Protokoll 1 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 Tid och plats kl. 13.00 13.40, rektors tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman rektor Bisittare Lennart Weibull prorektor, rektors ställföreträdare, fr.o.m. 5 Per-Olof Rehnquist förvaltningschef, fr.o.m. 5 Christina Dackling vice ordförande GUS Protokollförare Camilla Ljung förvaltningssekreterare Föredragande Ylva Bengtson 1 Therese Josefsson, Eva Nässén 2 Ralph Heiefort 3 5 Malin Eriksson 7 Kristina Johansson 11 13 Anders Granberg 14 1 E 315 2862/09 Ärende Befordran till professor i hormonell reglering av kroppsmetabolism särskilt avseende neuroendokrin reglering Underlag: PM daterad 2010-02-15 (Ylva Bengtson). Anställningen är förenad med befattning som överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Beslut / åtgärd Rektor beslutar att befordra Guðmundur Johannsson till professor i hormonell reglering av kroppsmetabolism särskilt avseende neuroendokrin reglering fr.o.m. 2010-02-22. 2 E 311 3147/09 Anställning som professor i fri konst Underlag: PM daterad 2010-02-08 (Therese Josefsson). Anställningen omfattar 60 % av heltid och finansieras inom ordinarie budget. Rektor beslutar att anställa Bryndís Snæbjörnsdóttir som professor i fri konst fr.o.m. senare överenskommet datum och tillsvidare, dock längst i fem år.
Protokoll 2 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 3 E 311 334/10 Ärende Anställning som gästprofessor i kulturvård Underlag: PM daterad 2010-02-04 (Ralph Heiefort). Anställningen omfattar 40 % av heltid och finansieras med anslagsmedel. Anställningen placeras vid institutionen för kulturvård. Beslut / åtgärd Rektor beslutar att anställa Halina Dunin-Woyseth som gästprofessor i kulturvård fr.o.m. 2010-04-01 och tillsvidare, dock längst i ett år. 4 E 311 4544/09 Anställning som adjungerad professor i atmosfärskemi Underlag: PM daterad 2010-02-09 (Ralph Heiefort). Anställningen omfattar 20 % av heltid och finansieras av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Anställningen placeras vid institutionen för kemi. Rektor beslutar att anställa Sarka Langer som adjungerad professor i atmosfärskemi fr.o.m. 2010-04-01 och tillsvidare, dock längst t.o.m. 2013-03-31. 5 E 342 5091/06 Förlängning av anställning som adjungerad professor i experimentell marin biologi Underlag: PM daterad 2010-02-09 (Ralph Heiefort). Mike Thorndyke har tidigare varit anställd som adjungerad professor i experimentell marin biologi 2007-03-01 2010-02-28. Den nya anställningen omfattar 20 % av heltid och finansieras av Kungl. Vetenskapsakademien. Rektor beslutar att anställa Mike Thorndyke som adjungerad professor i experimentell marin biologi fr.o.m. 2010-03-01 och tillsvidare, dock längst t.o.m. 2013-02-28.
Protokoll 3 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 Ärende Beslut / åtgärd 6 A 11 1171/07./. Beslut om Handlingsplan för språkfrågor 2010 2012 Underlag: PM daterad 2010-01-11 (Pernilla Danielsson). Rektor beslutar att anta Handlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs universitet 2010-2012 att de åtgärder som i handlingsplanen markerats med slutdatum "före utgången av 2010" tilldelas resurser inom ramen för rektors medel för oförutsedda behov efter prövning av den centrala budgetgruppen att för det beräknade resursbehovet för 2011 och framgent ska underlag lämnas från berörda enheter senast 2010-05-01 och därefter beaktas i budgetarbetet för universitetsgemensamma verksamheter inför 2011 samt att ge internationaliseringsrådet i uppdrag att organisera aktiviteter under det föreslagna språkåret 2011. 7 M 4657/09 Revision av stadga för Filosofiska Fakulteternas Studentkår i Göteborg Underlag: PM daterad 2010-02-09 (Malin Eriksson). Rektor beslutar att fastställa reviderade stadgar av 2009-09-22 för Filosofiska Fakulteternas Studentkår i Göteborg. 8 A 11 1420/09./. Reviderad regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Underlag: PM daterad 2010-02-08 (Kristina Ullgren). Rektor beslutar att fastställa reviderad regelsamling för studier vid Göteborgs universitet, Rättigheter och skyldigheter, utgåva nr 5. 9 A 81 4944/09./. Förslag till IT-strategisk plan Underlag: PM daterad 2010-02-01 (Lars Hansen). Rektor beslutar att fastställa Göteborgs universitets ITstrategiska plan 2010 2012.
Protokoll 4 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 10 A 1 1561/09 Ärende Publicering på externa webbplatser Underlag: PM daterad 2010-02-12 (Magnus Svedmark och Cecilia Andersson Edwall). Beslut / åtgärd Rektor beslutar att bordlägga ärendet till kommande sammanträde. 11 B 1 1800/09 A 2 5772/09 Förändring i utbildningsuppdrag och kompensation med anledning av flytt av centrumbildning (SSKKII) Underlag: PM daterad 2010-02-11 (Kristina Johansson). Rektor beslutar att ge IT-fakultetsnämnden ett särskilt uppdrag utan avräkning för utbildning i kognitionsvetenskap och för programmet Master of Communication för bå 2010 med 75 hst och 5 332 tkr att institutionen för filosofi, lingvistik och filosofi erhåller 659 tkr för täckning av merkostnader på grund av överintag och för slutförande av befintlig utbildning samt att humanistiska fakultetsnämnden erhåller 3 mkr i utvecklingsmedel som kompensation för den verksamhet som nu övergår till IT-fakulteten. 12 B1 1800/09 Fördelning av ytterligare utbildningsuppdrag 2010 Underlag: PM daterad 2010-02-08 (Kristina Johansson). Rektor beslutar att utbildningsuppdraget för UFL utökas med 100 hst till 3 898 hst på grund av ny speciallärarutbildning; takbeloppet för 2010 ändras till 315 918 tkr och nämndprislappen till 45 484 kr/hst samt 38 655 kr/hpr samt att utbildningsuppdraget för Sahlgrenska akademin utökas med 6 hst till 3 653 hst på grund av en utökning av läkarutbildningen med 12 platser fr.o.m. hösten 2010; fullt utbyggd uppgår ökningen till 132 hst 2016; takbeloppet för 2010 ändras till 372 473 tkr och nämndprislappen till 53 258 kr/hst samt 51 283 kr/hpr.
