Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen antogs av kommunfullmäktige år 1983. Parkeringsnormerna i denna är väl tilltagna och behöver inte ändras. Däremot har vissa förändringar föreslagits för de centrala delarna av staden. Parkeringsnormen idag är indelad i två zoner. En tredje zon, som benämns stadskärnan är införd med sänkta parkeringstal. I denna del av staden finns ett effektivt p-anvisningssystem samt god tillgång till kollektivtrafik, spårburen som busstrafik. Inom andra områden där kollektivtrafiken är god i närområdet kan sänkning av p-normen vara möjlig. Inom övriga zoner har gällande parkeringsnorm inte ändrats. Parkeringsnormen är indelad i kategorierna bostäder, industri/hantverk, kontor och butiker och har även kompletterats med norm för studentboende samt cykelparkering. Parkeringsnormen ska efter remissbehandling och bearbetning förankras genom beslut i stadsbyggnadsnämnden i april 2007 och därefter fastställas i kommunfullmäktige. Remissvar önskas till Tekniska förvaltningen senast den 28 mars 2007. Frågor under remisstiden besvaras av Göran Persson, tel. 042-10 58 45 eller goran.persson@helsingborg.se Jan Blomquist Teknisk direktör Göran Persson Chef Trafiksektionen TEKNISKA FÖRVALTNINGEN GÅSEBÄCKSVÄGEN 4 252 27 HELSINGBORG TELEFON (VX) 042-10 50 00 TELEFAX 042-10 78 40 E-POST tekniska.forvaltningen@helsingborg.se
Sändlista 2007-03-01 Miljökontoret Entek Kommunala handikapprådet KS förvaltning Polismyndigheten Vägverket Region Skåne Kärnfastigheter Helsingborgs Hamn AB HSB Nordvästra Skåne AB Helsingborgshem Riksbyggen Helsingborgs Cityförening TEKNISKA FÖRVALTNINGEN GÅSEBÄCKSVÄGEN 4 252 27 HELSINGBORG TELEFON (VX) 042-10 50 00 TELEFAX 042-10 78 40 E-POST tekniska.forvaltningen@helsingborg.se
PARKERINGSNORM För Helsingborgs stad 2007 Remissversion 2007-03-01
Innehåll En ny parkeringsnorm... 1 Vad säger lagen... 3 Krav enligt plan- och bygglagen... 3 Skyldighet vid bygglov... 3 1983 års parkeringsnorm... 4 Trafikstudier 1994-1995... 5 Parkeringsnormerna i Helsingborg, Malmö och Lund... 6 Bostäder... 6 Verksamheter... 7 Studentboende... 7 Nulägesbeskrivning... 8 Parkeringslösningar... 9 Samutnyttjande... 9 Bilpooler... 9 Beskattning av fri parkering... 9 Parkeringsnorm... 10 Norm för bilar... 10 Norm för cyklar... 11 Tekniska förvaltningen, Helsingborgs stad Göran Persson E-post goran.persson@helsingborg.se Telefon 042-10 58 00
En ny parkeringsnorm Den nu gällande parkeringsnormen antogs av kommunfullmäktige den 27 september 1983. Den ger riktlinjer för den parkeringsförsörjning som bör gälla vid planläggning, samt anger hur många bilplatser som krävs för enskilda bygglovsobjekt. Parkeringsnormen är indelad i fyra kategorier: Behov av bilplatser för bostäder, industri/hantverk, kontor och butiker. Normen anger behovstal (antal bilplatser som behövs per ytenhet) för boende respektive sysselsatta och behovstal för besökande. Behovstalen för den centrala staden är lägre än för övriga stadsdelar. När normen från 1983 utarbetades angav man att om en bilplats inte reserveras, öronmärks, för ett visst ändamål kan man få ett effektivare utnyttjande av parkeringsplatserna. Ett samutnyttjande av biluppställningsplats inom kvartersmark kräver dock ofta större anläggningar. Den utredning man gjorde angående framtida bilinnehav, visade att en mättnadsnivå motsvarande 500-600 bilar/1000 invånare skulle uppnås under 1990-talet. Biltätheten i Helsingborg i början av 1980-talet var 360 bilar/1000 invånare. Vissa antaganden gjordes och man kom fram till att det var rimligt att planera