Sida 1(18) Årsredovisning 2016 Västtrafik AB 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Under perioden januari december 2016 har resorna ökat med 7 % jämfört med samma period föregående år. Antalet resor (exkl resor i färdtjänst och sjukresor) är cirka 301 miljoner varav ca 8 milj resor är hänförliga till metodförändringar vid beräkning, däribland ett successivt införande av automatiskt kundräkningssystem i trafiken. Samtliga trafikslag utom tågtrafiken visar en ökning av resorna. Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2016 motsvarande -4 165 mnkr, vilket är i linje med budget på grund av avsättning till obeskattade reserver. Resultat före obeskattade reserver avviker positivt mot budget med +306 mnkr. Av dessa är ca 45 mnkr förskjutningar i projektet Pris och Sortiment Steg 1. Cirka 85 mnkr avser korrigering av räntenivån. Verksamhetsmässigt avviker Västtrafik +185 mnkr mot budget, vilket främst avser avvikelser kopplat till den, för Västtrafik, positiva indexutvecklingen. 2. En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen För Västtrafiks verksamhet och dess utveckling är det viktigt att kontinuerligt ta reda på vad kunderna och allmänheten tycker om företaget. För detta har de senaste åren i huvudsak två metoder använts. Dels mätningar bland passagerare ombord på Västtrafiks fordon, dels mätningar som sker via telefon med ett slumpmässigt urval från hela befolkningen i Västra Götalandsregionen. Ombord mäts kundnöjdheten varje kvartal och cirka 10 000 kunder tillfrågas. Inom ramen för den nationella Kollektivtrafikbarometern har frågor ställts via telefon till 500 personer varje månad. I både ombordmätningarna och Kollektivtrafikbarometern ställs frågor om nöjdhet med Västtrafik totalt sett och om nöjdhet med senaste (eller pågående) resan. Eftersom mätningarna har olika urval och metod för datainsamling är resultaten inte är helt jämförbara. Hur nöjd är du som helhet med Västtrafik? Detta mått är ett helhetsbetyg som inte bara bedömer Västtrafiks verksamhet utan också delvis bedömer varumärkets status (speciellt i Kollektivtrafikbarometern där denna fråga inte ställs i anslutning till resan). Det gör att betyget påverkas av allt som händer kring Västtrafik. I samband med införandet av kontoresor (2009) sjönk nöjdheten i Kollektivtrafikbarometern från 65 % 2009 till 50 % 2011. Sedan dess har resultatnivån fluktuerat kring 50-55 % med undantag för hösten inför trängselskattens införande då resultatet sjönk (lägst i nov 2012: 44 %) för att sedan återhämta sig under vintern. Under 2016 har nöjdheten kvartalsvis legat
Sida 2(18) mellan 55 % och 59 % vilket innebär att den sammanlagda andelen nöjda kunder för året blev 57 %, samma nivå som under föregående år. Resultatutvecklingen för motsvarande fråga i Västtrafiks ombordundersökning har varit tydligt positiv över tid. Sedan frågan började ställas 2013 har andelen nöjda kunder ökat med nästan 20 procentenheter. Under sista kvartalet 2016 uppmättes nöjdheten med Västtrafik som helhet till 75 %, vilket gör att andelen sett över hela året blir 73 %. Det är en klar ökning jämfört med 2015 då denna andel var 69 %. Om du tänker på din senaste resa med Västtrafik, hur nöjd var du med den? Nöjdheten med den senaste resan har de senaste fem åren legat runt 80 %, men har trots det en svagt positiv trend över tid. Sista kvartalet 2016 var resultatet för senaste resan i Kollektivtrafikbarometern 81 % vilket även blev den sammanvägda andelen för helåret. Det är en ökning jämfört med 2015 då motsvarande andel var 79 %. I undersökningen ombord är resultatutvecklingen för nöjdhet med senaste resan fortsatt god. Under andra kvartalet 2016 svarade 94 % att de var nöjda, vilket även är den sammantagna andelen för året. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år och det högsta årsresultatet som uppmätts i ombordmätningen sedan den började göras i sin nuvarande form 2013. 2.2 Fokusområden Fullfölja trafikförsörjningsprogrammet Den strategiska inriktningen angiven i uppdraget från kollektivtrafiknämnden baseras på målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Övergripande är målet att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. 2016 är sista året för det nu beslutade Trafikförsörjningsprogrammet. Tabellen nedan visar en uppställning på de mål som finns specificerade i årets Trafikförsörjningsprogram. Det årliga uppdraget innehåller, utöver målen, prioriteringsvillkor som Västtrafik bland annat använder i samband med framtagandet av Trafikplan 2017.