Protokoll 5 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 13 B 1 1800/09 Ärende Förändring av utbildningsuppdrag 2010 för samhällsvetenskapligt miljövetarprogram Underlag: PM daterad 2010-02-10 (Kristina Johansson). Beslut / åtgärd Rektor beslutar att utbildningsuppdrag för samhällsvetenskapligt miljövetarprogram tilldelas naturvetenskapliga fakultetsnämnden med 30 hst och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden med 40 hst att utbildningsuppdraget bå 2010 för samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden ändras till 5 233 hst med takbeloppet 232 300 tkr samt nämndprislapparna 24 460 kr/hst och 23 587 kr/hpr att utbildningsuppdraget bå 2010 för naturvetenskapliga fakultetsnämnden ändras till 2 047 hst med takbeloppet 158 963 tkr samt nämndprislapparna 45 122 kr/hst och 40 902 kr/hpr att nämnderna (HhFN, NFN, SFN) medverkar i utbildningsprogrammet i enlighet med den planering som programnämnden för samhällsvetenskapligt miljövetarprogram anger samt att programnämnden för samhällsvetenskapligt miljövetarprogram återkommer till budgetsamordnaren senast 15 september 2010 med förslag till fördelning inför bå 2011. 14 A 3 3589/09./. Ansökan om inrättande av centrumbildning Centrum för urbana studier Underlag: PM daterad 2010-02-15 (Anders Granberg). Rektor beslutar att en centrumbildning inrättas enligt ansökan och benämns Centrum för urbana studier och att centrumbildningen placeras under den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (forts.)
Protokoll 6 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 Ärende Beslut / åtgärd 14 forts. att till styrgrupp utse Bengt Olsson, Hans Abrahamsson, Mona Fransehn, Johan Öberg, Lena Martinsson och Jan Gustavsson (Chalmers har för sin del utsett Sven Engström och Catharina Dyrssen) att avsätta 2 000 000 kr per år för de närmaste tre åren; medlen ska belasta ansvarsställe 9001 (ofördelade medel av utbildningsanslaget) samt att verksamheten ska utvärderas enligt den samhällsvetenskapliga fakultetens rapporteringssystem senast 2013. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 15 F 8 70/10 Redovisning av miljöledningsarbetet 2009 vid Göteborgs universitet Underlag: PM daterad 2010-02-15 (Eddi Omrcen). Rektor beslutar att avge redovisning av miljöledningsarbetet 2009 vid Göteborgs universitet till Naturvårdsverket och Utbildningsdepartementet. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 16 F 69 266/10 Utseende av ledamot och revisor för Stiftelsen för ekonomisk forskning i Västsverige Underlag: PM daterad 2009-12-17 (Handelshögskolans fakultetsnämnd). Rektor beslutar, i enlighet med förslag från Handelshögskolan, att utse Rolf Wolff till styrelseledamot och Per Cramér till revisor för Stiftelsen för ekonomisk forskning i Västsverige för mandatperioden 2009-07-01 2012-06-30.
Protokoll 7 (7) Rektorssammanträde 2010:3 2010-02-22 17 G 11 191/10./. Ärende Yttrande över promemoria med förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. (U2010/222/UH) Anmälningsärende Rektor har 2010-02-15 beslutat att avge yttrande till Utbildningsdepartementet enligt föreliggande förslag. Underlag: PM daterad 2010-02-15 (Peter Kim). Beslut / åtgärd Antecknas. 18 B 9 4220/09./. Beslut om stimulansmedel för ökad samverkan mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet Anmälningsärende Rektor har 2010-02-11 beslutat enligt föreliggande förslag. Underlag: PM daterad 2010-02-08 (Anders Granberg). Antecknas. Vid protokollet Justeras Camilla Ljung Pam Fredman
Bilaga 6 Styrdokument Dnr A 11 1171/07 Handlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs universitet 2010 2012 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Pernilla Danielsson Beslutsdatum 2010-02-22 Giltighetstid Tills vidare Sammanfattning Sidan 1 av 2
HANDLINGSPLAN 2010-02-22 dnr A 11 1171/07 Handlingsplan för språkfrågor vid Göteborgs universitet 2010 2012 Inledning Få saker är mer angelägna för universitetsverksamhet än språklig kommunikation. Trots att vår tid är multimedial kan vi inte bortse ifrån det talade och skrivna ordets roll. Språkpolicyn som fastställdes av universitetets styrelse 2006 har som övergripande syfte att öka den språkliga medvetenheten hos alla som studerar eller arbetar vid universitetet. Göteborgs universitet har varit en av pionjärerna vad gäller att ta fram en språkpolicy och bemötandet har varit mycket positivt. Tre år efter det att universitetet fastställde policyn har Sverige fått en språklag. I denna lagtext står det bland annat att myndighetstexter ska vara skrivna på vårdat, enkelt och begripligt språk 1. Universitetets språkpolicy hänvisade även den till klar och begriplig svenska 2. I alla åtgärdspunkter nedan bör målet om det begripliga, enkla och vårdade språket stå i fokus, oavsett vilket språk som åsyftas. Fler förändringar har ägt rum efter fastställandet av språkpolicyn som ytterligare ökar vårt behov av att prioritera språkfrågorna. Förslaget på införande av studieavgifter för studerande utanför EU/EES-området medför ett ökat krav på service och information från universitetet på alla nivåer, men framför allt innebär det att det måste finnas ett utbud av kurser på fler språk än svenska. Vidare har utbildningen på avancerad nivå belysts ur ett europeiskt perspektiv vilket lett till förslaget att universitetets masterutbildningar i allt större utsträckning genomförs med engelska som huvudspråk. Flera åtgärder har redan påbörjats inom organisationen men som helhet behöver universitetet premiera språkfrågorna för att markera sin plats som ett av Europas stora universitet. Olika enheter kommer att få rektors uppdrag att genomföra olika åtgärder men framförallt måste varje chef ansvara för sin personal, och varje studierektor eller motsvarande måste ansvara för att åtgärderna i praktiken kan komma studenterna till godo. 1 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Hämtat från den svenska språklagen, SFS nr 2009:600. 2 Språkpolicy för Göteborgs universitet, punkt 1 och 4, sid. 4. I punkt 4 nämns även engelska språket.
