Verksamhetsuppföljning, Leanlink Råd och Stöd, Linköpings behandlingshem

1 (11) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2015-02-10 Dnr ON 2015-58 Mattias Bly Verksamhetsuppföljning, Leanlink Råd och Stöd, Linköpings behandlingshem Bakgrund Linköpings kommun har genom Omsorgsnämnden slutit avtal med Leanlink Råd och Stöd avseende att driva Linköpings kommuns behandlingshem för unga 14-18 år. Avtalstiden är 2013-07-01 2016-06-30 med möjlighet till förlängning med två år i taget. Kvalitets- och utvärderingskontoret har mottagit fler klagomål gällande verksamheten och utifrån dessa har en verksamhetsuppföljning genomförts. Av klagomålen som i flera fall framförts anonymt har det påtalats att det finns en rad brister i verksamheten. Allt ifrån brister i dokumentation och genomförandeplaner till att händelser har tystats ned av ansvariga chefer samt styrning och ledning har saknats. Flera personer som hört av sig har påtalat att de vill vara anonyma då de idag är anställda av utföraren och är oroliga för repressalier. Syfte och metod Syftet med uppföljningen är att granska i vilken omfattning verksamheten lever upp till ställda krav i avtalet. De områden som följts upp är baserade på de inkomna klagomålen samt inhämtning av information från socialkontoret och omsorgskontoret. Verksamhetsuppföljningen har genomförts genom möte med socialkontoret., oanmält verksamhetsbesök på behandlingshemmet samt förbokat möte med föreståndare och affärsområdeschef, vilken även agerat som verksamhetschef under hösten 2014. Inför det oanmälda verksamhetsbesöket togs en frågeguide fram som baserades på den information som lämnats i klagomål samt efter vad som framkommit vid möte med socialkontoret. Vid besöket intervjuades biträdande föreståndare samt två av personalen. Lagstiftning Socialtjänstlag 2001:453 3 kap 3 Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Besöksadress: Drottninggatan 16, Linköping Postadress: Box 356, 581 03 Linköping Växel: 013-20 60 00 E-postadress: Kvalitetsochutvarderingskontoret@linkoping.se

2 14 kap 2 Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Lag (2010:429). 3 Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. Rapporteringsskyldigheten fullgörs 1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten, 2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och 3. i övrigt till berörd socialnämnd. Lag (2010:429). 4 Den som enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och 3. Lag (2010:429). 5 Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 3 ska ta emot rapporter ska informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot. Lag (2010:429). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende (SOSFS 2003:20) 2 kap. Verksamhetens personal Person som förestår verksamheten 1 Den som förestår verksamheten vid ett hem för vård eller boende ska ha en adekvat högskoleutbildning. Denne ska också ha erfarenhet av liknande verksamhet och vitsordad personlig lämplighet. Den som av huvudmannen är utsedd att ha denna ledarskapsfunktion ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att bl.a. kunna ansvara för att: arbetet organiseras så att den enskilde tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet, verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande, verksamheten organiseras så att skolplikten kan uppfyllas samt att en icke skolpliktig personsbehov av och önskemål om utbildning kan beaktas, den enskildes behov av hälso-och sjukvård och tandvård bevakas, den hälso- och sjukvård och tandvård som en enskilde behöver görs tillgänglig, personal med lämplig utbildning och erfarenhet rekryteras och introduceras, personalens behov av handledning tillgodoses, personalens behov av kompetensutveckling bevakas och stöds, en god arbetsmiljö upprätthålls, rutiner finns för att hantera synpunkter, klagomål och konflikter

