Inverkan från arbetsmaskiner på buller och luftkvalitet i tätort

RAPPORT Inverkan från arbetsmaskiner på buller och luftkvalitet i tätort För Vägverket Martin Jerksjö, Karin Persson, Åke Sjödin, Håkan Blomgren (IVL) Mats Linder, Christian Wetterberg (SMP) Arkivnummer: U_2720. Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se

Innehållsförteckning 1 Inledning...2 2 Syfte...2 3 Emissioner...3 3.1 Sammanställning av tidigare inventeringar...3 3.2 Emissionsberäkningar för Sveriges internationella utsläppsrapportering...5 3.3 Geografisk fördelning av nationella emissioner från arbetsmaskiner...8 4 Bedömning av arbetsmaskiners påverkan i tätorter avseende emissioner... 10 4.1 Utifrån inventering... 10 4.2 Utifrån geografisk fördelning... 11 4.2.1 Utsläpp i siffror... 15 5 Fortsatt arbete avseende arbetsmaskiners påverkan på luftkvalitet i tätort... 16 6 Bedömning arbetsmaskiners påverkan i tätorter avseende buller... 17 6.1 Rangordning avseende bullerstörning... 17 7 Metoder som används för att begränsa ljudnivån... 30 7.1 Varvtalssänkning... 30 7.2 Byte av motor för byte höjning av motoreffekt... 30 7.3 Användning av tysta verktyg... 31 7.4 Ljudfällor... 31 7.5 Isolering/absorbenter... 31 8 Resultat från besök på byggmarknader... 31 9 Utrustningens beroende av processljud... 32 10 Referenser... 35 1

1 Inledning Arbetsmaskiner står för en väsentlig del av utsläppen till luft i Sverige. Entreprenadmaskiner, skogs- och lantbrukstraktorer släpper ut stora mängder kväveoxider och till exempel snöskotrar och gräsklippare är stora emittenter av kolväten och kolmonoxid. Ett antal inventeringar och kartläggningar av användandet, utsläpp och bullerpåverkan har gjorts för arbetsmaskiner, men samtliga är behäftade med stora osäkerheter. Brister föreligger avseende utsläppens geografiska- och tidsmässiga fördelning samt fördelningen mellan tätort och landbygd. Avseende arbetsmaskinernas bullerpåverkan är kunskaperna än mer begränsad avseende bland annat störningar från olika maskiner och deras användningsområden. Kunskapen rörande verklig bullernivå och störning är bristfällig vilket minskar Vägverkets möjligheter till tydliga och genomtänkta strategier för bullerstörning från arbetsmaskiner. 2 Syfte Syftet med föreliggande projekt har varit att ta fram underlag för upprättande av strategier för minskad bullerstörning och inverkan på luftkvalitet av arbetsmaskiner. Analysen har innefattat identifiering av de typer av arbetsmaskiner och användningsområden som är mest kritiska avseende bidrag till bullerstörningar och luftkvalitet i tätorter. 2

3 Emissioner 3.1 Sammanställning av tidigare inventeringar Ett antal rapporter har skrivits med syfte att inventera Sveriges bestånd av arbetsmaskiner samt att bestämma hur stora mängder av luftföroreningar som de släpper ut. Ofta brukar arbetsmaskiner delas in i tre huvudgrupper; små arbetsmaskiner och arbetsredskap med en motoreffekt <37 kw, större dieseldrivna arbetsmaskiner i effektintervallet 37-560 kw samt terrängskotrar. Vidare görs ofta grupperingar efter typ av maskin, motoreffekt och användningsområde. En del studier behandlar alla typer av arbetsmaskiner medan andra riktat in sig på någon speciell grupp. I denna rapport görs en kort sammanställning av de nationella studier som innehåller data angående det svenska beståndet av arbetsmaskiner och dess emissioner. En genomgripande bottom-up kartläggning av Sveriges bestånd av alla typer och storlekar av arbetsfordon och arbetsredskap utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket och SCB 1999 (Persson och Kindbom, 1999) och avsåg förhållandena för år 1997. Kartläggningen grundade sig på en rundfrågning bland leverantörer, bransch- och intresseorganisationer. I studien beräknades även nationella utsläpp av luftföroreningar (CO, NMVOC, NO X, partiklar, SO 2, CO 2, NH 3, CH 4 och N 2 O). I beräkningarna användes generellt emissionsfaktorer från Corinairs Emission Inventories Guidebook (Corinair, 1994). Tyngdpunkten i studien låg förutom på att beräkna de totala nationella emissionerna från arbetsmaskiner även på att fördela emissionerna mellan olika branscher eller sektorer enligt SNI-koder, vilket inte gjorts i föregående inventeringar (Naturvårdsverket 1989, 1990). I princip inventerades de större arbetsfordonen branschvis och de mindre arbetsredskapen efter typ av redskap. En uppdatering av de nationella utsläppen som beräknades i nyss nämnda rapport gjordes i en SMED-rapport publicerad 2004 (Flodström et al., 2004). De uppdateringar som gjordes avsåg förändringar i bestånds- och aktivitetsdata, införandet av nya avgaskrav inom EU på dieselmotorer i arbetsfordon, ny kunskap om emissionsfaktorer samt bättre anpassning till kodsystemet som används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen (UNFCCC) och Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP). För att få nya uppgifter om fordonsbestånd och aktivitetsdata avseende gräsklippare och trimmers utnyttjades SCB:s så kallade OMNIBUS-undersökning vilken riktas mot svenska hushåll. I studien utfördes bottom-up -beräkningar av de nationella utsläppen från arbetsmaskiner och arbetsredskap för åren 1998 och 2002. Denna rapport används till viss del fortfarande vid beräkningar av Sveriges nationella utsläpp till luft, främst när det gäller mindre arbetsmaskiner. Inom, det av EMFO finansierade projektet, EMMA7- Samhällsekonomiskt optimala åtgärder för reducering av emissioner från arbetsmaskiner inom Emissionsforskningsprogrammet var huvudsyftet att 3