Handlingsplanen utgår ifrån vad som idag anses som möjligt att genomföra och bör uppdateras regelbundet allt eftersom omständigheterna förbättras. Universitet ska således uppmuntra till en aktiv och levande språkdebatt i vilken denna handlingsplan bör ses som ett första aktivt steg. Ett viktigt led i debatten blir att utse år 2011 som universitetets språkår då flera kampanjer ska dras igång för att belysa språklig kompetens vid Göteborgs universitet. Nedan har åtgärderna grupperats tematiskt i fyra områden. I de åtgärder som avser andra språk än svenska nämns engelska språket dock ofta med tillägget eller annat relevant språk. Engelskan ses i denna text som det interlingua med störst genomslagskraft men om ett visst ämnesområde, tex språkämnen inom institutionen för språk och litteraturer, anser att något annat specifikt språk är mer relevant och lämpligt ska detta andra språk tillämpas. 1. Information och kommunikation I språkpolicyn fastställs att universitetet ska vara ett attraktivt lärosäte för utländska forskare, lärare och studenter, såväl för dem som besöker Göteborg, som för den som från utlandet söker information via publikationer och webbsidor. För att få så stor internationell spridning som möjligt måste informationen finnas tillgänglig på flera språk, i första omgången på engelska, men i vissa fall är informationen riktad mot grupper där andra språk är mer relevanta. (A) Uppdrag till informationsenheten: att ombesörja att all relevant information om universitetets samlade verksamhet ska finnas tillgänglig på svenska och engelska före utgången av 2010.. att ombesörja att allt relevant universitetsgemensamt informationsmaterial finns tillgängligt på svenska och engelska eller annat språk. Detta gäller i synnerhet material som kan erbjudas internationella forskare, gästande personal samt utländska besökare. att tillhandahålla upphandling av översättartjänster samt språkgranskning genom tillsättandet av en översättningsfunktion. Liknande enheter finns vid andra svenska universitet, se tex Lunds universitets översättarservice. 3 (B) Uppdrag till fastighetsavdelningen: att ombesörja att all viktigare skyltning ska finnas på svenska och engelska eller annat relevant språk för utgången av 2010. (C) Uppdrag till studentavdelningen: att före utgången av 2010 ta fram information om universitetets samlade utbud av kurser och program även på engelska. Detta gäller även kurser som enbart ges på svenska och syftar till att ge en korrekt bild av universitetets bredd utåt för utländska intressenter. Idag erbjuds bara engelsk information om de kurser som ges på engelska vilka utgör en förhållandevis liten del av utbudet. I detta uppdrag handlar det enbart om informationen om utbudet, för utbudets innehåll se punkt 2(B) och 4(A). (D) Uppdrag till UB 3 http://www5.lu.se/o.o.i.s?id=2257&news_item=4121. 2
att ansvara för att sammanfattningar av avhandlingar på engelska/svenska (d.v.s annat språk än avhandlingens) ska e-publiceras och översiktsartiklar på engelska ska publiceras i elektroniska tidskrifter med hjälp av GUPEA. (E) Uppdrag till personalavdelningen att se till att informationen på Medarbetarportalen/Din Sida finns tillgänglig på svenska och engelska för att på så vis bidra till att universitetet framstår som en attraktiv arbetsgivare vid rekrytering av internationell personal. Uppdraget ska utföras i samråd med informationsenheten. (F) Uppdrag till fakultetsnämnderna att ombesörja att all relevant information om fakultetens verksamhet, såsom information om kursutbud och forskningsinriktningar, ska finnas tillgänglig på svenska och engelska eller annat relevant språk. I detta uppdrag ingår även att förse Studentavdelningen med kursbenämningar på såväl svenska som engelska, för att erbjuda information om vårt fullständiga kursutbud även på engelska och därmed kunna visa på universitetets bredd. att ombesörja att personalmeddelande inom fakulteten finns tillgängliga på svenska och engelska eller annat relevant språk för att bidra till att universitetet framstår som en attraktiv arbetsgivare vid rekrytering av utländsk personal. (G) Uppdrag till författare av ALL-mejl att ansvara för att alla ALL-mejl skickas på såväl svenska som engelska. Detta för att inte utestänga icke-svensktalande personal. (H) Uppdrag till ansvarig tjänsteman att ansvara för att styrdokument finns på såväl svenska som engelska. Detta uppdrag bidrar till att universitetet framstår som en attraktiv arbetsgivare för rekrytering av icke svensktalande personal. 2. Pedagogik och kursutveckling inom språkområdet Språkpolicyn (sid 4) slår fast: Det officiella kommunikationsspråket vid Göteborgs universitet är och ska vara svenska. I en tid präglad av global samverkan är det samtidigt en nödvändighet att erbjuda kurser på engelska eller annat relevant språk. Denna handlingsplan har som ambition att erbjuda handledning med syfte att övervinna språkliga hinder för de lärare som inte är vana att undervisa på engelska eller annat relevant språk. (A) Uppdrag till PIL-enheten att erbjuda undervisande personal kompetensutveckling i att planera och använda språkutvecklande inslag i utbildningarna. Detta ska ske i nära samarbete med personalavdelningen och deras kompetensutvecklande kurser, se punkt 3(A) nedan. Nära samarbete ska också finnas med lärare vid respektive relevant språkenhet/institution på universitetet. att utveckla och sprida pedagogiska modeller, exempelvis co-teaching, där svenska och utländska lärare tillsammans genomför undervisning via digitala verktyg. 3
(B) Uppdrag till fakultetsnämnderna att erbjuda ett utbildningsutbud på engelska på grundnivån som kan sägas representera fakultetens kompetens och styrkeområden. Detta görs i syfte att illustrera universitetets bredd och möjliggöra för internationella studenter (särskilt utbytesstudenter som ofta läser på grundnivå, att jämföra med free-mover studenter som i huvudsak läser på avancerad nivå) att läsa vid universitetet. Genom detta uppdrag ökar även möjligheterna för våra svenska studenter att tillgodogöra sig internationalisering på hemmaplan. att huvuddelen av den avancerade nivåns verksamhet ska erbjudas på engelska (se även policy och handlingsplan för utbildning på avancerad nivå). att på kurser inom varje huvudämne/huvudområde inkludera språkutvecklande inslag som innebär aktivt användande av engelska eller annat relevant språk (annat än det språk som kursen ges på). Med annat relevant språk åsyftas tex. latin inom religionsvetenskap. att se till att alla kurser som ges på engelska har en engelsk översättning av kursplanen före utgången av 2010. I dagsläget saknar många av kurserna som ges på engelska en engelsk kursplan vilket dels försvårar för utländska studenter att läsa kursen, dels innebär det att utländska studenters studiegång inte kan redovisas på ett tillfredsställande sätt i registerutdrag, intyg och examensbevis. Alla kurser, oavsett vilket språk kursen ges på, måste ha en svensk kursplan. Att se till att svenska kursbenämningar även har en översättning till engelska samt att engelska kursbenämningar har översättning till svenska före utgången av 2010. Likt ovanstående uppdrag är detta en nödvändighet för att utländska studenters studiegång ska kunna redovisas på ett tillfredsställande sätt i registerutdrag, intyg och examensbevis, likaså för svenska studenter som önskar engelskt registerutdrag eller intyg. 