Access till myndighetsinformation en projektbeskrivning

Access till myndighetsinformation en projektbeskrivning 1. SAMMANFATTNING... 1 2. FORSKNINGSUPPGIFTEN... 2 2.1 TERMINOLOGI... 2 2.2 BAKGRUND... 2 2.3 EN INFORMATIONSRÄTTSLIG METOD... 2 2.4 RÄTTEN TILL ACCESS I EN DIGITAL MILJÖ... 3 2.4.1 Allmänt... 3 2.4.2 Handlingsoffentligheten... 3 2.4.3 Upprättande, lagring, sökning och användning... 4 2.4.4 En mer omfattande accessrätt... 5 2.5 GENERELLA SLUTSATSER OM INFORMATIONSRÄTTSLIG REGLERING... 6 3. FORSKNINGSLÄGET... 6 4. FOKUSERING... 6 5. METOD... 7 6. FÖRVÄNTAT RESULTAT... 7 7. PRELIMINÄR ARBETS- OCH TIDSPLAN... 8 8. LITTERATURFÖRTECKNING... 9

1. Sammanfattning I denna promemoria presenteras ett doktorandprojekt där medborgarnas rätt att få åtkomst till (access till) myndighetsinformation studeras. Studien är fokuserad på accessrättens funktion i en digital miljö. Särskilt intresse ägnas åt förhållandet mellan de rättsregler som garanterar rätten till access och andra kompletterande regler om t.ex. lagring, sökning och användning av myndighetsinformation. Ett annat huvudområde för studien är konflikterna mellan rätten till access och skyddet för personuppgifter och skyddet för intellektuella prestationer. Några utgångspunkter för projektet är: Frågan om tillgången till myndighetsinformation är nära förknippad med en mängd intressen och värden (makt, demokrati, ägande, sekretess, konkurrens, personlig integritet etc.). Undersökningen spänner därför över en mängd rättsliga regleringar. Utgångspunkten tas i medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar (handlingsoffentligheten). Informationsteknologin (IT) tenderar att stärka sambanden mellan olika typer av informationsbehandling (skapande, insamling, lagring, bearbetning, distribution etc.). Det är därför nödvändigt att studera rätten till access i ljuset av sådan reglering som tar sikte på andra steg i informationens livscykel, t.ex. skyldighet för myndigheterna att lagra information och medborgarnas rätt att söka i myndigheternas information. Den lagstiftning som påverkar rätten till access skall i studien analyseras med vad som kan kallas en informationsrättslig metod. Informationsrätten intresserar sig för regler som tar sikte på t.ex. skapande, lagring användning och bearbetning av information. En informationsrättslig metod innefattar bland annat en analys av likheter och skillnader vad avser regleringsobjektet och rättigheter som förknippas med informationen i olika sammanhang. Det förväntade resultatet av projektet är framför allt en ökad förståelse för hur rätten till access fungerar i en digital miljö och hur denna rätt förhåller sig till annan närliggande lagstiftning. Vidare är det författarens förhoppning att analysen av accessregleringen rent allmänt skall bidra till en ökad insikt om hur sådan reglering som tar sikte på informationens frihet och skydd fungerar och hur den bör utformas. En probleminventerande förstudie av området har redan genomförts. 1 Syftet var bl.a. att ge överblick över de regler som påverkar tillgången till information i en digital miljö och hur dessa är uppbyggda. I förstudien analyserades också villkoren för styrning och reglering av informationsteknologin. Noteras bör vidare att projektet utgör en av delarna i forskningsprogrammet för juridik, IT och telematik (JIT) som bedrivs vid Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet under ledning av professor Peter Seipel. 2 De andra delarna i programmet behandlar upphovsrätt, persondataskydd, säkerhetsjuridik m.m. Synergieffekterna mellan dessa projekt och det här föreslagna projektet är stora. 1 Westman, Daniel, Information infrastruktur och access, IRI-rapport 1998:1, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet 1998. 2 IRI-PM 1996:4, JIT. Ett forskningsprogram för juridik, IT och telematik, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stockholm 1996 (stencil). 1

