Programanalys 2015 Utbildningsprogrammet i miljö och hälsoskydd, magister (60 hp)
Innehållsförteckning Kapitel 1 1 Inledning 1 Princip 3: Programupplägg (Fokus) 2 Princip 7: Integrerat lärande 4 Princip 11: Examination 6 Kapitel 2 7 Kapitel 3 9 Bilagor Bilaga 1: Protokoll senaste programrådsmöte 10 Bilaga 2: Bedömningskriterier för examensarbeten 12
Kapitel 1 Inledning Formalia Verksamhetsbeskrivningen avser läsåret 2014/2015 för magisterprogram i miljö och hälsoskydd, 60 hp. Huvudansvarig för framtagning av verksamhetsberättelsen är Christian Bigler (programansvarig). Programmets stödfunktioner * Programrådet består av Christian Bigler (programansvarig, smk), Maria Karlsson (programstudievägledare), Fredrik Lundmark (Ekologi, miljö och geovetenskap, EMG), Åsa NilssonLindgren (kemi), PerHåkan Sandström (Sigma Civil AB), Chatrin Friman Brantvik (ordinarie student representant åk2), Markus Rebessi (suppleant student representant åk2), Bobby Berglund (ordinarie student representant åk3) och Jonas Ejner (suppleant student representant åk3). Studentrepresentanter för åk1 har inte blivit utsedda ännu. Programrådet träffas minst en gång per termin, vid behov oftare. Programrådet kommer att behandla verksamhetsberättelsen vid sammanträdet i november 2015. Programmets lärare är representerade i programrådet, och har regelbundna möjligheter till utbyte och fortbildning, t.ex. genom EMG s GU fika (varje måndag kl. 14.00), GU dagar på EMG (två gånger per läsår), GU dagen på fakultet (ht2015) samt gemensamma, fakultetsöverskridande MHSlärarluncher (34 gånger per år). Internationalisering * En utresande student till Vietnam i samband med examensarbete med stöd av Minor Field Studies (MFS) progamet. Genomströmning * Relativ få studenter är registrerade på programmet, vilket gör det otydlig att analysera genomströmning. Av fem registrerade studenter ht14 har två avslutad magisterutbildningen (dvs. avslutad kursen examensarbete), ytterligare tre håller på med examensarbete. Externa examensarbeten * Andelen externa examensarbeten på MHS ligger för läsåret 2014/15 på 100 % (6 av 6). Externa partner är båda företag och myndigheter (kommuner, kommunala bolag, länsstyrelser). 1
Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål MHS har genomfört en omfattande mappning av förväntade studieresultat (FSR) mot nationella mål. Alla kursansvariga fick bedöma vilka nationella mål de examinerar (i form av tydliga FSR) på sin respektive kurs. Nedanför redovisas sammanställningen. Fullständig matris finns tillgänglig för samtliga kursansvarige lärare samt EMGs GU funktioner (prefekt, studievägledare, studierektor). Alla nationella mål examineras, men det förekommer skillnader i antal examinationer. MHS Magister FSR baskurser plus exjobb Kunskap och förståelse 1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen (överblick över området som) 5 10 2 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen (fördjupade kunskaper inom vissa delområden) 12 21 3 visa insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete 13 19 4 visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. 7 12 Färdighet och förmåga 5 visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information 11 16 6 visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar 7 13 7 visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar 10 16 8 visa förmåga att muntligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper 8 9 9 visa förmåga att skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper 11 12 10 visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. 1 6 Värderingsförmåga och förhållningssätt 11 visa förmåga att inom huvud området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter 11 13 12 visa förmåga att inom huvud området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga aspekter 12 21 13 visa förmåga att inom huvud området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta etiska aspekter 10 12 14 visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, 1 1 FSR alla 2