3 hemmets behandlingsmetod eller metoder följs upp och utvärderas, verksamheten planeras, utvecklas och utvärderas, och verksamheten utvecklas i takt med ny lagstiftning, nya forskningsresultat och resultat från tillsynen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah (SOSFS 2011:5) 2 kap. Rapporteringsskyldigheten Vem som omfattas av skyldigheten 1 Skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden ska gälla för den som är anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande under utbildning, och deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program. Information till de rapporteringsskyldiga 2 Information om skyldigheten att rapportera missförhållanden och risker för missförhållanden ska ges till den som omfattas av skyldigheten när han eller hon påbörjar en anställning, ett uppdrag, en praktikperiod eller liknande. Informationen ska därefter ges återkommande. Information om vem i verksamheten som är utsedd att vara mottagare av rapporter ska också ges vid det första tillfället samt vid senare tillfälle om förändring av mottagare görs. Allmänna råd Informationen om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Vad som ska rapporteras 3 Med missförhållanden, som ska rapporteras enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS, ska avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. 5 kap. Utredningsförfarandet Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder 1 Dokumentationen enligt 14 kap. 6 SoL och 24 e LSS ska göras fortlöpande. 2 Dokumentationen av utredningen ska utvisa 1. vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde, 2. när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot, 3. när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats,

4 4. när missförhållandet har inträffat, 5. de orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, 6. om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och 7. bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen. 3 Av dokumentationen ska det vidare framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa, vad som i övrigt har framkommit under utredningen, och vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med. 4 För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå vilket datum uppgiften dokumenterades, varifrån uppgiften kommer, vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. 5 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. Information till den enskilde Allmänna råd Den enskilde som berörs bör alltid underrättas om ett missförhållande som har inträffat. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet.för varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355),

5 jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Verksamhetsuppföljning 4.4 Ledning, bemanning och kompetens Utföraren skall säkerställa att verksamheten är bemannad efter de krav som ställs på verksamheten samt att personalen har erforderlig utbildning och lämplighet utifrån målgruppens behov. Utföraren skall säkerställa: Att arbetsledaren har lämplig utbildning och erfarenhet av liknande arbetsuppgifter beträffande den aktuella målgruppen Att nyanställd personal ges erforderlig introduktion Att det inom verksamheten finns tillräckligt med personal Att personalen har adekvat utbildning och personlig lämplighet för arbetsuppgifterna och de metoder som anges Att personalen kontinuerligt ges handledning Att personalträffar för all personal ordnas regelbundet Att personalen fortlöpande ges kompetensutveckling med beaktande av kraven på verksamheten Att ledning och övrig personal ges information om innehållet i detta avtal inklusive bilagor Att flerspråkighet och kulturkompetens finns vid behov Att tolk tillhandahålls vid behov. Kommentar från uppföljningen Vid uppföljningen var det fem personer som arbetade på rullande schema, vilket innefattar dagar, kvällar och helger. Enligt uppgift från personal och biträdande föreståndare ska det vara åtta personer om arbetar enligt detta schema när samtliga platser är belagda. Då beläggningen varit låg har det, enligt både ledning och personal, fungerat med mindre personal. Personalen uppger dock att de ofta får arbeta extra pass och att situationen därför varit ansträngd de senaste två till tre månaderna. Detta har enligt personalen dock inte påverkat behandlingsarbetet. Enligt Leanlink råd och stöds organisation är arbetsledningen delad mellan verksamhetschef och föreståndare. Som exempel ligger ansvaret för att hantera och utreda avvikelser samt rekrytering och lönerevision på verksamhetschef. Det är även verksamhetschef som ansvarar för internkontrollen i respektive verksamhet. Uppdelningen stämmer inte överens med det ansvar som enligt SOSFS 2003:20 ligger på den som förestår verksamheten vilket skapar en otydlighet i organisationen.

