Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Relevanta dokument
Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Förförande jämförelser

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

Länsgemensam ledning i samverkan

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

En god vård? SoS 2018

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Bilaga Uppföljning 2016

Elize Leto och Mattias Taflin.

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

14 Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet HSN

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN

Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Uppdaterad

Stockholmsvården i korthet

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Uppdaterad

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Analysrapport1 1

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Bättre liv för sjuka äldre

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

STOCKHOLM Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län invånare. Under sommaren ca inv

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

RESULTTAVLA KVALITETSREGISTER SÖDRA ÄLVSBORG BASERAD PÅ TILLGÄNGLIG DATA Elisabeth Jonsson Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund

Välkommen till dialogseminarium Processorienterat arbetssätt hjärtsvikt

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Inga onödiga sjukhusvistelser

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4

Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningr inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 3

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: Upprättad

Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Länsgemensam ledning i samverkan

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Monica Forsberg

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN

Antagen av Samverkansnämnden

Motion 2017:35 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att stärka primärvårdens ansvar 15 LS

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Resultattavlor. Äldresatsningen i Sjuhärad/Södra Älvsborg Närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Västra Götalandsregionen

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport 2 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG Analysrapport 2 1

Lekeberg 15 maj Fredrik Svensson

I Munin finns definitioner och beskrivningar presenterade kopplat till varje indikator.

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

PrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler

Transkript:

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide till excelmodell med utfall för måtten Underlag för diskussion kring utfall Detaljerade definitioner av samverkansmått s. 2 s. 3 s. 4 s. 11 s. 13 1

Kort information om samverkansmåtten Bakgrund Sedan hösten 2014 driver Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL ett arbete med Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Målet med är att uppnå en mer sammanhållen vård i länet och därigenom minska andelen oplanerad vård samt minska skillnader i kvalitet mellan olika vårdgivare Som en del i detta arbete publiceras åtta samverkansmått för husläkarmottagningar löpande Mål och syfte Målet med samverkansmåtten är att de tillsammans ska ge en bild av hur sammanhållen vården är för den patientpopulation som är listad vid respektive husläkarmottagning Publikationen av samverkansmått syftar till att utgöra underlag till diskussion och förbättringsarbete. Endast vårdgivare har tillgång till de lösenordskyddade publikationerna Kontinuerligt förbättringsarbete Samverkansmåtten för husläkarmottagningar publiceras löpande och mellan publiceringarna förekommer ibland uppdateringar som del i ett kontinuerligt förbättringsarbete Om du har frågor om tidigare publiceringar, den aktuella publiceringen eller förslag på förbättringar till kommande publiceringar tveka inte att höra av dig till: Riitta Bendes, enhetschef statistik och mätningar, utvecklingsavdelningen HSF E-mail: Riitta.Bendes@sll.se Tel: 08 123 138 98 2

Viktigt att känna till om samverkansmåtten De olika samverkansmåtten kompletterar varandra och bör därför analyseras tillsammans Jämförelser mellan husläkarmottagningar bör göras med försiktighet Samverkansmått 5. Detektionsgrad samt 7. Andel patienter med recept från fler än 3 vårdgivare har längre uppföljningsperiod (2 år respektive 4 månader) vilket gör att faktiska förändringar i utfall slår igenom långsamt i dessa mått. Samverkan innebär att flera vårdgivare arbetar ihop, varför samtliga inblandade vårdgivare tvärs vårdnivåer delar på ansvaret för samverkansmåttens utfall. Detta gäller framför allt måtten 1. Antal slutenvårdsdygn per 1 000 listade, 2. Andel undvikbara slutenvårdstillfällen och 3. Andel oplanerade återinskrivningar som även påverkas av övriga vårdgivares förmåga till samverkan Samverkansmått 1,2 och 3 är även känsliga för den listade populationens sjukdomstyngd. Husläkarmottagningar med relativt svårt sjuka patienter har större sannolikhet till ett sämre utfall i dessa mått. Nyöppnade husläkarmottagningar tenderar att ha en mindre andel svårt sjuka äldre patienter än mottagningar som varit etablerade längre. För ett fåtal husläkarmottagningar saknas mätvärden (exempelvis de som ej hade några listade patienter i slutet av aktuell period) 3

Guide till excelmodell med utfall för måtten Varje husläkarmottagning får en översikt över sina utfall per samverkansmått. För den som vill studera resultaten i mer detalj finns ytterligare flikar med detaljerad information. Översikten presenterar husläkarmottagningarnas utfall per varje samverkansmått i relation till: snittet i SLL utfall från föregående kvartal genomsnitt för husläkarmottagningar med samma CNI* i samma kvartil genomsnitt för husläkarmottagningar med andel listade patienter 65 år och äldre i samma kvartil * CNI beskriver den förväntade risken att utveckla ohälsa baserat på sju socioekonomiska faktorer. Statistiska Centralbyrån är den myndighet som tar fram underlaget och beräknar CNI. Vid beräkningen av mottagningens CNI används relativt CNI. Relativt CNI innebär att man jämför hur den enskilda mottagningens CNI-poäng per listad förhåller sig till genomsnittet för samtliga mottagningar. En mottagning vars lista motsvarar genomsnittet för alla mottagningar har relativt CNI 1,0. 4