15 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används 9 10 16 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 10 10 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg Kursutvärderingar av kurser sker fortlöpande, och publiceras på kurshemsidorna. Uppföljning av kursutvärderingar är en återkommande punkt vid programrådets sammanträde, där programansvarig kan få i uppdrag att föra samtal med andra institutioner resp. kursansvarige att utveckla vissa kurser eller kursmoment. En systematisk analys av studentnöjdhet för Magisterprogrammet saknas, mest pga. valbara kurser utgör 50 % av programmet och enbart ett fåtal (05) registrerade programstudenter. Sammanfattande värdering 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll. 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser. 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår. 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt teoribildning och tillgängliga data samt analyser av dessa är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. Belägg för sammanfattande värdering Kvalitetsarbete inom MHS Magisterprogrammet sker vid olika nivåer (kurser, program), och den omfattande matrisarbete har gett en tydlig bild att nationella mål uppfylls i stor utsträckning. 3
Princip 7: Integrerat lärande 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 MHS har genomfört en omfattande mappning av förväntade studieresultat (FSR) mot nationella mål. Alla kursansvariga fick bedöma vilka nationella mål de examinerar (i form av tydliga FSR) på sin respektive kurs. Alla nationella mål examineras, men det förekommer skillnader i antal examinationer per mål. De målen som enbart examineras ett fåtal gånger kommer att beaktas särskild vid utveckling av kursplaner framöver. Mappning har vissa brister pga studenter har stora valmöjligheter, då programmet består av 15 hp obligatoriska kurser samt examensarbete, vilket innebär att 30 hp kan väljas utan att vi har möjlighet att påverka måluppfyllelsen och progression. MHS magister har potential att utvecklas ytterligare genom att kartlägga och tillgängliggöra kurser som inte ges vid EMG men har tydlig MHS relevans eller koppling. Det handlar om (avancerade) kurser vid till exempel juridiska institutionen, eller institutionen för folkhälsa och klinisk medicin (enheter epidemiologi & global hälsa; yrkes och miljömedicin). Komplettering av programmatrisen från princip 3 Några exempel på pedagogiska lärandesituationer från kurser som studenter läser under magisterprogrammet: I baskursen Hållbar livsmedelsförsörjning (7,5 hp) får studenterna ta del av den mest aktuella forskningen inom området men också redan nämnd typ av myndighetsarbete inom Livsmedelsverket, Jordbruksverket m.fl. Vi gör även studiebesök hos någon livsmedelsproducent (bonde) samt på SLUs anläggning utanför Umeå där studenterna får ta del av aktuell jordbruksforskning. På samma dag kan vi på det sättet besöka både profession och forskningsanläggning. Studenterna får även göra ett eget växtodlingsexperiment som till sin natur är mer forskningsförberedande. Baskursen Riskanalys inom MHS har ett liknande upplägg med blandning av aktuell forskning och mer professionsanknutna delar. Kursen har även en progression från sådant som är enklare att analysera till mer komplexa och globala risker. Till de förra hör att fastställa kritiska gränsvärden för giftexponering och till de senare hör effekter av klimatförändringar, växande global befolkning och livsmedelsförsörjning. Till vår hjälp har vi bjudit in ett antal externa föreläsare där några kommer från myndigheter och andra är forskningsaktiva. Även här går professionen och forskningen alltmer handihand där myndigheter som MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) beställer forskningsunderlag eller hela rapporter från t.ex. FOI. Utöver det finns ett antal valbara kurser som väljs av en betydande andel av programstudenterna. Under kursen Miljöledning teori 7,5 hp får de studerande fördjupa sina metod kunskaper genom att upprätta en projektplan för uppbyggnad och införande av ett certifierat miljöledningssystem för ISO 14001 för ett företag. Under den valbara kursen Samhällsplanering med miljöprofil 7,5 hp får de studerande granska MKB rapporter. I kursen Analys av miljöförändringar 15 hp ingår ett forskningsinriktat projektarbete. I projektet ingår fältstudie med insamling av prover, analys, bearbetning av data, litteratursökning samt sammanställning av resultat. 4