för en ökning av de boendes bilinnehav med 15 %, d v s en ökning från 360 till 415 bilar per 1 000 invånare sett över hela kommunen. När arbetsgruppen för den nya parkeringsnormen inledde sitt arbete gjordes en samlad bedömning av nuvarande parkeringsnorm och en jämförelse med andra kommuner. Vi kunde konstatera att den nuvarande parkeringsnormen är väl tilltagen och inte behöver höjas. Däremot kan en förändring göras för de centrala delarna av staden. En ny zonindelning har föreslagits: En tredje zon som benämns stadskärnan är införd och här har normen sänkts med 25 %. Skälet till detta är att det här inte är nödvändigt med bil eftersom tillgången till kollektivtrafik är god. Dessutom kan man även gå och cykla i dessa delar (liksom i övriga delar av Helsingborg där bostadsområdena har god kollektivtrafik). Inom övriga zoner har gällande parkeringsnorm inte ändrats. Parkeringsnormen har kompletterats med norm för studentboende samt norm för cykelparkering. En intressant iakttagelse som har framkommit i arbetet är att Helsingborg har en avsevärt högre biltäthet än Lund och Malmö. Detta kan dels bero på att det finns flera kransorter i Helsingborg men också att helsingborgarens förhållande till bilen är annorlunda än i Lund och Malmö. Under 2004 inleddes ett samarbetsprojekt mellan Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen i Helsingborg, med uppgift att omarbeta den gällande parkeringsnormen inom ramen för arbetet med en ny trafikplan. Arbetet med uppdateringen har pågått under andra halvåret 2004 och under 2005. Gruppen som har arbetat med parkeringsnormen är Lisbeth Magnusson och Björn Bensdorp-Redestam från Stadsbyggnadskontoret samt Heléne Karlsson och Eva Werner, som varit sammankallande, från Tekniska förvaltningen.
Vad säger lagen? Krav enligt plan- och bygglagen, PBL PBL 3 kap 15 säger att lämpligt utrymme för parkering i skälig utsträckning ska anordnas på tomten eller i närheten av denna. Då det samtidigt finns krav på friyta måste man vid brist på utrymme i första hand ordna friyta. I befintlig miljö med redan bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 tillämpas i skälig utsträckning. Enligt plan- och bygglagens 3 kap 16 är det även möjligt att i efterhand, på bebyggda tomter, besluta om parkering. Det kan dock vara svårt att uppfylla kraven på parkering när det gäller befintlig bebyggelse. I den utredning som föregick lagen framhölls att kraven inte får drivas längre än vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Skyldighet vid bygglov Skyldigheten att anordna parkering ligger i första hand på fastighetsägaren. Vid bygglov är det stadens skyldighet att se till att kravet uppfylls. Parkeringsfrågan ska vara löst innan bygglov beviljas. Behovstalen som används för att räkna ut behovet av bilplatser är riktlinjer för att förenkla handläggningen. De har ingen direkt rättsverkan. Byggnadsnämnden ska i varje enskilt fall avgöra om bilplatsbehovet är tillgodosett. Kan inte fastighetsägaren själv tillgodose parkeringskravet inom tomten eller i dess närhet, är han skyldig att ordna bilplatser på annat håll, dock med krav på närhet. Kravet på parkeringsutrymme kan hävdas även om det inte kan tillgodoses på den egna tomten, vilket gör det möjligt att lösa parkeringsfrågan i gemensamma anläggningar. Kommunfullmäktige beslutade 1985 om hur bilplatsfrågan kan klaras i samband med ansökan om bygglov. Av ett yttrande framgår att privata parkeringsköp inte längre kunde accepteras, då dessa lätt kan sägas upp. Dock kunde parkeringsköp godtas om det gällde del i en