2. Forskningsuppgiften 2.1 Terminologi Begreppet access används här i betydelsen åtkomst till information. Föremålet för denna studie är först och främst medborgarnas rätt att få access till myndighetsinformation. Denna rätt består av flera element. Det handlar dels om regler som påverkar den enskildes rätt att passivt ta emot information och aktivt bereda sig tillgång till information, dels om det allmännas skyldighet att lämna information. Regler som påverkar rätten att lämna information faller huvudsakligen utanför studien, liksom flödet av information från enskilda till myndigheter etc. Egentligen är det i detta sammanhang mer korrekt att tala om flera accessrätter en allmän rätt som alla medborgare kan åberopa, en rätt till information som finns om den egna personen, en rätt att som part i ett ärende få del av information som rör detta ärende etc. Den rättsliga grunden för och syftet med dessa olika accessrätter varierar. 2.2 Bakgrund Rätten till access är nära förknippad med en mängd intressen. För det första har vi sambandet information - kunskap - makt. Ofta ses information som en nödvändig, men ej tillräcklig förutsättning för kunskap. Den som besitter kunskap har i sin tur makt. Man kan alltså påstå att det finns starka kopplingar mellan rätten till access och frågor om demokrati och kontroll av hur makten utövas. Information kan samtidigt ha ett betydande ekonomiskt värde, något som dock förutsätter att den inte är fritt åtkomlig för envar. Även ur denna synvinkel blir alltså utformningen av rätten till access av stor betydelse. När det gäller information om enskilda personer (personuppgifter) aktualiseras frågor om skydd för den personliga integriteten. Mellan dessa och andra intressen som är förknippade med informationens frihet och skydd måste lagstiftaren ofta göra avvägningar. De ovan beskrivna intressena och konflikterna är inte nya, men klart är att de på grund av den tekniska utvecklingen måste bli föremål för en förnyad diskussion. Informationsteknologin (IT) förändrar på ett grundläggande sätt förutsättningarna för hur vi arbetar med information. Det rör sig exempelvis om nya villkor för skapande, sökning, bearbetning och distribution av information. Användningen av IT kan vidare sägas stärka det funktionella sambandet mellan dessa olika steg i informationens livscykel. En mängd rättsliga regleringar påverkar - direkt eller indirekt - rätten till access. I centrum står den s.k. handlingsoffentlighet som i Sverige grundlagsfästs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). Handlingsoffentligheten kompletteras bland annat av bestämmelser om arkivering, myndigheternas serviceskyldighet och sekretess. Offentlighetslagstiftningen måste även stämmas av mot andra regleringar, t.ex. upphovsrätten och persondataskyddet. 2.3 En informationsrättslig metod För att få en bättre förståelse för accessregleringen och dess förhållande till andra bestämmelser som påverkar informationens frihet och skydd skall analysen ta sin utgångspunkt i den s.k. informationsrätten och de försök som gjorts att hitta en gemensam bas för analys av de regler som i vid bemärkelse kan sägas ha information som regleringsobjekt. Denna diskussion är ännu i sin linda och det går inte idag att tala om en fullständigt utvecklad metod. Författarens ambition är dock att i någon mån bidra till det pågående arbetet. En översiktlig studie av de regleringar som handlar om information visar att dessa ofta tar sikte på olika aspekter hos informationen och regleringsobjektet varierar därför helt naturligt. Av betydelse för en regels tillämplighet kan t.ex. vara att det rör sig om information som för- 2

medlar ett visst innehåll (företagshemligheter), som har en viss form (upphovsrätt), som är strukturerad på bestämt sätt (personregister) eller som representeras genom ett visst medium (radioprogram). 3 En grundligare analys av olika regleringar kan tänkas visa på ytterligare likheter och skillnader vad det gäller information som objekt för rättslig reglering. Sådan kunskap skulle vara av värde inte minst när det gäller att i en IT-miljö analysera och stämma av olika lagar mot varandra. Intressant att studera inom ramen för informationsrätten är vidare utformningen av olika rättigheter och förpliktelser i förhållande till information samt procedurregler som anger hur informationen skall behandlas, t.ex. lagras eller göras tillgänglig. 