uppskatta framtida bränsleförbrukning och emissioner (CO 2, CO, HC, NO X, partiklar och SO X ) från arbetsmaskiner i effektintervallet 37-560 kw, samt att föreslå kostnadseffektiva sätt att minska emissionerna (Lindgren, 2007 och Lindgren et al., 2007). Studien omfattade även en inventering av antalet maskiner och deras årliga drifttid som funktion av storlek och maskinålder. Inventeringen avsåg år 2006. Metoden som användes i denna studie skiljer sig från tidigare studier rörande emissioner från arbetsmaskiner genom att till exempel ta hänsyn till åldersfördelning av maskinerna samt att emissionsfaktorer och bränsleförbrukningar anpassades bättre till varje typ av maskin, motoreffekt, ålder och aktivitet än vad som tidigare gjorts. Inom projektet studerades även buller från arbetsmaskiner och olika åtgärder för att minska utsläppen samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. I en SMP-rapport från 2007 (Wetterberg et al., 2007) användes samma metod och indata för att beräkna emissioner från större arbetsmaskiner som inom EMMA7. Information avseende maskintyper, antal maskiner, maskinålder, motoreffekt samt årliga drifttider hämtades från SMP:s besiktningsdatabas, från försäljningsstatistik, Maskinleverantörerna (branschförening för leverantörer och återförsäljare av arbetsmaskiner) samt från fordonsregistret. Uppgifterna anses av SMP vara mycket säkra för flertalet av de studerade maskintyperna. I studien låg tyngdpunkten på att noggrant karakterisera de olika typer av arbetsmaskiner som förekommer, snarare än att allokera maskinerna till branscher. Utsläppen allokerades dock till olika näringsgrenar med hjälp av fördelningen som presenterades av Flodström et al. (2004). Av de faktorer som låg till grund för emissionsberäkningarna anses uppskattningen av belastningsgraden vara den som är behäftad med störst osäkerhet. Parallellt med nämnda SMP studie utförde IVL en liknande studie som behandlade emissioner från mindre arbetsfordon och redskap (<37 kw) samt diskussion om åtgärder för att minska dessa emissioner (Fridell et al., 2007). I rapporten användes samma grunddata som Flodström et al. (2004), men vissa uppdateringar gjordes där det fanns nya kända fakta. Det gällde bland annat gräsklippare, snöskotrar med fyrtaktsmotorer, traktorer samt nyare och ur emissionssynpunkt bättre motorer för hushållsmaskiner. Det som speciellt pekades på i rapporten avseende om vad som behövs förbättras för att kunna göra tillförlitligare emissionsberäkningar var att ta fram bättre emissionsdata för åldrade maskiner samt bättre uppskattningar av belastningsgrad. Vidare ansågs årsanvändningstiden vara dåligt kartlagd för de flesta små arbetsmaskiner. Rapporten behandlade även åtgärder för att minska emissioner från mindre arbetsmaskiner. En studie av länsstyrelsen i Norrbotten (Edin, 2007) behandlar terrängkörning med terrängskotrar och terränghjulingar i svenska fjällen. I rapporten presenteras bland annat en SIFO-undersökning med syfte att ta reda på bland annat vad terrängfordon används till i fjällvärlden och den genomsnittliga körsträckan per fordon. I en IVL-rapport som skrevs på uppdrag av Naturvårdsverket (Fridell och Åström, 2009) analyseras några möjliga åtgärder för att minska de svenska emissionerna av kväveoxider, kolväten (exklusive metan) och partiklar (PM 2.5 ) från arbetsmaskiner och fartyg. 4

3.2 Emissionsberäkningar för Sveriges internationella utsläppsrapportering Metod, emissionsfaktorer och aktivitetsdata som används för att beräkna utsläpp från arbetsmaskiner och arbetsredskap i Sveriges årliga internationella rapportering (UNFCCC, EU monitoring Mechanism, EU:s taktdirektiv och CLRTAP) reviderades senast vid beräkningarna år 2008 (beräkningar avseende utsläppsåret 2007). Före 2008 baserades utsläppsberäkningarna i huvudsak på indata från Flodström et al. (2004). För mindre arbetsmaskiner och redskap baseras även efter revideringen mycket indata på nyss nämnda rapport men en del uppdateringar har gjorts där ny data har funnits tillgänglig. Beräkningar av emissioner från större dieseldriva arbetsmaskiner baseras däremot numera på indata som finns beskriven i Wetterberg et al. (2007). Indata för terrängskotrar hämtas bland annat från Edin (2007) och Flodström et al. (2004). Alla beräkningar av emissioner och bränsleförbrukningar görs utifrån en beräkningsmodell som beskrivs kortfattat nedan. Modellen är utförligare beskriven av Lindgren (2007). E N Hr P Lf (1) Där: EF adj N är antalet maskiner Hr är årlig drifttid i timmar P är motoreffekt i kw Lf är en belastningsfaktor EFadj är justerade emissionsfaktorer i g kwh -1 enligt Ekvation 2. För större arbetsmaskiner och terrängskotrar beräknas en korrigerad emissionsfaktor, EFadj enligt Ekvation 2 där: EFadj EFl CAF TAF DF FAF (2) Där: EF l är utsläppsgränsvärden enligt EU-lagstiftning i g kwh -1, CAF är en justeringsfaktor för skillnad mellan gränsvärde och uppmätt värde vid certifiering, TAF är en justeringsfaktor för transienter (dvs. skillnad mellan statisk testcykel och verklig användning av maskinen), DF är en justeringsfaktor för förslitning av motor med ökad ålder FAF är en justeringsfaktor för skillnad i certifieringsbränsle och svensk MK1 diesel 5

Nedan följer en redovisning av indata för respektive parameter i ekvationerna 1 och 2, samt källor och antaganden som har gjorts vid beräkningarna för den internationella rapporteringen 2008 och 2009 (beräkningsår 2007 och 2008). Vid varje rapportering beräknas utsläppen från 1990 till och med aktuellt beräkningsår. Beskrivningen är uppdelad för de tre kategorierna; större arbetsmaskiner, mindre arbetsmaskiner och redskap samt terrängskotrar. Större arbetsmaskiner Nedan beskrivs vilka antaganden som gjorts, samt vilka källor som använts för att uppskatta parametrarna i ekvation 1 och 2 för större arbetsmaskiner inom effektintervallet 37-560 kw. Om inget annat nämns hämtas uppgifterna från Wetterberg et al. (2007) med 2006 som basår. Antalsdata (N) För år, utöver basåret, används antalsdata för traktorer från SCB:s statistikregister. Antalet traktorer används sedan som utgångspunkt för årlig korrigering av antalet övriga större arbetsmaskiner. Årlig driftstid (Hr) Förhållandet mellan drifttid och ålder antas konstant och förhållandet för basåret används. Motoreffekt (P) Trend för motoreffekt som funktion av årsmodell extrapoleras från basåret för att omfatta samtliga studerade årsmodeller. Belastningsfaktor (Lf) Förhållandet mellan belastningsfaktor och ålder antas konstant och förhållandet för basåret används. Utsläppsgränsvärden (EF l ) För reglerade maskiner hämtas gränsvärden från europeisk lagstiftning (direktiv 97/68/EG). För icke reglerade maskiner hämtas data från Corinair (EEA 2007). CAF Justeringsfaktor för skillnad mellan gränsvärde och uppmätt värde vid certifiering hämtas från Lindgren (2007) för samtliga studerade år (kravnivåer). TAF Justeringsfaktor för transienter hämtas från Nonroad modellen (USEPA, 2004) för samtliga år. DF Justeringsfaktor för förslitning av motor med ökad ålder hämtas från Nonroad modellen (USEPA, 2004) för samtliga år. 6

