EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 29.1.2015 2014/2147(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (2014/2147(INI)) Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Föredragande: Nuno Melo PR\1046501.doc PE546.720v01-00 Förenade i mångfalden
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE546.720v01-00 2/11 PR\1046501.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (2014/2147(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av rapporten från kommissionen om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (COM(2014)0112), med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2014 om den ovannämnda rapporten från kommissionen, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter 1, med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om framtiden för trädgårdsnäringen i Europa tillväxtstrategier 2, med beaktande av studien med titeln EU:s sektor för frukt och grönsaker: Översikt och efterhandsperspektiv 2013 av den gemensamma jordbrukspolitiken, som genomfördes under Europaparlamentets ledning 2011, med beaktande av de två studierna med titeln Mot nya regler för EU:s frukt och grönsakssektor, som genomfördes av förbundet för europeiska regioner för frukt-, grönsaks- och trädgårdsodling, respektive universitetet i Wageningen inför Europaparlamentets seminarium den 22 januari 2015, med beaktande av meddelandet från kommissionen Bekämpning av otillbörliga affärsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2014)0472), med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Unionens politik för frukt- och grönsakssektorn har sedan 1990-talet inriktats på att stärka producentorganisationernas roll. B. Unionens stöd för producentorganisationerna är inriktat på att stärka sektorns konkurrenskraft och förbättra jordbrukares förhandlingspositioner, men också på att integrera miljöfrågor i produktionen och saluföringen av frukt och grönsaker. 1 EUT L 347, 20.12.2013, s. 671. 2 Ännu ej offentliggjord i EUT. PR\1046501.doc 3/11 PE546.720v01-00
C. Producentorganisationer bör uppmuntras, enligt en studie över ordningen för frukt och grönsaker från 2011, som gjordes för Europaparlamentets räkning, eftersom kollektiva insatser på producentnivå och en effektiv samordning inom kedjan verkar vara förutsättningar för alla framgångsrika strategier för att hantera minskande relativa producentpriser. D. Ekonomiskt stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken till frukt- och grönsaksodlare kommer huvudsakligen från driftsfonder som förvaltas av producentorganisationer och till vilka de generellt sett bidrar med 50 procent av finansieringen. E. Andelen av det totala värdet på frukt- och grönsaksproduktionen som marknadsförs av unionens producentorganisationer har visat sig öka stegvis från 31 procent 2004 till 47 procent 2012, vilket indikerar att producentorganisationer har stärkt sin betydelse. F. Dessa siffror är genomsnittliga för unionen som helhet och visar mycket skiftande förhållanden mellan medlemsstaterna, något som kan tillskrivas historiska orsaker och återspeglar olika utgångslägen i utvecklingen mot att inrätta producentorganisationer. G. Andelen organisationer fortsätter i genomsnitt att vara låg bland producenterna. H. Den totala arealen för frukt- och grönsaksodling i EU minskade med 6 procent mellan 2003 och 2010 vilket antyder att jordbrukarna har bytt till andra grödor. Den här minskningen var större i södra än i norra Europa enligt 2015-års studie från förbundet för europeiska regioner för frukt-, grönsaks- och trädgårdsodling. I. Frukt- och grönsaksproduktionens volym har också minskat under de senaste åren, medan dess värde i reella termer tenderar att vara oförändrat, och uppgick till 48,25 miljarder euro 2012. J. Information från Freshfel Europe visar att konsumtionen av färsk frukt och grönsaker inom EU-28 låg på 387 g om dagen per capita 2012, en minskning på 8,7 procent i jämförelse med perioden mellan 2007 2011. Den här minskningen ser ut att återspegla en långsiktig trend mot en större konsumtion av bearbetade livsmedel och den ekonomiska krisens effekter. K. Världshälsoorganisationen rekommenderar ett minsta dagliga intag av 400 g frukt och grönsaker för att förebygga kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. L. 2012 hade EU ett handelsunderskott på frukt och grönsaker, främst till följd av att det importeras mycket mer frukt än det exporteras. M. 2015 års studie från förbundet för europeiska regioner för frukt-, grönsaks- och trädgårdsodling visar att EU-marknaden är relativt öppen för import medan europeisk export är föremål för betydande tullar och icke-tariffära hinder med handelspartner. Trots att import från tredjeländer direkt tävlar med liknande EU-produkter används inte samma miljö- och arbetsnormer i deras odlingar. PE546.720v01-00 4/11 PR\1046501.doc
