BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV A8-0170/ om sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (2014/2147(INI))

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling A8-0170/2015 BETÄNKANDE om sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (2014/2147(INI)) Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Föredragande: Nuno Melo RR\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET PE v /26 RR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (2014/2147(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av bestämmelserna om producentorganisationer, driftsfonder och verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker sedan 2007 års reform (COM(2014)0112), med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2014 om den ovannämnda rapporten från kommissionen, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter 1, med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om framtiden för trädgårdsnäringen i Europa tillväxtstrategier 2, med beaktande av studien The EU fruit and vegetables sector: Overview and post 2013 CAP perspective, som genomfördes under Europaparlamentets ledning 2011, med beaktande av de två studierna Towards new rules for the EU s fruit and vegetables sector, som genomfördes av förbundet för europeiska regioner för frukt-, grönsaks- och trädgårdsodling (AREFLH), respektive universitetet i Wageningen inför Europaparlamentets seminarium den 22 januari 2015, med beaktande av kommissionens meddelande Bekämpning av otillbörliga affärsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2014)0472), med beaktande av studien Comparative analysis of risk management tools supported by 2014 (US) Farm Bill and the CAP , som genomfördes under Europaparlamentets ledning 2014, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0170/2015), och av följande skäl: A. Unionens politik för frukt- och grönsakssektorn har sedan 1990-talet inriktats på att stärka producentorganisationernas roll. 1 EUT L 347, , s Ännu ej offentliggjord i EUT. RR\ doc 3/26 PE v02-00

4 B. Reformen 2007 syftade till att stärka producentorganisationerna för frukt och grönsaker genom att ge dem större möjligheter att bland annat kunna förebygga och hantera marknadsrisker, samt öka och koncentrera tillgången, förbättra kvaliteten och konkurrenskraften, anpassa tillgången till marknaden och förbättra det tekniska stödet för miljövänlig produktion. C. Producentorganisationerna är föremål för en rad begränsningar jämfört med privata företag, t.ex. begränsningar för användning av investeringar när det gäller intäktsstrukturen eller nödvändigheten att sälja. D. Det är viktigt att stödja frukt- och grönsakssektorn inom hela unionen eftersom den ger mervärde, skapar sysselsättning och bidrar till folkhälsan i form av en sund och balanserad kost. E. Unionens stöd för producentorganisationerna och för sammanslutningarna av producentorganisationer är inriktat på att stärka sektorns konkurrenskraft, stödja innovationer, öka produktiviteten, stärka marknadsföringen och förbättra jordbrukares förhandlingspositioner och återställa balansen inom livsmedelskedjan men också på att integrera miljöfrågor i produktionen och saluföringen av frukt och grönsaker och ta vederbörlig hänsyn till enskilda producenters situation. F. I syfte att öka producentorganisationernas förhandlingskraft i distributionskedjan skapades det incitament för att uppmuntra till sammanslagningar av producentorganisationer och av sammanslutningar av producentorganisationer samt till gränsöverskridande samarbeten. G. De flesta frukt- och grönsaksproducenter i EU är små eller medelstora företag. H. Producentorganisationer bör uppmuntras, enligt en studie över ordningen för frukt och grönsaker från 2011 som gjordes för Europaparlamentets räkning, eftersom kollektiva insatser på producentnivå och en effektiv samordning inom kedjan verkar vara förutsättningar för alla framgångsrika strategier för att hantera minskande relativa producentpriser. I. Producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer inom fruktoch grönsakssektorn kan upprätta en operativ fond för att finansiera operativa program som medlemsstaterna har godkänt. J. Dessa fonder finansieras av ekonomiska bidrag från producentorganisationens medlemmar eller själva producentorganisationen och av ekonomiskt stöd från EU. Denna samfinansiering främjar åtaganden från mottagarnas sida och hjälper till att garantera att de använder stödet på ett bra sätt, samt ger en multiplikatoreffekt. K. EU:s stöd inom ramen för den gamla gemensamma jordbrukspolitiken till investeringar i nybildade producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn, som upphörde till följd av reformen 2013, hade en enorm betydelse, särskilt i medlemsstater i centrala, östra och södra Europa, i utomeuropeiska territorier och öområden. L. Följande kan konstateras: PE v /26 RR\ doc

5 a) Organiseringsgraden ökar och den andel av det totala värdet på frukt- och grönsaksproduktionen som marknadsförs av producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer var 2010 cirka 43 procent (34 procent 2004). b) Producentorganisationerna har blivit attraktivare och den andel av det totala antalet frukt- och grönsaksproducenter som är medlemmar i producentorganisationer har ökat från 10,4 procent 2004 till 16,5 procent c) Sammanslutningar av producentorganisationer har blivit attraktivare, vilket visas av att deras antal har stigit snabbt och av att det även har skett en kraftig ökning av antalet och andelen producentorganisationer som är med i sammanslutningar av producentorganisationer. M. Dessa siffror är genomsnittliga för unionen som helhet och visar mycket skiftande förhållanden mellan medlemsstaterna även markant stora skillnader inom en och samma medlemsstat. Dessa förhållanden återspeglar medlemsstaternas olika utgångslägen i utvecklingen mot att inrätta producentorganisationer, något som kan tillskrivas dels historiska orsaker vilka har sin grund i jordbrukarnas skiftande vilja att inrätta producentorganisationer, dels jordbruksföretagens strukturer, olika marknadsförhållanden och administrativa hinder, dels det bristfälliga stöd som erbjuds för närvarande och dels att denna sektor i många medlemsstater domineras av små producenter. N. Det offentliga samrådet om politiska alternativ och deras konsekvensbedömningar som genomfördes av kommissionen den 4 9 september 2012, om översynen av EU:s ordning för frukt och grönsaker, visar att de flesta är för att ordningen behålls, med punktvisa förbättringar. O. De regioner där producenterna har uppnått högst konkurrenskraft, lönsamhet, internationalisering, kvalitet och miljömässig hållbarhet är de med den bästa organiseringen av produktionen. P. Den genomsnittliga organiseringsgraden bland producenter är fortsatt låg och avsevärt lägre än EU-genomsnittet i vissa medlemsstater, men detta allmänna påstående relateras till graden av modernisering av produktionen och saluföringen inom varje område. En faktor som bidrar till det låga genomsnittet är att producentorganisationer upphör eller får erkännandet indraget, vilket skapar osäkerhet bland producenterna. Q. Även om det nationella ekonomiska stödet (förordning (EU) nr 1308/2013) har varit ett viktigt ekonomiskt verktyg för att koncentrera produktionsutbudet, bör dess effektivitet ökas. R. Den roll som producentorganisationerna spelar för att öppna nya marknader och främja konsumtion och investeringar i innovation har en mycket positiv inverkan på frukt- och grönsakssektorn i stort. RR\ doc 5/26 PE v02-00