FAF Justeringsfaktorn hämtas från Lindgren (2007) och korrigerar emissionsfaktorerna för PM, NO X och NMVOC samt CH 4. Emissionerna av SO 2 och CO 2 justeras enligt bränslespecifikationer för respektive år. Mindre arbetsmaskiner och redskap Nedan beskrivs antaganden, samt vilka källor som använts för att uppskatta parametrarna i ekvation 1 för arbetsmaskiner och redskap med motoreffekt <37 kw. Årlig driftstid, motoreffekt och belastningsfaktorer hämtas direkt från Flodström et al. (2004). Övriga parametrar ansätts enligt nedan. Antalsdata (N) Antalet antas vara konstant för hushållsmaskiner medan maskiner i yrkesverksamhet korrigeras utifrån traktordata från SCB:s statistikregister. Utsläppsgränsvärden (EF l ) Emissionsfaktorer för bensindrivna maskiner hämtas från Winther och Nielsen (2006). Emissionsfaktorerna bygger på certifieringsmätningar och är i beräkningarna uppdelade på de olika gällande emissionsklasserna. Emissionsfaktorer för SO 2 och CO 2 justeras i tidsserien i enlighet med bränsledata från SCB. Terrängskotrar Nedan beskrivs antaganden som gjorts, samt vilka källor som använts för att uppskatta parametrarna i ekvation 1 och 2 för terrängskotrar. Antalsdata (N) Data hämtas från SCB:s statistikregister och omfattar terrängskotrar i trafik samt de som är registrerade som avställda. Utförandet grundar sig i en studie av länsstyrelsen i Norrbotten (Edin, 2007). Årlig driftstid (Hr) Variationen i årlig drifttid som funktion av ålder hämtas från ISMA (internationella snöskotertillverkarnas organisation) (Peters et al., 2007) och anpassas till genomsnittlig årlig drifttid i Sverige enligt Edin (2007). Motoreffekt (P) Den genomsnittliga motoreffekten som en funktion av årsmodell hämtas från Flodström et al. samt Internetsidan www.skoterleden.net. Belastningsfaktor (Lf) Data hämtas från Nonroad modellen (USEPA, 2004). 7

Utsläppsgränsvärden (EF l ) För reglerade maskiner hämtas gränsvärden från europeisk lagstiftning (direktiv 97/68/EG). För icke reglerade maskiner hämtas data från Corinair (EEA 2007). CAF Justeringsfaktor för skillnad mellan gränsvärde och uppmätt värde vid certifiering hämtas från Lindgren (2007) för samtliga studerade år (kravnivåer). TAF Justeringsfaktor för transienter hämtas från Nonroad modellen (USEPA, 2004) för samtliga studerade år. DF Justeringsfaktor för förslitning av motor med ökad ålder från Nonroad modellen (USEPA, 2004) för samtliga studerade år. FAF Faktorn hämtas från Lindgren (2007) och korrigerar emissionsfaktorerna för PM, NO X och NMVOC samt CH 4 för diesel. Emissionerna av SO 2 och CO 2 justeras enligt bränslespecifikationer för respektive år. 3.3 Geografisk fördelning av nationella emissioner från arbetsmaskiner Metoden som används för att geografiskt fördela utsläpp från arbetsmaskiner vid Sveriges internationella rapportering är utvecklad inom SMED och finns beskriven i Segersson et al. (2009). I utförandet av metoden görs en begränsning av det geografiska område inom vilka emissionerna sker. Ett exempel på detta är att emissioner från vägarbeten allokeras till vägar. Statistik tas fram på regional nivå över de aktiviteter som orsakar emissionerna och som är proportionella, eller åtminstone relaterad till emissionens storlek. Ett exempel är vägarbeten som relateras till trafikarbete. Antagandet görs att vägar med mycket trafik slits snabbare och repareras oftare. Genom att kombinera det geografiska området med aktivitetsdata skapas en så kallad fördelningsnyckel. Nyckeln används sedan till att fördela de totala nationella emissionerna för varje bransch/sektor över landet. Resultatet blir ett nationellt emissionsraster med upplösningen 1x1 km. Nedanstående fördelningsnycklar har tagits fram för Sverige inom SMED (Segersson et al., 2009). Fördelningsnycklarna anges per CRF/NFR (Common Reporting Format/ Selected Nomenclature for Air Pollution) kategori. De branscher under CRF 1A2fii där det kan antas finnas flest arbetsmaskiner som kan påverka luftkvaliteten i tätort är nybyggnation, vägarbeten, hamnområden och övrig industri. 8

CRF/NFR: 1A2fii Off road vehicles and other machinery Emissioner från arbetsmaskiner inom nybyggnation fördelas länsvis efter statistik över beviljade bygglov. Inom länen fördelas emissionerna efter befolkningstäthet Emissioner från vägarbeten fördelas efter trafikarbete från SIMAIR 1. Antagandet som görs är alltså att de vägar som utsätts för mest slitage även repareras oftast. Emissioner inom hamnområden fördelas efter klassning av hamnstorlek. Emissionerna från arbetsmaskiner inom övrig industri fördelas homogent över industrimark. Mobila arbetsmaskiner inom järn- och stålindustrin fördelas över de anläggningar som finns i bruk. Emissionerna fördelas proportionellt mot antal anställda vid de olika anläggningarna. Statistiken kommer från Jernkontoret. Emissioner från skogsindustrin fördelas länsvis med statistik över avverkad mängd skog. Inom varje län fördelas emissionerna över industrimark. Emissioner från gruvor fördelas över koordinatsatta gruvor som har varit i drift under aktuellt år utifrån vikt baserat på mängd brutet råberg per gruva. CRF/NFR: 1A3e Other Koden innehåller till exempel emissioner från arbetsmaskiner som används inom parkskötsel. Emissioner fördelas efter befolkningstäthet. CRF/NFR: 1A4b Residential (houshold and gardening, mobile) Sektorn innehåller emissioner från maskiner för hushålls- och trädgårdsarbete samt snöskotrar och fyrhjulingar. Emissioner från hushåll och trädgård fördelas jämnt efter boyta för småhus och fritidshus per kvadratkilometer. Emissioner från skotrar och fyrhjulingar fördelas först utifrån antalet registrerade fordon per län och sedan efter boyta för småhus och fritidshus inom varje län. CRF/NFR: 1A4cii Agriculture/Forestry/Fisheries Mobila arbetsmaskiner inom jordbruket fördelas ut över åkermark. Relationen mellan olika kommuner bestäms av registrerad total motoreffekt för traktorer inom respektive kommun. Mobila arbetsmaskiner inom skogsbruket fördelas på faktisk avverkning framtagen av Skogsstyrelsen via analys av satellitbilder. 1 http://simair.smhi.se/ 9

