tel Njurpolikliniken tel.

Årsrapport Uppföljning 2012

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Transkript:

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

Bakgrund Riktlinjer för nutrition vid njursvikt utan dialys och nutrition vid peritonialdialyshade tagits fram tidigare Saknades svenska riktlinjer för nutrition vid hemodialys Arbetet startade 2010 Våren/hösten 2010 utarbeta underlag till seminarium Våren 2011 seminarium med expertgrupp Hösten 2011 ut för slutligt godkännande av expertgruppen Våren 2012 riktlinjerna helt färdiga

Referensgruppen Sintra Eyre, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Sara Lundström, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Stig Mattsson, Falu lasarett, Falun Hanna Nixon, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Helena Simonsson, Centralsjukhuset, Kristianstad Monica Skoglund, Kärnsjukhuset, Skövde Sigrid Wegener, Akademiska Universitetssjukhuset, Uppsala

Seminariedeltagare Maarit Korkeila, med dr och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Peter Bárány, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Olle Heimbürger, docent och överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Gerd Faxén-Irving, med dr och leg dietist, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Charlotte Andersen, leg dietist, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Nationella och internationella riktlinjer European best practice guideline (EBPG) on Nutrition, Nephrol Dial Transplant, 2007 Expert working group report on nutrition in adult patients with renal insufficiency (Part 2 of 2), Clinical Nutrition, 2000 European Guidelines for the Nutritional Care of Adult Renal Patients, Dietitians Special Interest Group. EDTNA/ERCA, 2002 Clinical Practice guidelines for nutrition in chronic renal failure. The National Kidney Foundation (NKF/DOQI). American Journal of Kidney Diseases, 2000 Riktlinjer för omhändertagande av patienter med njursvikt. Svensk Njurmedicinsk Förening, 2007 ESPEN Guidelines on ParenteralNutrition: Adult Renal Failure, Clinical Nutrition 2009 ESPEN Guidelines on EnteralNutrition: Adult Renal Failure, Clinical Nutrition 2006

Nutritionsbehandling vid HD Syfte att kompensera dialysbehandlingens inverkan på näringsintag och näringsbehov Generella riktlinjer som kan behöva anpassas vid behov Praktiska riktlinjer

Energi och protein Individuella variationer för energinivå Vuxna <70 år 30-35 kcal/kg/dygn Äldre>70 år och /eller låg fysisk aktivitet 25-30 kcal/kg/dygn Övervikt/fetma övre BMI-gräns för åldern + 25% av överskjutande vikt Mål och gräns för lägsta intag för protein Mål 1,1 g/kg/dygn Lägst 1,0 g/kg/dygn

Energi vs protein Vid undervikt ENERGI (protein) Lågt proteinintag ENERGI (protein) Vid övervikt PROTEIN 50% HBV-protein

Timing Dialysbehandlingen likvärdig med fysisk aktivitet En katabol händelse Näring före, under och efter Minskar katabolism och har positiv effekt på proteinsyntesen Tillför protein och kolhydrater under dialys

Vitaminer och mineraler Köp inga egna vitamin-och mineraltillskott!

Fosfor Proteinrik mat innehåller mycket fosfor Rimligt intag <1400 mg/dygn Olika absorptionsgrad Oorganiskt fosfor en okänd bov i dramat

Kalium 2000-2500 mg/dygn eller 1 mmol/kg Observera andra orsaker än kosten till hyperkalemin Kalium hinner inte dialyseras bort om livsmedlet äts under dialysen

Natrium och vätska Minska salt för att kunna minska vätska 5-6 g NaCl/dag (1 tsk) 500-1000 ml + mängd urin IDWG inte över 2-2,5 kg eller <4% av torrvikt

Nutritionsstatus Regelbunden bedömning och uppföljning Första dietistkontakt efter dialysstart inom 1 månad Var tredje till sjätte månad Teamarbete Lokala vårdprogram Använd enkla verktyg för bedömning tillsammans med teamets erfarenheter

Nutritionsstöd Anpassad kost, berikad mat Kosttillägg Enteral nutrition (EN) Parenteral nutrition (PN) / Intradialytisk parenteral nutrition (IDPN)

Sammanfattning Energi Varierad utifrån ålder, fysisk aktivitet och BMI 25-35 kcal/kg/dygn Protein Mål 1,1 g/kg/dygn Fosfor Rimligt mål <1400 mg/dygn Kalium 2000-2500 mg/dygn Natrium & vätska 5-6 g NaCl/dygn Vätska 500-1000 ml + urinmängd

Riktlinjerna finns tillgängliga på: Referensgruppen i njurmedicins hemsida www.drf.nu/njurmedicin/ Svensk njurförenings hemsida www.njur.se Delges till dietister i njurnätverket