6 S. Frukt- och grönsakssektorn i EU står för 18 procent av jordbruksproduktionens sammanlagda värde, utnyttjar endast 3 procent av den odlade arealen och är värd över 50 miljarder euro. T. Livsmedelskedjan för frukt och grönsaker har en uppskattad omsättning på över 120 miljarder euro och omkring anställda. Den agerar som en ekonomisk multiplikator på EU-nivå och stimulerar såväl efterfrågan som skapandet av mervärde inom andra ekonomiska sektorer. U. Den totala jordbruksarealen för frukt- och grönsaksodling i EU minskade med 6 procent mellan 2003 och 2010 vilket antyder att jordbrukarna har bytt till andra grödor, eller i många fall har upphört med verksamheten. Den här minskningen var större i södra än i norra Europa enligt 2015 års studie från AREFLH. V. Frukt- och grönsaksproduktionens volym har också minskat under de senaste åren, medan dess värde i reella termer har tenderat att vara oförändrat, och uppgick till 48,25 miljarder euro Trots detta har man inte kunnat erbjuda priser fritt gård som motsvarar kostnaderna för produktion och arbete. W. Konsumtionsunderskottet är det främsta problemet för frukt- och grönsakssektorn, och produktionen har minskat de senaste åren. Information från Freshfel Europe visar att konsumtionen av färsk frukt och grönsaker inom EU-28 låg på 387 g om dagen per capita 2012, en minskning på 8,7 procent i jämförelse med perioden mellan Den här minskningen ser ut att återspegla en långsiktig trend mot en större konsumtion av bearbetade livsmedel och den ekonomiska krisens effekter. X. I EU lider 22 miljoner barn av övervikt, och ungdomar konsumerar i genomsnitt endast procent av det rekommenderade dagliga intaget av frukt och grönsaker. Y. Världshälsoorganisationen rekommenderar ett minsta dagliga intag av 400 g frukt och grönsaker för att förebygga kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och fetma, vilket är särskilt viktigt när det gäller barn. Endast fyra av EU:s medlemsstater följer i nuläget denna rekommendation. Z. År 2012 hade EU ett handelsunderskott på frukt och grönsaker, främst till följd av att det importeras mycket mer frukt än vad som exporteras på grund av höga produktionskostnader. AA års studie från AREFLH visar att EU-marknaden är relativt öppen för import medan europeisk export är föremål för betydande tullar och icke-tariffära hinder med handelspartner, vilket hindrar diversifiering av exporten. Trots att import från tredjeländer direkt konkurrerar med liknande EU-produkter används i en del fall inte samma miljömässiga och sociala normer för deras verksamhet. AB. Marknadskriser är vanliga inom frukt och grönsakssektorn eftersom även små produktionsöverskott kan orsaka kraftiga minskningar i producentpriser. Frukt och grönsaker är vanligtvis lättfördärvliga produkter som måste säljas fort, vilket gör att jordbrukare inom den här sektorn hamnar i en strukturellt svag förhandlingssituation gentemot större återförsäljare och förädlare. PE v /26 RR\ doc

7 AC. Den kris som orsakades av Rysslands förbud har haft och kommer även framöver att ha en betydande negativ effekt på frukt och grönsakssektorn, och producenterna lider några av de största förlusterna. Det måste understrykas hur viktigt det är med starka producentorganisationer som kollektivt hanterar oväntade och negativa situationer och stöds av lämpliga verktyg på EU-nivå som är anpassade till allvaret i varje kris eller, i förekommande fall, genom aktivering av undantagsåtgärderna i förordning nr 1308/2014. AD. I kommissionens rapport konstateras det att frukt och grönsaksordningens riskförebyggande instrument inte har använts särskilt ofta sedan reformen 2007 och att dessa instrument har visat sig vara otillräckliga för att mildra konsekvenserna av allvarliga kriser såsom ehec-utbrottet eller den nuvarande krisen i samband med det ryska förbudet. I flertalet fall, med undantag för tillbakadragande av produkter från marknaden, är instrumenten administrativt svårtillämpade på grund av oklara regler. AE. Det europeiska skolfruktsprogrammet, inom vilket olika lokala och säsongsbetonade frukter och grönsaker används, har väckt intresse och blivit framgångsrikt. AF. Möjligheten att tillåta ekonomiskt stöd från EU för återbetalning av kapital och ränta på lån för finansiering av åtgärder för att förebygga och hantera kriser har inom ramen för de operativa programmen varit ett viktigt instrument för att hantera osäkerheten på marknaderna. AG. I kommissionens rapport identifieras reglernas komplexitet och bristen på klarhet angående rättsläget som svagheter för den nuvarande ordningen för frukt och grönsaker. Kommissionsledamot Hogan har åtagit sig att förbättra ordningen under sitt första mandatår, genom att beakta kulturella skillnader och skiftande marknadsförhållanden mellan olika medlemsstater samt behovet av att stärka sektorns konkurrens- och innovationskraft. AH. Studien från universitetet i Wageningen kommer fram till att de olika tolkningarna av genomförandet av EU-lagstiftningen har lett till bristande klarhet angående rättsläget för nationella förvaltningar och producentorganisationer, vilket bidragit till en ökad administrativ börda och oro för risktagande och avskräckt från att skapa nya producentorganisationer. AI. AJ. Tydliga och förutsägbara revisionsförfaranden är avgörande för frukt- och grönsaksordningens funktion. Det bör undvikas att på varandra följande revisioner överlappar varandra, och uppföljande revisioner bör inte genomföras innan avslutandet av räkenskaperna har lett till ett slutgiltigt beslut gällande en föregående revision, för att förhindra att medlemsstater ställs inför större korrigeringar än vad som är nödvändigt. I förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter har en del av inslagen i kommissionens meddelande redan beaktats, och EU:s gällande regelverk bör stabiliseras. AK. Proportionalitet bör i hög grad bidra till att åtgärda det oklara rättsläget inom frukt- och grönsaksordningen, genom att säkerställa att en producentorganisation inte i sin helhet skadas på grund av enskilda aktörers överträdelser. RR\ doc 7/26 PE v02-00