4 Bedömning av arbetsmaskiners påverkan i tätorter avseende emissioner 4.1 Utifrån inventering Utsläpp av kväveoxider och partiklar från arbetsmaskiner kommer huvudsakligen från dielsedrivna större arbetsmaskiner medan utsläppen av kolväten främst kommer från mindre bensindrivna arbetsmaskiner. I föreliggande studie har Wetterberg et al. (2007) och data från SMED (SMED, 2009) använts för att identifiera de större respektive mindre arbetsmaskiner, utifrån maskinkategori, som kan antas ge störst bidrag till emissionerna av HC, NO x och PM i tätorter. I Tabell 1 visas en sammanställning av de arbetsmaskiner som bedöms ge störst bidrag till de totala emissionerna av NOx och partiklar i tätort. Tabellen är en sammanställning av data från Wetterberg et al. (2007) avseende 2006. Maskinerna i rapporten delas upp i tre huvudsakliga grupper; jord- och skogsbruksmaskiner (inklusive olika kategorier av traktorer som samhällstraktor och industritraktor) samt entreprenadmaskiner. I denna studie har antagits att alla typer av entreprenadmaskiner samt samhällstraktorer och industritraktorer kan ge bidrag till emissionerna i tätortsmiljö. I tabellen är det främst större dieseldrivna maskiner inom entreprenadverksamhet som utmärker sig med höga emissioner av kväveoxider och partiklar, men även industritraktorer ger ett i sammanhanget betydande bidrag. Industritraktorer används inom byggverksamhet, fastighets- och uthyrningsverksamhet, parti- och detaljhandel, tillverkningsindustri mm. Tabell 1 Större arbetsmaskiner som förekommer i tätortsmiljö med störst nationella emissioner (sorterat efter NO X). Data avser 2006 (Wetterberg et al., 2007). Kategori Användningsområde Effekt HC NOx PM kw ton/år ton/år ton/år Hjullastare Entreprenadmaskin 130-560 150 2600 80 Hjulgrävare Entreprenadmaskin 75-130 140 1800 70 Hjullastare Entreprenadmaskin 75-130 140 1600 60 Bandgrävare Entreprenadmaskin 130-560 50 930 30 Truck Entreprenadmaskin 37-75 120 870 50 Industritraktor Traktor 37-75 130 860 60 Grävlastare Entreprenadmaskin 75-130 100 860 40 Bandgrävare Entreprenadmaskin 75-130 60 750 30 Mobilkran Entreprenadmaskin 130-560 40 660 20 Truck Entreprenadmaskin 75-130 50 500 20 Tabell 2 visar de tio typerna av arbetsmaskiner som antas ge störst bidrag till de totala emissionerna av kolväten i tätort 2008 (SMED, 2009), vilket uteslutande är mindre bensindrivna arbetsmaskiner som främst används inom hushållssektorn, offentlig verksamhet och entreprenadverksamhet. 10

Terrängskotrar är den grupp av arbetsmaskiner som ger i särklass störst bidrag till de nationella emissionerna av kolväten. Eftersom de flesta fjällkommuner har infört regleringar mot snöskotertrafik i tätort (Edin, 2007) anses dock skotrar vara ett mindre problem vad gäller bidrag till luftföroreningshalter i tätorter. Tabell 2 Mindre arbetsmaskiner som förekommer i tätortsmiljö och som ger störst nationella emissioner av kolväten (sorterat efter HC). Data för 2008 (SMED, 2009). Kategori Användningsområde Effekt Bränsle HC NOx PM /teknologi kw ton/år ton/år ton/år Gräsklippare handledd Samhälle/hushåll <20 Bensin 4t 577 247 3,87 Häcksax, trimmer Samhälle/hushåll <20 Bensin 2t 483 2,71 8,45 Vibratorstampar Entreprenadmaskin <20 Bensin 2t 368 3,70 5,34 Gräsklippare åkbar Samhälle/hushåll <20 Bensin 4t 317 118 3,63 Generatoraggregat Entreprenadmaskin <20 Bensin 4t 59,1 25,2 0,396 Vibratorplattor Entreprenadmaskin <20 Bensin 4t 18,2 6,8 0,208 Pumpaggregat Entreprenadmaskin <20 Bensin 4t 14,8 6,3 0,0990 Vibratorplattor Entreprenadmaskin <20 Diesel 13,5 60,6 8,66 Pumpaggregat Entreprenadmaskin <20 Diesel 10,3 46,2 6,6 Sorteringsverk Entreprenadmaskin 20-37 Diesel 5,05 23,1 2,72 4.2 Utifrån geografisk fördelning Nationella emissioner av NO X, NMVOC och PM 10 från arbetsmaskiner 2008 visas i Tabell 3 och är sorterade efter CRF- och NFR-kategorier samt användningsområde. I Tabellen finns arbetsmaskiner från alla sektorer och undersektorer inkluderade, de som antas vara frekventa i tätort är fetmarkerade. Den geografiska fördelningen av de nationella emissionerna från arbetsmaskiner (SMED, 2010) i Tabell 3 görs utifrån fördelningsnycklarna beskrivna i avsnitt 4.3. I Figur 1 till 3 visas hur emissionerna från arbetsmaskiner inom nybyggnation, vägbyggen och industri fördelas över Västra Götalands län. Fördelningsnycklarna skulle även kunna användas för att studera arbetsmaskinernas bidrag till utsläppen av luftföroreningar i enskilda större tätorter. 11

Tabell 3. Utsläpp från arbetsmaskiner 2008. Emissioner från arbetsmaskiner som antas frekventa i tätort är fetmarkerade (SMED, 2010). Allokering CRF/NFR Allokering Bransch/Användningsområde NOx NMVOC PM 10 ton/år ton/år ton/år 1A2fii Nybyggnation 4107 569 243 1A2fii Vägarbeten 4107 569 243 1A2fii Industri 1264 175 75 1A2fii Järn- och stålindustri 1264 175 75 1A2fii Skogsindustri 758 105 45 1A2fii Hamnar 758 105 45 1A2fii Gruvor 379 53 22 1A3eii Annat (parkskötsel) 1250 845 123 1A4bii Maskiner för hushålls- och trädgårdsarbete, samt fyrhjulingar och snöskotrar 1491 3570 148 1A4cii Mobil förbränning inom jordbruk 4924 9745 531 1A4cii Mobil förbränning inom skogsbruk 2959 2041 196 1A5b Övrigt (inklusive militär landfart, luftfart och sjöfart) 818 66 11 2A6 Asfaltläggning - 855 - Summa 24078 18873 1756 Fundera över om man i Tabell 3 också skulle redovisa kvoter emissioner från arbetsmaskiner frekventa i tätort /totala arbetsmaskinsemissioner ger en fingervisning om problemets storlek för de olika ämnena. 12

Figur 1 Emissioner av kväveoxider från arbetsmaskiner inom nybyggnation för Västra Götalands län 2007, totalt 62 ton/år. Figur 2 Emissioner av kväveoxider från arbetsmaskiner inom vägbyggen för Västra Götalands län 2007, totalt 130 ton/år. 13

Figur 3 Emissioner av kväveoxider från arbetsmaskiner inom industrin för Västra Götalands län 2007, totalt 39 ton/år. 14