6 Vid samtal med biträdande föreståndare respektive personal framkommer att introduktionen av nya vikarier genomförs på så sätt att personen går två till tre introduktionspass. En checklista som innehåller introduktionens olika delarna delas ut till den nyanställde och gås igenom av ansvarig chef alternativt mentor. Sekretess skrivs på första dagen men kontrolleras inte alltid av chef. Som ny vikarie har man enligt verksamheten och dess personal inget klientansvar, utan arbetet handlar mer om det som de benämner markservice såsom handla mat, skjutsa ungdomar med mera. Vikarier är inte med på personalmöten. En personal som intervjuades och som började sommaren 2014 uppger att hon gick de tidigare nämnda introduktionspassen men utöver det så fick hon ta för sig mycket själv när det gällde att ta del av information om hur verksamheten skulle fungera. Rekrytering av ny tillsvidareanställd personal görs oftast bland befintliga vikarier varför ingen ytterligare introduktion behöver genomföras. Föreståndare och tillförordnad verksamhetschef uppger att introduktionen är olika beroende på typ av anställning. Vid nyanställning av tillsvidareanställd personal ska denne gå bredvid ordinarie i fyra veckor. Timvikarier går tre arbetspass bredvid ordinarie, därefter genomförs en uppföljning, av mentor eller ansvarig chef, för att se om ytterligare introduktion behövs. De flesta som anställs kommer in via semestervikariat eller timanställning. Oftast har ny personal tidigare erfarenhet av den aktuella typen av verksamhet. Då det under sista tiden varit rörigt på personalsidan, med stor personalomsättning och konflikter i personalgruppen har introduktionen fallerat. Personalträffar genomförs varannan vecka. Vid dessa tillfällen förmedlas information om pågående arbete, inträffade händelser med mera. Vid dessa möten är samtlig dagpersonal närvarande samt representant för nattpersonalen. Vidare genomförs behandlingskonferenser en gång i veckan där respektive ärende gås igenom. Personalen och biträdande föreståndaren känner till innehållet i avtalet. Information om innehållet i avtalet har gåtts igenom med samtlig personal. Personalgruppen anser att det är otydligt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan föreståndare och biträdande föreståndare. Ingen av intervjuad personal ser vitsen av att det finns två föreståndare utan anser att det är bättre när endast en av dem jobbar. Det är annars inte ovanligt att man får dubbla besked. Verksamheten har inget beredskapssystem och det är oklart vart personalen ska vända sig för att få stöd av arbetsledning efter kontorstid. Enligt biträdande föreståndare ska personalen vända sig till verksamhetschef, enligt personal finns det inte uttalat vart man ska ringa utan personalen får lösa verksamheten efter eget bevåg. En i personalen uppger att man får ringa till sociala jouren om man behöver diskutera något problem. Föreståndare och tillförordnad verksamhetschef kan inte beskriva hur beredskapen ska fungera. Under jul och nyår fanns dock schema med vilka chefer som var ansvariga för olika verksamheter. Tillförordnad verksamhetschef uppger att det inte är ett problem då det rör sig om mogna och trygga personalgrupper. Affärsområdeschefen uppger att tidigare verksamhetschef inte fungerade och när detta uppdagades valde man att inte förlänga verksamhetschefens förordnande.

7 Mycket av de problem som finns i personalgruppen hör, enligt ledningen, samman med hur tidigare verksamhetschef arbetat. Personalen fick i december besked av affärsområdeschef att man hade för avsikt att avveckla verksamheten. Efter det har flera i personalen sökt nya jobb och minst två av dagpersonalen kommer sluta den närmsta tiden. 4.5 Kvalitet ur brukarperspektiv Förutom de kvalitetskrav som finns angivna i lagar, författningar, föreskrifter och kommunens mål skall verksamheten präglas av: Ett gott bemötande Delaktighet och inflytande för den enskilde över insatsernas utformning, innehåll och utförande Kontinuitet för den enskilde Professionalism och serviceanda Pålitlighet och trygghet Rättssäkerhet Tillgänglighet Kommentar från uppföljningen Ungdomarna ges information och möjlighet till inflytande över verksamheten på regelbundna husmöten som genomförs en gång per månad. Dessa möte protokollförs men frågorna följs inte upp ytterligare. Oftast handlar det om vardagsfrågor såsom mat, hur länge ungdomarna får vara ute, pojkvänner/flickvänner med mera. Vid dessa möten deltar föreståndaren eller biträdande föreståndaren men ingen ur personalgruppen. Alla ungdomar har ett behandlingsansvarigt team med flera personer ur personalgruppen. Under sista halvåret har det varit en turbulent situation inom personalgruppen med personal som slutat och blivit sjukskrivna. De flesta som slutat har kunnat fasas ut från arbetsplatsen för att minska påverkan för ungdomarna men det finns även exempel där personal slutat från den ena dagen till den andra. I dessa fall har det handlat om sjukskrivning samt om en person som omplacerats. Då det aldrig är en person som är ensam ansvarig för någon ungdom har det inte uppkommit en situation där någon ungdom står utan kontaktman. Det har funnits motsättning inom personalgruppen vilket lett till otydlighet för ungdomarna. Socialkontoret uppger att det funnits tillfälle då två personal har gett motsägelsefulla besked inför ungdomarna. Personalen uppger att det från tidigare verksamhetschef var mycket olika besked om hur jobbet skulle utföra och snabba svängningar. Mellan arbetspassen finns tid för överrapportering vilket sker vid samtal mellan personal samt genom att personalen ska läsa aktuella daganteckningar samt ta del av information som finns på för ändamålet upprättat informationstavla. Personalen uppger att överrapportering fungerar bra och att chef oftast är med vid överrapportertingsmöten.