Sida 3(18) Utöka möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad För att öka resandet enligt de mål som är uppsatta i Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland sker årligen satsningar inom arbetet med Trafikplan i form av utökad trafik främst i de utpekade prioriterade stråken samt inom stadstrafik. Genom att arbeta långsiktigt med dessa stråk, som har beslutats med bred förankring i kollektivtrafiknämnden, skapas en robusthet som bidrar till en ökad pålitlighet och förtroende för kollektivtrafiken från resenärerna. Satsningen innebär också att större orter inom regionen knyts samman och på så sätt blir det enklare att arbets- eller studiependla för de som bor och arbetar eller studerar på annan ort. Trafikplanen har även de senaste åren innehållit satsningar för att uppnå en lägsta nivå av utbud i landsbygdstrafiken, enligt de nivåer som har beslutats i Landsbygdsutredningen. För att underlätta pendlingsmöjligheter för de som vill resa mellan landsbygd och stad är både pendelparkeringar och ett grundläggande utbud av kollektivtrafik på landsbygden av stor vikt. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska FN antog 2015 17 globala hållbarhetsmål. Västtrafiks verksamhet kan bidra till att uppfylla 14 av dessa 17 globala mål. Att skapa ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle är en stor uppgift. Här har Västtrafik en viktig roll. Västtrafik har definierat vad håll-barhet är för verksamheten. I definitionen har identifierats vilka områden som verksamheten har störst möjlighet att påverka och på så sätt skapa förutsättningar för att driva arbetet framåt. Den viktigaste åtgärden för att nå miljömålen är att ställa omfattande miljökrav i trafikavtalen och att tillsammans med partners driva miljö- och hållbarhetsfrågorna framåt. Det pågår ett arbete tillsammans med Skånetrafiken och Trafikförvaltningen Stockholm stad att utveckla sociala krav i trafikupphandlingar. Förändring av jordens klimat beror på utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Drivmedel, även förnybara, orsakar olika höga utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxid ställs krav som innebär att drivmedel som har en hög reduktion av koldioxid premieras. Utsläppen av koldioxid per personkilometer i Västtrafik 2016 var ca 17,4 g (exkl fartygstrafiken). Detta kan jämföras med att utsläpp från en ny personbil med en genomsnittlig beläggning på 1,3 personer är ca 100 g per personkilometer. Energianvändningen var 2016 0,26 kwh per personkilometer. Målet är att minska energianvändningen med 25 procent år 2025 jämfört med 2010. Energianvändningen har legat på samma nivå sedan år 2010. Västtrafik ser svårigheter att nå detta mål. För att minska buller från stadstrafiken, enligt mål, har Västtrafik tagit fram verktyg för att på kartor visualisera de klagomål som kommer in till Västtrafik gällande buller. Syftet är att detta ska kunna användas som ett underlag vid planering och upphandling av trafik.
Sida 4(18) För att uppnå miljömålen är det avgörande att få till stånd en elektrifiering av både buss och fartygstrafik. ElectriCity, ett projekt med bland annat linje 55 som körs med helelektriska och laddhybridbussar pågår och kommer att utökas med två elektrifierade ledbussar. Västtrafik har ett uppdrag att införa elbussar i befintliga avtal och fyra linjer har identifierats som lämpliga i ett första skede. Det är två linjer i Göteborg, en i Borås och en i Uddevalla. Fortsatt är det en utmaning att miljöanpassa fartygstrafiken, som idag har en betydligt högre andel fossilt drivmedel, jämfört med övrig trafik samt där utsläppen av både partiklar och kväveoxider är höga. Inom fartygstrafiken pågår olika initiativ för att minska miljöpåverkan. Tillsammans med Öckerö Hamn pågår en test av förnybar diesel (HVO) i ett fartyg. Elektrifiering av fartygstrafiken utreds på de två älvskyttlarna i Göteborg. Dessa är förberedda för en övergång till elektrifierad framdrift. Planering av inköp av ett nytt elektrifierat fartyg pågår. 3.2 Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Den viktigaste åtgärden för Västtrafik att erbjuda en hållbar resa och att nå miljömålen är att ställa omfattande miljökrav i trafikavtalen. För att kunna följa utvecklingen är det en förutsättning att följa upp ställda miljökrav samtidigt som leveransen enligt Västtrafikmodellen säkerställs. Inom Västtrafikmodellen följs miljökraven i trafikupphandlingarna upp genom rapportering i månadsrapporter. Västtrafiks kontorsavfall sorteras och återvinns i största möjliga mån. Utöver detta ställer Västtrafik miljökrav i trafikavtalen där krav på verksamhetsrutiner rörande hantering av däck, smörjmedel, oljor, rengöringsmedel, kemikalier, farligt avfall och kontroll av avlopp i verkstad och tvättanläggningar ingår. 3.3 Verksamhetens miljöarbete En beskrivning av verksamhetens miljöarbete finns under rubrik 3.1 och 3.2. Här beskrivs målområden och de viktigaste åtgärderna där störst miljöeffekt kan uppnås. 6. En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla lösningar vid rekryteringar och bemanningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas, utifrån framtagen behovsanalys, beslut om anställning, inhyrning alternativt användande av konsult. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har sedan hösten 2015 fokuserat på arbetet med Det Goda Ledarskapet. Västtrafik har under 2015 påbörjat utvecklingsarbetet att via Det goda ledarskapet uppnå Det goda kundmötet, d v s ledarskapet är möjliggöraren och medlet för Västtrafik att nå sina mål.