4.2.1 Utsläpp i siffror Naturvårdsverkets internetbaserade utsläppsregister Utsläpp i siffror 2 (Utis) innehåller en databas vilken baseras på de siffror som Sverige rapporterar varje år till klimat- och luftvårdskonventionerna. Registrets användargränssnitt kan presentera data på flera olika sätt, bland annat kan utsläppen från till exempel arbetsmaskiner eller andra utsläppskällor visas länsvis på en karta med upplösningen 1x1 km. För arbetsmaskiner går det att göra ytterligare en uppdelning i arbetsmaskiner och hushållens arbetsmaskiner. Figur 4 ger ett exempel på utdata från Utis och visar emissioner från arbetsmaskiner fördelade över Västra Götalands län. Figur 4 Utsläpp av NOx från arbetsmaskiner 2007 i Västra Götalands län i ton per kvadratkilometer och år. (http://utslappisiffror.naturvardsverket.se). 2 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se 15

5 Fortsatt arbete avseende arbetsmaskiners påverkan på luftkvalitet i tätort Inom ramen för denna studie har en bedömning utifrån användningsområden och emissioner gjorts för att avgöra vilken typ av arbetsmaskiner som har störst förekomst och påverkan i tätorter. För att kunna göra en bättre bedömning av arbetsmaskiners påverkan på luftkvaliteten i tätorter krävs en uppskattning av hur utsläppen sprids och påverkar halterna av luftföroreningar. Man behöver då mer detaljerad kunskap avseende var och när utsläppen sker. För att kunna avgöra vilket haltbidrag arbetsmaskiner står för i en tätort behöver man göra spridningsberäkningar. Man kan dessutom göra det så platsspecifikt som möjligt genom en mer djupgående inventering av arbetsmaskinernas användande i en specifik tätort. Många kommuner och län utför regelbundet spridningsberäkningar. Då är man vanligen mer intresserad av den totala luftkvalitetssituationen än haltbidraget från enskilda källor. I de emissionsdatabaser (EDB) som ligger till grund för spridningsberäkningarna ingår dock alla typer av källor såsom industri, trafik och arbetsmaskiner. Arbetsmaskiner fördelas i en EDB som areakällor, d.v.s. en yttäckande emission, beroende på att de ofta är svåra att lokalbestämma i detalj. Areakällorna är vanligen fördelade över ytor från 50x50 m upp till 1x1 km rutor. Resultaten ges som emission per ruta som sedan ingår i spridningsberäkningen. Finns det inte något tidigare exempel, t ex från Stockholm eller Göteborg, där man gjort spridningsberäkningar där man försökt skilja ut arbetsmaskinernas bidrag till förekommande halter? En intressant ansats, som en eventuell fortsättning på detta arbete, skulle därför kunna vara att, förutom totalhalter, spridningsberäkna halter från arbetsmaskinerna för sig. Dels kan man då få fram vilket bidrag som arbetsmaskinerna utgör av de totala luftkvalitetshalterna, dels kan halterna kopplas till befolkningen i olika områden och därmed erhålls ett mått på exponering. Vid en sådan studie i en tätort skulle man även kunna använda ett mindre område med t.ex pågående byggnation som ett specialfall där man kan få fram mer exakta antal, typer och drifttider mm av arbetsmaskinerna. 16

6 Bedömning arbetsmaskiners påverkan i tätorter avseende buller 6.1 Rangordning avseende bullerstörning I en undersökning som gjordes i samband med Nomeval-utredningen (Nomeval, 2007) framkom att flest klagomål avseende bullerstörningar hade riktats mot följande maskiner: Betongspett (10) Pålmaskiner (42) Lövblåsare (34) Motorkedjesågar (6) Kompaktorer (vibroplattor) (8b) Byggcirkelsågar (5) Grävlastare (21) Hydraulhammare (28) Gräsklippare (32) Explosionsstampar (8a) Anm: Siffrorna inom parentes anger det nummer utrustningen har i EG:s bullerdirektiv 20xx/xx/EC. Dessutom konstaterades att det riktats klagomål mot utrustning som idag inte omfattas av EG:s bullerdirektiv, såsom Backvarnare (105) Stencirkelsågar (119) Ventilationsutrustning/luftvärmepumpar (100) Mobila avfallskrossar (103) Lastbilskranar (108) Hamnkranar (107) Sållningsutrustning (102) Traktorer (104) Stångsågar (115) Stenkedjesågar (120) Högtrycksspolare (110) Anm.: Siffrorna inom parentes är det nummer Nomeval har åsatt dem. 17

Dessa är de utrustningar man anser har högst påverkan på omgivningen, men även snöskotrar och fyrhjulingar omnämns. De sistnämnda skulle antagligen hamna högt upp på listan om man skulle göra en enkätundersökning i Sverige. Under de följande underrubrikerna ges detaljerad information kring vart och ett av objekten i de ovanstående punktlistorna. Betongspett (10) Nomeval (Nomeval, 2007) räknar med att det finns 400 000 betongspett inom EU. De är antingen hydrauliska, pneumatiska eller har motor direkt på spettet. Tillverkarorganisationen för pneumatiska spett har lyckats påverka EG:s bullerdirektiv så att det anpassats till pneumatiska spett genom att spettets tyngd är avgörande för bullergränsvärdet. Detta samband nyttjas inte för de hydrauliska spetten (Voss, 2009). Följande tabell är hämtad från mätningar gjorda av Akustiknet i Danmark och gäller uteslutande hydrauliska spett. Värden angivna i db(a) avser ljudeffektnivåer. Massa Mätvärde Garanterat 1 Gränsvärde 2 (kg) (db(a)) (db(a)) (db(a)) 12,7 102 105 105 15,9 104 105 105 25,3 104 106 107 25,5 105 107 107 26,7 107 108 108 29,9 106 108 108 30,6 105 108 110 32 107 110 111 37,6 104 107 111 37,6 104 106 111 1 Garanterat värde innebär det värde som tillverkaren garanterar med 90% sannolikhet 2 Gränsvärde innebär det värde som direktivet anger som högsta tillåtna garanterade värde. Typiska garanterade ljudeffektvärden för betongspett är 103-113 db(a) (Nomeval, 2007). Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar de verkliga värdena till 100-130 db(a). Vid certifieringsmätningen (mätning som görs för att få fram ett garanterat ljudeffektvärde) är spettet inmurat i ett betongblock, vilket i praktiken dämpar ljudet jämfört med om spettet får verka på betongens yta. Mätmetoden har funnits sedan länge och motiveras av att den ger en högre repeterbarhet än om man skulle mäta med spettet i frihet. Trots detta kan man vid mätningen påverka resultatet, inom de ramar som ges av den standardiserade metoden, genom att Minimera längden av den del av spettet som är ovanför blocket Använda ett spett med runt tvärsnitt (ovalt är annars det normala vid praktisk användning) Smörja den del av spettet som är fäst i maskinen 18

