KÄRNKOMPETENSBESKRIVNING FÖR KYRKANS SKOL- OCH STUDENTARBETARE

Relevanta dokument
5.15 Religion. Mål för undervisningen

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

ETT GEMENSAMT VITTNESBÖRD. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland allmänna riktlinjer. för mission KYRKOSTYRELSEN

Församlingen som samarbetspartner

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Kärnkompetens i kyrkans andliga arbete Godkänd av Kyrkostyrelsen

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

kommunikation2020! utbildning sociala medier budskap dialog växelverkan gemenskap medier 2o2o

UTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN. Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Församlingsvalets Valkompass 2018

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

Ett stort under Plan för konfirmandarbetet Att leva inför Guds ansikte

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Framtidsredogörelse

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Religionsundervisning?

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)

Grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Masterprogram i teologi med inriktning bibelvetenskap 120 högskolepoäng

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church

Lärarakademins kriterier

M E D I A I N M O T I O N

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Hur kan församlingarna samarbeta med yrkesutbildningarna?

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd

Utbildning till socionom, Åbo (ungdomsutbildning) (210 SP)

En relevant kyrka? 11 APRIL Consultants for Strategic Futures.

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

SMRs syn på utvecklingssamarbete

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

RELIGION (KATOLSK) 3 6

VEM VÄGLEDER VÄGLEDAREN? OM ATT ORKA I ARBETSLIVET. FM Ancha Kjerulf Arbetshandledare STOry

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Värderingar Vision Etiska principer

Tim Meier, Alex & Martin/IKON. Församlingsinstruktion

Religion Livsfrågor och etik

FÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version

Tio tumregler för god ekumenik

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Med öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Transkript:

KÄRNKOMPETENSBESKRIVNING FÖR KYRKANS SKOL- OCH STUDENTARBETARE Yrkesbeskrivning Kyrkan och församlingarnas anställda är en närvarande samarbetspartner i många gemenskaper. Utgångspunkten för kyrkans samarbete med läroanstalterna är att påminna om Guds närvaro i läroanstaltens vardag. Skol- och studentarbetarna tjänar alla medlemmar i läroanstaltsgemenskapen utan åtskillnad. Samarbetet med läroanstalterna bygger på jämlikt bemötande, dialog och förtroende mellan kyrkan och läroanstalten. Läroanstalterna utgör vardagsgemenskaper för människor i olika åldrar och livsskeden. 1 Kyrkans skol- och studentarbetare arbetar i många slags varierande verksamhetskulturer. De är införstådda med läroanstalternas verksamhetsidéer och värderingar samt deras samhällstjänande roll. Skol- och studentarbetarnas arbete styrs av läroanstalternas behov. Det viktigaste är att möta grupper och individer i olika situationer och livsskeden. Skol- och studentarbetarnas grundläggande uppgifter består i att: främja människovärdet och värderingar som jämlikhet, rättvisa och kärlek till nästan möjliggöra en andlig gemenskap och positiv religionsfrihet i enlighet med läroanstalternas verksamhetsprinciper stärka delaktigheten och främja en sund gemenskap och individuellt välbefinnande stödja värdefostran och en omfattande yrkesmässig, vetenskaplig och konstnärlig bildning. Arbetet förutsätter dialog och samarbete med personal- och studentgrupperna, studentorganisationerna, studenthälsofrämjandet inom offentliga och tredje sektorn och de religiösa samfunden. Kyrkans skol- och studentarbetare förutsätts kunna möta människor som individer och som delar av en gemenskap. De ska främja gemenskapens och dess medlemmars välbefinnande samt gemenskapen vid läroanstalten. De ska behärska bland annat de centrala metoderna för själavård, krisverksamhet och främjande av student- och arbetshälsa samt samhällsarbets- och undervisningsmetoder som främjar livsbalans. 1 År 2009 hade yrkesläroanstalterna, yrkeshögskolorna och universiteten cirka 450 000 examensstuderande

Läroanstaltsmiljöerna förutsätter att kyrkans skol- och studentarbetare kan fungera i sakkunnigorganisationer och att de förstår hur ekonomiska, politiska och kulturella strömningar inverkar på läroanstalterna. Kyrkans medarbetare kan tillämpa sitt teologiska och etiska kunnande och sin värdekompetens i olika situationer och gemenskaper. Av skol- och studentarbetarna krävs förutom yrkeskunnande även initiativförmåga, kreativitet, förändringsförmåga, omdöme och förmåga till självständigt arbete. 2 Den mångsidiga arbetsmiljön kräver också att de har en stark professionell ansvarskänsla och ett etiskt arbetssätt. Skol- och studentsamarbete utförs dels som huvudsyssla, dels som en del av annat arbete. Skol- och studentarbetarna består av präster, diakoner, ungdomsarbets-ledare, specialungdomsarbetsledare, kantorer och kyrkomusiker. Behörighetskraven för varje tjänst anges i respektive beskrivning av kärnkompetensen. Kärnkompetensområdena och deras innehåll Kärnan i kyrkans skol- och studentarbetares kompetens är förmågan att kontextuali-sera teologin och möta människor som individer och som medlemmar i läroanstaltsgemenskaperna. Till kärnkompetensområdena för en skol- och studentarbetare hör pedagogisk kompetens, samverkanskompetens och samhällelig kompetens, andlig kompetens samt organisations- och utvecklingskompetens (FIGUR). Skol- och studentarbetaren utvecklar sin kompetens enligt kraven i den specifika arbetsmiljön och tillämpar sin kärnkompetens i olika läroanstaltsmiljöer. 2 Snellman, T. 2011: Diakoniatyötä oppilaitoksessa? Utredning av diakoniarbetets möjligheter vid ett antal läroanstalter i Vanda.