8 1.2 Särskilda verksamhetskrav [ ] Vårdplan och genomförandeplan Placering av en enskild individ föregås av ett beslut om bistånd eller om ett beslut om vård enligt LVU (Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga). En vårdplan upprättas av ansvarig socialsekreterare där det ska framgå behov, syfte och målsättning för den aktuella behandlingen samt enligt vilket lagrum vården ska bedrivas. Utföraren ska upprätta en individuell genomförandeplan för varje enskild, i samråd med ansvarig socialsekreterare och den placerade individen, snarast möjligt efter placeringen. Genomförandeplanen ska utgå från den upprättade vårdplanen. Genomförandeplanen ska ge en samlad beskrivning av hur varje individ får sitt behov av stöd, service och vård tillgodosett med angivande av konkreta mål för de olika behovsområden som ska bearbetas under behandlingstiden (Socialtjänstförordningen 2001:937, 5 kap 1a 2). Skriftlig rapport av genomförandeplanen ska lämnas till ansvarig socialsekreterare. Denna individuella utvärdering ska vara ansvarig socialsekreterare tillhanda inom tre (3) veckor från avslutat behandling. [ ] 4.8 Dokumentation Krav på dokumentation finns inom såväl hälso- och sjukvården som inom socialtjänsten. Dokumentation ska utformas utifrån de bestämmelser som gäller för respektive område och hållas åtskilda från varandra. [ ] Kommentar från uppföljningen All personal dokumenterar i journal digital och samtliga ungdomar har en genomförandeplan. Dokumentation och ärenden gås igenom vid de regelbundna behandlingskonferenserna. Personalen är väl införstådda med arbetet kring ungdomarnas genomförandeplaner och anser att verksamheten har ett väl fungerande arbete med att göra genomförandeplanen till ett levande och aktuellt dokument. Socialkontoret uppger att verksamhetens arbete med genomförandeplaner och dokumentation fungerar på ett tillfredsställande sätt. 4.9 Klagomålshantering, tillbud och Lex Sarah Utföraren ska följa kommunens rutin för synpunkter och klagomål och tillbudsrapportering. En egen rutin för tillämpningen av bestämmelserna i socialtjänstlagen gällande Lex Sarah (SOSFS 2011:5) ska finnas. 4.11Kvalitetssystem och kvalitetsuppföljning Utföraren ska ha ett kvalitetssystem som uppfyller kraven i gällande lagstiftning för denna typ av verksamhet, innehållande bland annat hur utföraren arbetar med avvikelserapportering, kompetensutveckling av personalen och kvalitetsutveckling, samt