8 AL. Producentorganisationer stöter ofta på svårigheter när de ska hitta och lära upp chefer med rätt kompetens för att leda handelsverksamhet inom den konkurrensutsatta jordbruksindustrin. Av kommissionens rapport framgår det att producentorganisationer inte har satsat mycket på utbildning och rådgivning. AM. Jordbrukspopulationen inom EU-28 åldras snabbt. Det går i genomsnitt endast en jordbrukare under 35 år på nio jordbrukare över 55 år. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport som ger en välavvägd bild av utvecklingen av ordningen för frukt och grönsaker sedan reformen 2007, bekräftar att den grundläggande organisationsstrukturen för denna sektor är lämplig och identifierar områden där utvecklingen har gått framåt, såsom den ökande koncentrationen av producentorganisationer, vilket har förbättrat sektorns ställning i livsmedelskedjan, samtidigt som den hänvisar till kvarstående problem. 2. Europaparlamentet anser att stödet måste kompensera de ur marknadssynpunkt negativa följderna av de begränsningar som producentorganisationerna är föremål för. 3. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder inom EU:s frukt- och grönsaksordning som syftar till att öka marknadsinriktningen bland EU:s odlare, främja innovation och produktutveckling, öka odlarnas konkurrenskraft och förbättra saluföringen, produktkvaliteten och produktionens miljöaspekter, genom stöd till producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer och genom erkännande av branschorganisationer samt även genom främjande av aggregationscentrum för att generera nya inkomstflöden som sedan kan gå till nya investeringar. 4. Europaparlamentet välkomnar att man i den nya gemensamma jordbrukspolitiken bibehåller ordningen för frukt och grönsaker, men medger samtidigt att de befintliga instrumenten inte alltid varit effektiva, vilket kommissionen erkände i sitt dokument från offentliga samråd om översynen av EU:s frukt- och grönsaksordning (A Review of the EU Regime for the Fruit and Vegetables Sector). Parlamentet stöder därför Newcastlegruppens arbete som syftar till att förbättra frukt- och grönsaksordningen, som bör beakta särdragen i de rättsliga arrangemang som styr kooperativ i de olika medlemsstaterna, så att man inte begränsar inrättandet av nya producentorganisationer, och som samtidigt bör respektera att odlarna har rätt att välja att inte ansluta sig till en producentorganisation. 5. Europarlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera insatserna för att motarbeta otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan som påverkar producenternas vinster negativt, sänker inkomster och hotar sektorns lönsamhet och hållbarhet. Parlamentet anser att de otillbörliga metoderna och trycket från de stora distributionskedjorna på producenterna, oavsett om de är anslutna eller inte, är det främsta problemet när det gäller att få en värdig inkomst för odlare av frukt och grönsaker. Parlamentet påpekar att deras ställning försvagas ytterligare av att deras produkter är lättfördärvliga. Parlamentet anser att de problem som nämns, såsom nedläggning av jordbruk och de aktiva jordbrukarnas åldrande, inte kommer att kunna lösas förrän behållningen av produktionen är tillräcklig för att kunna garantera en framtid för yrket och locka unga arbetstagare. PE v /26 RR\ doc