3. Personalpolitisk språkutveckling och strategisk rekrytering För att synliggöras på den internationella arenan måste universitetet uppmuntra goda språkkunskaper hos all personal. Detta ska ske genom kompetensutvecklande kurser samt en tydligare meritvärdering av språkkunskaper. Ett tydligt mål för universitetet bör vara skapandet av ett språkcentrum som en kraftsamling för alla åtgärder inom språkfrågorna. Ett språkcentrum skulle förena såväl personal- som studentrelaterade kurser och stöd inom språkområdet. (A) Uppdrag till personalavdelningen: att ansvara för att erbjuda språkhandledning och språkutvecklande kurser med syfte att öka den interkulturella och språkliga kompetensen för all personal. Universitetet ska uppmuntra till samarbete med internationella universitet för utförandet av dessa kurser. Detta uppdrag innefattar såväl att erbjuda språkstöd på svenska som att erbjuda all undervisande personal utbildning i att undervisa på engelska, vilket ska ske i samråd med PIL, se 2(A) ovan. För ett framgångsrikt genomförande av detta uppdrag måste resurser tillsättas så att kursutbudet kan utökas. att ansvara för att erbjuda kurser i svenska för alla internationellt rekryterade lärare, gästlärare, forskare, gästforskare och doktorander vid utgången av 2010. Detta uppdrag ska ske i samråd med fakultetsnämnderna. 4
att ansvara för att erbjuda kurser i att skriva webbtexter på både svenska och engelska för alla webbredaktörer och motsvarande. att utveckla rutiner för meritvärdering av språkkunskaper för anställda, exempelvis genom användning av Europass Språkpass. 4 (B) Uppdrag till fakultetsnämnderna att synliggöra meritvärdet i språk- och kulturkompetenser vid rekrytering och lönesamtal. Att i samråd med personalavdelningen erbjuda kurser i svenska för alla externt rekryterade icke-svensktalande lärare, gästlärare, forskare, gästforskare och doktorander vid utgången av 2010. (C) Uppdrag till samtliga chefer att möjliggöra för all personal att utnyttja ovanstående kompetensutvecklande kurser som del av tjänst. Cheferna måste individuellt arbeta i riktning för att all personal ska genomgå språkutveckling och ha till uppgift att se till att de medel som tas fram för kompetensutveckling inom språkfrågorna utnyttjas. Detta för att universitetet ska kunna nå sitt mål om att vara ett internationellt synligt universitet. (D) Uppdrag till cheferna för personalavdelningen och studentavdelningen att närmare undersöka möjligheterna till att skapa ett gemensamt språkcentrum. 4. Studentrelaterad språkutveckling Studenterna vid Göteborgs universitet är en heterogen grupp i relation till deras individuella språkliga kompetens. Många studenter har inte svenska som modersmål och likaså har ett stort antal studenter annat språk än engelska som sitt första andraspråk. Därför är det viktigt att erbjuda språkhandledning på flera olika nivåer. (A) Uppdrag till Studentavdelningen: att erbjuda studenter kurser i akademiskt skrivande på svenska vid varje fakultet. att erbjuda studenter på avancerad nivå kurser i akademiskt skrivande på engelska. att fortsatt erbjuda språkhandledning i svenska och engelska vid varje fakultet. att erbjuda samtliga internationella studenter kurser i svenska språket före utgången av 2011. Detta är ett led i den av regeringen utpekade satsningen för att få fler utländska studenter att stanna kvar i Sverige efter examen. Svenska språket är en förutsättning för att dessa studenter ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. att informera studenterna om Europass Språkpass och uppmuntra dem att dokumentera sina kompetenser i olika språk. Prioriteringsordning De åtgärder som har tydliga tidsramar ska anses som prioriterade åtgärder. Flera av dessa åtgärder ingår i förberedelserna inför införandet av studieavgifter då universitetet måste 4 http://www2.europass.fi/index.php?node_id=3596. 5
erbjuda högre servicenivå för utländska studenter. En strävan om en högre servicenivå bör genomsyra hela universitetets verksamhet och ska komma såväl svenska studenter som all universitetets personal till godo. Kostnader Varje enhet ansvarar för kostnadsberäkningar efter att handlingsplanen är beslutad av rektor. 6
Bilaga 8 Rättigheter och skyldigheter Regelsamling för studier vid Göteborgs universitet Fastställd av Rektor februari 2010
Innehåll Förord...4 Värdegrund...6 Definitioner...6 Regler...7 Avgifter och kostnader för studier...7 Information till studenten...8 Kurslitteratur och annat studiematerial...9 Examination...10 Tillhandahållande och begränsning av examinationstillfällen...11 Examinationsbesluts tillkännagivande...12 Examinator och handledare...13 Kursvärdering...13 Undervisningens genomförande...14 Lokaler och utrustning...15 Studentförsäkring...15 Disciplinära åtgärder och avskiljande från studier...15 Studieregelskommittén och anmälan av regelbrott...16 Lagtexter...16 Övriga policyer och regler...17 Länkar...17
FÖRORD Kvalité i forskning och utbildning är ett av universitetets mest värdefulla kapital som ständigt måste vårdas och utvecklas. Göteborgs universitet strävar efter att skapa kompletta miljöer, där undervisning utvecklas i takt med forskningen och forskning låter sig inspireras av studenternas engagemang och intressen. Utbildningens mål måste sättas utifrån grundläggande kvalitetskrav och de förutsättningar som gäller måste vara väl kända av alla berörda. Ett led i arbetet för kvalitén i utbildningen är Rättigheter och skyldigheter regelsamling för studier vid Göteborgs universitet vanligen kallad regelsamlingen. Regelsamlingen är det dokument där studenter, lärare, studierektorer, prefekter m.fl. finner sina rättigheter och skyldigheter beskrivna. Regelsamlingens uppgift är att precisera och komplettera det befintliga allmänna regelverket som finns i högskolelag och högskoleförordning. Regelsamlingen fyller tio år under 2010. Den första utgåvan fastställdes av universitetsstyrelsen den 28 januari 2000. Från att ha innehållit relativt allmänt formulerade principer och regler har regelsamlingen för varje ny upplaga blivit allt tydligare. Det har skett genom en kontinuer lig dialog mellan lärare och studenter framför allt inom ramen för studieregelskommittén, den kommitté som har som uppgift att utöva tillsyn över att reglerna efter levs. Det är också kommitténs erfarenheter som ligger till grund för den nya upplaga som nu presenteras. 4