(Voss, 2009) Prova ett utförande med handtag som inte är avvibrerade (avvibrerade handtag ger högre bullervärde) Säkerställa att blocket är ordentligt dämpat runt om Inte använda ett block för mer än en mätning Detta med att använda sig av spett utan avvibrerade handtag är motsägelsefullt eftersom EG:s vibrationsdirektiv föreskriver att arbetsgivare skall välja lågt vibrerande verktyg när sådana finns att tillgå (2002/44/EGT). Health and Safety Laboratory i Storbritannien har sammanställt en rapport (Patel, J) där man har mätt med den standardiserade metoden och jämfört med spetten i normalt arbete. Man kom fram till att den standardiserade metoden gav en ljudeffekt som var 2-7 db(a) lägre än vid verklig användning. HSE mätte en högre ljudeffekt med den standardiserade metoden på tre av de sex maskinerna än den av tillverkaren deklarerade. En av dessa var dessutom klart över gränsvärdet. Enligt HSE (Patel, J) ger vibrationsåtgärdade spett 2-3 db(a) lägre ljudeffekt än icke vibrationsåtgärdade. Observera att detta gäller spett och inte handtag. Eftersom processljudet (förorsakat av spettets bearbetning av materialet) är dominerande är det inte meningsfullt att åsätta betongspetten lägre bullergränser. Working group on Outdoor Equipment Noise är en halvofficiell expertgrupp som biträder kommissionen vad gäller frågor rörande bullerdirektivet. Den består av företrädare för kommissionen, medlemstaters representanter och näringslivsrepresentanter. Gruppen benämns här WG7 och håller på att utarbeta rekommendationer till revision av direktivet. Vi har tillgång till ett utkast (Draft, 2009-09-23). WG7 har inte föreslagit någon sänkning av gränsvärdena för betongspett. Pålkranar (42) Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar att det finns 20 000 pålkranar inom EU. EG:s bullerdirektiv anger inga gränsvärden för pålmaskiner och det finns inte tillräckligt med data i databasen för att ta fram vilka garanterade värden som är normalt förekommande. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar det verkliga värdet till 100-140 db(a). Enligt TNO Science and Industry (De Roo et al.) är pålkranar den mest högljudda maskinen bland samtliga maskiner som omfattas av bullerdirektivet. Den uppges ha en ljudeffektvärden på ca 125 db(a). 19

Mätmetoden som anges i bullerdirektivet innehåller ett visst processljud i och med att mätningen ska utföras under pålning av en träpåle. I verkligheten blir ljudeffektnivån betydligt högre under pålning av betongpålar och ännu högre vid pålning av stålspånt. Eftersom processljudet är så pass högt måste man tillgripa andra metoder än att konstruktivt förändra maskinen om man vill sänka den totala ljudeffektnivån från pålningsarbete. Det som föreslås enligt Australiensk departement (Gov. West. Australia, 2006) är: Bygg in hammarhuvud och toppen på pålen i ett ljudisolerat skal Använd dämpade pålar Använd en kudde mellan påle och hammarhuvud I en japansk studie (Cataog of Chowa Kogyo Co.) rekommenderas Byt metod för att få ned pålen (pressa eller skruva ned pålen) Trots detta föreslår WG7 gränsvärden för pålkranar. Lövblåsare (34) Enligt Nomeval(Nomeval, 2007) används inom EU ca 300 000 lövblåsare professionellt och ytterligare 2,9 miljoner privat. Det är sannolikt den professionella användningen som gör att lövblåsare hamnar så högt på klagomålslistan. I Vancouver har man i lag begränsat bullret från lövblåsare i närheten av bostadsområden (City of Vancouver, RTS No 1095). Man rankar lövblåsare på tredje plats vad gäller klagomål, efter byggarbete och musik. En del av förklaringen anser man vara kombinationen av det irriterande vinande ljudet och att maskinen inte gör någon nämnvärd nytta. Den anses lätt kunna ersättas med en räfsa vilket i Sverige också är skälet till att den inte går att Svanenmärka. I vissa städer i Kalifornien har man helt förbjudit användandet av lövblåsare och det förs livliga diskussioner om ett förbud på delstatsnivå. Garanterad ljudeffektnivå för lövblåsare ligger på mellan 99-110 db(a) enligt Nomeval (Nomeval, 2007) vilket stämmer väl med data från de certifieringsmätningar SMP har utfört. I praktiken anser Nomeval (Nomeval, 2007) att ljudeffektnivån ligger på 100-115 db. SMP har i mätningar på lövblåsare i arbete uppmätt ljudeffektnivåer på 109 db för en maskin med garanterat värde på 108 db. Skillnaden mellan standardiserad mätning och ljudeffektnivån vid praktisk användning är att man vid den standardiserade mätningen inte har något motstånd för luftströmmen och eller inga reflekterande ytor. 20

Lövblåsare är ett av de maskinslag som WG 7 (Draft, 2009-09-23) föreslår skall omfattas av gränsvärden. Man föreslår 108 db för lövblåsare under 1,5 kw och 111 db för 1,5 kw och högre (steg 1) och en sänkning med 2 db i ett andra steg (steg 2). SMP:s data från certifieringsmätningar omfattar tre maskiner och visar att de föreslagna gränsvärdena inte skulle utgöra ett problem (oavsett steg) för dessa. I en finsk marknadskontroll (Pietilä och Tuunanen) kontrollerades 14 lövblåsare av vilka en hade ett garanterat värde som låg över de föreslagna gränsvärdena. Nedan följer en sammanställning från den finska rapporten (Pietilä och Tuunanen) effekt mätvärde garanterat WG7 skillnad WG7 skillnad steg 1 Steg 2 (kw) (db(a)) (db(a)) (db(a)) (db(a)) (db(a)) (db(a)) 0,7 101 102 108 7 106 5 0,7 106 112 108 2 106 0 0,8 99 102 108 9 106 7 0,8 109 108 108-1 106-3 0,8 101 106 108 7 106 5 1 107 108 108 1 106-1 1,5 102 101 108 6 106 4 2 109 112 111 2 109 0 2 105 101 111 6 109 4 2 101 107 111 10 109 8 2,2 99 100 111 12 109 10 2,5 97 101 111 14 109 12 2,8 108 109 111 3 109 1 3,3 110 111 111 1 109-1 Average 4 2 Anm: I några fall saknades effektangivelse. För dessa har SMP uppskattat en effekt (över eller under 1,5 kw) grundat på cylindervolymen för att kunna jämföra tabellvärdena med förslagen till gränsvärden. Rapporten och tabellen visar att man inte alltid beräknar garanterade värden för maskiner som inte omfattas av gränsvärden. I vissa fall garanterar man ett lägre värde än det uppmätta och i andra fall garanterar man ett värde som är alldeles för högt jämfört med det uppmätta. Motorkedjesågar (6) Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet motorkedjesågar inom EU till 10 miljoner. Ljudeffekten kommer från motorn och är enligt Nomeval (Nomeval, 2007) 101-125 db(a) i verkligheten. Garanterat värde enligt Nomeval är 101-118 db(a) och enligt SMP:s sammanställning (se nedan) är den mellan 109-119 db(a). De lägre värdena enligt Nomeval kommer sannolikt från eldrivna motorsågar. 21