Sida 5(18) Som stöd för Västtrafiks ledare har det under året arbetats fram metoder och verktyg för att stötta arbetet med kompetensförsörjning, ledarförsörjning, ledarutveckling, ledaruppföljning samt lärande i vardagen. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Under våren 2016 genomfördes en enkätundersökning bland medarbetarna. Tidpunkten för undersökningen valdes i syfte att få ingångsvärden kopplat till arbetet med Det goda kundmötet och Det goda ledarskapet. De tre frågeställningarna med störst förbättringspotential (gapet mellan upplevd viktighet kontra upplevt nuläge) var kunskapsutbytet internt, effektiva möten samt att beslut behöver fattas närmre dem det berör. Alla chefer upprättar under hösten 2016 individuella handlingsplaner som kommer att följas upp. Som ett led i att förbättra arbetsmiljön vid Västtrafiks största kontor i Göteborg utökades även lokalytorna under 2016 och dessutom fortsatte anpassningen av lokalytorna i Göteborg till att bli mer aktivitetsbaserade. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Inom ramen för Västtrafik finns cirka 9000 medarbetare som antingen möter kunderna direkt eller stödjer dem som möter kunderna. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har sedan hösten 2015 fokuserat på arbetet med utformningen och innebörden av förflyttningen mot Det goda kundmötet. Idag har Västtrafik kommit en bit på resan för att kunderna alltid ska känns sig trygga, ha rätt kunskap och känna att de har uppmärksamhet. Ambition är att kunderna ska resa med Västtrafik för att de vill, inte för att de måste. I arbetet involveras alla ledare som i sin tur arbetar tillsammans med sina medarbetare. Som ett led i detta arbete har under 2016 alla ledare/ledningsgrupper (hos Västtrafik AB och alla partners) haft gemensamma träningsdagar som även kommer att fortsätta under 2017. Vid dessa träningar har en plattform byggts för ett erfarenhetsutbyte och nätverk över gränser. Allt utifrån samma starka vilja att bli ännu bättre för kunden. För att stärka alla ledare inom Västtrafik AB har parallellt ett arbete genomförts med det som kallas för Det goda ledarskapet. I ett action learning program har 50 ledare i mindre team arbetat med skarpa strategiska utmaningar kopplat till arbetet med Det goda kundmötet. Uppdragen har varit: 1. Hur säkerställs att varje medarbetare tar ansvar för det goda kundmötet? 2. Hur byggs ett starkt medarbetarskap och självgående team och medarbetare?
Sida 6(18) 3. Hur byggs ett systematiskt lärande och kunskapsdelning funktionellt och tvärfunktionellt? 4. Hur skapas förutsättningar för en nytänkande och förändringsbenägen kultur? Som ett led i arbetet med Det goda ledarskapet sattes en målbild för ledarskapet samt ledarkompetenser. Dessa ledarkompetenser följdes upp under hösten genom en mätning och resultatet kommer att arbetas vidare med under 2017. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Inför varje nytt resursbehov, alternativt behov av kompetensväxlingar, säkerställer och uppmuntras till intern rörlighet bland Västtrafiks medarbetare. Under 2016-2017, genom utbildning av ledare och medarbetare, kommer Västtrafik att skapa medvetenhet och kunskap om att kundernas samlade upplevelse av Västtrafik påverkas av alla möten, i alla kanaler. Kunderna ställer krav på kundupplevelsen och för att kunna möta kundernas behov måste kundupplevelsen och Västtrafiks kunderbjudande kontinuerligt utvecklas. För att utmana sig att överträffa kundens förväntningar måste Västtrafik också utmana sig att hela tiden se över arbetssätt. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sedan flera år tillbaka arbetar Västtrafik aktivt med att identifiera kärnkompetenser, d v s vilka kompetenser måste vara anställda och vilka kan tillfälligt förstärkas med genom att hyra in. Över tid kan denna bild förändras vilket gör att kompetensmixen kontinuerligt behöver ses över. Västtrafiks mål och uppdrag ger dessutom ett löpande behov av att kompetensväxla, detta görs antingen genom interna planer för kompetensutveckling eller genom att externrekrytera. När kompetensväxling behöver genomföras förs dialog mellan chef och HR för att säkra upp att hela personalgruppen är medveten om den önskade kompetensförflyttningen samt hur den kommer att säkerställas. Västtrafik använder idag inte benämningen lönekarriär men arbetar strukturerat och strategiskt med lönestruktur som har sin grund i BAS-systemet, individuella och differentierade lönesättningar, samt hänsyn tagen till marknaden. 