Tanken är att regelsamlingen ska vara ett stöd i det vardag liga arbetet. Den utgår ifrån att universitetet har att ta ansvar för sina studenter och medarbetare samtidigt som studenterna och medarbetarna i sin tur har att ta ansvar för universitetet. Vår förhoppning är att regelsamlingen ska medverka till ett universitet där alla behandlas lika och att vi når de mål som finns uppsatta i universitetets vision. Studieregelskommittén tjänar som tolkningsinstans när det gäller tillämpning av enskilda regler (se länk http://www.rk.gu.se/juridik/studieregelskommitten). Den enskilde studenten kan vända sig till sin studentkår eller sekreteraren i studieregelskommittén (tel 786 1092), när regelsamlingen inte följs eller när det uppkommer frågor om dess tolkning eller tillämpning. För studier på forskarnivå hänvisas även till Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet doktorandreglerna. Pam Fredman Rektor Klara Gustafsson ordförande Göteborgs universitets studentkårer 5
VÄRDEGRUND Verksamheten vid Göteborgs universitet ska präglas av ömsesidig respekt och hänsyn mellan dem som verkar där, studenter, lärare, forskare, administrativ och teknisk personal. Universitetets värdegrund utgår från alla människors lika värde. Av detta följer att alla oavsett kön, könsöver skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ges samma förutsättningar att bedriva studier vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet ska verka för en god studiemiljö för alla studenter. Studenterna ska ges möjlighet att utöva sitt inflytande över utbildningen. Utbildningen ska präglas av öppenhet för studenternas erfarenheter och uppfattningar. En förutsättning för att nå detta mål är att student erna ges tillträde till universitetets samråds- och beslutsorgan samt att studenterna ges information och kunskap om universitetets verksamhet. Göteborgs universitet har ansvar för information till studenterna om de regler som tillämpas vid universitetet. Studenterna har i sin tur ansvar för att ta del av informationen och att följa de regler som finns vid universitetet. DEFINITIONER Student är den som är antagen till och bedriver studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid Göteborgs universitet. Utbytesstudent är student vid annat lärosäte som via avtal eller annan överenskommelse, under kortare eller längre 6
tid, bedriver studier vid Göteborgs universitet. Utbytesstudent omfattas av dessa regler. Den som deltar i uppdragsutbildning är inte student och omfattas inte av dessa regler. Med kurs avses en sammanhängande utbildning för vilken kursplan har fastställts och som tilldelats en kurskod i studiedokumentationssystemet Ladok. Med examination avses samtliga tillfällen där enskild student prövas utifrån lärandemålen för en kurs. Med termin avses en studieperiod om 20 veckor. Ett läsår omfattar två terminer och en vecka omfattar fem arbetsdagar. Praktik är detsamma som verksamhetsförlagd utbildning (VFU). REGLER 1. Avgifter och kostnader för studier 1.1. Utbildningen vid universitetet får inte beläggas med avgift för studenterna. I övrigt ska universitetet sträva efter att minimera studenternas kostnader, inklusive kostnader för kurslitteratur. 1.2. Universitetet får belägga ett frivilligt nyttjande av vara eller tjänst med kostnad för studenten. Studenten ska ges möjlighet att själv välja i vad mån vederbörande önskar att nyttja ett sådant erbjudande eller inte. 7
1.3. Om kurs innehåller kursmoment som medför kostnad för student, ska detta klart framgå av kursplanen. Ett kostnadsfritt alternativ ska erbjudas. 2. Information till studenten 2.1. Student ska senast två veckor före sista ansökningsdag ha tillgång till utbildningsplan respektive kursplan. Detta hindrar inte att en utbildningsplan/kursplan kan revideras. 2.2. Student ska senast sex veckor före kursstart ha uppgift om kursansvarig lärares namn samt litteraturlista med sidantal. 2.3. Student ska ha tillgång till kursschema minst två veckor före kursstart. Av kursschema ska framgå - examinationsformer - eventuella obligatoriska kursmoment - examinationstillfällen - i förekommande fall datum och tid för större inlämningsuppgifter. 2.4. Senast vid kursstart ska lokala regler med betydelse för studenternas studiesituation finnas tillgängliga på institutionens webbsida eller finnas tillgängliga på annat sätt. 2.5. Schemaändring får endast göras vid oförutsedda händelser. Ändringarna ska skyndsamt meddelas student erna. 8
2.6. Student bör senast två veckor inför praktikperiods början meddelas anvisad praktikplats. 2.7. Om det i kurs ingår obligatoriska moment utöver examination ska detta klart framgå av kursplan och motiveras. 2.8. Student som inte kunnat närvara vid obligatoriskt moment ska ges möjlighet att genomgå motsvarande obliga toriska delkurs eller kursmoment snarast. 3. Kurslitteratur och annat studiematerial 3.1. Kurslitteratur och annat studiematerial för personligt bruk bekostas av den enskilde studenten. 3.2. Institution ska, till självkostnadspris, tillhandahålla sådan obligatorisk kurslitteratur som inte finns att tillgå i handeln. Detta gäller även för annat obligatoriskt kursoch studiematerial. 3.3. Institution ska bekosta kopiering av studenters inlämnade arbeten för de exemplar institutionen efterfrågar för sin egen verksamhet. 3.4. Institution ska vara behjälplig med anpassat studiematerial för student med dokumenterat behov av sådant material. 9
4. Examination 4.1. När students prestation utgör underlag för en examination ska examinationen genomföras på sådant sätt att den enskilde studentens prestation klart kan urskiljas. Vid grupparbeten ska varje students prestation bedömas för sig. 4.2. När det i en kurs eller delkurs ingår flera examinerande moment ska varje moment bedömas enskilt, och det ska framgå hur betygen på de examinerade momenten vägts samman till det slutgiltiga betyget. 4.3. Vid skriftlig tentamen ska examinationsunderlaget anonymiseras före rättning. Den rättande läraren ska då inte ha tillgång till studenternas identitet. Detsamma bör även gälla hemtentamen. 4.4. Det ska så långt möjligt framgå av kursplan hur många högskolepoäng (hp) som examineras vid varje examinationstillfälle. 4.5. Betygskriterier, bedömningsvillkor och övriga villkor i samband med examination ska vara klart angivna på förhand. Detta gäller även för hemtentamina och examens arbeten. 4.6. Vid poängbedömd skriftlig examination ska framgå det högsta antal poäng som varje tentamensfråga kan ge. 4.7. Student som på grund av dokumenterad funktionsnedsättning är i behov av annan examinationsform än den som föreskrivs i kursplanen, ska senast fyra veckor före examinationen anmäla detta till kursansvarig lärare. 10