9 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta tydliga europeiska regler för principerna för god praxis inom livsmedelskedjan så att man får en gemensam tolkning av reglerna för otillbörliga affärsmetoder. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder som syftar till att gynna direkt saluföring av producentorganisationernas produkter. Parlamentet anser att direktförsäljning kan betraktas som ett alternativ till storskalig distribution och till de värderingar som denna underbygger när det gäller mat, jordbruk och miljö. Parlamentet anser att priserna på direktförsäljningsmarknaden kan hållas lägre än vid storskalig distribution, just på grund av att mellanhänderna och logistikkostnaderna elimineras. En sådan förkortning av försäljningskedjan garanterar rättvisa intäkter för jordbrukarna och gör det möjligt att bekämpa otillbörliga affärsmetoder. 8. Europaparlamentet noterar att många medlemsstater har infört åtgärder för att avhjälpa otillbörliga affärsmetoder och efterlyser ett EU-samordnat svar för att stärka den inre marknaden för jordbruksprodukter. 9. Europaparlamentet understryker vikten av att upprätthålla europeiska kvalitetsnormer för färska frukt- och grönsaksprodukter så att man kan garantera en hög och homogen kvalitet inom kedjan till förmån för slutkonsumenten. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur den tänker tillämpa artikel i förordning (EU) nr 1308/2013 om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter så att den bidrar till ett klarare rättsläge när det gäller hur målen i artikel 39 i EUF-fördraget ska uppnås, med strikt iakttagande av artikel 101 i EUFfördraget i fråga om konkurrens. 11. Europaparlamentet noterar att organiseringsgraden inom sektorn, i form av andelen av det totala värdet av den frukt- och grönsaksproduktion som saluförs av producentorganisationer, har ökat stadigt inom unionen som helhet de senaste åren, men att denna ökning endast kan hänföras till vissa medlemsstater. 12. Europaparlamentet understryker att trots den här ökningen är organiseringsgraden bland producenter fortsatt låg genomsnittligt sett och avsevärt lägre än genomsnittet i EU i en del medlemsstater, och att det är avgörande för frukt- och grönsaksordningens framtid att ta itu med det här problemet, främst genom att åtgärda betydande regionala obalanser. Parlamentet understryker vidare att den låga organiseringsnivån inte förbättras av de komplexa reglerna för producentorganisationer, som har lett till upphävande och indraget erkännande av producentorganisationer i vissa medlemsstater. Kommissionen uppmanas därför att vända denna nedgång genom att förenkla systemets regler, så att det blir mer attraktivt för producenterna att ansluta sig till producentorganisationer. 13. Europaparlamentet understryker behovet av att förbättra organiseringsgraden inom sektorn och påpekar att denna är klart högre i regioner där produktion och marknadsföring är modernare och inriktad på export, medan den är som svagast i länder där man inte har haft möjlighet att använda operativa fonder på flera år. RR\ doc 9/26 PE v02-00

10 14. Europaparlamentet anser att införande av krishanteringsinstrument måste övervägas, och de framgångsrika försök på området som genomförts av vissa producentorganisationer bör kunna identifieras tydligt för att om möjligt kunna reproduceras. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att underlätta spridning av dessa pilotproducentorganisationers kunskap och kompetens på området. 15. Europaparlamentet erinrar om att syftet med producentorganisationerna är att producenterna ska kunna organisera sig kollektivt på marknaden för att skydda sina inkomster, och att producentorganisationer är av särskild nytta i områden där produkterna går till konsumtionsområden, men att de utnyttjas i liten utsträckning av vissa producenter eller på vissa närliggande marknader eller nischmarknader. 16. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att öka den samlade stödnivån för producentorganisationer och att skapa större incitament för att både slå samman existerande producentorganisationer till sammanslutningar av producentorganisationer och skapa nya, både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Parlamentet begär samtidigt att man övervakar hur det stöd som beviljas för inrättande av producentorganisationer investeras, så att investeringarna verkligen bidrar till att öka inkomsterna för de anslutna producenterna. 17. Parlamentet beklagar att organiseringsgraden bland producenterna i vissa medlemsstater är mycket låg och rekommenderar medlemsstaterna att prioritera att främja sammanslutningar av producenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de särskilda förhållandena i medlemsstater med en låg organiseringsnivå bland jordbruksproducenter. 18. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att återinföra ekonomiskt stöd för investeringar av nybildade frukt- och grönsaksproducentorganisationer. Parlamentet anser att det utan detta stöd är ytterst svårt för etablerade organisationer att erhålla det statliga erkännande som de måste ha för att bedriva verksamhet. Parlamentet anser därför att stöd är ett av de effektivaste verktygen för att utveckla organisationerna och höja organiseringsgraden. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken ytterligare förstärka producentorganisationernas effektivitet när det gäller att koncentrera produktionsutbudet, framför allt med tanke på deras centrala kommersiella roll inom frukt- och grönsakskedjan. 20. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att ge förmåner till de producentorganisationer som beslutar att anta unga jordbrukare som medlemmar. Parlamentet understryker att producentorganisationerna kan erbjuda en möjlighet att främja generationsskiften inom jordbrukssektorn. 21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett snabbt och harmoniserat genomförande av bestämmelserna om dels frukt och grönsaker, dels producent- och branschorganisationer, enligt förordning (EU) nr 1308/2013. PE v /26 RR\ doc

11 22. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över att för närvarande endast 7,5 procent av EU:s jordbrukare är under 35 år och anser att välfungerande producentorganisationer som lockar unga kan bidra till att vända denna ohållbara demografiska trend. 23. Europaparlamentet framhåller behovet av att skapa incitament för att höja forskningsoch innovationsnivån inom producentorganisationerna. Parlamentet anser att fler innovationer skulle göra producentorganisationerna mer konkurrenskraftiga och mer kapabla att hantera de svåra sjukdomar som skadar jordbruket i EU. 24. Europaparlamentet understryker behovet av att hjälpa producentorganisationerna att öka sin export och att delta i sökandet efter nya utländska marknader. 25. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka producentorganisationernas attraktivitet genom att minska byråkratin och förbättra det stöd dessa grupper får från EU, samtidigt som man förbättrar krishanteringsmekanismerna. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under sin kommande översyn av genomförandelagstiftningen och som en del av sin förenklingsplan bringa klarhet angående rättsläget för nationella förvaltningar, producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer och minska deras administrativa börda, och betonar att den här översynen inte bör ändra den grundläggande strukturen för ordningen för frukt och grönsaker eller vara till nackdel för producenternas intressen eller inkomster inom sektorn. 27. Europaparlamentet noterar med oro att producentorganisationernas regler kan tolkas på vitt skilda sätt av kommissionens revisorer, vilket skapar stor osäkerhet och kan leda till att medlemsstater riskerar avslag av finansiering eller kontroll av lagenligheten. Parlamentet understryker också att revisionsförfaranden och finansiella korrigeringar måste utföras snabbare och inom en överenskommen revisionsperiod. 28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt förkorta den handläggningsperiod under vilken efterlevnadskontrollerna utförs. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, även för att förbättra systemets rättsliga förutsebarhet, rationalisera kontrollerna och inrikta dem på övervakning av det faktiska genomförandet av varje insats eller åtgärd som godkänts inom det operativa programmet samt kostnaden för dessa och tydligt klargöra vad som kontrolleras och vem som ansvarar för att utföra kontrollen. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa proportionalitetsprincipen när det gäller påföljder och att se till att revisioner slutförs inom en fastställd tidsgräns för att ge större klarhet angående rättsläget för producentorganisationer och deras medlemmar. 31. Europaparlamentet påpekar att villkoren för att ansöka om stödordningen och motivera ansökningarna är onödigt omfattande och oprecisa, och genomgår flera kontroller av en rad administrativa organ som ofta varken är konsekventa eller precisa, vilket leder till att vissa typer av partner avstår från ordningen och att en del producentorganisationer väljer att inte lämna in några operativa program. Parlamentet anser att det i detta RR\ doc 11/26 PE v02-00