FIGUR Kärnkompetensbeskrivning för kyrkans skol- och studentarbetare

P e d a g o g i s k k o m p e t e n s Individens tillväxt, utveckling och välbefinnande - ha insikter i allmänna och specifika drag i den individuella utvecklingen - vara förtrogen med de allmänna teorierna och uppfattningarna om fostran - förstå den individuella tillväxtens och olika delområdens betydelse för människans utveckling och välbefinnande Etisk fostran - kunna ge värdefostran som en del av all fostran - kunna ge etisk fostran - förstå den etiska grunden för fostran och arbetets kulturbundenhet - vara medveten om de etiska dimensionerna av olika fenomen, frågor och situationer i vardagen Handledning, undervisning och utbildning - förstå undervisningens och handledningens flerdimensionella och övergripande karaktär - identifiera olika typer av lärande - besitta mångsidig, målinriktad och metodisk kompetens i handledning, undervisning och utbildning Grupphandledning - identifiera lagbundenheter i gruppkommunikation - planera, genomföra och utvärdera målinriktad grupphandledning - behärska mångsidiga metoder som stödjer delaktighet - inse betydelsen av grupptillhörighet S a m v e r k a n s k o m p e t e n s o c h s a m h ä l l e l i g k o m p e t e n s Samhälleliga och kulturella förändringar - identifiera samhälleliga och kulturella förändringar och förstå deras verkningar i utbildningen och kyrkans arbete - identifiera förändringsfaktorer i arbetslivet Utbildningspolitiken och utbildningssystemet - känna till utbildningssystemet och utbildningens lagstiftning och förvaltning - förstå de samhälleliga målen och ramvillkoren för utbildning - identifiera trender i den nationella och internationella utbildningspolitiken Läroanstaltens arbetsmiljö och kulturella miljö

- identifiera särdrag i läroanstaltens arbetsmiljö och kulturella miljö och förstå särdragens konsekvenser för läroanstaltsgemenskapen - förstå särdragen i de varierande läroanstalternas och kyrkans arbetsmiljöer - kunna bedöma och utveckla det egna arbetet i samband med förändringar i läroanstaltsgemenskapen Multidisciplinärt arbetssätt, delad expertis, nätverkande, case management - behärska smidig kommunikation och olika arbetssätt i multidisciplinära nätverk - känna till servicesystemen för studenter och ha förmåga att utveckla dem - behärska case management - flexibelt kunna utnyttja informations- och kommunikationstekniska lösningar Stödjande av delaktighet och kollektivt välbefinnande - främja och stärka studenternas delaktighet - identifiera och påverka kopplingar mellan individens välbefinnande, grupptillhörighet och hantering av vardagen A n d l i g k o m p e t e n s Religioner, livsåskådningar, ekumenik och religionsdialog - klara av den växelverkan som krävs i mångreligiösa och mångkulturella arbetsmiljöer - identifiera religiösa fenomen - vara förtrogen med de olika skedena i människans andliga utveckling (barndom, ungdom, vuxenålder) och förstå aktuella religiösa fenomen och livsåskådningsfenomen - kunna främja ekumenisk dialog och dialog mellan olika religioner Gudstjänstliv och kyrkliga förrättningar - vara insatt i kyrkoåret, gudstjänsttraditionen, de kristna symbolerna, psalmerna och den övriga musiken samt bönelivet - behärska kontextuell utveckling av gudstjänstlivet - kunna tillämpa Bibeln och kyrkans lära på människors livssituationer i gudstjänster och kyrkliga förrättningar - kunna förverkliga kyrkliga förrättningar utifrån människors livssituationer Själavård, krisarbete - behärska metoderna för psykosocialt stöd och känna till strukturerna för psykosocialt stöd och psykosociala tjänster - identifiera kriser och andliga frågor i människors liv - ge individer och grupper stöd i sökandet efter meningen med livet och stödja en holistisk utveckling

- förstå olika kollektiva och individuella kriser och deras faser och behärska krisarbete i praktiken - behärska arbetshandledningens metoder O r g a n i s a t i o n s - o c h u t v e c k l i n g s k o m p e t e n s Förändringar i arbetsmiljöer, expertisutbyte mellan organisationer - känna till läroanstalts- och församlingsorganisationernas verksamhetssätt - utbyta expertis över organisationsgränserna och utveckla nätverkssamarbete - utveckla kyrkans samarbete med läroanstalterna på regional, nationell och internationell nivå Planering, tillämpning och utveckling av kyrkans och läroanstalternas arbete - känna till kyrkans och läroanstalternas grundläggande uppgift, mål och verksamhet - kunna planera, utveckla och anpassa arbetet i förhållande till arbetsmiljön och förändringar i denna Skol- och studentarbetarens yrkesutveckling, yrkesidentitet och reflektionsförmåga - kunna upprätthålla och utveckla yrkeskompetensen - vara medveten om den egna personliga tillväxten - känna den egna yrkesidentiteten i olika läroanstalts- och församlingsgemenskaper - behärska undersökande, experimentella och utvärderande arbetsgrepp Skapande och förnyande av en etisk verksamhetsgrund - kunna utöva professionell, etisk verksamhet - kunna främja ett etiskt högklassigt samarbete med läroanstalterna