Lokal arbetsplan Läsåret

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

FERLINSKOLAN

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Arbetsplan läsåret 2015/16

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan läsåret 2013/2014

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

FERLINSKOLAN

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem. Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

ALKOHOL- & DROGPOLICY

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Den nya skollagen 2010:800

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Tf Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Kungsgårdens skola arbetsplan

Lokal arbetsplan läsåret 2017/18

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Transkript:

Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 Brattfors skola Personal i arbetslaget: Björn Svantesson, rektor Lena Bjurbäck, lärare i förskoleklassen Lena Hammar, lärare i grundskolan åk 1-3 Sofia Gustafsson, lärare grundskolan åk 4-6 Ulrika Lundberg, fritidspedagog

1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). 1.2 Vision för grundskolan i Filipstads kommun Alla elever ska, när de lämnar grundskolan i Filipstads kommun, ha det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. På frågan hur de upplevt tiden i grundskolan ska de säga att de haft de bästa lärarna, att de fått den bästa undervisningen och att de alltid känt lust att gå till sin skola som varit en trygg plats med arbetsro. 1.3 Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. Mot dåligt uppförande finns det bestämda men måttfulla sanktioner. Bra arbete och gott uppförande belönas.

1.4 Kunskapsmål för Brattfors skola Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (når minst LUS 11). når minst LUS 15 i årskurs 3. Skall, på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån Skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. 1.5 Process I årskurs 1 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Vårt arbetssätt är varierande för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst på. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen upprättas ett åtgärdsprogram med fokus på vad skolan kan göra för att eleven skall nå målen. Vi styr upp boklån i bokbussen, så att alla barn aktivt lånar, både böcker att ha hemma och att ha i skolan. Åk 1-3 har läsläxa varje vecka. 1.6 Dokumentation Resultat enligt LUS-schemat, i november och april IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering Betygsstatistik i årskurs 6 Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår Resultaten av de nationella proven Skriftliga omdömen 1.7 Utvärdering/uppföljning Dagliga observationer LUS Analys av kunskapsuppföljningen Analys av kunskapsresultaten i respektive ämneslag 1 ggr/läsår Analys av resultaten från de nationella ämnesproven Utvecklingssamtalet

2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga, oavsett om de går i förskoleklass, skola eller vistas på fritids. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. 2.2 Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet. Vi har gemensam uteidrott F-6, där vi lägger stor tyngd vid gruppstärkande övningar. Heavandringar höst och vår, för att stärka vi-känslan på skolan. Vi arbetar med trygghetssamtal två gånger per termin, en skolenkät och en trygghetsenkät. Trygghetsövningar i grupp genomförs med skolkurators hjälp. Personalen arbetar regelbundet med materialet Livsviktigt. Under fritidshemmets dagliga samlingar skall det ges utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. 2.3 Dokumentation Uppföljning av Likabehandlingsplanen Enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Resursteamsprotokoll

2.4 Utvärdering Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtalen 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Alla elevers portfoliopärm aktualiseras inom varje arbetsområde Rektors samråd med föräldrar ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Föräldramöten ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. 3.2 Process Inför varje arbete skall eleverna göras påminda om portfoliopärmen. Efter varje avslutat arbete skall det dokumenteras i portfoliopärmen. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid rektors samråd med föräldrarna. En av lärarna ansvarar för att det dokumenteras vid varje föräldramöte. 3.3 Dokumentation Målen handlar om dokumentation. Portfoliopärmen blir dokumentationen. Anteckningarna från rektors samråd med föräldrar blir dokumentationen. Anteckningarna från föräldramöten blir dokumentationen. Protokollen sätts in i hemskickat-pärmen. 3.4 Utvärdering Genom samtal med eleverna. Genom samtal med föräldrarna

4. Skola arbetsliv En arbetsgrupp har tillsatts med representanter för kommunens näringslivsenhet och grundskolan. I avvaktan på arbetsgruppens förslag till hur arbetet bör bedrivas arbetar vi med området enligt följande: 4.1 Mål Alla elever skall ha god kännedom om vilka möjligheter till arbete som finns i kommunen. Alla elever skall ha god kännedom om vilka större arbetsgivare som finns i kommunen. Alla elever hittar en PRAO-plats. 4.2 Process Eleverna arbetar med att ta fram information om vilka företag som finns i kommunen, vilken den huvudsakliga sysselsättningen på företaget är och vilka yrken som finns på företaget och i kommunen. Årskurs 4, 5 och 6 har PRAO (praktisk arbetslivsorientering) vilket innebär att eleverna får följa med förälder/vårdnadshavare eller någon bekant person till arbetet. Vi genomför studiebesök PRAO-platser diskuteras under föräldramötet. Föräldrarna får även en direkt fråga om de vet någon annan plats som även andra barn än deras egna kan genomföra sin PRAO. 4.3 Dokumentation För dokumentation av PRAO:n används en förtryckt blankett. Övrig dokumentation görs i portfolion. Protokoll förs över antal elever som, med eller utan skolans hjälp, hittar en PRAOplats. 4.4 Utvärdering Genom samtal med eleverna. Genom samtal med föräldrarna.