DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 Avdelning 01 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr KLAGANDE A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Polismyndighetens beslut den 25 november 2016 i ärende med dnr A /2016, se bilaga A (ej medtagen här) SAKEN Rätt att ta del av allmän handling KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. A vidhåller sin begäran att få ta del av sina privata filer och anför till stöd för detta bl.a. följande. Hans privata dator har varit beslagtagen under många år. Redan i samband med det första förhöret frågade han förhörsledaren om sina privata bilder. Hon gav honom besked om att bilderna skulle sorteras ut och att han skulle få tillbaka dessa. Filerna har också sorterats ut av en polistjänsteman, som ville stämma av med åklagaren innan dessa lämnades ut. Sedan gick tiden och inget hände. När hela rättsprocessen, som tog mer än fem år, var över var han frikänd i alla delar. Det är ingen som har upplyst om att det skulle finnas ett sista datum för att han skulle få tillbaka sina privata bilder. Det rör sig om bilder på hans familj och från hans barns uppväxt. Han anser att med de löften han har fått och med den ringa arbetsinsats som krävs för att ta fram hans bilder så ska han få dessa åter. Polismyndigheten anför i yttrande bl.a. följande. Elektroniska handlingar kan inte tas i beslag. Beslagen avser därför de elektroniska informationsbärarna, i detta fall två hårddiskar, där de elektroniska handlingarna återfinns (jfr Högsta domstolens beslut den 18 augusti 2015 i mål nr Ö ). Mot denna bakgrund kan det inte heller meddelas något förverkandebeslut som endast avser de elektroniska handlingarna, utan beslutet riktar sig mot de elektroniska informationsbärarna i sin helhet. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Av utredningen i målet framgår att de filer som A har begärt att få ta del av har funnits på två hårddiskar som tagits i beslag av Polismyndigheten. Hårddiskarna har förklarats förverkade av Solna tingsrätt genom beslut som har fått laga kraft. De hårddiskar som har förklarats förverkade har förstörts men s.k. spegelkopior av hårddiskarna, som Polismyndighetens ITforensiker tidigare har gjort av hårddiskarna, finns kvar på en server som

3 DOM Sida 3 forensikerna har tillgång till. Detta eftersom handlingarna, enligt vad som uppges i beslutet, får gallras först sex månader efter att ärendet har avslutats hos domstolen. Frågan i målet är om begärda filer är allmänna handlingar hos Polismyndigheten och om A därför har rätt att ta del av filerna, om det inte finns hinder mot utlämnande på grund av sekretess. I kammarrättens prövning ingår däremot inte att ta ställning till om Polismyndigheten i ett tidigare skede har eller borde ha kopierat privata filer och lämnat ut kopiorna till honom under utredningens gång. I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) finns bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Enligt 1 i detta kapitel ska varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Av 2 i kapitlet följer att rätten att ta del av handlingar som är allmänna begränsas av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Av 2 kap. 3 första stycket TF framgår att en upptagning, som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel, är en handling. Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. Enligt andra stycket ska en upptagning anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Av tredje stycket framgår att en sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling dock inte anses förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och

4 DOM Sida 4 myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. I 2 kap. 10 första stycket TF anges att handling som förvaras hos myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning inte anses som allmän handling hos den myndigheten. Av andra stycket framgår att som allmän handling anses inte heller handling som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information som har gått förlorad i en myndighets ordinarie system för automatiserad behandling av information (säkerhetskopia). Vidare finns i 11 samma kapitel ytterligare bestämmelser som innebär att vissa typer av handlingar i olika situationer inte anses vara allmänna handlingar. I förarbetena till den ändring av tryckfrihetsförordningens bestämmelser som innebar att det klargjordes att en säkerhetskopia inte anses som allmän handling anförs bl.a. följande. IT-utvecklingen inom statsförvaltningen får inte leda till en försvagning av offentlighetsprincipen. Detta innebär dock inte att all information bör vara tillgänglig för allmänheten, trots att den i och för sig är tekniskt möjlig att tillgå. Kravet på offentlighetsinsyn innebär inte att all information som finns hos en myndighet ska kunna vara föremål för insyn från allmänheten. (Prop. 2009/10:58 s. 17 och 19.) Genom kommittédirektiven Moderna regler om beslag och husrannsakan har en särskild utredare getts i uppdrag att se över reglerna om beslag och husrannsakan. I uppdraget ingår bl.a. att ta ställning till dels om kopiering av beslagtaget material bör lagregleras, dels om nuvarande sekretessbestämmelser behöver ändras när det gäller uppgifter som förekommer i beslagtagna föremål och handlingar och kopior av dessa. I direktiven framhålls att det under senare år har diskuterats om beslagtagna handlingar, och kopior av sådana handlingar, ska betraktas som allmänna handlingar. Vidare anges att frågan om beslagtagna handlingars status vid olika tillfällen även har varit föremål för rättslig prövning, men att Högsta

