Översikt av läget och uppdatering av jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi. för fritidsfisket

Relevanta dokument
ansvarsfullt vattenägande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

RP 118/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

Skriv ditt namn här

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

En miljon vattenägare i tusen sjöars land

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om fiske

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2011 rd. är så splittrad. Företagarna inom fisketurismen. för att de ska kunna erbjuda sina

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Fiska med ett tillstånd i så gott som hela landet.

Utlåtande om förslag till Lag om fiske

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Policy Brief Nummer 2010:1

Kommittédirektiv. Översyn och revidering av fiskelagstiftningen. Dir. 2006:91. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2006

Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI Version

RP 271/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

En ljusare framtid för fisk och fiskare

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Rekommendation till RÅDETS BESLUT

BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Vad ska nyttjande och vårdplanen innehålla? Nya nyttjande och vårdplanerna

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Ansökan Stöd till fiskerinäringen Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Utveckling av landsbygden i Nyland

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Lite förvaltningsnostalgi Anno 1998

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Utveckling av landsbygden i Nyland

Mall för genomgång av urvalskriterier

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Sveriges Fiskevattenägareförbund

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Information om nätverksaktiviteter

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

1993 rd - RP 179 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA ~'NEHÅLL. fiskeområdena, fiskerihushållningens rådgivningsorganisationer

Nationell fiskvägsstrategi Statsrådets principbeslut

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Skogvårdsrekommendationer Presentation 2016

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Skriv ditt namn här

Förordning om offentlighet och god informationshantering i myndigheternas verksamhet /1030

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 130/2015 rd. I denna proposition föreslås att lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras.

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Fiskeribyrån, N30

Dnr 1456/22/2010 Avdelningen för finansförvaltning Författningsnummer 59/10 Enheten för utbetalning av stöd

Varför övervakas fisket?

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

Projektplan för Landsbygdsnätverkets inriktning fiske och vattenbruk

Översyn av styrdokument och utarbetande av digitaliseringsprogram för Stockholms stad

JJIL Stockholms läns landsting

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Verksamhetsplan 2014

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

NYKARLEBY FISKEOMRÅDE Styrelsen 1 / 2014

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

VÄRLDSARVET SÖDRA ÖLANDS ODLINGSLANDSKAP

Internationell strategi Sävsjö Kommun

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning

VASA STAD DATASÄKERHETSPOLICY

Att öka förtroende. Verksamhetsplan

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Transkript:

Översikt av läget och uppdatering av jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi för fritidsfisket

Layout: Kirsti Pohjapelto Pärmbilder: Roni Selén

Inledning Den utvecklingsstrategi för fritidsfisket som utarbetades av jord- och skogsbruksministeriet i slutet av 2001 är ett dokument för styrning av fritidsfiskets förvaltning samt forskning och organisationsverksamhet inom sektorn. Strategin kompletterar jord- och skogsbruksministeriets naturresursstrategi. I utvecklingsstrategin ställs riktlinjer för verksamheten fram till 2010. På grund av den snabba utvecklingen inom fiskerihushållningen uppdaterades strategin. I samband med uppdateringen gjordes en översikt av läget för realiserandet av strategin och sammanställdes en uppdaterad strategi för utvecklingen av aktuella mål åren 2007 2010.