Sammanfattande värdering* 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av kunskap och färdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av kunskap och färdigheter implementeras i läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och färdigheter integreras i programmets kurser Belägg för sammanfattande värdering* I baskurserna berörs aktuell forskning och dess tillämpning inom myndigheter på många olika sätt, båda teoretisk, experimentell och med studiebesök resp. myndighetskontakter. Förmågan att bl.a. uttrycka sig muntligt och skriftligt tränas regelbundet under magisteråret. 5
Princip 11: Examination 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Bedömningskriterier är redovisat i Bilaga 2, och meddelas studenten i samband med kursupptaktsträff. 6
Kapitel 2 * Sammanfattningen har uppdaterats, men bygger i grunden på analysen som gjordes för läsår 2013/14, med undantag för princip 3 som behandlas särskild i år. Princip Nivå Belägg Problemområden och föreslagna åtgärder Princip 1, Grundläggande filosofi Princip 2, Lärandemål Princip 3, Programupplägg Princip 4, Introduktion till yrkesrollen Princip 5, Praktik och projektarbete 4 MHS utbildningen i Umeå är en väletablerad utbildning som har sina motsvarigheter vid andra lärosäten i Sverige. Kopplingar av MHS programmet till näringsliv, offentlig verksamhet och entreprenörer är väletablerad. 4 MHS magister programmet vid Umeå universitet är ett etablerat program med tydliga mål. 4 Den omfattande matrisarbete har gett en tydlig bild att nationella mål uppfylls i stor utsträckning. Kvalitetsarbete inom MHS Magisterprogrammet sker först och främst på kursnivå. 4 Kopplingar av MHS magisterprogrammet till näringsliv, offentlig verksamhet och entreprenörer är väletablerad. Förläsare från yrkeslivet bidrar till undervisningen på campus, och många studenter gör sina examensarbeten i den miljön. 4 MHS programmet har många inslag av projekt och praktikkaraktär under hela utbildningen. Riktlinjer för examensarbete (projektplan, instruktioner till författare, redovisningsseminarier, examination) har under de senaste åren blivit mer tydliga och omfattande, vilket har ledd till en förbättring av kvalitén på examensarbeten. Brister består vad som gäller förankring i den vetenskapliga litteraturen, framförallt pga. examensarbeten är i hög grad tillämpad. Systematisk analys över kurser med MHS koppling som ges vid andra institutioner saknas. 7
Princip 6, Lärmiljöer Princip 7, Integrerat lärande Princip 8, Aktiva lärformer Princip 9, Ämnes och yrkeskunskap Princip 10 Pedagogisk färdighet Princip 11 Examination Princip 12, Programuppföljning 4 Lärmiljö är god och anpassad till behoven av MHS utbildningen. 4 I baskurserna berörs aktuell forskning och dess tillämpning inom myndigheter på många olika sätt, båda teoretisk, experimentell och med studiebesök resp. myndighetskontakter. Förmågan att bl.a. uttrycka sig muntligt och skriftligt tränas regelbundet under magisteråret. 4 När det gäller kursernas pedagogiska utformning så är variationen stor vad beträffar olika aktiviteter som stöd för inhämtning, förståelse och tillämpning av kunskap och utveckling av generiska färdigheter. 4 På kurserna vid MHS magisterprogrammet medverkar många forskare och yrkesverksamma från myndigheter och privata företag. Deras specialistkompetens är viktig och bidrar till att de studerande skall få en förståelse för hur olika miljöoch hälsoskyddsfrågor hanteras, vilka möjligheter till lösningar som finns samt en inblick i vad som kan bli aktuella frågor i framtiden. 4 De flesta lärare har pedagogiska meriter i from av intern utbildning och några kurser vid UPC, mer omfattande meritportföljer samt lärare med lärarutbildning saknas. 4 Det finns en betydande variation av examinationsformer under hela MHS magisterprogrammet. Gemensamma styrdokument vid EMG kring examinationen har framgångsrikt implementerats. 3 Programmet har få programstudenter, men många läser avancerade kurser utan att vara registrerad på Magisterprogrammet. De flesta programstudenter gör sina studier vid sidan om en anställning inom antingen privat eller offentlig sektor i nära sektoriell anslutning 8