6.4 Chefsförutsättningar När det gäller regionens normtal på 10-35 medarbetare per chef uppnår Västtrafik redan detta mål, för samtliga chefer, varför ingen handlingsplan har upprättats. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys För att bli framgångsrika i Västtrafiks uppdrag krävs att företaget är en attraktiv arbetsgivare, har attraktiva arbetsplatser och kommunicerar på ett bra sätt, internt och externt. Västra Götalandsregionens målbild och viljeinriktning delas av Västtrafik. Det finns flera beröringspunkter såväl externt som internt, såsom alla möten med kunder, regionens invånare och samhällsaktörer, samt i möten med anställda. Västtrafik har per december 2016 324 anställda, fördelat på 312 tillsvidareanställda och 12 visstidsanställda. Av bolagets 324 anställda är, oavsett anställningsform, 174 kvinnor och 150 män. Antalet årsarbetare uppgår till 310. Västtrafik arbetar aktivt med att heltidsanställning ska utgöra norm på företaget. I dagsläget
Sida 7(18) finns ingen ofrivillig deltidsanställning. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla lösningar vid rekryteringar och bemanningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användandet av konsult. Användandet av bemanningsföretag beror framförallt på ett flertalet längre projekt med nya kompetenskrav. Nya uppdrag/projekt tillkommer samtidigt som översyn sker av vilka Västtrafiks kärnkompetenser är och beroende på utfallet av denna strategiska kompetensplanering behöver vissa konsulter avslutas till förmån för en utökning av egen verksamhet. Denna konsultomvandling kommer att fortsätta även under 2017. Den sistnämnda kompetensväxlingen innebär en minskning av tillfälliga bemanningslösningar och över tid en reduktion av bemanningskostnader. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete För att säkerställa kvalitén för Västtrafiks kunder görs månadsvis uppföljning av grundläggande faktorer som till exempel punktlighet, att trafiken utförs och att fordonen uppfyller de krav som överenskommits i avtalen. Genom mätningar ombord på fordonen undersöks kundnöjdhet såväl ur ett helhetsperspektiv som olika faktorer, till exempel åkkomfort. Inom ramen för det som kallas för Västtrafikmodellen sker partnersamverkan med trafikföretag där gemensamma mål sätts upp. Målområdena innefattar bland annat ökat resande, ökad kundnöjdhet och successivt en högre effektivitet. Planer som stödjer målen utarbetas, vilka sedan löpande följs upp tillsammans av Västtrafik och respektive partner. Arbetssättet har sin utgångspunkt i den branschgemensamma avtalsprocessen som finns beskriven i trafikförsörjningsprogrammet för Västra Götalandsregionen. Detta arbete har lett till att Västtrafik har en bättre leverans ut till kund, och det syns i uppföljningen att kunderna är mer nöjda. 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Ett av målen för kollektivtrafiken är att beakta alla resenärsgruppers behov. I resan ingår bland annat planering inför resan, på väg till hållplatsen, på hållplatsen, stiga på eller av fordon, betala, service under resan, anslutningsresa och eventuella byten. Västtrafik har gjort insatser för en mer jämlik information och kommunikation genom Kampanj inför West Pride med utgångspunkt att kommunicera jämlikhet och mångfald som grundpelare inom kollektivtrafiken. Planerat för att utbilda ledningsgrupp inom mänskliga rättigheter och barnrätt under våren 2017 och en halvdag för medarbetare som arbetar med kommunikation i januari 2017. När det gäller Västtrafiks mångfalds- och jämställdhetsarbete syftar det till att sprida en gemensam företagskultur där allas lika värda tillvaratas oavsett kön, sexuell läggning, etnisk
Sida 8(18) tillhörighet, religiös åskådning, funktionshinder och ålder och för att lika rättigheter och möjligheter ska uppnås såväl för medarbetare som i våra kundkontakter. Som ett led i det arbetet har Västtrafik en framtagen inkluderingsplan (mångfalds- och jämställdhetsplan). Med utgångspunkt från det övergripande målet har Västtrafik under 2016 lagt fokus på att genom olika aktiviteter sprida kunskapen om mångfald och jämställdhet, ökat medvetenheten kring ansvaret för dessa frågor vid rekrytering samt inrättat ett HR-råd tillsammans med våra partners. Under 2016 beslutades även att årligen genomföra en lönekartläggning, detta som ett led i vårt arbete med att lika lön för lika arbete och lika lön för likvärdigt arbete vid likvärdig kompetens och värdering ska bibehållas. Det sistnämnda är något som har prioriterats och satsats på flera år i rad vilket också