4 Den här beskrivna informationsrättsliga diskussionen är generell och kan föras när det gäller alla typer av medier. Ofta tas emellertid utgångspunkten i de förändrade villkor för informationsbehandling som följer av användningen av IT. 5 Sammanfattningsvis är alltså syftet med den behandlade metoddelen dubbelt. Dels skall den bidra till att allmänt utveckla den informationsrättsliga metoden, dels skall den utgöra ett verktyg vid analysen av rätten till access till myndighetsinformation i avhandlingens huvuddel. 2.4 Rätten till access i en digital miljö 2.4.1 Allmänt I avhandlingens huvuddel analyseras medborgarnas rätt till access till myndighetsinformation i en digital miljö. Studien utgår inte från en given regelmassa, utan är i princip öppen och förutsättningslös. En naturlig startpunkt för diskussionen utgör den s.k. handlingsoffentligheten. Därefter breddas analysen till regleringar som inte direkt tar sikte på rätten till access, men som har ett tydligt funktionellt samband med denna rätt. Det handlar exempelvis om regler som tar sikte på andra steg i informationens livscykel, t.ex. skapandet, lagringen, sökningen och användningen av informationen. I ett sista steg studeras hur de nya tekniska möjligheterna kan tänkas bidra till en utveckling av offentlighetsprincipen. Här diskuteras bland annat statens ansvar för s.k. samhällsomfattande tjänster (universal services). Avhandlingen är primärt inriktad på svensk rätt. Innehållet i utländsk rätt kommer att användas för att i olika sammanhang illustrera juridisk-tekniska lösningar etc. Någon fullständig och systematisk beskrivning av innehållet i andra rättsordningar kommer inte att göras. EGrätten som en del av svensk rätt utgör däremot ett naturligt inslag i studien. När det gäller EG-rätten är det särskilt intressant att uppmärksamma unionens kompetens att reglera frågor som hänger samman med tillgången till och användningen av myndighetsinformation. En sådan reglering berör intressen av en fri konkurrens och en fungerande marknad - som ligger inom kompetensen - men även frågor om makt och demokrati som i huvudsak ligger utanför kompetensen. 2.4.2 Handlingsoffentligheten Den s.k. handlingsoffentligheten i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) utgör sedan mitten av 1700-talet en central del av den svenska offentlighetsprincipen. Denna grundlagsreglering ger 3 Bing, Jon, A Background Analysis for Information Law, Lehtinen, Pekka (ed.), Oikeus jaa undet ongelmat, Turku 1986, s. 52 ff. 4 Burkert, Herbert, Data Protection and Access to Data, Seipel, Peter (ed.), From Data Protection to Knowledge Machines. The Study of Law and Informatics, Kluwer, Deventer 1990, s. 52 ff. 5 Se t.ex. Seipel, Peter, Information Law Revisted, Ulf, 50 Uppsatser tillägnade Ulf Bernitz på 50-årsdagen den 28 februari 1986, Skrifter utgivna av Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet nr 50, Stockholm 1986, s. 132 ff. Jfr. dock t.ex. Dommering, Egbert, An Introduction to Information Law. Works of Fact at the Crossroad of Freedom and Protection, Dommering, Egbert, Hugenholtz, Bernt (ed.), Protecting Works of Fact, Kluwer, Deventer 1991, s. 11. 3

enskilda rätt att hos myndigheter och därmed jämställda organ få ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. Studien av handlingsoffentligheten inriktas främst på dess funktion i en IT-miljö och TF:s grundläggande begreppsapparat. En bedömning av funktionen förutsätter emellertid kännedom om handlingsoffentlighetens syften och mål. Objektet för insyn enligt 2 kap. TF är handlingar, dvs. framställningar i skrift och bild. Traditionellt har med detta begrepp avsetts stabila pappersdokument och liknande framställningar, där innehållet är fixerat och kan uppfattas direkt med mänskliga sinnen. I TF:s handlingsbegrepp innefattas emellertid även s.k. upptagningar som endast kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel (2 kap. 3 TF). Medan begreppet handling i traditionell miljö tar sikte på bäraren av information, avses