9 utvärdering och uppföljning. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSF 2011:9) ska följas. Kommentar från uppföljningen Som exempel på avvikelser tar personalen upp hot och våld samt situationer då ungdomar har avvikit från boendet. Även ledningen tar upp Hot och våld som exempel på avvikelser. Hot och våldssituationer har inträffat i verksamheten och är då oftast kopplade till en specifik ungdom och verksamheten har en checklista för hur sådana situationer ska hanteras. Vid hot och våldssituationer erbjuds personalen stöd med krishantering. När det gäller polisanmälningar uppger ledningen att verksamheten stödjer den anställda i att polisanmäla. Detta är dock inget som intervjuad personal känner igen utan ger exempel på situation då hen själv uppmanades att hantera polisanmälan. Personalen valde då att inte gå vidare med frågan. Verksamheten har inte gjort någon utredning i syfte att undvika liknande situationer då hot och våld inträffat. Vid besöket i verksamheten uppgav biträdande föreståndare och personal att tillbudsrapporter skrev på papper och lämnades till föreståndare eller administratör. Varken biträdande verksamhetschef eller personal kunde dock ta fram blanketten varken i pappersform eller i digital form. Personalen uppger att det inte finns rutiner för avvikelsehantering eller rapportering av missförhållanden. Rutin finns dock när det gäller att kontakta förälder och sociala jouren om ungdomar inte kommer hem med mera. Samtliga som har intervjuats har varit eniga i att det finns brister när det gäller hur verksamheten på ett strukturerat sätt avbetar med avvikelser, tillbud och missförhållanden. Vid möte med socialkontoret framkommer att myndigheten har haft kännedom om flera incidenter, såsom att obehöriga tagit sig in i verksamheten samt misstänkt narkotika i boendet, som inträffat på behandlingshemmet. Dessa bekräftas även av personalen. Vid samtal med föreståndaren och tillförordnad verksamhetschef bekräftas några av dessa incidenter medan ledningen inte har kännedom om andra. Enligt föreståndaren har händelserna hanterats för att skydda ungdomarna men det har inte förts en strukturerad dialog om det inträffade. Ingen av de uppkomna händelserna har hanterats vare sig som avvikelse/tillbud eller i enlighet med socialstyrelsens föreskrift gällande Lex Sarah. Avvikelser och rapportering enligt Lex Sarah finns inte med på de checklistor gällande introduktion som inhämtats från verksamheten. På fråga om hur egenkontrollen bedrivs anges att ansvarig för detta är verksamhetschefen. Sedan tidigare chef slutade i början på hösten 2014 har ingen egenkontroll genomförts. Den nuvarande ledningen kan inte kommentera vad som framkommit vid tidigare egenkontroller. Dock anger tillförordnad affärsområdeschef att hon årligen kontrollerar med respektive verksamhetschef att egenkontroll är utförd enligt Leanlinks rutiner. Senast detta tillfrågades verksamhetschef var våren 2014, dock finns ingen dokumentation gällande egenkontrollen. Efter möte 2015-03-09 inkommer affärsområdeschefen med följande uppgifter:

10 Vid tidigare egenkontroller har verksamhetschef uppgett att:: Medarbetarna är informerade om att de har rapporteringsskyldighet av avvikelser enligt gällande rutiner för lex Sarah, Medarbetarna är informerade om att missförhållande eller risk för missförhållande ska rapporteras till verksamhetschef,, när en rapport inkommer vidtar verksamhetschefen omedelbart nödvändiga åtgärder och startar en utredning som dokumenteras. Den årliga genomgången av egenkontrollen genomfördes av verksamhetschef och affärsområdeschef i januari 2014. Den skriftliga dokumentationen inkom inte enligt överenskommelse. Riskanalyser genomförs utifrån varje ungdom, vilket även genomförts särskilt med anledning av avveckling av verksamheten. Dock har det inte genomförts övergripande riskanalyser utifrån de problem i personalgruppen som funnits, framför allt under hösten, 2014. Särskild riskanalys utifrån att besked om planerad nedläggning gavs till personalen i december har heller inte genomförts. Bedömning Kvalitets. och utvärderingskontoret anser att verksamheten har fungerande system för dokumentation, och arbetet med genomförandeplaner. Denna bedömning förstärks av socialkontoret. Även strukturen för överrapportering och information är tydlig. Personalen har erfarenhet och nödvändig kompetens för det arbete som ska utföras. Dock framkommer det av uppföljningen att personalen inte har förtroende för ledningen. Ledningsstrukturen uppfattas som otydlig. Inte minst är detta tydligt när det gäller system för ledning och ansvar efter kontorstid. Kvalitets- och utvärderingskontoret anser att det är en allvarlig brist att det saknas rutiner för hur ledningen ska kontaktas vid incidenter på kvällar och helger. Då utföraren i december informerat personalen om den planerade avvecklingen är det naturligt att personalen söker nya arbeten. Med tanke på att flera i personalen slutat under hösten och ytterligare är på väg att sluta anser kvalitets- och utvärderingskontoret att det finns en uppenbar risk för brister gällande personalens kompetens. I och med att en avveckling redan har påbörjats behöver detta dock inte vara ett problem. Vidare framkommer att det finns oklarheter i hur introduktion genomförs och inhämtade checklistor visar på att viktiga områden såsom avvikelser och lex Sarah saknas. Med tanke på att det under en period varit oroligt och konflikter i personalgruppen är det extra viktigt med en välfungerande introduktion. Genom system för delat behandlingsansvar har kontinuitet kunnat upprätthållas trots att flera i personalen har slutat alternativt blivit sjukskrivna. Konflikten i arbetsgruppen har dock tillåtits påverka ungdomarna. Med tanke på målgruppen för verksamheten anser kvalitets- och utvärderingskontoret att det är allvarligt att turbulensen personalgruppen medfört att olika besked kring regler och förhållningssätt lämnats till ungdomarna. Att det inträffar avvikelser och missförhållanden i en verksamhet av denna typ är sannolikt omöjligt att undvika. Av uppföljningen framkommer dock att flera missförhållanden inträffat där verksamheten visserligen har hanterat den akuta situationen och informerat socialkontoret, men det har inte skett någon utredning eller analys i