Kapitel 3 * MHS magisterprogrammet i Umeå skapades i samband med Bolognareformen, och är nära kopplad till MHS kandidatprogram. Motsvariga utbildningar finns även vid andra lärosäten i Sverige. Kopplingar av MHS programmet till näringsliv och offentlig verksamhet är väletablerad. Förläsare från yrkeslivet bidrar till undervisningen på campus, och många studenter läser t.ex. företags eller myndighetsförlagda praktikkurser eller gör sina examensarbeten i den miljön. Styrkor Omfattande förändringar i samband med UKÄ utvärdering är genomförd, där två baskurser skapades. Aktuella styrdokument som utvecklas kontinuerligt. Utbildning för studenter som läser vidare efter MHS kandidatprogrammet, men även för yrkesverksamma som söker kompetensutveckling i form av MHS magisterprogram. Väletablerad samverkan med utbildningens avnämare inom näringsliv och offentlig verksamhet (i samarbete med MHS kandidatprogram). Svagheter Låg söktryck (06 studenter mellan 20102014), med tendens till ökning under 2015 (8 programstudenter). Antal studenter på avancerade kurser är förhållandevis hög, pga av studenter som läser kurser fristående. Några Prioriteringar MHS magister har potential att utvecklas ytterligare genom att kartlägga och tillgängliggöra kurser som inte ges vid EMG men har tydlig MHS relevans eller koppling. Det handlar om (avancerade) kurser vid till exempel juridiska institutionen, eller institutionen för folkhälsa och klinisk medicin (enheter epidemiologi & global hälsa; yrkes och miljömedicin). Introducera årliga, systematiska programvärderingar. MHS lärargruppen behöver kompetensförstärkning (bevaka EMGs arbete med kompetensförsörjningsplan 20162018) 9
Bilaga 1: Protokoll senaste programrådsmöte Närvarande Christian Bigler (CB), EMG, programansvarig (ordf) Kristina FranssonRosén (KFR), EMG, programstudievägledare (sekr) PerHåkan Sandström (PHS), Sigma, extern ledamot Jenny Tibell (JT), ordinarie stud rep kull 12 Bobby Berglund (BB), suppleant stud rep kull 13 Markus Rebessi (MR), ordinarie stud rep kull 14 Ej närvarande Fredrik Lundmark (FL), EMG, lärarrepresentant Åsa Nilsson Lindgren (ÅNL), kemi, lärarrepresentant Gustaf Nilsson (GN), ordinarie stud rep kull 13 Ärende 1 Fastställande av föredragningslista (CB) 2 Val av protokolljusterare (CB) Beslut/Åtgärd Mötet godkänner föredragningslistan Mötet beslutar att utse Bobby Berglund 3 Föregående protokoll (CB) Protokoll från möte 20141127 läggs till handlingarna 4 Meddelanden/Information (CB) 5 Kursutvärderingar (CB, KF R) a. Praktikkurs ges från vt16 enbart som programkurs b. Kvalitetsmedel pågår för översyn av introduktionen till MHS (integration av kurserna SIM 7,5hp, förberedande kemi 7,5hp, statistiska metoder 7,5hp) c. Söksiffror (i parantes fjolårs motsvarighet) MHS kandidat prio 1: 39 (41), prio 2: 23 (31) sökande MHS magister prio 1: 17 (6), prio 2: 6 (2) sökande d. Introduktion för nya studenter sker den 31/8 (em) samt 1/9 (fm) e. Utspark för 3:or sker den 8:e juni på Rex, EMG stöttar arrangemanget ekonomisk. f. EMG har utlyst ett heltidsvikariat för studievägledning för alla utbildningar på EMG (biogeo, MHS, naturguide) pga av Kristina FransonRosén går i pension och Katarina Stenman flyttar utomlands. Genomgång av kursutvärderingarna för ht14 för följande kurser: Läsår 1: Förberedande kemi, 7,5hp; Samhälle individ & miljö, 7,5hp; Statistiska metoder, 7,5hp, Kemi för MHS område, 15 hp; Läsår 2: Luft & buller 7,5hp, Ekologi % 10
Ärende Beslut/Åtgärd geovetenskap 15hp, Hälsoeffekter 11hp Läsår 3: Miljöfarlig verksamhet 15hp, Byggnader & miljö 7,5hp, Risk, säkerhet & arbetsmiljö, 7,5hp, Lantbruk & djurskydd, 7,5hp Läsår 4: Riskanalys inom MHS, 7,5hp; Hållbar livsmedelsförsörjning, 7,5hp; Miljöledning teori, 7,5hp; Samhällsplanering med miljöprofil, 7,5hp Svarsfrekvensen på några kurser (webbaserade utvärderingar) var låg. 6 Bokpoolen (CB) Ansvarsfrågan för kurslitteratur diskuteras. Lärare rekommenderar att lägga ner bokpoolen och använda kapitalet enligt studenterna önskemål. 7 Övriga frågor (CB) a. MHS har en hög andel externa examensarbeten, men det är inget krav att ha en etern partner. b. Arbetsmiljöfrågor som påverkar studenter rapporteras till programansvarig. Vid protokollet Kristina FranssonRosén Programstudievägledare Justeras Bobby Berglund Studentrepresentant kull 13 11