med den IT-baserad motsvarigheten upptagningarna själva informationsinnehållet. Dagens offentlighetslagstiftning omfattar inte bara existerande handlingar utan även potentiella handlingar, dvs. handlingar som ställs samman först när de begärs utlämnade. En förutsättning för att en viss sammanställning av data skall anses utgöra en för myndigheten tillgänglig upptagning och därmed en allmän handling är dock att den kan tas fram med rutinbetonade åtgärder från myndighetens sida. 6 Förutsättningen för att en handling skall vara allmän är enligt TF att den är förvarad hos myndigheten och att den kan anses som antingen inkommen dit eller upprättad där (2 kap. 3 ). Även dessa begrepp måste analyseras mot bakgrund av den ökande användningen av IT. Som exempel kan nämnas att den tekniska utvecklingen minskat betydelsen av var informationen rent faktiskt lagrats. Information kan enkelt förflyttas långa sträckor och vid behov ställas samman till en enhet. I en digital miljö skärps, som framgått ovan, konflikten mellan olika motstående intressen förknippade med information. Rätten att ta del av allmän handling är exempelvis med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten i viss utsträckning begränsad när det gäller sådana upptagningar som utgör personregister (2 kap. 3 andra stycket TF). Sker själva utlämnandet av allmänna handlingar i digital form blir konflikter av denna typ extra tydliga. 7 Det blir då t.ex. enklare att behandla uppgifterna på ett sätt som kan tänkas kränka den personliga integriteten samt att mångfaldiga och sprida informationen i en omfattning som är till men för den som innehar upphovsrätten etc. Det föreligger sålunda ett behov av att göra en avstämning av normkomplexet som helhet. 2.4.3 Upprättande, lagring, sökning och användning Det finns en mängd rättsregler som inte direkt tar sikte på rätten till access, men som indirekt påverkar denna rätt. En förutsättning för att man skall kunna få tillgång till information är exempelvis att någon har fixerat och lagrat den. Regler som tar sikte på detta finns bl.a. i 15 förvaltningslagen (myndigheternas anteckningsskyldighet) och i arkivlagen. Dessa reglers funktion i en IT-miljö är betydelsefulla, inte minst eftersom information i digital form tenderar att bli mer flyktig. Av betydelse för accessrättens utövande är också möjligheterna att söka och navigera i informationen. Informationssamlingarna växer i allt snabbare takt och det blir svårare att överblicka materialet. Sökhjälpmedel i form av diarier etc. är i allmänhet offentliga enligt TF, men det finns för närvarande ingen absolut rättighet för medborgarna att själva få söka i myndig- 6 Prop. 1975/76:160 s. 89 ff. För tolkning av begreppet rutinbetonade åtgärder se RÅ 1988 ref. 84 och RÅ 1993 not. 41. 7 Datalagskommittén har i sitt betänkande föreslagit att TF skall ändras så att myndigheterna i viss utsträckning skall vara skyldiga att lämna ut information även i elektronisk form. Se SOU 1997:39, s. 539 ff. 4

heternas informationssamlingar (jfr. dock 15 kap. 10 sekretesslagen). Myndigheternas skyldighet att göra sökningar och sammanställningar bestäms, som framgått ovan, av vad som kan uppfattas som en rutinbetonad åtgärd för myndigheten. Många menar vidare att distinktionen mellan access till och användning av myndighetsinformation blir svårare att göra i informationssamhället. När det blir möjligt att få tillgång till information i digital form stärks, som framhållits ovan, sambanden mellan olika steg i informationens livscykel. Att accessfrågor och frågor om informationens användning i viss utsträckning måste ses som en enhet framgår bland annat i den diskussion som inom EU förs om kommersialisering av myndighetsinformation. 