Foto: Petri Artturi Asikainen/Gorilla

Centrala mål för strategin De centrala mål för fritidsfisket fram till 2010 som presenteras nedan grundar sig på de ursprungliga målen för fritidsfiskets utvecklingsstrategi. I dem har dock sådant som realiserats fram till utgången av 2006 samt nya utmaningar som förändringar i verksamhetsmiljön fört med sig beaktats. Mål: Fritidsfisket utnyttjar mångsidigt och hållbart i första hand fiskbestånd som förökas på naturlig väg. Förvaltningen av fiskbestånden är planmässig och grundar sig på behov. Resultaten följs upp systematiskt. Vattendragens tillstånd bibehålls oförändrat eller förbättras och fritidsfisket främjar för sin del denna utveckling. Fritidsfisket bevaras också i det urbaniserade samhället som ett betydelsefullt finländskt naturintresse. Fritidsfisket skapar möjligheter för en konkurrenskraftig näringsverksamhet. Samarbetet mellan organisationerna inom fritidsfiskesektorn och fiskesektorn i sin helhet fungerar och förutsättningarna för verksamheten är tryggade. Åtgärder och utvecklingsprojekt I dokumentet med lägesöversikten för utvecklingsstrategin och uppdateringen av denna presenteras utvecklingsprojekt inklusive åtgärder för hur respektive mål ska uppnås inom åtta temaområden.

Bevarande och stärkande av fiskbestånden Projekt: Bevarande av fiskbeståndens mångfald och stärkande av försvagade bestånd. 1 Åtgärd För att skydda försvagade bestånd effektiveras regleringen och styrningen av fisket. örvaltningsplaner utarbetas för fiskbestånd som är i behov av särskild omsorg och odlingsprogrammens tidsenlighet säkerställs. Utnyttjandet av fiskbeståndens naturliga förökning i vården av fiskbestånden främjas. För att förbättra resultaten vid utsättning av sättfisk och bevara fiskbeståndens mångfald utvecklas fiskodlings- och utplanteringsverksamheten samt sättfiskens kvalitet. Genom reglering av fisket förebyggs negativa effekter av selektivt fiske på fiskbestånden och dessas mångfald. Foto Johannes Sipponen/Kuvaus.fi

Vård av tillståndet i fiskens livsmiljöer Projekt: Iståndsättningen av strömdrag och sjöar fortsätter. 2 Åtgärd De fiskeriekonomiska iståndsättningarna av strömdrag fortsätter. Närsaltsbelastningen i eutrofierade sjöar decimeras bl.a. genom iståndsättning av avrinningsområden. Fiskfaunans struktur förbättras genom vårdande fiske i sjöar där denna metod lämpar sig bäst. Fiskeriförvaltningens anvisningar för iståndsättningsverksamheten revideras. Foto: Olli Koponen/LKA/Kuvaliiteri

Säkerställande av mångsidiga fiskemöjligheter och bevarande av fritidsfiskarunderlaget 3 Åtgärd Projekt: Bevarandet av fiskemöjligheterna säkerställs och ungdomsarbetet fortsätter. För att bevara fiskemöjligheterna främjas utvecklingen av mångsidiga fiskeplatser och förbättras möjligheterna att komma ut på vattnen. De organisationer som svarar för utvecklingen av fritidsfisket breddar sitt samarbete med skolor, särskilt med skolornas eftermiddagsklubbar. Bildandet av nätverk med andra naturintresseorganisationer för ungdom intensifieras i form av gemensamma projekt. Fritidsfiskets organisationer planerar tillsammans fiskerelaterad utbildning för ledare inom naturintresseorganisationer och sammanställer nytt kursmaterial. Foto: Roni Selén

Främjande av fisketurism Projekt: Fisketurismens position som en företagsekonomiskt lönsam näring konsolideras. 4 Åtgärd De finländska fisketurismtjänsternas allmänna trovärdighet stärks genom samarbete på bred bas och projektarbete samt genom forskningsresultat. Fisketurismen utvecklas enligt den riksomfattande strategin för turismen i anslutning till vattenelementen, men som en fristående grupp av topprodukter. Grundförutsättningarna för fisketurismen beaktas kraftfullare än tidigare i produktsamarbetet. Projektarbetet fokuseras till områden, som har gynnsamma naturliga förutsättningar för bedrivande av fisketurism. Anslag fokuseras till projekt för övergripande gemensam marknadsföring av fisketurism ävensom till direkta företagsstöd. Nyttjande av länsvisa spinnfisketillstånd, som i väsentlig grad anknyter till fiskeguidernas verksamhet, möjliggörs genom att bereda en ändring av lagen om fiske. En grundläggande utredning av tillståndet inom fisketurismnäringen och ett handlingsprogram för utvecklingen av denna utarbetas.