gemensamhetsanläggning eller om avtalet tryggades genom servitut. En annan form för att klara bilplatsbehovet var kommunalt parkeringsköp, d v s ett avtal med stadens dåvarande parkeringsbolag. Helsingborgs stad och dess tidigare parkeringsbolag har sedan 1970-talet tecknat ett 70-tal avtal om parkeringsköp. När de första avtalen tecknades var parkeringsköpets rättsliga status oklar och beskrevs ibland som friköp från skyldigheten att anordna bilplatser. Genom plan- och bygglagen från 1987 står det klart att avtal om parkeringsköp är lagliga om de utformas enligt lagens syfte. Detta innebär bl a att bilplatserna ska ordnas inom rimlig tid och på godtagbart avstånd från byggnaden. Avtalet måste alltså ange var platserna ska finnas och när staden ska ha ställt dem i ordning. 3
Nulägesbeskrivning Från 1980 fram till idag har antalet bilar per 1000 invånare med ett par undantag stadigt ökat. Minskningen i slutet av 1990-talet tror vi beror på den ekonomiska krisen i början av årtiondet. Från 1999 fram till idag visar utvecklingen åter att trenden går mot fler bilar per 1000 invånare i Helsingborg. Statistiken för övriga Sverige visar en liknande utveckling. Intressant är att utvecklingen under de senaste 20 åren skiljer sig vida i de olika statistikområdena inom staden. Där ökningen varit som störst har antal bilar per 1000 invånare stigit med 20-30 %, medan det i andra områden inte skett någon förändring alls eller till och med blivit en minskning. Dessa skillnader kan bero på många olika faktorer: T ex större utbyggnadsområden (centrum), fler och större barnfamiljer i vissa områden eller skillnader i den ekonomiska utvecklingen. Av digrammet framgår att bilinnehavet är högre än det riktvärde som angavs i den nu gällande parkeringsnormen; 415 mot 430. I diagrammet är även företags- och tjänstebilar inräknade, medan kartbilden endast visar privatbilar. 1982 hade Helsingborg 308 privatbilar/1000 invånare. Motsvarande siffra idag är 357. Siffrorna i kartan visar antal bilar, registrerade på privatpersoner /1000 invånare 1983/2003. 480 460 440 420 400 380 360 340 320 300 Sverige Helsingborg Malmö Lund Det totala antalet bilar /1000 invånare i Sverige och Helsingborg under en 20- årsperiod samt de tre senaste åren från Lund och Malmö. Här ingår även företags- och tjänstebilar. Sverige Helsingborg Malmö Lund 86
Parkeringslösningar Samnyttjande Boendeparkering klaras oftast på kvartersmark på fast reserverade parkeringsplatser. De platser som blir lediga på dagtid kan ej utnyttjas av andra. På motsvarande sätt gäller att platser som används för parkering under arbetstid i privata p-anläggningar, till allra största delen står tomma under kvällar och helger, när behovet av besöksplatser kan vara stort. Om olika grupper omväxlande kan utnyttja samma p- platser blir användningen effektivare, ibland större ibland mindre. Om samnyttjande är möjligt kan krav på antalet parkeringsplatser reduceras. En samnyttjandeberäkning bör göras i varje enskilt fall. Beskattning av fri parkeringsplats Enligt nu gällande skatteregler kan avgiftsfri parkeringsplats i samband med arbete beskattas. Värderingen av förmånen att ha fri parkeringsplats ska göras till marknadsvärdet. Är det avgiftsfritt även för andra än de anställda att parkera på likvärdiga platser nära de platser som arbetsgivare håller med, blir det inget förmånsvärde att beskatta. Bilpooler Hösten 2005 har en första bilpool startats i Helsingborg. Arbete pågår för att ta fram koncept som kan öka intresset att starta fler bilpooler i bostadsområden och bland företagen. 9