har gett önskad effekt. Könsuppdelad statistik redovisas regelbundet. Nämnas kan att av bolagets 324 anställda är, oavsett anställningsform, 174 kvinnor och 150 män. Västtrafiks högsta ledningsgrupp representeras av 6 kvinnor och 3 män. Västtrafik har sedan 2015 en arbetsgrupp som arbetar med mångfald och jämställdhet och denna gruppering har under 2016 tagit fram material till en ny, förstärkt handlingsplan då dessa frågor önskas prioriteras kommande år. För att skapa än bättre förutsättningar för inkluderingsfrågorna förstärktes under 2016 HR med en tjänst som framförallt ska fokusera på hållbarhet och inkludering utifrån Västtrafiks medarbetare. För att nå grupper som tidigare varit svåra att nå har Västtrafik under 2016 Deltagit i West Prides tältområde för att skapa möten för nya målgrupper. Tagit fram en folder som vänder sig till nyanlända och som är översatt till Engelska, Arabiska, Somaliska och Farsi. Västtrafik har i sin kommunikation till kund genomfört ett antal aktiviteter under 2016 i syfte att informera och involvera barnperspektivet i kollektivtrafiken. Det har skett på depåer i samarbete med partners, i butiker/resecentrum eller trafiken. Aktiviteter i urval 2016 Skolutskick i form av en affisch och information om olika kollektiva resesätt i världen. Folder; Hur man reser översatt på 5 språk. Barnens lördag i Biskopsgården lokal marknadsföring tillsammans med Keolis. Familjedagar med öppet hus på depåer i samarbete med våra partners lokal marknadsföring. Testa-på aktivitet, barnen fick ta körkort m m. SJ Götalandståg i samarbete med Västtrafik och Stadsbiblioteket. Barn fick träffa lokförare och samtidigt promotades läsandet genom boken Halvan här kommer tåget. Sommarbåten, krabbfiske m m för barn. Lekmodul som ambulerar på Västtrafiks resecentrum. Deltagande i projektet Sommarlycka där barn från socialt utsatta familjer får möjlighet att åka på utflykt en dag under sommaren i Uddevalla skärgård med sin familj. Marknadsanalysen inom Västtrafik är inte inriktat på personer under 15 år, men kommer
Sida 9(18) under 2017 att initiera arbete för att ta reda på barns grundbehov i kollektivtrafiken, så väl som hur och vad barn vill bli tillfrågade om, samt i vilka kanaler. Västtrafik arbetar aktivt med frågan kring tillgänglighet för personer med olika funktionsvariationer. Idag är i stort sett alla Västtrafiks fordon tillgänglighetsanpassade, det vill säga utrustade med ramp/lift, rullstolsplats och audiovisuellt utrop. Återstår att anpassa 30 % av spårvagnarna. År 2022 beräknas även de äldre spårvagnarna vara helt utbytta. Samtliga Västtrafiks resecentra har inventerats och registrerats i VGR:s tillgänglighetsdatabas TD. Detta har skett via ett ungdomsprojekt i samarbete mellan VGR och Västtrafik. Ledsagarservice erbjuds nu på minst en station/ terminal i varje kommun och vänder sig till resenärer som har en funktionsnedsättning eller har särskilda behov av att få hjälp med ledsagning. Under 2016 utfördes 1135 ledsagningar på Västtrafiks stationer/terminaler. Samråd har skett under året med brukarorganisationer i samband med en översyn av resevillkoren och resenärsinformation. Löpande sker utbildning av all trafikpersonal, via partnerföretagen, för att erbjuda ett bra resenärsbemötande. Bemötandet är något som alla brukarorganisationer påtalar är av största vikt när de genomför en resa. Under 2016 har ca 40 hållplatser anpassats enligt Focus 2010 standard. Övriga åtgärder som gjorts under året är att avhjälpa brister som Västtrafik själva råder över, såsom avsaknad av resningshandtag, belysning och rätt höjd på informationstavlor. När det gäller både resecentrum och hållplatser har samtliga, i enlighet med Fokus 2010, inventerats och kartlagts för att de brister som finns ska kunna avhjälpas. En åtgärdsplan för 2017-2021 tas fram för att åtgärda de brister som framkommit vid inventering av dessa. 8.2 Folkhälsa Kollektivtrafikresenärer går och cyklar upp till fyra gånger så mycket som bilister, vilket gör att kollektivtrafikresenären förbättrar sin hälsa genom en högre grad av fysisk aktivitet. Genom att fler reser tillsammans minskas utsläppen per person och mindre mark tas i anspråk för trafik. Marken kan användas till att utveckla stadsmiljön på ett sätt som gynnar folkhälsan. I trafikupphandlingarna som Västtrafik genomför ställs krav på minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen från kollektivtrafiken. Kravställningen innebär en successiv minskning av utsläpp av bland annat kväveoxider och partiklar, ämnen som påverkar människors hälsa. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Västtrafik bedöms ha en verksamhet i balans 2016. Bolagets kostnadsmassa uppgår till nästan 8,5 miljarder kronor. Storleken medför att Västtrafik har ett antal risker utifrån det ekonomiska perspektivet. Några generellt övergripande risker beskrivs nedan; Efterfrågan på Västtrafiks tjänster påverkas av förändringar i konjunktur,