8 Det finns enligt författarens mening ett behov av att närmare analysera förhållandet mellan accessrätten och de här beskrivna, kompletterande, bestämmelserna i en IT-miljö. Här skall vidare framhållas att det föreligger ett nära funktionellt samband mellan de materiella bestämmelserna om rätten till access och bestämmelser som tar sikte på utformningen och uppbyggnaden av myndigheternas informationssystem etc. Konstruktionen av systemen får t.ex. betydelse för vad som kan uppfattas som rutinbetonade åtgärder och om det är möjligt av sekretesskäl att låta medborgarna söka själva i informationssamlingarna. Det talas om att systemen måste uppfylla kraven på god offentlighetsstruktur. Vissa allmänt hållna krav av denna typ finns i 15 kap. 9-13 sekretesslagen. 2.4.4 En mer omfattande accessrätt Ur ett ideologiskt perspektiv kan förhållandet mellan offentlighetsprincipen och IT-utvecklingen uppfattas på flera sätt. Vissa betonar de ökade riskerna för t.ex. kränkningar av den personliga integriteten som den nya tekniken för med sig och framhåller därför behovet av att anpassa offentlighetsprincipen till dessa risker. Andra uppmärksammar behovet av justeringar för att upprätthålla den etablerade balansen mellan olika intressen. En tredje grupp förespråkar att de nya tekniska möjligheterna skall utnyttjas till att stärka offentlighetsprincipen. Diskussionen om s.k. samhällsomfattande tjänster (eng. universal services) 9 dvs. grundläggande informationstjänster som med en viss kvalitet skall tillförsäkras alla medborgare på rimliga ekonomiska villkor kan ses som ett sådant försök att med utgångspunkt i teknikens möjligheter stärka offentlighetsprincipen. Till skillnad från dagens passiva handlingsoffentlighet handlar det här alltså om en skyldighet för staten att aktivt göra viss typ av information tillgänglig i digital form. I diskussionen om samhällsomfattande tjänster aktualiseras en mängd, mer eller mindre politiska frågor. Vilken typ av information skall omfattas? Hur skall verksamheten finansieras? Vad är en rimlig kostnad? Här finns det också en tydlig ekonomisk dimension. Många myndigheter tjänar nämligen idag betydande belopp på att aktivt sälja information ur sina databaser. Men en utökad accessrätt av detta slag är också förknippad med tydliga rättsliga problem, vilka måste bli föremål för analys. Ett exempel på detta är att de konflikter med andra intressen som behandlats ovan blir än mer tydliga när informationen aktivt görs tillgänglig för medborgarna. Det är vidare oklart hur denna aktiva informationsskyldighet förhåller sig till den befintliga handlingsoffentligheten i 2 kap. TF. 8 För närvarande pågår arbetet med att utarbeta en grönbok om Access to and Exploitation of Public Sector Information in the Information Society. Detta arbete berör politiskt känsliga frågor och har därför föresenats. 9 Begreppet fick sin ursprungliga användning inom teleområdet. Enligt 2 telelagen är taltelefonitjänsten till fast anslutningspunkt en sådan grundläggande tjänst som skall tillförsäkras alla medborgare på rimliga villkor. 5

2.5 Generella slutsatser om informationsrättslig reglering Den avslutande forskningsuppgiften blir att undersöka om den informationsrättsliga metod som diskuteras i avhandlingens inledning, och som sedan tillämpades på accesslagstiftningen, har någon värde även när det gäller andra regleringar som kan sägas ha information som föremål. Vilket resultat som kan uppnås i denna del är för närvarande svårt att uttala sig om. Författarens förhoppning är emellertid att i någon mån kunna bidra till en bättre förståelse av dessa regleringar och hur de påverkas av användningen av IT. 3. Forskningsläget Frågor som sammanhänger med accesslagstiftningens funktion i en digital miljö har varit föremål för en tämligen omfattande behandling, inte minst här i landet. Framför allt rör det sig om offentliga utredningar publicerade i SOU-serien. 10 Bland de mer rättsvetenskapliga arbetena kan nämnas Seipels båda IRI-rapporter Offentlighetens begrepp TF, ADB och allmänna handlingar (1983) 11 och ADB-upptagningars offentlighet Rapport till Data- och offentlighetskommittén (1988). 12 Under senare år har inga mer omfattande rättsvetenskapliga studier publicerats, men däremot ett antal artiklar där principiellt intressanta frågor behandlas. 13 Handlingsoffentligheten ur ett mer klassiskt perspektiv är bl.a. behandlad i Bohlins monografi Allmänna handlingar. 