Omsorg om sektorns resurser Projekt: Fritidsfiskesektorns basfinansiering säkerställs. 5 Åtgärd Åtgärder vidtas för att få till stånd ett årligt separat anslag i statsbudgetens moment för främjande av fiskerihushållningen i och för utbetalning av ersättningar till ägarna av fiskevatten för nyttjandet av rätten till mete och pilkfiske. En utredning utförs av hur befolkningens åldrande inverkar på fiskeintresset och inflödet av fiskevårdsavgifter. Med tanke på en totalrevision av lagen om fiske utförs en kartläggning av eventuella behov av en ändring av 88 och 91 i lagen. Finn Fiskare Foto: Ky H. & R. Ahtiainen

Utveckling av informationsförvaltningen Projekt: Informationsförvaltningen inom fritidsfiskesektorn utvecklas. 6 Åtgärd Kopplingarna mellan sektorns datasystem förbättras. Datasystemet för fiskerinäringsskyldigheter och fiskutplanteringar utvecklas för ärendenas behandlings, verkställighets och övervaknings del, vartill arkiveringen av dokument förbättras. Systemen för uppföljning och kontroll av fiskbestånden harmoniseras och möjligheterna att utnyttja dessa data mellan olika aktörer inom sektorn förbättras. En enhetlig registrering av fiskeriekonomiska iståndsättningar inleds. Info om fisket på nätet

Utveckling av fiskets övervakning Projekt: Fiskets övervakning effektiveras och övervakningens juridiska grunder ses över. 7 Åtgärd Åtgärder vidtas för att höja det ordningsbot som ska föreläggas vid olovligt fiske. Samarbetet mellan närbelägna fiskeområden vid övervakningen av fisket utökas. Utvecklingen av utbildningssystemet för fiskeövervakare fortsätter. Åtgärderna för att grunda ett övervakningsregister och revidera rekvisitet fortsätter. Lagstiftningen om övervakning uppdateras till den del den gäller övervakningsverksamhetens juridiska reglering. Fiskeövervakarnas ställning i egenskap av personer som sköter offentliga förvaltningsuppgifter klarläggs. KALASTUS KIELLETTY, MYÖS ONKIMINEN JA PILKKIMINEN, MUILTA KUIN LUVAN SAANEILTA. KL 11, UUDENMAAN KALASTUS- PIIRIN PÄÄTÖS N:o 119/111 UuK 1984. Maatalouskoneiden tutkimussäätiö Vakolan eränkävijät ry Foto: Heikki Ilaskari/LKA/Kuvaliiteri Fotobehandling: Kirsti Pohjapelto

8 Åtgärd Totalreformen av lagen om fiske Projekt: En totalreform av lagen om fiske inleds. En arbetsgrupp tillsätts för att bereda ett förslag till en totalreform av lagen om fiske. Foto: Roni Selén

Ansvariga parter och finansiering På grund av fritidssektorns omfattning vilar ansvaret för utvecklingen av den på många parter. En del av de presenterade utvecklingsåtgärderna ingår åtminstone till vissa delar i andra förvaltningsområdens eller aktörers ansvarsområden. Verkställandet av åtgärderna förutsätter därför samarbete mellan de ansvariga parterna. Centrala ansvariga parter utöver jord- och skogsbruksministeriet för verkställigheten av programmet är bl.a. TE-centralernas enheter för fiskerinäringen, fiskerinäringens rådgivningsorganisationer, fiskeområdena, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, miljöförvaltningen och centralen för turistfrämjande. Utvecklingsprojekten har lagts upp på ett sådant sätt, att en stor del av de i samband med projekten nämnda åtgärderna kan realiseras med stöd av finansieringskällor som redan existerar. Uppföljning Jord- och skogsbruksministeriet svarar för organiserandet av uppföljningen av programmet.