12 sammanhang är mycket viktigt att förtydliga den europeiska lagstiftningen om erkännande av producentorganisationer för att kunna garantera klarhet angående rättsläget i ordningen och undvika osäkerhet bland producenter. 32. Kommissionen uppmanas att förtydliga reglerna för inrättande av transnationella (sammanslutningar av) producentorganisationer och särskilt reglerna om skyldigheter och ansvar, för att skapa klarhet angående rättsläget för nationella administrationer och berörda producentorganisationer. 33. Europaparlamentet begär att branschorganisationernas uppdrag ska stärkas, i synnerhet när det gäller de allmänna områdena kommunikation, information och utbildning, framför allt i livsmedelsfrågor, av medborgare och konsumenter. 34. Europaparlamentet betonar branschorganisationernas roll när det gäller att förbättra den interna dialogen inom en sektor. 35. Europaparlamentet oroas av att 70 procent av det ekonomiska EU-stödet går till de största producentorganisationerna (ca 18 procent av alla producentorganisationer, med en omsättning på mer än 20 miljoner euro). 36. Europaparlamentet anser att det första steget för att göra producentorganisationer mer attraktiva för odlare vore att minska deras komplexitet, inklusive reglerna runt inrättandet av nya nationella och internationella organisationer, utan att detta medför en försämring av producentorganisationernas struktur som skadar deras effektiva handlingsförmåga på marknaden, och begär att kommissionen identifierar ytterligare åtgärder som behövs för att öka producentorganisationernas dragningskraft, särskilt i medlemsstater med en låg organisationsnivå. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant tillämpa proportionalitetsprincipen så att inte enskildas misstag går ut över alla medlemmar i en producentorganisation. 38. Europaparlamentet påpekar att förenklingar av processen för erkännande inte får motverka nationella regler rörande krav på producentorganisationer inom frukt- och grönsakssektorn, till exempel de som gäller för kooperativ. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn av ordningen för frukt och grönsaker minska producentorganisationers administrativa börda genom att avskaffa halvtidsutvärderingar genomförda av nationella myndigheter. Dessa utvärderingar överlappar ofta de frågor som ställs till nationella myndigheter i den årliga rapporteringen och ger ingen uppenbar fördel. Kommissionen uppmanas också att, som en del av dess strävan att minska byråkratin, minska den mängd information den begär av nationella myndigheter och producentorganisationer i årsrapporter, och se till att endast sådana uppgifter samlas in som faktiskt används av kommissionen för att övervaka systemets effektivitet. 40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åter se på kommissionens delegerade förordning (EU) nr 499/2014 av den 11 mars 2014 som införde mer komplexa kontroller av producentorganisationer inklusive oproportionerliga påföljder för PE v /26 RR\ doc

13 underlåtelse att följa komplexa kriterier för erkännande. Parlamentet framhåller att proportionalitet när det gäller påföljder behövs om vi ska uppmuntra nya odlare att ansluta sig till systemet och förhindra att befintliga medlemmar omprövar sitt deltagande. 41. Europaparlamentet anser att producentorganisationernas konkurrenskraft är starkt beroende av hur de leds. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla befintliga åtgärder eller skapa nya, inklusive utbildningsåtgärder och initiativ för utbyte av god praxis, som kan förbättra ledningen av producentorganisationer och deras konkurrensställning inom livsmedelskedjan och att säkra en stärkt roll för marknadsorienterat agerande inom producentorganisationer. Parlamentet understryker att producentorganisationerna bör ledas av personer med kunskap om marknadsföring och med förmåga att ta itu med krissituationer inom jordbrukssektorn. 42. Parlamentet rekommenderar kommissionen att fokusera på organisationsintegrerade produktions- och distributionsmodeller, och uppmanar lokala och regionala myndigheter att tillhandahålla logistiskt stöd och stöd till försäljning av produkter från de regionala producentorganisationerna. 43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för producentorganisationerna att till fullo spela sin roll som ett instrument för att förbättra producenternas inkomster. 44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att utvidga anslagen till finansiering av åtgärder för att förebygga och hantera kriser (stödberättigande för återbetalning av kapital och ränta på lån för ekonomiskt stöd) och för att uppnå andra mål som eftersträvas i producentorganisationernas och deras sammanslutningars operativa program. 45. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utforma åtgärder för överföring av administrativ och strukturell know-how om hur producentorganisationer är organiserade mellan de medlemsstater som har många och de som har få producentorganisationer. 46. Europaparlamentet konstaterar att miljövänliga metoder måste användas långsiktigt och utan avbrott och att fortsatt finansiering av sådana metoder från ett operativt program till nästa därför bör uppmuntras, och tillämpningsområdet bör utvidgas till att även omfatta producenter vars skiften ligger mellan dem som utnyttjas av medlemmarna i en producentorganisation. 47. Europaparlamentet anser att sammanslutningar av producentorganisationer skulle kunna spela en viktig roll för odlarnas förhandlingspositioner och uppmanar kommissionen att stärka incitamenten för att inrätta sammanslutningar av producentorganisationer både på nationell nivå och på EU-nivå, att stärka deras handlingsförmåga i rättsligt hänseende och att införa en möjlighet för producenter som inte ingår i en producentorganisation att ansluta sig till deras åtgärder, så att de kan ges en större roll i framtiden. Parlamentet understryker att sammanslutningarna av producentorganisationer inte bara kan åstadkomma en effektiv koncentration och ökning av utbudet utan också uppnå en större RR\ doc 13/26 PE v02-00