14 När det gäller frågan om det behövs en särskild informationsrätt och vad dess särdrag i sådana fall skulle vara är litteraturen betydligt mera knapp. Större nordiska arbeten saknas exempelvis helt. Ett antal artiklar där författarna analyserar området mer översiktligt finns däremot tillgängliga. 15 4. Fokusering Det beskrivna projektet spänner över ett vitt fält. Det skall därför betonas att syftet inte är att tränga in i alla detaljer i t.ex. arkivlagstiftningen. Istället sätts fokus på reglernas grund- 10 Det senaste bidraget är SOU 1997:39, Integrietet Offentlighet Informationsteknik. För hänvisning till äldre utredningar se källförteckningen i denna utredning, s. 855 ff. 11 Seipel, Peter, Offentlighetens begrepp TF, ADB och allmänna handlingar, IRI-rapport 1983:8, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet. 12 Seipel, Peter, ADB-upptagningars offentlighet Rapport till Data- och offentlighetskommittén, IRIrapport 1988:1, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet. 13 Här kan t.ex. nämnas Poullet, Yves, Universal Public Information Services, Internet (lydelse 971110), http:// infosoc.informatik.uni-bremen.de/internet/fgtk/nii/conference/abstracts/poullet.html, Seipel, Peter, The Right to Know. Computers and Information Power, Blume, Peter (ed.), Nordic Studies in Information Technology and the Law, Kluwer, Deventer 1991 s. 7 43, Beers, Ton A.L., Public Access to Goverment Information towards the 21 st Century, Korthals Altes, Willem F (ed.), Information Law towards the 21 st Century, Kluwer Deventer 1992, s. 177 214 och Burkert, Herbert, The Commercial Use of Goverment Controlled Information and its Information Law Environment in the EEC, ibid s. 223 244. 14 Bohlin, Alf, Allmänna handlingar, Stockholm 1988. 15 Se t.ex. Bing, Jon, A Background Analysis for Information Law, Lehtinen, Pekka (ed.), Oikeus jaa undet ongelmat, Turku 1986, s. 43 60, Seipel, Peter, Information Law Revisted, Ulf, 50 Uppsatser tillägnade Ulf Bernitz på 50-årsdagen den 28 februari 1986, Skrifter utgivna av Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet nr 50, Stockholm 1986, s. 123 134 och Dommering, Egbert, An Introduction to Information Law. Works of Fact at the Crossroad of Freedom and Protection, Dommering, Egbert, Hugenholtz, Bernt (ed.), Protecting Works of Fact, Kluwer, Deventer 1991, s. 1-40. 6

läggande funktion i en digital miljö och förhållandet mellan olika regleringar som i vid mening kan sägas påverka medborgarnas rätt till access. 5. Metod Ett av syftena med avhandlingsprojektet är att bidra till utvecklingen av en informationsrättslig metod (jfr. ovan 2.3). Sammanfattningsvis handlar det om att försöka hitta vissa modaliteter som har generell bäring när det gäller att analysera reglering av information. 16 När denna metod skall tillämpas på en konkret informationsrättslig reglering är det nödvändigt att fastställa innehållet i gällande rätt. I detta arbete tillämpas en mer traditionell rättsdogmatisk metod som bygger på en analys av författningar, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Avhandlingen kommer inte att vara rent deskriptiv utan det kommer i vissa delar finnas utrymme för rättspolitisk argumentation. Exempelvis kan det finnas anledning att påpeka att ITutvecklingen i något sammanhang har förskjutit etablerade intressebalanser på ett sätt som författaren uppfattar som olyckligt. 6. Förväntat resultat Syftet med studien är först och främst att öka förståelsen för hur de regler som påverkar medborgarnas rätt till access fungerar i en digital miljö. Även om analysen utgår från de grundläggande begreppen i respektive reglering är det inte möjligt att uttömmande behandla varje rättsregel som berör rätten till access. Arbetets styrka blir istället främst att det ökar förståelsen för hur olika regler fungerar tillsammans i denna nya miljö. Detta gäller såväl sådana regler som har till funktion att stödja rätten till access (arkivlagen, 15 kap. sekretesslagen etc.), som sådan regler som direkt eller indirekt begränsar denna rätt (persondataskyddet, upphovsrätten etc.). Vidare är det författarens förhoppning att avhandlingen på ett mer allmänt plan skall ge ny kunskap om sådan reglering som kan sägas påverka informationens frihet och skydd. Information har som framhållits tidigare flera speciella egenskaper som regleringsobjekt och det torde i viss utsträckning vara möjligt att dra mer generella slutsatser av de resultat som framkommit vid studien av accesslagstiftningen. Sådan kunskap är av stort värde, inte minst i en digital miljö, där behovet av att stämma av olika regleringar mot varandra är stort. 