Institutionen ska tillse att lämplig examinationsform arrangeras. 4.8. Om en students skriftliga examinationsunderlag förkommit, och det kan konstateras att universitetet är skuld till detta, ska ny examination erbjudas inom en vecka efter det att händelsen har konstaterats. Detta gäller också om felaktig uppgift om dag eller tid för examination genom misstag av universitetet medfört att studenter inte kunnat examineras. Studenten kan begära att examinationen förläggs till ett senare tillfälle. 4.9. I fråga om skriftlig tentamen gäller i övrigt Regler för tentamensskrivningar vid Göteborgs universitet. Student har ansvar för att informera sig om och följa de regler som gäller för respektive examinationstillfälle. 5. Tillhandahållande och begränsning av examinationstillfällen 5.1. Fakultetsnämnd får besluta om begränsning av antalet tillhandahållna examinations- respektive praktiktillfällen för godkänt betyg. En sådan begränsning ska framgå av kursplanen och får endast göras av resursmässiga skäl. 5.2. I de fall begränsning av antalet examinations- respektive praktiktillfällen föreligger får det inte innebära att färre än fem examinationstillfällen tillhandahålls. Vid praktik ska minst två tillfällen tillhandahållas. 5.3. Examinationstillfällen ska tillhandahållas vid kursslut och ytterligare examinationstillfällen ska tillhanda 11
hållas inom högst åtta veckor. Därtill bör det erbjudas ett examinationstillfälle under eller i anslutning till sommaruppehållet avseende kurser som avslutats under det gång na läsåret. 5.4. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenterna garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. 6. Examinationsbesluts tillkännagivande 6.1. Betyg ska meddelas student skyndsamt, dock senast tre veckor efter examinationstillfället. 6.2. I samband med meddelandet av betyg ska student få tillgång till den rättade examinationsuppgiften. 6.3. Innan förnyat skriftligt examinationstillfälle anordnas ska det ha förflutit minst två veckor efter det att resultatet har meddelats. 6.4. Betyg får tillkännages på publika anslagstavlor inom universitetet. Vid angivande av enskild students betyg ska kod användas. Namn, personnummer eller del därav får inte användas. 6.5. Institutionen ansvarar för att student, i anslutning till att betyg tillkännages, på begäran ges tillfälle för genomgång av och möjlighet att lämna synpunkter på betygsättningen. 12
6.6 Ett examinationsbeslut kan inte överklagas. En student har dock rätt att begära omprövning av ett examinationsbeslut hos examinator. 7. Examinator och handledare 7.1 Student som underkänts två gånger på samma examinerande moment har rätt att hos institutionen begära byte av examinator. Begäran ska inlämnas snarast och vara skriftlig. Institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran. 7.2. Vid examensarbete eller uppsats med en omfattning av minst 15 hp har student(er) rätt till enskild handledning. Undantag från detta ska framgå av kursplanen. 7.3. Student har rätt till handledning vid praktik. 7.4. Student kan ansöka om att få byta handledare. Begäran ska vara skriftlig och institutionen har att skyndsamt bifalla sådan begäran. 8. Kursvärdering 8.1. Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att redovisa erfarenheter och synpunkter på kursen i en anonym kursvärdering. 8.2. Kursvärderingar ska i möjligaste mån genomföras elektroniskt. 8.3. Kursansvarig institution ska tillse att kursvärdering genomförs och sammanställs. 13
8.4. Resultatet av kursvärdering ska göras tillgängligt för studenterna. Sammanställning av kursvärdering ska ha gjorts tillgänglig för studenterna senast åtta veckor efter kursslut. 8.5. Åtgärder med anledning av kursvärderingens resultat ska redovisas i en sammanställning. Vid nästkommande kurstillfälle ska sammanställningen av senast utförda kursvärdering presenteras, inklusive eventuella genomförda eller planerade åtgärder. 9. Undervisningens genomförande 9.1. En kurs bör inte schemaläggas mer än fem dagar under en vecka. Vid schemaläggning ska hänsyn tas till studenters och lärares behov av rast om minst 15 minuter under en tvåtimmarsperiod. 9.2. På kurs som genomförs på dagtid bör schemalagd undervisning förläggas mellan kl. 08.00 och 17.00. På kurs som genomförs på kvällstid bör schemalagd undervisning förläggas mellan kl. 18.00 och 21.00. 9.3. Ordinarie examinationstillfälle för kurs som läses på dagtid bör endast förläggas måndag till fredag mellan kl. 07.45 och 17.00. 9.4. Examinationstillfälle för kurs som genomförs på kvällstid bör endast förläggas till kvällstid. 9.5. Examinationstillfälle för kurs som genomförs under helger bör endast förläggas till helg. 14
10. Lokaler och utrustning 10.1. Universitetets lokaler ska vara anpassade för att kunna användas av personer med funktionsnedsättning. 10.2. I universitetets lokaler råder rökförbud. 10.3. I universitetets lokaler råder förbud mot att medha husdjur. Ledarhund får medföras i enlighet med särskilda anvisningar. 10.4. Skador på universitetets lokaler och utrustning som oavsiktligt orsakats av student ersätts av fakultetsnämnd. Detsamma gäller även lokaler och utrustning på praktikplats. 10.5. Universitetet ansvarar inte för students personliga utrustning/instrument. 11. Studentförsäkring 11.1. Student är genom universitetet försäkrad under studietiden samt vid färd mellan bostaden och den plats där undervisningen bedrivs. Försäkringen täcker personskador genom olycksfall samt i vissa fall sjukdom genom smitta. Med studier avses även t.ex. praktik och exkursioner. Institutionen ska informera studenterna om studentförsäkringen. 12. Disciplinära åtgärder och avskiljande från studier 12.1. Student får inte avstängas från studier eller annan verksamhet inom universitetet på annat sätt eller under andra förhållanden än som regleras i Högskoleförordningen 10 kap eller Förordning (SFS 1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning. 15
13. Studieregelskommittén och anmälan av regelbrott 13.1. Student och medarbetare vid Göteborgs universitet kan vända sig till studieregelskommittén för tolkning av befintlig regel. 13.2. Överträdelse av studieregel kan anmälas till studieregelskommittén som har att uttala sig mot bakgrund av det befintliga regelverket i anledning av anmälan. Uttalandet ska beaktas i verksamheten. Institution ska också tillse att nödvändiga åtgärder i anledning av uttalandet genomförs. 13.3. Vid upprepade överträdelser överlämnar kommittén ärendet till rektor. Rektor kan besluta om vidare åtgärder. 13.4. Student och medarbetare vid Göteborgs universitet kan vända sig till studieregelskommittén med förslag till förändring av befintlig regel och med förslag till nya regler. Lagtexter Högskolelag (SFS 1992:1434 ) Högskoleförordning (SFS1993:100) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Studentkårsförordning (SFS 2009:769) Avgiftsförordning (SFS 1992:191) Förordning (SFS 1987:915) om avskiljande från utbildning Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160 ) 16