Sida 10(18) arbetsmarknad och andra marknadsrisker. Det går inte med säkerhet att förutse kundernas reaktion på förändringar. Intäkterna styrs av hur resenärerna reser och väljer färdbevis. Västtrafiks trafikkostnader påverkas direkt av den allmänna kostnadsutvecklingen (det vill säga olika index). Då trafikkostnaderna står för en betydande del av kostnadsmassan, drygt 80 %, kan mindre förändringar i index ge stor påverkan på Västtrafiks resultat. I kommersiell verksamhet leder ökad efterfrågan oftast till bättre ekonomiska resultat. För Västtrafik leder däremot ökade volymer till behov av större driftsbidrag. Kostnadsutvecklingen för spårvagnstrafiken påverkas för närvarande av diskussioner inom olika områden. Göteborg stad har inlett en juridisk process gentemot leverantören av spårvagnarna benämnda M32. Processen är förknippad med risker såväl som möjligheter. Ekonomiskt resultat Västtrafik redovisar ett resultat före driftsbidrag för perioden januari - december 2016 motsvarande -4 165 mnkr, vilket är i linje med budget, efter avsättning till obeskattade reserver. Resultat före obeskattade reserver avviker positivt mot budget med +306 mnkr. Av dessa är ca 45 mnkr förskjutningar i projektet Pris och Sortiment Steg 1. Cirka 85 mnkr avser korrigering av räntenivån. Verksamhetsmässigt avviker Västtrafik +185 mnkr mot budget, vilket främst avser avvikelser kopplat till den, för Västtrafik, positiva indexutvecklingen. Intäktsutveckling Ackumulerade biljettintäkter per december avviker positivt mot budget (+25 mnkr). I december gjordes en upplösning av skuld till resenär enligt gällande principer, som står för cirka +10 mnkr. Intäkterna följer den budgeterade nivån.
Sida 11(18) Snittintäkten per resa sjunker totalt sett. Införandet av kundräkningssystem för med sig en resandeökning som ej genererar intäkter. Det finns även en mindre överströmning från periodkort till värdekort. Inom värdekort noteras en ökning av enkelbiljetten samt en minskning av kontoladdningen. Inom periodkort är fördelningen i princip i linje med föregående år. På periodkort och skolkort har resandeutvecklingen stärkts, men inte intäkterna. Det resulterar i ett lägre snittpris och indikerar att det är resenärer som redan har kort som reser mer och att det avser resor som kommer från det successiva införandet av kundräkningssystem. I jämförelse med föregående år har intäkterna för perioden ökat med 6 % (+178 mnkr). Ökningen bedöms till störst del vara hänförlig till prisjusteringen som i snitt uppgår till cirka 5 %. Exkluderas prisjusteringen är utvecklingen något positiv och främst för skolkort. Inom korttypen värdekort, ökar intäkterna för enkelbiljetter sålda i de mobila kanalerna. Det finns en överströmning från exempelvis kontoladdningen, men även nya kunder har upptäckt den digitala kanalen. Västtrafiks nya försäljningskanal To Go fortsätter utvecklas positivt. Räknat från årets början kommer ca 5 % av de totala intäkterna från To Go. Per december månad kom ca 9 % av de totala biljettintäkterna från To Go. Resandet har under 2016 utvecklats positivt (+7%). Det successiva införandet av kundräknings-system har sedan årets början påverkat resandeutvecklingen positivt med cirka 2,8 %. Skulle denna ökning exkluderas har Västtrafik ändå en positiv utveckling motsvarande
Sida 12(18) drygt 4 % som avser periodkort och skolkort. Utfall 2016 jämfört med budget Totalt visar Västtrafik ett utfall för perioden januari - december 2016 som avviker positivt mot budget med +306 mnkr. Det verksamhetsmässiga resultatet visar däremot en positiv avvikelse med +185 mnkr. (Med verksamhetsmässigt menas utfall som inte är kopplat till projektet Pris och Sortiment Steg 1 eller räntorna.) Tabellen nedan redovisar nettoavvikelsen. Det medför att posterna ibland avser både intäkter, kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Som tidigare beskrivits avviker biljettintäkterna mot budget med +25 mnkr varav cirka +10 mnkr avser årlig upplösning av skuld till resenär. Västtrafik har hittills i år fått viten motsvarande +23 mnkr (ingen budgetering av dessa sker). Där ingår främst ett större vite (+8 