11 efterhand. Syftet med föreskrifterna gällande lex Sarah är att bedriva ett utvecklande kvalitetsarbete för att kunna undvika att uppkomna missförhållanden alternativ risker för missförhållanden inträffar igen. Kvalitets- och utvärderingskontoret ser därför allvarligt på att inga utredningar av de incidenter som inträffat har skett. Att biträdande föreståndare vid uppföljningen inte kunde visa på blanketter eller rutiner för vare sig avvikelser eller rapportering av missförhållanden visar på att detta helt saknats i verksamhetens kvalitetsarbete. Även när det gäller riskanalyser finns brister i verksamheten. Ett väl fungerande arbete med riskanalyser för respektive ungdom finns men när det gäller övergripande förändringar såsom planerad avveckling har inga riskanalyser genomförts. Sammanfattningsvis framkommer att av de brister som påtalats i klagomål så har det framkommit att inom vissa områdena såsom dokumentation, genomförandeplaner samt överrapportering mellan arbetspass har det inte förekommer någon brist i verksamheten. På andra områden har uppföljningen bekräftat att det funnits brister. Bristerna går till stor del att härleda till brister i struktur kring arbetsformer och ledningssystem. Utföraren vill till stor del härleda dessa brister till tidigare verksamhetschef. Kvalitets- och utvärderingskontoret delar inte denna bedömning. Dels därför att bristerna är på en mer övergripande nivå och har kvarstått efter att förra verksamhetschefen slutat och dels då ansvaret för verksamheten enligt socialstyrelsens författning ligger på föreståndaren. Att utföraren har organiserats sig på ett sätt som medför att en del av de arbetsuppgifter som åligger föreståndaren ska utföras av verksamhetschef har i detta fall ingen betydelse då socialstyrelsens föreskrift inte kan åsidosättas. Att det är föreståndaren som är ansvarig för verksamheten förtydligas ytterligare av att det vid tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg är föreståndaren och inte verksamhetschefen som intervjuats. Om föreståndaren inte fått förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar så är det dennes ansvar att påtala detta för utförarens ledning. Flera av de brister som funnits är dessutom att anses som verksamhetsnära och specifika för Linköpings behandlingshem och därför har föreståndaren ett stort ansvar. De brister i ledningssystemet gällande avvikelser, lex Sarah och riskanalyser som framkommit är specifika för aktuell verksamhet och inte något som kvalitets- och utvärderingskontoret uppmärksammat i andra verksamheter som drivs av Leanlink råd och stöd Åtgärder Även om uppföljningen visar på allvarliga brister i kvalitetsledningssystem och i styrning och ledning av verksamheten är det inte aktuellt med några åtgärder då Omsorgsnämnden, efter begäran från utföraren, beslutat att verksamheten ska avvecklas. Mattias Bly Kvalitets- och utvärderingschef