Övriga policyer och regler Regler för anlitande av universitetsgemensam skrivsal Regler för tentamensskrivningar vid Göteborgs universitet Policy för studenternas deltagande i Göteborgs universitets verksamhet Regler för studentmedverkan Föreskrifter för kursplan Policy och regler om klädsel, personlig utsmyckning eller annan utstyrsel vid undervisning, prov och examination och praktik klädpolicy Länkar www.styrdokument.adm.gu.se/grundutbildning/ www.gus.gu.se/ - kontaktuppgifter studentkårerna www.hsv.se - Högskoleverket www.lagrummet.se - lagtexter www.kammarkollegiet.se - studentförsäkring www.rk.gu.se/juridik/studieregelskommitten www.gu.se/omuniversitetet/jamlikhet/handlingsplaner/ 17
Bilaga 9 Styrdokument Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Dnr A 81 4944/09 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Lars Hansen Beslutsdatum 2010-02-22 Giltighetstid Tills vidare Sammanfattning Sidan 1 av 2
IT-strategisk plan för Göteborgs universitet 2 2010-01-30 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010-2012... 4 Forskning... 4 Utbildning... 4 Samverkan... 5 Administration och ekonomi... 5
IT-strategisk plan för Göteborgs universitet 3 2010-01-30 Inledning och bakgrund IT är i dag en integrerad del av universitetets alla verksamheter. Undervisning, forskning, samverkansoch administrativa uppgifter är alla beroende av olika slags IT-stöd. Vidare är den nya tekniken omvälvande eftersom den ger möjlighet till delaktighet i kunskapsproduktionen på ett sätt som tidigare inte var tänkbart, vilket i dag ställer den högre utbildningen inför stora utmaningar. För att arbetet med att utveckla och organisera universitetets IT-struktur ska bli så verksamhetsanpassat, effektivt och ekonomiskt som möjligt krävs en tydlig och ändamålsenlig IT-strategisk plan. Denna plan ska leda ITverksamheten så att den stödjer universitetets övergripande vision, strategi och mål. Vidare är syftet med planen att leda utvecklingen av IT så att den blir värdeskapande för universitetet och resulterar i ökad nytta för användarna. IT-tjänsterna ska utvecklas i dialog med verksamheten med målet att de ska underlätta arbetet för användarna och bidra till en god arbetsmiljö. Införande av nya funktioner ska vara förankrat hos användarna. Användarvänlighet ska alltid vara en viktig faktor vid upphandlandet av nya IT-tjänster. I enlighet med universitetets strategiska plan 2007-2010 arbetar IT-organisationen nu med att samordna, standardisera och konsolidera IT-miljön inom ett antal områden (e-post, identitets- och behörighetshantering, lagring och säkerhetskopiering, datorhallar m.m.). Detta arbete ska leda till högre kvalitet och mer kostnadseffektiva lösningar. Vidare har en tjänstekatalog tagits fram för uppföljning av kvalitet och kostnader per IT-tjänst. På ett övergripande plan ska den IT-strategiska planen för 2010-2012 bidra till att Göteborgs universitet utvecklas till en e-förvaltningsmyndighet. I e-delegationens förslag till strategi för myndigheternas arbete med detta definieras e-förvaltning som en form av verksamhetsutveckling genom vilken myndigheter kontinuerligt förbättrar sin kärnverksamhet med hjälp av informationsteknologi (IT) (SOU 2009:86) 1. Nyckelord för denna strategi är behovsdriven och flexibel utveckling i samverkan. Göteborgs universitet avser att uppnå målen för e-förvaltning genom fortsatt fokus på tjänste- och processorientering av IT i samverkan med olika aktörer både inom och utom universitetsvärlden. Planen är indelad nedan enligt rubrikerna i universitetets strategiska plan 2007-2010. IT är definierat som en stödprocess och övergripande punkter ingår därför i avsnittet Administration och ekonomi. 1 www.edelegationen.se
IT-strategisk plan för Göteborgs universitet 4 2010-01-30 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010-2012 Forskning Universitetets mål: Forskning vid Göteborgs universitet ska ha sådan kvalitet att den får ökad internationell uppmärksamhet. Vi ska förbättra villkoren för forskning av hög internationell klass och stimulera innovativ forskning över ämnes-, fakultets- och högskolegränserna. Vi ska möta de förändrade villkoren för forskningsfinansiering och arbeta för ökad uppmärksamhet av vår forskning. IT-strategi: Universitetets IT-verksamhet ska möjliggöra mötesplatser som överskrider traditionella gränser inom och utom universitetet. För att förenkla kommunikation över gränserna ska de universitetsgemensamma IT-tjänsterna standardiseras och göras lättillgängliga, både för nationell och internationell forskningssamverkan. Öppenhet och tillgänglighet åstadkoms genom att i första hand använda öppna standarder och gränssnitt, vilka möjliggör informationsutbyte mellan aktörer med olika system. Andelen IT-tjänster som görs tillgängliga via internet ska öka för att stimulera till fler internationella forskningssamarbeten, t.ex. via elektroniska mötesplatser. Säkerheten i informationshanteringen och kommunikationen ska svara upp mot säkerhetskrav inom forskningssamarbeten. Utbildning Universitetets mål: Vi ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som ger möjligheter till personlig utveckling och lägger en grund för framtida yrkesverksamhet både inom och utom landet. Utbildningen ska vara öppen för alla studenter oavsett bakgrund och utgå från ett helhetsperspektiv. Utbildningen ska utvecklas och pedagogiken förnyas. Arbetet med rekrytering, delaktighet och uppföljning ska förstärkas. IT-strategi: IT ska hjälpa verksamheten att skapa en utbildningsmiljö som möter de krav dagens och morgondagens studenter ställer i form av exempelvis elektroniska mötesplatser. En sådan utbildningsmiljö ska vara öppen och tillgänglig för alla och förenkla kunskapsutbytet mellan studenter och lärare. Den ska även stimulera till nationellt och internationellt utbildningssamarbete, exempelvis genom olika universitetssamarbeten och federationer över nationsgränserna. Andelen IT-tjänster som nyttjar modern informationsteknologi inom undervisningen och är tillgängliga för lärare och studenter ska öka. Detta ställer krav på standardiserade gränssnitt för ökat utbyte av information, hög säkerhet i informationshanteringen samt att lärarna har tillgång till och möjlighet till löpande kompetensutveckling.