5 DOM Sida 5 förvaltningsdomstolen inte i något prejudicerande avgörande särskilt har tagit ställning till frågan om beslagtagna handlingar ska anses som allmänna handlingar. (Dir. 2016:20 s. 10 f.) Kammarrätten i Jönköping har i beslut den 22 februari 2013 i mål nr uttalat att en spegelkopia är en elektronisk handling som har ett bestämt och fixerat innehåll, vilket gör att materialet i en sådan kopia inte utgör en sammanställning. De i det målet aktuella spegelkopiorna skulle därför anses förvarade hos myndigheten även om det krävdes mer än rutinbetonade åtgärder för att göra dem tillgängliga och var alltså allmänna handlingar. Vidare har Kammarrätten i Stockholm i dom den 18 september 2015 i mål nr ansett att det inte finns någon bestämmelse i tryckfrihetsförordningen som innebär att en beslagtagen handling inte ska anses inkommen till en myndighet respektive inte ska anses som en allmän handling. Det förhållandet att handlingarna i det aktuella fallet inte hade tagits in i utredningen, dvs. förundersökningen, påverkade inte bedömningen. Kammarrätten gör följande bedömning. En spegelkopia är en exakt kopia av den hårddisk som har blivit speglad och är en upptagning som kräver tekniskt hjälpmedel för att kunna uppfattas (jfr prop. 2015/16:68 s. 52). Den är därmed en handling i tryckfrihetsförordningens mening. Som nämnts ovan finns det ingen praxis från Högsta förvaltningsdomstolen vad gäller frågan om beslagtagna handlingar, och kopior av sådana handlingar, ska betraktas som allmän handling. Mot bakgrund av den kammarrättspraxis som finns skulle emellertid de spegelkopior som Polismyndigheten har gjort av beslagtagna hårddiskar i och för sig kunna anses vara sådan upptagning som är allmän handling. Det har inte kommit fram något som talar för att det inte skulle vara tekniskt möjligt för Polismyndigheten att göra upptagningen tillgänglig. Inte heller

6 DOM Sida 6 kan spegelkopiorna anses som sådan sammanställning som innehåller personuppgifter eller sådana säkerhetskopior som enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser innebär att upptagningen är undantagen från att vara allmän handling. Det som återstår att pröva är därmed om det förhållandet att hårddiskarna har förklarats förverkade och förstörts innebär att upptagningen i form av spegelkopior ändå inte utgör allmän handling. Bestämmelser om förverkande finns bl.a. i 36 kap. brottsbalken. Egendom som har förklarats förverkad tillfaller som huvudregel staten. Genom en förverkandeförklaring berövas den som beslutet tar sikte på sin rätt till egendomen. Förklaringen utgör alltså ett ingrepp från det allmännas sida i den enskildes äganderätt. Genom Solna tingsrätts beslut har de hårddiskar som tillhörde A och som togs i beslag i sin helhet förklarats förverkade och dessa har därefter förstörts, vilket innebär att även allt det innehåll som fanns på hårddiskarna har försvunnit. Att en handling som har förstörts till följd av ett lagakraftvunnet beslut om förverkande trots det skulle kunna utgöra en allmän handling hos en myndighet, som har kvar en spegelkopia av förverkad hårddisk då den inte har gallrats, kan enligt kammarrättens mening inte vara förenligt med syftet med offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. Kammarrätten bedömer att Polismyndigheten till följd av det lagakraftvunna beslutet om förverkande, som även har lett till att hårddiskarna och all information på dessa har förstörts, inte längre får göra innehållet i spegelkopiorna tillgängligt. Den upptagning som innehåller de filer som A har begärt utlämnade kan därför inte anses förvarad hos Polismyndigheten och är inte sådan allmän handling som omfattas av bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Att begäran

7 DOM Sida 7 uppges avse filer med fotografier som i och för sig var A:s privata påverkar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2) (ej medtagen här). Ingela Fridström Anette Briheim Fällman Erika Odung kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent Ricarda Lerjeborn Oudejans föredragande