N. Det är ofta marknadskriser inom frukt och grönsakssektorn eftersom även små produktionsöverskott kan orsaka kraftiga minskningar i producentpriser. Frukt och grönsaker är lättfördärvliga produkter och måste säljas fort vilket gör att jordbrukare inom den här sektorn hamnar i en strukturellt svag förhandlingssituation gentemot större återförsäljare. O. Den kris som orsakades av Rysslands förbud har haft en betydande negativ effekt på frukt och grönsakssektorn. Förekomsten av starka producentorganisationer som kollektivt hanterar oväntade och negativa situationer måste understrykas. P. I kommissionens rapport konstateras det att frukt och grönsaksordningens riskförebyggande instrument inte har använts särskilt ofta sedan reformen 2007. Q. I kommissionens rapport identifieras reglernas komplexitet och bristen på rättssäkerhet som svagheter för den nuvarande ordningen för frukt och grönsaker. Kommissionsledamot Hogan har åtagit sig att förenkla ordningen under sitt första mandatår. R. Studien från universitetet i Wageningen kommer fram till att de olika tolkningarna av genomförandet av EU-lagstiftningen har skapat rättsosäkerhet inom nationella förvaltningar och producentorganisationer, vilket bidragit till en ökad administrativ börda och oro för risktagande och avskräckt från att skapa nya producentorganisationer. S. Producentorganisationer stöter ofta på svårigheter när de ska hitta och lära upp förvaltare med rätt kompetens för att leda handelsverksamhet inom den konkurrenskraftiga jordbruksindustrin. Ur kommissionens rapport framgår det att det inte har satsats mycket på utbildning och rådgivning för producentorganisationer. T. Jordbrukspopulationen inom EU-28 åldras snabbt. Det går i genomsnitt endast en jordbrukare under 35 år på nio jordbrukare över 55 år. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport som ger en välavvägd bild av ordningen för frukt och grönsaker, sedan reformen 2007 och identifierar områden där utvecklingen har gått framåt samtidigt som den hänvisar till kvarstående problem. 2. Europarlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för att motarbeta otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan som påverkar producenternas vinster negativt, sänker inkomster och hotar sektorns lönsamhet och hållbarhet. 3. Europaparlamentet noterar att många medlemsstater har infört åtgärder för att avhjälpa otillbörliga affärsmetoder och efterlyser ett EU-samordnat svar för att stärka den inre marknaden för jordbruksprodukter. 4. Europaparlamentet noterar att organisationsgraden inom sektorn enligt mätningen av det totala värdet av den frukt- och grönsaksproduktion som saluförs av producentorganisationer har ökat stadigt inom unionen som helhet de senaste åren. 5. Europaparlamentet understryker att trots den här ökningen är organisationsgraden bland producenter fortsatt låg genomsnittligt sett och att det är avgörande för frukt- och PR\1046501.doc 5/11 PE546.720v01-00
grönsaksordningens framtid att ta itu med det här problemet. 6. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att öka den samlade stödnivån för producentorganisationer och att skapa större incitament för att både slå samman existerande producentorganisationer och skapa nya. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under sin översyn av genomförandelagstiftningen och som en del av sin förenklingsplan öka rättssäkerheten för nationella förvaltningar och producentorganisationer för att minska deras administrativa börda, och betonar att den här översynen inte bör ändra den grundläggande strukturen för ordningen för frukt och grönsaker. 8. Europaparlamentet anser att det första steget för att göra producentorganisationer mer attraktiva för odlare vore att minska deras komplexitet, inklusive reglerna runt inrättandet av nya organisationer och begär att kommissionen identifierar ytterligare åtgärder som behövs för att öka producentorganisationernas dragkraft. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla befintliga åtgärder eller skapa nya, inklusive utbildningsåtgärder som kan förbättra förvaltningen av producentorganisationer i deras konkurrensställning inom livsmedelskedjan. 10. Europaparlamentet anser att sammanslutningar av producentorganisationer skulle kunna spela en viktig roll för odlarnas förhandlingspositioner och uppmanar kommissionen att stärka incitamenten för att inrätta sammanslutningar av producentorganisationer och överväga en större roll för dem i framtiden. 11. Europaparlamentet betonar att produkter från tredjeländer som ska exporteras till EU måste ge de europeiska konsumenterna samma garantier i fråga om hälsa, livsmedelssäkerhet, djurskydd, hållbar utveckling och sociala minimistandarder som de som gäller för EU:s producenter. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att finna anledningarna till den låga användningen av instrument för förebyggande och hantering av kriser och att beakta hur situationen skulle kunna förbättras med hjälp av exempel på bästa praxis inom befintliga producentorganisationer. 13. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga att ge bidrag till gemensamma fonder vilka är godtagbara som åtgärder för förebyggande och hantering av kriser för att bättre kunna skydda odlare vid marknadskriser som orsakar väsentliga inkomstförluster. 14. Europaparlamentet understryker att producentorganisationer genom sina operativa program på ett betydande sätt kan bidra till att miljömålen uppnås och att normerna för livsmedelssäkerhet uppnås. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga hur de här effekterna kan maximeras, till exempel genom att stärka det integrerade växtskyddet. 15. Europaparlamentet anser att man genom att uppmuntra hälsosammare kostvanor kan öka förståelsen för jordbruk och hur mat produceras och stöder i detta sammanhang målet att stärka utbildningsaspekten av skolans frukt- och mjölkprogram. PE546.720v01-00 6/11 PR\1046501.doc