Idag saknar motorkedjesågar gränsvärden i direktivet. WG 7 föreslår införande av gränsvärden, men på i SMP:s ögon orimligt höga nivåer. Man föreslår 112+2*P db(a) för motoreffekter under 2,5 kw, och 114+2*P db(a) för motoreffekter över 2,5 kw I steg 2 föreslår man en sänkning med 1 db(a) av ovanstående värden. SMP:s certifieringsdata från tidigare gjorda mätningar, som omfattar 61 sågar, är medeltalet av de garanterade värdena 113 db(a) för maskiner med motoreffekt under 2,5 kw och på 115 db(a) för maskiner med motoreffekt på 2,5 kw och högre. För de små maskinerna innebär det att SMP:s uppmätta värden ligger 3 db(a) under det föreslagna gränsvärdet i steg 1 och således 2 db(a) under det föreslagna gränsvärdet i steg 2. För de större maskinerna är skillnaderna så höga som 6 resp. 5 db(a). Bullervärdena som WG 7 (Draft, 2009-09-23) föreslagit leder alltså inte till sänkta ljudeffektnivåer. Genom att förbättra ljuddämparna är det möjligt att sänka ljudeffektnivån. Det har gjorts tidigare, men marknaden har inte värdesatt detta tillräckligt för att tillverkarna skulle bibehålla dessa modeller. Enligt SMP:s mening skulle ett fullt rimligt gränsvärde för motorkedjesågar kunna vara 108+2*P db(a) åtminstone i steg 2. Det krävs ingen särskild beräkningsformel för motorkedjesågar med en motoreffekt högre än 2,5 kw eftersom befintliga formler tar hänsyn till effektberoendet. Man skulle dock kunna resonera som så att de stora sågarna används professionellt och därmed mest ute i skogen och därför skulle kunna hanteras generösare. Kompaktorer (vibrationsplattor) (8b) Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet inom EU till 90 000 st. Mätningen görs med plattan gående på ett specificerat underlag av grus med en kornstorlek mellan 10 och 22 mm. Man mäter vid tre körningar på underlaget och anger ett medelvärde. Vid sista körningen får man alltid högst ljudeffektnivå eftersom materialet då är kompakterat och därmed hårdare. Mätningen motsvarar verkligheten när man förbereder för t ex stenläggning. När man vid verklig användning vill trycka ner stenen genom att gå med plattan ovanpå den ökar ljudeffektnivån drastiskt. Nomeval (Nomeval, 2007) anger verkligt buller till mellan 95 och 125 db(a). Garanterade värden ligger mellan 95 och 113 db(a). SMP har inom projektet mätt ljudeffektnivå på 119 db(a) för en vibratorplatta när den kördes på en grusplan. Plattans garanterade värde var 108 db(a). 22

Tillverkare av vibratorplattor inledningsvis (efter bullerdirektivets ikraftträdande) svårt att klara gränsvärdena. Framför allt gällde detta vibrationsplattor med liten dieselmotor. I vissa fall fick produkter ta bort ur sortimentet medan man i andra fall kunde klara gränsvärdet genom att gå upp i motoreffekt för att därmed få ett högre gränsvärde som man kunde klara. En större och tyngre motor är inte till nackdel för funktionen men kan förorsaka ökade avgasutsläpp. SMP har tillgång till certifieringsdata för drygt 60 maskiner med motoreffekter mellan 2,2 och 11 kw. Hälften av dessa har garanterade värden som ligger på samma nivå som gränsvärdet. De övriga har garanterade värden som ligger mellan 1 och 6 db(a) under gränsvärdet. I genomsnitt ligger det garanterade värdet för de 60 maskinerna 2 db(a) under gränsvärdet. Byggcirkelsågar (5) Nomeval (Nomeval, 2007) räknar med att det finns ca 200 000 byggcirkelsågar inom EU. Man uppskattar ljudeffektnivån vid verklig användning till 100-125 db(a). Det finns inga data att tillgå när det gäller de garanterade värdena. Nomeval (Nomeval, 2007) föreslår att sågarna förs över till artikel 12 i bullerdirektivet så att de därmed omfattas av gränsvärden som föreslås bli 110 db(a). WG 7 (Draft, 2009-09-23) har dock inte med byggsågarna i sitt förslag. Ljudeffektnivån för byggsågar mäts enligt standarden ISO 7960 som inte innefattar processljudet eftersom detta, på grund av att de är handmatade, skulle innebära att operatören påverkade ljudeffektnivån på ett sätt som skadar reproducerbarheten. Beroende på klingans storlek och tändernas utformning får sågarna ett ganska högt visslande ljud även när klingan går utan att bearbeta material. Detta bidrag till ljudeffektnivån är tämligen lätt att reducera (Department of Labour, New Zealand, 1999) genom att minska vibrationerna i klingan t ex genom andra utformningar av tänderna, förbättring av lager och genom att ändra klingans utformning. Spalter i klingan minskar vibrationerna och därmed ljudeffektnivån. Enligt en rapport från OSH (Department of Labour, New Zealand, 1999) kan man på dessa sätt minska ljudeffektnivån vid såväl tomgång som sågning med 15-17 db(a). Grävlastare (21) På kontinenten används grävlastare som är mindre och enklare än de som används i Skandinavien. (I Sverige är det svårt att finna operatörer till en maskin med direkthydraulik). Detta kan vara ett skäl till att de finns med på listan över de mest störande bullerkällor. Hade enkäten genomförts i Sverige är det osannolikt att grävlastare skulle ha varit med bland de 10 mest störande ljudkällorna. Gränsvärdet för grävlastare med motoreffekt under 55 kw var 104 db(a) fram till 2006 då det sänktes till 101 db(a). Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet grävlastare inom EU till 162 000. 23

Hydraulhammare (28) Med hydraulhammare avses en hammare som monteras på en grävmaskin eller rivningsrobot. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet till 400 000 inom EU. Det finns för närvarande inget gränsvärde för hydraulhammare. Nomeval (Nomeval, 2007) föreslår ett gränsvärde på 93 + 10log m, där m är hammarens vikt. Detta förslag har accepterats av WG 7 (Draft, 2009-09-23). Ljudeffektnivån för hydraulhammare mäts på samma sätt som för betongspett, dvs. med spettet inmurat i ett betongblock som står i en bädd av isolerande material. Detta ger lägre värden än vid verklig användning. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar de verkliga värdena till 105 140 db(a). De garanterade värdena ligger mellan 96 och 136 db(a). Gräsklippare (32) Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet gräsklippare inom EU till 50 miljoner. Med tanke på detta höga antal är något förvånande att gräsklippare inte kommer högre upp på listan över maskiner som stör mest. Bullergränserna är kopplade till gräsklipparens klippbredd. Nomeval (Nomeval, 2007) föreslår att bullerdirektivet revideras så att ett logaritmiskt samband mellan klippbredd och gränsvärde införs. Detta skulle innebära att de mindre gräsklipparna i varje storleksklass får ett sänkt gränsvärde medan de större får ett högre gränsvärde. WG 7 (Draft, 2009-09-23) föreslår samma samband men föreslår en ökning av gränsvärdet med 1 db(a) jämfört med Nomeval, vilket innebär att de flesta får generösare gränsvärde än vad de har idag. Inledningsvis hade gräsklippartillverkare svårt att möta gränsvärdena. Ofta valde man att sänka varvtalet på maskinerna och då ibland så mycket att brukarna omgående bröt plomberingen och skruvade upp varvtalet. Detta ledde till att myndigheterna genomdrev en ändring av provningsstandarden som nu anger att varvtalet ska ökas till det maximala före mätningen. SMP har tillgång till de garanterade ljudeffektnivåerna för 85 gräsklippare. Jämför man dessa data med WG 7s (Draft, 2009-09-23) förslag, skulle dessa 85 gräsklippare i genomsnitt ha 2 db(a) lägre garanterad ljudeffektnivå än gränsvärde i steg 1 och i jämförelse med förslaget till steg 2 följaktligen 1 db lägre garanterad ljudeffektnivå. Skillnaden mellan nuvarande och kommande garanterad ljudeffektnivå ökar med ökande klippbredd. Ingen av de certifierade maskinerna har en garanterad ljudeffektnivå som är högre än det nya gränsvärde WG 7 (Draft, 2009-09-23) rekommenderar i steg 1 och endast 4 av de 85 gräsklipparna har idag ett garanterat värde som är högre än vad WG 7 (Draft, 2009-09-23) rekommenderar för steg 2. Åkgräsklippare med frontmonterade aggregat förekommer ofta med olika klippbredder och det är därför först hos återförsäljaren som aggregatet kopplas till maskin. Skulle det nya 24