14 effektivitet vid förvaltningen av åtgärderna tack vare den samordningsroll som de har tilldelats på operativ nivå. 48. Europaparlamentet anser att branschorganisationer bör uppmuntras för att säkra en bättre organisation av frukt- och grönsakssektorn. De kan spela en viktig roll när det gäller att skapa mervärde och fördela det mellan sektorns olika delar och främja kvalitet och en hållbar ökning av produktionen samt när det gäller marknadsstyrning och krishantering. 49. Europaparlamentet anser att sammanslutningar av producentorganisationer skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att förutse och hantera kortsiktiga kriser. Parlamentet betonar vikten av att producenter som inte ingår i en producentorganisation frivilligt ska kunna ansluta sig, så att producenternas kollektiva handlingsförmåga stärks. 50. Europaparlamentet understryker vikten av att garantera att strukturen och funktionen hos producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer baseras på principerna om oberoende och demokrati, i syfte att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan producenterna och bekämpa otillbörliga affärsmetoder och opportunistiskt uppträdande. 51. Europaparlamentet betonar att produktionsmetoder i tredjeländer för produkter som ska exporteras till EU måste ge de europeiska konsumenterna samma garantier i fråga om hälsa, livsmedelssäkerhet, djurskydd, hållbar utveckling och sociala minimistandarder som de som gäller för EU:s producenter. Det är följaktligen nödvändigt att EU i de avtal som ingås med tredjeländer tillämpar ett kriterium för verklig ömsesidighet när det gäller marknadstillträde och respekt för de produktionsregler som gäller för EU:s producenter. 52. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att underlätta producenters tillträde till tredjeländers marknader. Kommissionen uppmanas att intensifiera sina insatser för att hjälpa exportörer av frukt och grönsaker att hantera det ökande antalet icke-tariffära hinder, såsom de växtskyddsregler som gäller i vissa tredjeländer och som försvårar, för att inte säga omöjliggör, export från EU. 53. Europaparlamentet anser att EU, i syfte att kunna konkurrera på mer lika villkor med produkter som importeras till EU-marknaden och för att uppnå en ömsesidighet i växtskyddskraven, bör stärka kontrollsystemet för import så att det blir likställt med vad som tillämpas av de flesta av unionens handelspartner. 54. Europaparlamentet välkomnar det nya horisontella regelverket för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter som antogs nyligen samt syftet att öka medlen för att söka nya marknader främst i tredjeländer, och uppmuntrar kommissionen att fortsätta att arbeta för att förbättra verktyget för säljfrämjande åtgärder under de närmaste åren. 55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sitt arbete med de kommersiella förhandlingarna med tredjeländer för att få bort tull- och växtskyddshindren för europeisk produktion och på så sätt öppna nya marknader för frukt och grönsaker från unionen. PE v /26 RR\ doc

15 56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga orsakerna till den mycket låga användningen av instrument för förebyggande och hantering av kriser, (endast 16 procent av producentorganisationerna använde denna resurs som bara utgjorde 2,8 procent av det totala stödet) som enbart är anpassade till att möta små säsongsrelaterade kriser, och att beakta hur situationen skulle kunna förbättras med hjälp av exempel på bästa praxis och erfarenheter inom befintliga producentorganisationer. 57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som första åtgärd vid hantering av kriser alltid använda preferenser för lokala produkter för att stärka och försvara den europeiska inre marknaden och konsumtionen av EU:s egna produkter. Parlamentet föreslår att kommissionen ägnar stor uppmärksamhet åt riskhanteringsverktyg, som är absolut nödvändiga för att säkerställa jordbruksproduktionen inom producentorganisationer. 58. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att utarbeta en bättre samordnad mekanism för tillbakadragande från marknaden i krissituationer, för att undvika att kriser på marknaden omvandlas till allvarliga och långdragna störningar som skapar ett allvarligt inkomstbortfall för frukt- och grönsaksodlare. 59. Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av mekanismen för tillbakadragande från marknaden har visat sig vara begränsat och anser att krishanteringsåtgärder bör omprövas, bland annat genom att man: ökar procentandelen ekonomiskt stöd från unionen, uppdaterar återtagspriset, beaktar produktionskostnaderna, ökar volymerna som kan dras tillbaka och förbättrar stödet för transport och paketering, så att frukt och grönsaker kan delas ut gratis, i syfte att tillhandahålla den flexibilitet som behövs för att anpassa stödet efter varje kris unika form och allvar. 60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att ge bidrag till ömsesidiga fonder som är godtagbara som åtgärder för förebyggande och hantering av kriser för att bättre kunna skydda odlare vid marknadskriser som orsakar väsentliga inkomstförluster. Dessa bidrag får absolut inte tas från kommissionens post som är avsedd för jordbruk och landsbygdsutveckling när krisen orsakas av problem som ligger utanför sektorn, vilket är fallet med det ryska förbudet. I dessa fall bör kommissionen överväga andra budgetposter som kan användas till att mildra de negativa effekterna för frukt- och grönsakssektorn. 61. Europaparlamentet anser att producenterna inte ska behöva stå för kostnaden för de kriser som orsakas av omständigheter som ligger utanför jordbrukssektorn, såsom det embargo som införts av Ryssland på exportprodukter från Europeiska unionen, som allvarligt har påverkat flera europeiska frukt- och grönsaksproducenter och dessutom förvärrat den krissituation som redan rådde i sektorn för stenfrukter. Parlamentet begär att unionens stödåtgärder under dessa omständigheter förlängs så länge som är nödvändigt tills det åter råder en normal situation på marknaden. 62. Europaparlamentet understryker att producentorganisationer genom sina operativa program på ett betydande sätt kan bidra till att miljömålen och normerna för livsmedelssäkerhet uppnås. Parlamentet välkomnar systemets miljömål men uppmanar kommissionen att tillåta producentorganisationer att anpassa sina operativa program så RR\ doc 15/26 PE v02-00

