Remissvar - förslag på förvaltningsplan., miljökvalitetsnormer. miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning

Varbergs kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll 2015-04-28 3 Ks 68 Dnr KS 2015/0105 Remissvar - förslag på förvaltningsplan., miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvens beskrivning för Västerhavets vattendistrikt Beslut Kommunstyrelsen beslutar att - skicka yttrande daterat den 2S april 2015 till Vattenmyndigheten som svar från Varbergs kommun på förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt - paragrafen justeras omedelbart. Förslag till beslut på sammanträdet Harald Lagerstedt (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beskrivning av ärendet Sedan år 2000 arbetar alla länder i EU med en gemensam vattenpolitik, enligt Ramdirektivet för vatten. Ramdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Arbetet sker i sexårscykler och inför den kommande sexårscykeln, 2015-2021, har Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt upprättat förslag på förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för distriktet. Förslagen är ute på samråd hos de myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner som är berörda av förslaget och pågår mellan 1 november 2014 och 30 april 2015. Samrådet innebär en möjlighet för Varbergs Kommun att lämna remissvar angående de föreslagna åtgärder som riktas till berörda aktörer inom kommunens geografiska område och därmed även påverkar Varbergs kommun. Genom dessa svar kan det vara möjligt för kommunen att underlätta det egna arbetet under den kommande arbetsperioden. Hamn- och gatunämnden, byggnadsnämnden och Vatten och Miljö i Väst AB, VIVAB, har yttrat sig i ärendet. Yttrande Samhällsutvecklingskontoret har i tjänsteutlåtande den 23 april 2015 föreslagit att skicka yttrande daterat den 23 april 2015 till Vattenmyndigheten som svar från Varbergs kommun på förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt. Utdrags bestyr kan de Datum

Varbergs kommun Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll 2015-04-28 4 Varbergs kommun är positiv till, och ställer sig bakom intentionerna i ramdirektivet för vatten, nämligen att värna om och genom olika åtgärder förbättra vattnets status. Däremot ställer sig kommunen frågande till hur direktivet ska implementeras, vilket framgår i yttrande daterat den 23 april 2015. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 28 april 2015, 186. Protokollsutdrag: Samhällsutvecklingskontoret Hamn- och gatuförvaltningen Byggnadsnämnden Vatten och Miljö i Väst AB Vattenmyndigheten Utdrags bestyrkande Datum

YTTRANDE 1 (5) 2015-04-28 Dnr: KS 2015/0105-9 Vattenmyndigheten Västerhavet Kommunledningskontoret Jan Malmgren, 0340-881 08 Remissvar - Förslag på förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Västerhavets vattendistrikt V ar bergs kommun har tagit del av remissmaterialet och har i yttrande med tillhörande bilagor gjort en genomlysning av materialet och dess konsekvenser för Varbergs kommun. Allmänna synpunkter Varbergs kommun är positiv till, och ställer sig bakom intentionerna i ramdirektivet för vatten, nämligen att värna om och genom olika åtgärder förbättra vattnets status. Däremot ställer sig kommunen frågande till hur direktivet ska implementeras, vilket framgår i yttrandet. Sverige har valt en hög ambitionsnivå för genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Detta är berömvärt, men förpliktigande. Flera av de ansvarsområden som Vattenmyndigheten pekar ut åligger Sveriges kommuner, som har att utöva tillsyn, skärpa krav, skydda, förbättra sin planering, samverka, genomföra åtgärder och rapportera så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs och att vattnets kemiska och ekologiska status förbättras. Kommunerna har bara delvis rådighet över de frågor som behandlas i vattendirektivet. I många fall krävs ändringar av lagar och förordningar för att kommunen ska kunna göra ett bra arbete i linje med ramdirektivet, exempelvis i tillsynsarbetet. I andra fall krävs samverkan med andra aktörer, som i många fall har helt motstridiga intressen, för att kommunen ska kunna verka i enlighet med ramdirektivet. Samtidigt saknas också incitament och finansiella stöd som kommunen och andra aktörer kan söka medel från för att genomföra konkreta åtgärder. Det finns med andra ord mycket som kommunerna kan ställa sig kritiska till. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) menar i sitt yttrande till Vattenmyndigheterna att det finns flera systemfel i hur vattendirektivet är tänkt att implementeras, och anser till och med att hela arbetet är ett klassiskt exempel på svensk överimplementering. De menar att regeringen måste ta ansvar för åtgärder och finansiering, och att Sverige är unikt med att låta miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med så stora konsekvenser för samhälle och miljö fastställas i frånvaro av politiska beslutsprocesser. SKL menar vidare att kommunerna inte kan åläggas åtgärder för att utföra Sveriges åtaganden utan att det först klarlagts vad åtgärderna kommer att kosta och hur de ska finansieras. Problemen är orimligt stora POSTADRESS BESÖKS ADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POST ADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15,Östra 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg 0340-67 64 52 www.varberg.se