mnkr) som avser en kvarvarande reglering från den senaste tågleveransen. Utöver det erhåller tågtrafiken ytterligare cirka +8 mnkr i så kallade trafikviten. Den allmänna kostnadsutvecklingen fortsätter med en, för Västtrafik, positiv trend. Det är främst PPI-index för diesel som bidrar till den positiva avvikelsen mot budget (+82 mnkr). Kostnaderna för tågtrafiken avvek i slutet av året negativt, (-8 mnkr), vilket inte motsvarade tidigare gjorda prognoser. Det var dels en del av det nya tågavtalet som inte uppmärksammats i prognosen, och dels högre kostnader för banavgifter, ersättningstrafik, depå med mera. Produktionen ökade i slutet av året, men den nådde inte över budgeterad nivå. Kostnaderna för spårvagnstrafiken avviker positivt under med drygt +70 mnkr. Även detta är en avvikelse mot senaste prognos. Det avser bland annat framflyttning av projektet Skeppsbron (+30 mnkr), minskade kostnader från bana (+16 mnkr) med mera. PoS Steg 1 innehåller en avvikelse under året på +8 mnkr, vilket är det som blev kvar 2016 efter förändrad inriktning. Till det ingår en kvarvarande del som transporterats genom 2016 i
Sida 13(18) syfte att användas 2017 (+30 mnkr). Personalkostnaderna avviker positivt främst på grund av att Västtrafik under en period haft anställningsstopp utifrån ett arbetsmiljöperspektiv kopplat till kontoret i Göteborg. Västtrafik har nu hyrt ytterligare lokaler och rekrytering av identifierat behov har startats (+13 mnkr). Finansiellt netto avviker positivt främst på grund av att erhållet aktieägartillskott medfört att ingen upplåning har behövt ske. Utöver det finns även innehållande mot tågleverantören (+85 mnkr). Bokslutsdispositioner avser gjorda överavskrivningar (+306 mnkr). Det avser positiv avvikelse för Pris och Sortimentsprojektet (+38 mnkr) samt korrigering av räntenivå (+85 mnkr) och slutligen den positiva avvikelsen från verksamheten (+183 mnkr). Posten övrigt består av många poster. Det avser även förändringar i trafiken jämfört budgeterad nivå, avvikelser kopplat till upphandlingar, lägre kostnader för fordonsutrustning och andra avvikelser. Finansiella frågeställningar utfall Vid ingången av 2016 hade Västtrafik obeskattade reserver motsvarande 310 mnkr. Vid utgången av året uppgår obeskattade reserver till 585 mnkr. De obeskattade reserverna avser dels medel kopplat till det större projektet Pris och Sortiment Steg 1. Beslut togs i slutet av 2016 om en ändrad inriktning på projektet där den digitala utvecklingen ska accelereras. Nya ekonomiska bedömningar kommer göras i början av 2017. Den andra delen avser uteblivna räntekostnader. Västtrafik har under året fått ett aktieägartillskott som lett till att behovet av upplåning uteblivit och därmed avviker räntekostnaden. Den sista delen avser verksamhetsmässiga överskott från de senaste åren då det varit positiv avvikelse verksamheten. Vad avser övriga finansiella frågeställningar har Göteborgs stad inlett ett skiljenämndsförfarande med leverantören av spårvagnen benämnd M32. Eventuella konsekvenser är svåra att bedöma. Västtrafik kommer indirekt påverkas av resultatet av skiljedomsförfarandet. Utfallet förväntas i april 2017. Analyslänkar Resultatrapport Controller../../userfiles/1/documents/2161_2401_432BC.xlsx
Sida 14(18) 9.4 Investeringar Avskrivningar för perioden januari - december avviker positivt med +27 mnkr. Det är främst en försenade upphandling som inte genomförts i rätt tid, på grund av legala tvister. Avtalsskiftet medför ett övertagande av fordon som därmed skjutits till 2017. Tvisten är avslutad och avtalsskifte kommer nu genomföras. I tabellen ovan beskrivs investeringarna utifrån budget 2016. Den planerade investeringen i buss kommer att skjutas till 2017. Inom infrastruktur skjuts investeringen av depå Rävekärr på grund av detaljplanearbetet (+25 mnkr). Övrigt som sänker nettoinvesteringen av infrastruktur är bland annat ytterligare erhållet statsbidrag för stationerna längs med Alependeln (+20 mnkr). I början av 2014 beslutade regionfullmäktige om projektet Pris och Sortiment samt senare under året även om investeringsdelen. Under hösten 2016 beslutade regionfullmäktige om en ändrad inriktning. 10. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2017-02-03 08:54 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1612 1512 Verksamhetens intäkter 8 599 867 8 068 226 Verksamhetens kostnader -7 997 247-7 511 148 Avskrivningar och nedskrivningar -313 894-312 748 Verksamhetens nettokostnader 288 726 244 330 Finansnetto -12 791-16 773 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) -275 935-227 557