16 att de passar deras mognadsgrad samt att rikta sina medel mot en bredare uppsättning åtgärder i syfte att öka sektorns konkurrenskraft generellt. Parlamentet betonar att en starkare inriktning på åtgärder för innovation och mervärde har störst potential att öka producenternas inkomster och därmed göra det mer attraktivt att ansluta sig till producentorganisationer. 63. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka stödprogrammen för utdelning av frukt, grönsaker och mjölk i skolorna, med tanke på vikten av att främja en sund och balanserad kost redan från mycket ung ålder, och se till att unga konsumenter kommer i kontakt med lokala producenter. 64. Europaparlamentet anser att EU:s befintliga regelverk för att skydda växter mot skadegörare från tredjeländer måste bli effektivare. Den ökade handeln medför ökad förekomst av skadegörare i EU, vilket mycket ofta drabbar frukt- och grönsakssektorn. 65. Europaparlamentet anser att producentorganisationerna, precis som inom andra sektorer (t.ex. olivodling), skulle kunna ges en roll för att samordna EU:s olika stödordningar, och på så sätt säkerställa att de kompletterar varandra och är samstämda, för att på så sätt garantera ökad insyn i ordningen och förhindra dubbelfinansiering. 66. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa riktlinjer eller policybestämmelser som förtydligar de villkor under vilka producentorganisationer tillfälligt kan beviljas ett undantag från artikel i EUF-fördraget baserat på artikel 222, 1 som ger producentorganisationer möjlighet att vidta åtgärder för att stabilisera sektorn under perioder av allvarliga marknadsobalanser. 67. Europaparlamentet understryker vikten av korta leveranskedjor och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utvecklingen av lokala marknader för distribution av frukter och grönsaker. 68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera forskningen och övervakningen angående hotet mot EU:s frukt- och grönsaksproduktion från invasiva arter såsom flugarten Drosophila suzukii. 69. Europaparlamentet beklagar djupt följande svagheter i upprättandet av vissa nationella strategier: alltför många mål, avsaknad av precisa, fördefinierade målsättningar inom de olika målen och framför allt den mycket begränsade effektiviteten i krisförebyggande instrument och förvaltningsinstrument i huvudsak i samband med skördeförsäkringar, marknadsföring och kommunikation och tillbakadragande av produkter, framför allt på grund av att dessa måste finansieras på bekostnad av andra strukturåtgärder och eftersom stödet för tillbakadragande i många fall är otillräckligt, och på grund av den stora administrativa bördan. Parlamentet beklagar djup att dessa instrument endast kan hantera enskilda marknadskriser och är otillräckliga vid storskaliga kriser såsom den som det ryska embargot nu har medfört. 70. Europaparlamentet anser att det finns ett behov av att införa förebyggande åtgärder för att hjälpa producentorganisationerna att förstå och på ett korrekt sätt beräkna och 1 Förordning 1308/2013. PE v /26 RR\ doc

17 utnyttja fördefinierade prestationsindikatorer, samt betonar att det i många fall finns ett överdrivet antal prestationsindikatorer, vilket gör att förfarandet blir mycket svårt för såväl producentorganisationer som förvaltningen. Parlamentet anser att det i detta sammanhang skulle vara mycket mer användbart att ha färre men mer betydelsefulla indikatorer. 71. Europaparlamentet anser att man genom att uppmuntra till hälsosammare kostvanor kan öka förståelsen för jordbruk och hur mat produceras och stöder i detta sammanhang målet att stärka utbildningsaspekten av skolans grönsaks-, frukt- och mjölkprogram. Parlamentet begär att Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1308/2013 och förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller stödordningen för utdelning av frukt och grönsaker, bananer och mjölk i skolor antas så snabbt som möjligt. I detta avseende framhåller parlamentet vikten av producentorganisationers deltagande i skolfruktprogrammet som ett sätt att uppmuntra en kort leveranskedja och barns konsumtion av lokala och säsongsbetonade frukter och grönsaker. 72. Europaparlamentet anser att inkomstutvecklingen för jordbrukarna i sektorn är den avgörande aspekten för att analysera frukt- och grönsaksproducenternas situation och uppmanar därför kommissionen att utarbeta en undersökning med inriktning på denna aspekt för att ta reda på om de åtgärder som har vidtagits, t.ex. stärkandet av producentorganisationerna, verkligen har varit effektiva. 73. Europaparlamentet begär att kommissionen tar fram en brådskande plan för anställning av ungdomar inom jordbrukssektorn för att undvika en åldrande yrkeskår och påföljande försummelse av mark och produktion. 74. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. RR\ doc 17/26 PE v02-00