16 Jfr. t.ex. de immaterialrättsliga metodansatserna, Koktvedgaard, Mogens Immaterialretspositioner. Bidrag til lœren om de lovbestemte enerettighedet og deres forhold til den almene konkurrenceret, Juristforbundets forlag, Köpenhamn 1965, s. 85 ff. 7

7. Preliminär arbets- och tidsplan År 1 Analys av IT:s påverkan på möjligheterna till access. Helhetssyn och sammanhang. Genomgång av den centrala offentlighetslagstiftningen. Syftena med 2 kap. TF. Grundläggande begrepp i TF. Kartläggning av informationsrättsliga ansatser i litteraturen. Inledande försök att skapa en egen struktur. År 2 Kartläggning av regler som påverkar lagring av och enskildas möjlighet att söka i myndighetsinformation. God offentlighetsstruktur sambanden med konstruktionen av myndigheternas system. Konfliktytorna mot persondataskyddet, upphovsrätten etc. Samhällsomfattande informationstjänster. År 3 Forts. år 2. Undersökning av möjligheterna att applicera resultatet av den informationsrättsliga analysen även på andra regleringar som påverkar informationens frihet och skydd. År 4 Forts. år 3. Omarbetningar, uppdateringar, redigering och korrekturläsning. 8

8. Litteraturförteckning Offentligt tryck Prop. 1975/76:160 SOU 1997:39 Övrig litteratur Beers, Ton A.L., Public Access to Goverment Information towards the 21 st Century, Korthals Altes, Willem F (ed.), Information Law towards the 21 st Century, Kluwer Deventer 1992, s. 177 214. Bing, Jon, A Background Analysis for Information Law, Lehtinen, Pekka (ed.), Oikeus jaa undet ongelmat, Turku 1986, s. 43 60 Bohlin, Alf, Allmänna handlingar, Stockholm 1988. Burkert, Herbert, Data Protection and Access to Data, Seipel, Peter (ed.), From Data Protection to Knowledge Machines. The Study of Law and Informatics, Kluwer, Deventer 1990, s. 49-69 Burkert, Herbert, The Commercial Use of Goverment Controlled Information and its Information Law Environment in the EEC, Korthals Altes, Willem F (ed.), Information Law towards the 21 st Century, Kluwer Deventer 1992 s. 223 244 Dommering, Egbert, An Introduction to Information Law. Works of Fact at the Crossroad of Freedom and Protection, Dommering, Egbert, Hugenholtz, Bernt (ed.), Protecting Works of Fact, Kluwer, Deventer 1991, s. 1-40 Koktvedgaard, Mogens Immaterialretspositioner. Bidrag til lœren om de lovbestemte enerettighedet og deres forhold til den almene konkurrenceret, Juristforbundets forlag, Köpenhamn 1965. IRI-PM 1996:4, JIT. Ett forskningsprogram för juridik, IT och telematik, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet, Stockholm 1996 (stencil). Poullet, Yves, Universal Public Information Services, Internet (lydelse 971110), http:// infosoc.informatik.uni-bremen.de/internet/fgtk/nii/conference/abstracts/poullet.html Seipel, Peter, ADB-upptagningars offentlighet Rapport till Data- och offentlighetskommittén, IRIrapport 1988:1, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet. Seipel, Peter, Information Law Revisted, Ulf, 50 Uppsatser tillägnade Ulf Bernitz på 50-årsdagen den 28 februari 1986, Skrifter utgivna av Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet nr 50, Stockholm 1986, s. 123-134. Seipel, Peter, Offentlighetens begrepp TF, ADB och allmänna handlingar, IRI-rapport 1983:8, Institutet för rättsinformatik vid Stockholms universitet. Seipel, Peter, The Right to Know. Computers and Information Power, Blume, Peter (ed.), Nordic Studies in Information Technology and the Law, Kluwer, Deventer 1991 s. 7 43. Westman, Daniel, Information infrastruktur och access, Examensarbete i rättsinformatik vt-98, Stockholms universitet (stencil). 9

Rättsfall RÅ 1988 ref. 84 RÅ 1993 not. 41. 10