Guide till excelmodell med utfall för måtten: Varje husläkarmottagning kan få en översiktsbild över sina utfall för samtliga samverkansmått i en flik Flik 1 Resultat för HLM 5

Guide till excelmodell med utfall för måtten: Tre steg för att få fram samverkansmått för den egna husläkarmottagningen steg 1 1) Klicka på den blå cellen 6

Guide till excelmodell med utfall för måtten: Tre steg för att få fram samverkansmått för den egna husläkarmottagningen steg 2 2) Klicka på nedåtpilen till höger i cellen 7

Guide till excelmodell med utfall för måtten: Tre steg för att få fram samverkansmått för den egna husläkarmottagningen steg 3 3) Klicka på önskad husläkarmottagning i listan som öppnas 8

Guide till excelmodell med utfall för måtten: I flik 2 återfinns historiska utfall för husläkarmottagningen samt utfall för SLL Flik 2 Historiska resultat för HLM 9

Guide till excelmodell med utfall för måtten: Samtliga utfall för alla samverkansmått för alla husläkarmottagningar finns i flik 3 Flik 3 Samtliga utfall samverkansmått Möjliggör fördjupad analys för den särskilt intresserade 10

Underlag för diskussion kring utfall: Mått 1-3 syftar till att belysa samverkan ur ett systemperspektiv, mått 4-8 belyser vårdkedjan Mått utifrån systemperspektiv Mått utifrån vårdkedjeperspektiv 4 Täckningsgrad i primärvården (alla åldrar) 1 Antal slutenvårdsdygn per 1 000 listade och år (65+) 5 Detektionsgrad i primärvården (alla åldrar) 2 Andel undvikbara slutenvårdstillfällen (65+) 6 Andel besök på akuten som inte lett till inläggning (65+) 7 Andel patienter med recept från fler än 3 vårdgivare (65+) 3 Andel oplanerade återinskrivningar 8 Andel oplanerade vårdtillfällen som följs inom 30 dagar (65+) upp i primärvården inom sju dagar (65+) 11

Underlag för diskussion kring utfall: tänkbar tolkning Mått utifrån systemperspektiv Mått utifrån vårdkedjeperspektiv Tänkbar tolkning 1 2 Antal slutenvårdsdygn per 1 000 listade och år (65+) Andel undvikbara slutenvårdstillfällen (65+) 4 5 6 7 Täckningsgrad i primärvården (alla åldrar) Detektionsgrad i primärvården (alla åldrar) Andel besök på akuten som inte lett till inläggning (65+) Andel patienter med recept från fler än 3 vårdgivare (65+) Ett relativt högt antal slutenvårdsdygn per 1 000 invånare (1) skulle kunna indikera brister i samverkan då det kan visa på att en förhållande stor del av vårdkonsumtionen sker på fel vårdnivå. En relativt hög andel undvikbara slutenvårdstillfällen (2) kan tyda på brister i samverkan då en del inläggningar för dessa patientgrupper kan förebyggas med ett utvecklat proaktivt arbete. Bakomliggande orsaker kan vara brister i kvalitet eller otillräcklig kännedom om den listade patientpopulationen. Detta kan förklaras av låg kontinuitet och tillgänglighet (4,5,6) såväl som bristande kommunikation mellan vårdgivare (7). 3 Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar (65+) 8 Andel oplanerade vårdtillfällen som följs upp i primärvården inom sju dagar (65+) 12 En relativt hög andel återinskrivningar (3) kan tyda på brister i samverkan, som till stor del beror på brister i överlämning mellan vårdnivåer (8).

Detaljerade definitioner av samverkansmått (1/4) Samverkansmått 1. Antal slutenvårdsdygn per 1 000 listade (65+) och år 1 Definition Täljare = Totala antalet slutenvårdsdygn senaste 12 månaderna hos patienter 65 år eller äldre. Nämnare = Totala antalet individer 65 år eller äldre i tusental. Tolkning av utfall Ett relativt högt antal slutenvårdsdygn per 1 000 invånare skulle kunna indikera brister i samverkan då det kan visa på att en förhållandevis stor del av vårdkonsumtionen sker på fel vårdnivå. Bakomliggande faktorer som exempelvis casemix, åldersfördelning och socioekonomi kan dock spela en stor roll i utfallet. 2 2. Andel undvikbara slutenvårdstillfällen (65+) Täljare = Totala antalet slutenvårdstillfällen för specifika diagnoser hos patienter 65 år eller äldre som enligt Socialstyrelsen klassificerats som undvikbara.* Nämnare = Totala antalet inläggningar hos patienter 65 år eller äldre. En relativt hög andel undvikbara slutenvårdstillfällen kan indikera brister i omhändertagandet i öppenvården samt kommunikationen mellan olika vårdgivare tvärs vårdnivåer. En mer sammanhållen vård skulle kunna förebygga ett antal av dessa inläggningar. * En lista över utvalda sjukdomstillstånd som enligt Socialstyrelsen bedöms kunna undvikas inom slutenvården finns på: http://www.socialstyrelsen.se/indikatorer/sokiindikatorbiblioteket/ojhs/undvikbarslutenvard 13