IT-strategisk plan för Göteborgs universitet 5 2010-01-30 Samverkan Universitetets mål: Vi ska förbättra och utveckla dialogen och utbytet med omvärlden. Vi ska aktivt bidra till demokrati, folkbildning och att vår kunskap nyttiggörs. IT-strategi: IT-verksamheten ska arbeta för att göra universitetet till en e-förvaltningsmyndighet. Genom att främja öppenhet, samarbete och kommunikation mellan myndigheter görs den samlade informationen tillgänglig för allmänheten och näringslivet. Det ställer krav på att begrepps- och informationsstrukturerna är systematiserade och standardiserade, samt på en tjänsteorienterad infrastruktur som bygger på öppna standarder och gränssnitt. IT ska möjliggöra en ökad tillgänglighet till olika kommunikationsplattformar, information och ITtjänster till allmänheten och olika grupperingar i samhället. Administration och ekonomi Universitetets mål: Administration och stödprocesser ska bli effektivare. Genom ett systematiskt miljöarbete ska vi samtidigt minska den samlade miljöbelastningen. IT-strategi: Samordning, standardisering och konsolidering av IT-miljön ska leda till högre kvalitet och bättre kostnadseffektivitet för de universitetsgemensamma IT-tjänsterna. IT ska stödja effektivisering och samordning av administrativa rutiner genom att aktivt medverka i förändringsprocesser och projekt med expertis inom områden som informationssäkerhet, behörighetsprocesser, integrationer, informationsflöden, processanalyser etc. IT-verksamheten ska verka för att öka kostnadseffektiviteten för all IT inom universitetet. Universitetsgemensamma IT-tjänster ska levereras till verksamheten i en standardiserad form som möjliggör kostnads- och kvalitetsjämförelser mellan olika leverantörer. Jämförelserna görs kontinuerligt för att säkerställa att universitetet maximerar kostnadseffektiviteten hos IT. IT-organisationen ska agera som verksamhetskonsulter med stort IT-kunnande som är flexibla och anpassar sig till en förändrad efterfrågan från verksamheten. Verksamheten ska förses med IT-tjänster som är uppbyggda av moduler med standardiserade gränssnitt som möjliggör att situationsanpassade lösningar snabbt kan tas fram för att tillgodose unika behov. Utvecklingen av IT-tjänsterna ska styras med hjälp av en universitetsgemensam ITprojektportfölj som aktivt påverkas av IT-beställarrådet och systemägarna. IT-verksamheten ska beakta miljöaspekter i alla avseenden och därmed aktivt bidra till att universitetet uppnår miljömålen. IT-verksamheten ska ta fram förutsättningar för fortbildning i nyttjandet av modern informationsteknologi som syftar till att effektivisera stödprocesser i verksamheten.
Bilaga 14 Universitetsledningens kansli Anders Granberg 031/ 786 1038 BESLUTSPM 1 / 3 2010-02-15 dnr A3 3589/09 Rektor Ansökan om inrättande av centrumbildning Centrum för urbana studier, lärande och konstnärliga praktiker med lokalisering till Hammarkullen Den föreslagna centrumbildningen handlar om att överbrygga avståndet mellan förort och centrum. Detta ska bidra till utveckling av såväl förort som universitet och ge en ny dynamik åt staden som helhet med mer av mobilitet, rörelse och möten. Genom att involvera förorten i stadslivet och den högre utbildningen skapas nya förutsättningar för att inkludera grupper som idag uppfattar sig att stå utanför den samhälleliga och kulturella gemenskapen. Centrumbildningen skall ha sitt säte i Hammarkullen och kan i den urbana periferin bli en viktig mötesplats för skilda discipliner som från olika utgångspunkter arbetar med olika aspekter av de problem och möjligheter som staden i sin helhet står inför. Frågor som uppkommer ur dessa interdisciplinära möten kan även bidra till att utveckla olika aspekter av universitets styrkeområden. Såväl demokrati och opinion som samtida kulturarvsfrågor är möjliga styrkeområden som centrumbildningen kan arbeta med. Diskussionen om förorten och det demokratiska underskottet har varit central den svenska samhällsdebatten i mer än ett decennium. Förorternas miljonprogramsområden, som står inför storskaliga renoveringsbehov, är också att betrakta som ett modernt eller samtida kulturarv. Det finns ett starkt behov av att skapa en ny, dynamisk och transdiscplinär kunskap om dessa områden i dialog med dem som bor och verkar där. Samverkan över disciplingränserna är ett centralt tema för denna centrumbildning som skall tillföra akademiskt mervärde till universitetet och dess samarbetspartners. Centrumbildningen är en enhet som ligger i skärningspunkten mellan discipliner och professionsutbildningar som socialt arbete, lärarutbildning, urbana studier, kulturvård, arkitektur, kulturstudier, sociologi, etnologi och konstnärliga praktiker som design, visuell konst, musik, film osv. Dessutom kommer genom centrat en av universitetet och Chalmers önskad samverkan mellan utbildnings- och forskningsenheter vid skilda lärosäten tillstånd. Såväl Malmö som Södertörns högskolor är involverade i utvecklande av forskning och kurser på avancerad nivå, Universitetsledningens kansli Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se