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\1046501.doc 7/11 PE546.720v01-00
MOTIVERING 1. Utvecklingen av ordningen för frukt och grönsaker och reformen 2007 Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 20 åren begränsat sina bestämmelser för jordbruksmarknaderna, och låter marknadskrafterna styra produktionen. Den här allmänna strategin tillämpades särskilt avseende ordningen för frukt och grönsaker där instrument som exportbidrag eller fastställandet av minimipriser som bearbetningsföretag var tvungna att betala jordbrukare för vissa produkter avskaffades. Unionen har kombinerat den här liberaliseringsprocessen med en politik som ska stärka producentorganisationer med syftet att bemyndiga jordbrukares förmåga att försvara sina intressen, genom att till exempel sälja sina produkter kollektivt eller genom att öka värdet på dem genom bearbetning på jordbruksföretaget. Den gemensamma jordbrukspolitiken tillhandahåller därför ekonomiskt stöd till producentorganisationer, vilka de använder för att genomföra operativa program. Producentorganisationer använder sådana program för att uppnå olika skräddarsydda mål, till exempel att investera i marknadsföringskampanjer eller utbildningsverksamhet. Målen med de operativa programmen anges i stora drag i förordningen om en samlad marknadsordning (förordning (EU) nr 1308/2013). 2007 års reform av ordningen för frukt och grönsaker bekräftade och utvidgade politiken för att stärka rollen för producentorganisationerna och sammanslutningar av producentorganisationer. På senare år har EU ökat sitt bidrag till operativa program. Under förordningen om en samlad marknad gäller att EU och producentorganisationer står för 50 procent var av kapitalet för driftsfonderna, som jämställda partners. Unionens ekonomiska stöd begränsas i allmänhet till 4,1 procent av de berörda producentorganisationernas saluförda produktion. Ordningen för frukt och grönsaker omfattar också miljöansvar. I förordning nr.(eu) 1308/2013 fastställs det att minst 10 procent av budgeten för operativa program måste tillägnas miljöåtgärder. Det omfattar också tillvägagångssätt för uppföljning av genomförandet av politiken, vilket gör att medlemsstaterna måste upprätta en nationell strategi för operativa program, inbegripet en nationell ram för miljöinsatser. Det är viktigt att komma ihåg att den gemensamma jordbrukspolitikens stöd till den här sektorn förblir blygsam även om det är viktigt och står för kring 1,5 procent av det totala värdet av EU-produktionen (enligt uppgifter från kommissionen från 2012). Denna siffra avser det direkta stöd som finns tillgängligt för producentorganisationerna. 2. Kommissionens rapport från mars 2014 om frukt och grönsakssektorn sedan reformen 2007 [COM(2014)112] I artikel 184 i förordning (EG) nr 1234/2007 ombes kommissionen att utarbeta en rapport om PE546.720v01-00 8/11 PR\1046501.doc
genomförandet av de nya reglerna för ordningen för frukt och grönsaker som en följd av 2007 års reform, beträffande producentorganisationer, driftsfonder och operativa program. Kommissionen publicerade därefter sin rapport i mars 2014. Föredraganden anser att rapporten, som på det stora hela är välgrundad, ger en välavvägd bild av situationen i frukt och grönsakssektorn, identifierar områden där man nått framsteg medan man samtidigt noterar att en del problem kvarstår. Uppgifterna i rapporten kommer till största delen från 2010 och har därför begränsad betydelse för analysen av effekterna av 2007 års reform som genomfördes först 2008 2009. Rapporten försöker därför inte utvärdera reformen eller utveckla idéer för framtiden. Den innehåller dock en del resultat som är värda att nämnas: Från 2004 2010 minskade jordbruksarealen för frukt- och grönsaksproduktion inom EU med 6 procent. Andelen av det totala värdet för frukt- och grönsaksprodukter som salufördes av producentorganisationer, den så kallade organisationsgraden, ökade till 43 procent 2010 för EU-28 (från 31 procent 2004). Det finns fortfarande mycket stora skillnader i organisationsgraden mellan medlemsstater. EU:s totala ekonomiska stöd till sektorn ökade från runt 380 miljoner euro om året 2004 till 671 miljoner euro 2010 (i löpande priser som inte är inflationsanpassade). Användningen av instrument för förebyggande och hantering av kriser var låg. Utgifterna för utbildnings- och rådgivningstjänster eller för forskning och