Detaljerade definitioner av samverkansmått (2/4) Samverkansmått Definition Tolkning av utfall 3 3. Andel oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar (65+) Täljare = Totala antalet utskrivningar till hemmet eller kommunal omsorg hos patienter 65 år eller äldre som resulterat i en oplanerad inläggning inom 30 dagar. Nämnare = Totala antalet utskrivningar till hemmet eller till kommunal omsorg hos patienter 65 år eller äldre. En relativt hög andel oplanerade återinskrivningar kan indikera brister i samverkan framför allt vid vårdövergångar mellan sluten- och öppenvård. 4 4. Täckningsgrad i primärvården (alla åldrar) Täljare = Totala antalet läkarbesök för en husläkarmottagnings listade population som har skett på den egna husläkarmottagningen. Nämnare = Totala antalet läkarbesök hos samtliga vårdgivare för en husläkarmottagnings listade population. En relativt låg täckningsgrad kan indikera att patienterna har lägre förtroende för sin husläkarmottagning och söker sig till andra vårdgivare, vilket försvårar samverkan. En faktor som närhet till andra vårdgivare kan även påverka utfallet. 14

Detaljerade definitioner av samverkansmått (3/4) Samverkansmått Definition Tolkning av utfall 5. Detektionsgrad i 5 primärvården (alla åldrar) Täljare = Summa av antalet patienter listade på husläkarmottagningen som har fått en registrerad diagnos* inom husläkaruppdraget under de senaste två åren. Nämnare = Summa av antalet patienter listade på husläkarmottagningen som, oavsett vårdnivå, har fått en registrerad diagnos* någon gång under de senaste fem åren. En relativt låg detektionsgrad kan indikera att en husläkarmottagning ej träffar sina kroniskt sjuka patienter i tillräcklig utsträckning och därför kan ha svårighet att upptäcka eventuell försämring i tid. 6 Andel akutmottagningsbe sök som inte lett till inläggning (65+) Täljare = Totala antalet besök på någon av akutsjukhusens akutmottagningar som ej lett till inläggning. Nämnare = Totala antalet besök på någon av akutsjukhusens akutmottagningar. En relativt hög andel akutbesök som ej leder till inläggning kan indikera att husläkarmottagningens patienter söker vård på fel plats pga. exempelvis otillräcklig information kring hur man söker vård eller otillräcklig tillgänglighet. * Demens, diabetes, förmaksflimmer, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, KOL, osteoporos, hjärtsvikt och ischemisk stroke. Fr.o.m. uppföljningen Q4 2015 beräknas en vårdcentrals detektionsgrad som snittet av detektionsgraden för ovanstående diagnoser. 15

Detaljerade definitioner av samverkansmått (4/4) Samverkansmått Definition Tolkning av utfall 7. Andel patienter med recept från fler än 3 vårdgivare (65+) 88. Andel oplanerade vårdtillfällen som följs upp i primärvården inom sju dagar (65+) Täljare = Totala antalet patienter 65 år eller äldre som har recept utfärdade av fler än tre vårdgivare under en fyra-månaders period. Nämnare = Totala antalet patienter 65 år eller äldre. Täljare = Antal utskrivningar till hemmet eller kommunal omsorg för patienter 65 år eller äldre som har haft en efterföljande kontakt (besök eller telefonkontakt) i primärvården inom sju dagar. Nämnare = Totala antalet utskrivningar till hemmet eller kommunal omsorg hos patienter 65 år eller äldre. En relativt hög andel av patienterna som har recept utfärdade av fler än tre vårdgivare kan indikera bristande samverkan då flera vårdgivare parallellt är inblandade i en patients behandling. Multisjuka patienter har större sannolikhet för att parallellt få vård hos flera kontinuerliga vårdgivare varför en relativt hög andel till viss mån kan förklaras av casemix. En relativt låg andel patienter som har kontakt med husläkarmottagningen inom sju dagar efter utskrivning kan indikera brister i kommunikation mellan slutenvård och primärvård samt bristande tillgänglighet i primärvården. 16