18 MOTIVERING 1. Utvecklingen av ordningen för frukt och grönsaker och reformen 2007 Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 20 åren begränsat sina bestämmelser för jordbruksmarknaderna, och låter marknadskrafterna styra produktionen. Den här allmänna strategin tillämpades särskilt avseende ordningen för frukt och grönsaker där instrument som exportbidrag och fastställandet av minimipriser som bearbetningsföretag var tvungna att betala jordbrukare för vissa produkter avskaffades. Unionen har kombinerat den här liberaliseringsprocessen med en politik som ska stärka producentorganisationer med syftet att ge jordbrukare förmåga att försvara sina intressen, genom att till exempel sälja sina produkter kollektivt eller genom att öka värdet på dem genom bearbetning i jordbruksföretaget. Den gemensamma jordbrukspolitiken tillhandahåller därför ekonomiskt stöd till producentorganisationer, vilket de använder för att genomföra operativa program. Producentorganisationer använder sådana program för att uppnå olika skräddarsydda mål, till exempel att investera i marknadsföringskampanjer eller utbildningsverksamhet. Målen med de operativa programmen anges i stora drag i förordningen om en samlad marknadsordning (förordning (EU) nr 1308/2013) års reform av ordningen för frukt och grönsaker bekräftade och utvidgade politiken för att stärka rollen för producentorganisationerna och sammanslutningar av producentorganisationer. På senare år har EU ökat finansiering av operativa program. Under förordningen om en samlad marknadsordning gäller att EU och producentorganisationer står för 50 procent var av kapitalet för driftsfonderna, som jämställda partners. Unionens ekonomiska stöd begränsas dock i allmänhet till 4,1 procent av de berörda producentorganisationernas saluförda produktion. Ordningen för frukt och grönsaker omfattar också miljöansvar. I förordning nr.(eu) 1308/2013 fastställs det att minst 10 procent av budgeten för operativa program måste tillägnas miljöåtgärder. Det omfattar också förfaranden för uppföljning av genomförandet av politiken, vilket gör att medlemsstaterna måste upprätta en nationell strategi för operativa program, inbegripet en nationell ram för miljöinsatser. Det är viktigt att komma ihåg att den gemensamma jordbrukspolitikens stöd till den här sektorn förblir blygsamt även om det är viktigt, och står för omkring 1,5 procent av det totala värdet av EU-produktionen (enligt uppgifter från kommissionen från 2012). Denna siffra avser det direkta stöd som finns tillgängligt för producentorganisationerna. 2. Kommissionens rapport från mars 2014 om frukt och grönsakssektorn sedan reformen 2007 [COM(2014)112] I artikel 184 i förordning (EG) nr 1234/2007 ombads kommissionen att utarbeta en rapport om genomförandet av de nya reglerna för ordningen för frukt och grönsaker som en följd av PE v /26 RR\ doc

19 2007 års reform, beträffande producentorganisationer, driftsfonder och operativa program. Kommissionen publicerade därefter sin rapport i mars Föredraganden anser att rapporten, som på det stora hela är välgrundad, ger en välavvägd bild av situationen i frukt och grönsakssektorn, identifierar områden där man nått framsteg medan man samtidigt noterar att en del problem kvarstår. Uppgifterna i rapporten kommer till största delen från 2010 och har därför begränsad betydelse för analysen av effekterna av 2007 års reform som genomfördes först Rapporten försöker därför inte utvärdera reformen eller utveckla idéer för framtiden. Den innehåller dock en del resultat som är värda att nämnas: Från minskade jordbruksarealen för frukt- och grönsaksproduktion inom EU med 6 procent. Andelen av det totala värdet för frukt- och grönsaksprodukter som salufördes av producentorganisationer, den så kallade organiseringsgraden, ökade till 43 procent 2010 för EU-28 (från 31 procent 2004). Det finns fortfarande mycket stora skillnader i organiseringsgraden mellan medlemsstater. EU:s totala ekonomiska stöd till sektorn ökade från runt 380 miljoner euro om året 2004 till 671 miljoner euro 2010 (i löpande priser som inte är inflationsanpassade). Användningen av instrument för förebyggande och hantering av kriser var låg. Utgifterna för utbildnings- och rådgivningstjänster och för forskning och experimentell produktion var ännu lägre. I några medlemsstater lyckades inte de operativa programmen att i någon större utsträckning öka produkternas handelsvärde eftersom producentorganisationerna hade en svag förhandlingsposition i distributionskedjan. Befintliga bestämmelser bidrog föga till att nå vissa miljömål, såsom bevarande av landskapet, begränsning av klimatförändringarna, bevarande av luftkvaliteten och minskning av avfallsproduktionen. För att göra bilden komplett vill föredraganden lämna följande synpunkter: Den långsiktiga nedgången i frukt- och grönsakskonsumtion inom EU har fortsatt under de senaste åren och har förmodligen intensifierats i och med den ekonomiska krisen (förslaget till betänkandet innehåller siffror). EU har ett handelsunderskott för frukt och grönsaker, framför allt frukt, och har gått över till att öppna sin marknad under de senaste åren. 3. Föredragandens ståndpunkt Föredraganden anser att de senaste årens ökade organiseringsgrad inom nästan alla EU:s medlemsstater visar att EU:s politik för att främja inrättandet och utvecklingen av producentorganisationer till en del har varit framgångsrik. De mycket stora skillnaderna i organiseringsgraden mellan medlemsstaterna återspeglar olika utgångspunkter i satsningarna att inrätta producentorganisationer och kan därför inte tillskrivas politisk oförmåga. Föredraganden tror att en ökad organiseringsgrad i hela EU bör fortsätta vara en prioritet för ordningen för frukt och grönsaker. Därför behöver incitamenten för att inrätta RR\ doc 19/26 PE v02-00