kravet där gränsvärdet kopplas till klippbred införas kommer variabeln klippbredd att ge olika gränsvärden beroende på vilket aggregat som monteras hos återförsäljaren. Detta kan skapa problem som dock bör kunna hanteras. Små gräsklippare har normalt olika klippmoder (uppsamlare respektive mulching ). Uppsamlarmoden är normalt den mode som ger högsta ljudeffektnivå och blir alltså den som bestämmer vilken garanterad ljudeffektnivå som kan anges. Utformningen av kniven är den faktor som i första hand påverkar ljudeffektnivån. Explosionsstampar En explosionsstamp är en maskin som kompakterar underlaget genom att hoppa upp och ner. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar att det finns 10 000 inom EU. I Sverige är de mycket ovanliga av olika orsaker. Dels är de svåra att hantera, dels ger de mycket höga hand/arm-vibrationer. Enligt Nomeval (Nomeval, 2007) håller de på att försvinna från EU-marknaden, troligen beroende på EG:s vibrationsdirektiv. Såväl Nomeval (Nomeval, 2007) som WG 7 (Draft, 2009-09-23) föreslår att explosionsstampar tas bort från bullerdirektivet. Explosionsstampar provas på samma sätt som vibrationsplattor (se 4.2.5) och samma slutsats kan dras när det gäller metoden: Vid verklig användning på hårdare underlag erhålls högre ljudeffektnivåer än vid certifieringsmätningen. Backvarnare (105) Backvarnare är den anordning som har högst omgivningspåverkan enligt Nomeval (Nomeval, 2007). Ljudet är avsett att överstiga allt omgivningsljud och därmed uppfattas det som det mest störande. Backvarnare används på lastbilar, sopbilar, lastmaskiner, m.m. Om en lastmaskin använder sig av backvarnare blir den certifierade ljudnivån ointressant från praktisk störningssynpunkt eftersom backvarnaren per definition stör mer. En lastmaskin backas ungefär lika mycket som den körs framåt. Det är huvudsakligen två typer av backvarnare som används: Backvarnare med fast ljud oavsett omgivningsbuller Backvarnare som automatiskt anpassar ljudeffektnivån till omgivningen och ger 3 db(a) över omgivningsljudet I det nya maskindirektivet 2006/42/EG (Nomeval, 20072) anges att en mobil maskin ge en akustisk eller en optisk varningssignal som startar innan backningen påbörjas om sikten är begränsad. Detta för att person inom riskområdet skall hinna avlägsna sig eller stoppa rörelsen. Detta kan lösas genom att skapa en fördröjning av backningsrörelsen. Detta skapar nya risker (eftersom en backning sker efter det att föraren beordrat den) samtidigt som det är irriterande för föraren. Därför försöker man så långt det är möjligt att skapa tillräcklig sikt bakåt med hjälp av speglar eller backkameror. 25

Det har utvecklats backvarnare med ett alldeles speciellt ljud som inte är högt, men väldigt effektivt. Det kallas white sound. En normal backvarnare använder sig av enda frekvens medan det vita ljudet använder sig av hela frekvensskalan. Därigenom får man ett väsande genomträngande ljud som inte låter likt något annat. Att ljud kan ha en viktig varnande funktion har uppmärksammats i olika sammanhang. På svenska rallyt fanns för något år sedan höga snövallar som dämpade ljudet från bilarna så mycket att åskådarna inte uppmärksammade när de kom. Tävlingsarrangörerna ville då tillåta att man körde utan ljuddämpare. Ett annat exempel kommer från Japan där man nu föreslår en standard för minimiljud från bilar eftersom många olyckor har föranletts av att elhybridbilar normalt startar på elmotorn vilket inte ger den varningseffekt man är van vid från förbränningsmotorer. Stencirkelsågar (119) Stencirkelsågar omfattats för närvarande inte av bullerdirektivet. Nomeval (Nomeval, 2007) föreslår att de införs under 12 med ett gränsvärde på 112+2P där P är motoreffekten. Tillverkare motsätter sig detta och WG 7 (Draft, 2009-09-23) föreslår att stencirkelsågar även framöver skall ligga utanför direktivet. Detta är något förvånande eftersom den anses ha hög omgivningspåverkan. Det finns för närvarande ingen provningsstandard för ljudeffektnivå från stencirkelsågar, men enligt SMP:s mening skulle man kunna använda sig av samma standard som för byggcirkelsågar. Denna standard innebär att mätningen görs utan att man sågar i något arbetstycke, varvid processljudet inte kommer med, som sannolikt är dominerande. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar antalet stencirkelsågar inom EU till 100 000. Ljudeffekten förmodas vara mellan 110-125 db(a). På samma sätt som för byggcirkelsågar (se 4.2.6) kan man påverka ljudeffektnivån väsentligt genom att ändra utformningen av klingan. På marknaden säljs klingor som sägs vara tysta. Ventilationsutrustning/luftvärmepumpar (100) Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar att det finns 10 miljoner ventilationsutrustningar/luftvärmepumpar inom EU. Luftvärmepumpar blir allt vanligare i Sverige. Nomeval (Nomeval, 2007) föreslår att dessa utrustningar ska omfattas av direktivet. WG 7 (Draft, 2009-09-23) nämner dem inte alls, vilket kan bero på att det är fasta installationer och egentligen inte passar in i direktivet. Nomeval (Nomeval, 2007) uppskattar att den verkliga ljudeffektnivån för dessa utrustningar ligger mellan 80 och 90 db(a), men tester på värmepumpar visar på att de i normalfallet ligger under 70 db(a). Att de trots detta hamnar högt på klagolistan kan bero på att man inte underhåller dem tillräckligt vilket medför att de med åren får allt högre ljudeffektnivå på grund av slitna lager och skramlande fläktar. 26