Bilaga 3: Bedömningskriterier för examensarbeten Betygsunderlag Författare, årtal, titel: Betyg: Betygsdatum: Examinator: Handledare: Betyget baseras på de förväntade studieresultaten och betygskriterierna för G och VG i enlighet med beslutet den 101018. Alla förväntade studieresultat för respektive nivå måste vara uppfyllda Examensarbete avseende kandidatexamen, 15hp FSR och bedömningskriterier för G använda sina ämnesmässiga och vetenskapliga kunskaper och färdigheter för att lösa frågeställningar inom ämnesområdet o Författaren måste använda relevanta delar av hela sin kunskapsbredd från tidigare studier för att lösa uppgiften. Det är t.ex. inte godkänt att strunta i en viss analysmetod om den är av vikt för undersökningen under förutsättning att analysmetoden har ingått i utbildningen. tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt o Undersökningen måste vara upplagd och redovisad på ett konventionellt sätt; Vilken kunskap finns idag om undersökningsområdet (i vissa fall enbart lagtext, eller både lagtext och vetenskapliga undersökningar), vilket är syftet med undersökningen, vilka metoder har använts, vilka resultat har kommit fram, hur dessa resultat passar med vad andra kommit fram till. Allt beskrivet så att alla fakta av betydelse som inte är från ens egen undersökning eller allmänt kända kan hittas igen i referenserna och metoderna beskrivna så att undersökningen går att göra om. planera, utföra, skriftligt och muntligt redovisa samt försvara en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet o Detta ska göras självständigt med handledning (Handledarutlåtande används för bedömningen). Den skriftliga redovisningen ska följa instruktioner till författaren och vara begriplig. Den muntliga redovisningen och försvaret ska följa institutionens riktlinjer för examensarbetsseminarier och vara tydlig och begriplig. 12
kritiskt granska och kommentera ett motsvarande arbete o Författaren ska sätta sig in i ett annat arbete och påpeka generella styrkor och svagheter. Stavfel och liknande påpekas skriftligt i manuskriptet. tillämpa en relevant metod/metoder utifrån aktuell frågeställning o Författaren ska ha använt en metod som föreslagits av handledaren, uppdragsgivaren eller som hon/han själv föreslagit redogöra för och analysera för undersökningen relevanta teorier/metoder/tidigare resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska ha beskrivit och analyserat relevanta teorier och resultat som har direkt med undersökningen att göra kunna utföra ett arbete vars omfattning motsvarar kursens omfattning o Den skriftliga redovisningen skall spegla att författaren har lagt ner heltid på examensarbetet under kurstiden 13
FSR och bedömningskriterier för VG planera, utföra och redovisa ett projekt inom anvisad tid. o Författaren ska ha lämnat in en seminarieversion av exjobbet utan större reella eller formella fel inom tidsramen enligt den godkända projektplanen. Större formella fel är t.ex. om fotnotsystemet för referenser använts. Större reella fel är t.ex. om fler än någon enstaka referens saknas, är felaktig eller otydlig; T.ex. Larsson 2000 är inte detsamma som Larsson och Andersson 2000. självständigt inhämta ny kunskap för att lösa uppgiften o Författaren ska ha skaffat sig ny kunskap som behövs för att lösa uppgiften utan att handledaren påpekat det, i en omfattning som förbättrar rapporten. (Handledarutlåtande används för bedömningen) Se handledarutlåtandet redogöra för och analysera centrala teorier och resultat inom det valda ämnesområdet o Författaren ska beskriva och analysera relevanta teorier och resultat inom ett vidare område än det som har direkt med undersökningen att göra skriftligt och muntligt redovisa en vetenskaplig undersökning med logisk och kommunikativ precision o Examensarbetets olika delar ska hålla en hög logisk och kommunikativ precision. Med logisk precision menas t ex att problemformuleringen är relevant och av betydelse, att frågeställningen är väl underbyggd och att det finns en hög koppling mellan frågeställning, vald metod, resultat och diskussion. Den skriftliga rapporten ska i respektive kapitel beskriva studiens innehåll så att studien kan upprepas. Språket ska i alla delar vara tydligt, relevant och väl anpassat till målgruppen. konstruktivt diskutera det egna arbetet o Författaren ska ha en konstruktiv dialog med opponenten som syftar till att göra examensarbetet bättre. Om opponenten inte kommer med förbättringsförslag måste examinatorn göra detta för att studenten ska kunna nå detta FSR konstruktivt opponera på det andra arbetet o Opponenten ska komma med förslag till förbättringar och kunna diskutera dessa med författaren 14