experimentell produktion var ännu lägre. I några medlemsstater lyckades inte de operativa programmen att i någon större utsträckning öka produkternas handelsvärde eftersom producentorganisationerna hade en svag förhandlingsposition i distributionskedjan. Befintliga bestämmelser bidrog föga till att nå vissa miljömål, såsom bevarande av landskapet, begränsning av klimatförändringen, bevarande av luftkvaliteten och minskning av avfallsproduktionen. För att göra bilden komplett vill föredraganden lämna följande synpunkter: Den långsiktiga nedgången i frukt- och grönsakskonsumtion inom EU har fortsatt under de senaste åren och har förmodligen intensifierats i och med den ekonomiska krisen (förslaget till betänkandet innehåller siffror). EU har ett handelsunderskott på frukt och grönsaker, framför allt frukt, och har gått över till att öppna sin marknad under de senaste åren. 3. Föredragandens ståndpunkt Föredraganden anser att de senaste årens ökning av andelen organisationer inom nästan alla EU:s medlemsstater visar att EU:s politik för att främja inrättandet och utvecklingen av producentorganisationer till en del har varit framgångsrik. De mycket stora skillnaderna i organiseringsgraden mellan medlemsstaterna återspeglar olika utgångspunkter i satsningarna att inrätta producentorganisationer och kan därför inte tillskrivas politisk oförmåga. PR\1046501.doc 9/11 PE546.720v01-00
Föredraganden tror att en ökad organiseringsgrad i hela EU bör fortsätta vara en prioritet för ordningen för frukt och grönsaker. Därför behöver incitamenten för att inrätta producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer, och för att genomföra fusioner mellan dem, bli starkare. Det är viktigt att hitta lösningar för att göra det mer lockande att höra till en producentorganisation. Kommissionens rapport och en studie från universitetet i Wageningen, vilka presenterades för Europaparlamentet i januari 2015 tyder på att den nuvarande ordningen för frukt och grönsaker är för invecklad och saknar rättssäkerhet. Bristen på rättssäkerhet är ett stort hinder för att öka organisationsgraden eftersom odlare som inrättar en producentorganisation som senare får sitt rykte skamfilat eller blir ifrågasatt teoretiskt sett skulle kunna bli återbetalningsskyldigt till EU. Föredraganden anser därför att den första åtgärden bör vara att minska komplexiteten och osäkerheten för att göra producentorganisationerna mer åtråvärda. Han välkomnar kommissionsledamot Hogans åtagande att förenkla stödordningen för frukt och grönsaker. Förslaget till betänkande visar att det är viktigt att fokusera mer på att förbättra förvaltningen av producentorganisationer. Föredraganden har efter att ha talat med producentorganisationer kommit fram till att många saknar kvalificerade förvaltare med rätt kompetens och kunskaper för att kunna verka inom jordbrukssektorn, som är konkurrenskraftig och internationell. Han anser därför att mer EU-bidrag behövs för att förbättra humankapitalet inom producentorganisationerna. Det behöver inte nämnas att det är upp till producentorganisationerna själva att besluta om sina egna prioriteringar och behov. Det verkar råda enighet om att instrument för förebyggande och hantering av kriser inte används i tillräckligt hög grad. Det här är en oroande situation, eftersom marknadskriser är vanligt återkommande inom frukt- och grönsaksproduktionen, och det räcker med en liten produktionsökning, till följd av exempelvis bra väderförhållanden, för att skapa stora prisminskningar. Frukt och grönsaker är ofta lättfördärvliga varor, vilket sätter odlarna i en särskilt sårbar förhandlingsposition i förhållande till grossister eller återförsäljare när marknadsvillkoren är ogynnsamma. Eftersom sådana kriser är återkommande uppmanas kommissionen i förslaget till betänkande att överväga att ge bidrag till gemensamma fonder vilka är godtagbara som åtgärder för förebyggande och hantering av kriser, för att hjälpa odlare att skydda sig mot stora inkomstförluster. Det är inte bara rådande marknadsförhållanden som ger upphov till kriser, utan de kan också uppstå till följd av sanitära problem, (t.ex. E. coli-krisen 2011), och politiska spänningar, (t.ex. det nuvarande ryska förbudet) även om det sker mer sällan. Föredraganden uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att skydda odlare från stora återförsäljares otillbörliga affärsmetoder. Det verkar inte vara någon stor idé att satsa resurser på att stärka och inrätta producentorganisationer, vilket är en långsam och svår process, om återförsäljarna får ha kvar sin goda förhandlingsposition i livsmedelskedjan. Med tanke på att många medlemsstater vidtar nationella åtgärder för att hantera problemen, behövs en viss samordning på unionsnivå för att försäkra en väl fungerande inre marknad. Ärendet kommer att behandlas mer ingående av Europaparlamentet i ett betänkande som ska utarbetas av utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO), under de kommande veckorna. PE546.720v01-00 10/11 PR\1046501.doc
PR\1046501.doc 11/11 PE546.720v01-00