Sida 15(18) Årets resultat 0 0 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1612 1512 Löpande verksamhet Årets resultat 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 313 894 312 748 Utrangeringar/nedskrivningar 107 281 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 275 935 227 557 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 589 936 540 586 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -1 885-489 866 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder -1 231 311 432 228 Kassaflöde från löpande verksamhet -643 260 482 948 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 2 300 000 0 Investeringsverksamhet Investeringar -75 210-324 517 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 21 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -75 189-324 517 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 426 257-144 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -1 901 218-77 177 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0
Sida 16(18) Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 474 961-77 321 ÅRETS KASSAFLÖDE 106 590 81 110 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 105 805 24 696 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 212 395 105 805 Kontroll av årets kassaflöde 106 590 81 109 Differens 0-1 Not Utfall Utfall Balansräkning 1612 1512 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 35 678 15 332 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 556 100 557 048 - maskiner och inventarier 2 690 207 2 814 178 - pågående investeringar 63 139 197 357 Finansiella anläggningstillgångar 497 426 775 Summa anläggningstillgångar 3 345 621 4 010 690 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar 965 041 963 156 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 212 395 105 805 Summa omsättningstillgångar 1 177 436 1 068 961 Summa tillgångar 4 523 057 5 079 651 Eget kapital Eget kapital 2 501 659 201 659 Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat 0 0 Summa eget kapital 2 501 659 201 659 Avsättningar 585 042 309 107
Sida 17(18) Skulder Långfristiga skulder 247 168 2 148 386 Kortfristiga skulder 1 189 188 2 420 499 Summa skulder 1 436 356 4 568 885 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 523 057 5 079 651 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 11. Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Den rådande flyktingsituationen har ingen påverkan i stort på Västtrafik. Det som händer ute i verksamheten, berör Västtrafiks samarbetspartners i det dagliga arbetet. Det är kopplat till de boendeförläggningar som finns runt om i verksamhetsområdet. Det är framförallt när det kommer till visering och att det förkommer fler resenärer på sträckor där det tidigare inte har varit kapacitetsbrist som ibland skapar konflikter och ordningsstörningar. 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete Under 2016 har Västtrafik fortsatt arbetet med säkerhetsfrågor, det har tagits fram förslag på säkerhetsorganisation och beskrivning av det systematiska säkerhetsarbetet. En förutsättning i säkerhetsarbetet är att verksamhetsprocesserna för bland annat riskhantering, kontinuitetsplanering och incidenthantering är tydliggjorda och ett fokusområde för säkerhetsarbetet har varit att genomföra en utredning av förutsättningar för att säkerställa dessa processer. Under Q1 2017 kommer handlingsplanen för Västtrafiks säkerhetsarbete 2017-2020 att redovisas för Västtrafiks ledningsgrupp. 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 Västtrafik har en årlig process för intern styrning och kontroll inom bolaget (ännu ej beslutad). Bolaget har under ett par år successivt arbetat för att uppnå nedanstående målbild. Det senaste steget som togs var att i början av 2016 besluta om en internkontrollplan för året. Återrapportering av planen ska ske i början av 2017. I och med den återrapporteringen kommer Västtrafik att ha genomfört sin första årliga cykel. Bortsett från eventuella behov av korrigeringar kommer arbetet sedan genomföras årligen och processen formaliseras.
Sida 18(18) Parallellt har Västtrafik arbetat med att utveckla verksamhetsuppföljningen. En ny affärsplan med tillhörande strategikarta samt mål har beslutats och använts i budgetarbetet inför planeringen av 2017. Arbetet fortsätter för att utveckla denna process och göra det till en naturlig del av planerings- och budgetprocessen. Det återstår ännu en del arbete för att få de olika processerna att följas åt.