2 (5) 2015-04-28 Dnr: KS 2015/0105-9 för att lösa utan offentlig finansiering. Varbergs kommun ställer sig bakom yttrandet från Sveriges Kommuner och Landsting. Till detta kan läggas att Varbergs kommun månar om ett rikt och varierat lokalt näringsliv, vilket inkluderar ett levande skogs- och jordbruk. Självfallet önskar kommunen att markägare tar ett fortsatt aktivt ansvar för att delta i arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i våra sjöar, vattendrag och i havet, som man gör tex genom arbetet med Greppa näringen. Vi ser att de ökade krav som ställs i vattendirektivet och utebliven offentlig finansiering för åtgärder riskerar att slå ut delar av den lokala näringen, vilken är förutsättningen för ett rikt och varierat kulturlandskap där markerna fortsatt hävdas och producerar livsmedel. Dessa farhågor måste därför ytterligare vägas in i genomförandet av vattendirektivet. Varbergs kommun arbetar redan idag med att beakta vattenfrågorna. Det sker inom ett flertal verksamheter där tillsyn, skydd, planering, förvaltning, exploatering etc. ingår. För att ytterligare implementera intentionerna i vattendirektivet har kommunstyrelsen ett uppdrag från fullmäktige att arbeta fram en koncernövergripande vattenplan som särskilt redovisar ansvar, roller och arbetssätt för att hantera de åtaganden som lagts på kommunen. Kommunen ser flera problem med intentionen att nå förbättrad vattenstatus under kommande förvaltningscykel, vilket tydligt bör framgå i åtgärdsprogrammet. De åtgärder som beskrivs omfattar stora systemförändringar som är både underfinansierade och tar lång tid att se effekterna av. Kommunen ställer sig därför frågande till om det ens finns en teoretisk möjlighet att nå de målsättningar som målas upp. Som en generell synpunkt till åtgärdsprogrammet vill Varbergs kommun därför se en utökad dialog med Vattenmyndigheten om vad som är rimligt att nå, och hur tidplanen kan justeras/förlängas. När det gäller de åtgärder som räknas upp i åtgärdsprogrammets bilaga 1, noterar kommunen att dessa inte är bindande, vilket är bra. Varbergs kommun ser bilagan som en utmärkt katalog fylld med exempel på vad som skulle kunna genomföras med offentlig finansiering. Det saknas dock information om vem som förväntas utföra de fysiska åtgärderna. Specifika synpunkter I bilagda underlagsrapport redovisas synpunkter och svar på de frågor Vattenmyndigheten önskar få särskilt belysta. Dessa synpunkter är framtagna med konsultstöd men Varbergs kommun tar dem till sina egna och lämnar därför detta som del av yttrandet. I nedanstående löptext tar kommunen upp ett urval av synpunkter som är särskilt angelägna, men det heltäckande materialet finns i bilagan.

3 (5) 2015-04-28 Dnr: KS 2015/0105-9 Punkt 2.1.1. s. 7: Svar på särskilda frågor i Förvaltningsplanen (fråga 1) Gällande kommunens ansvar anges tydliga åtgärdspunkter i åtgärdsprogrammet. Hur åtgärderna ska finansieras är dock oklart i flera fall och kommunen anser inte att åtgärderna ryms inom befintlig kommunal budget. Ibland saknas även lagrum för att genomföra åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormerna uppnås. Kommunens bedömning är att åtgärdstakten i kommunen i dagsläget är för låg för att miljökvalitetsnormerna ska nås inom utsatt tid. För att öka takten i åtgärdsarbetet bedömer kommunen att det behövs stöd med statlig finansiering och ett ökat lagstöd för åtgärderna. Punkt 2.1.1. s.8: Svar på särskilda frågor i Förvaltningsplanen (fråga 2) Förvaltningsplanen har tydliga rubriker, struktur och text i arbetet. Sammantaget är materialet så omfattande att det i sig bidrar till en otydlighet, med många repetitiva avsnitt och onödigt svåra formuleringar och hänvisningar. Kopplingen till kommunen kan förtydligas. Det är otydligt vilka åtgärder som skall genomföras inom befintlig budget samt på vilket sätt kommunen kan få statliga stöd för åtgärder. Punkt 2.3.1.1. s.9: Kommunerna åtgärd lb Vid oexploaterade förorenade områden saknas ofta en verksamhetsutövare och det är därmed svårt att praktisera principen om att förorenaren ska betala. Om kommunen tvingas finansiera utredningar och åtgärder går detta arbete mycket långsamt p.g.a. att den typen av resurser helt enkelt saknas. Varbergs kommun har fått statlig finansiering för enstaka områden, men främst för exploaterad mark som ska omvandlas. För att kommunen ska ha möjlighet att utreda samtliga områden och utföra åtgärder för att kunna nå miljökvalitetsnormerna innan 2021 behöver dock takten öka, och då krävs finansiering från staten. Framtagande av styrmedel (Naturvårdsverket Åtgärd 3) måste få stor prioritet för att kommunerna ska kunna genomföra föreslagna åtgärder. Punkt 2.3.1.1. s.10: Kommunerna åtgärd 5b I förordningen (2001 :554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten anges att varje länsstyrelse ansvarar för att kontroll äger rum av kvaliteten på fisk- och musselvatten inom länet. I förordningens 5 anges dock att bestämmelserna i förordningen om musselvatten tillämpas på de musselvatten i Västra Götalands län som länsstyrelsen föreskriver. Detta innebär att det i förordningen finns en oklarhet i vad som gäller för Hallands län. När det gäller musselodlingar för humankonsumtion har Livsmedelsverket ansvar för att öppna och stänga områden för skörd. Livsmedelsverkets provtagning gäller dock enbmi de produktionsområden som pekats ut enligt bestämmelser i förordningen. Eftersom inga produktionsområden kan pekas ut i Halland är det därmed omöjligt för Varbergs kommun att verka för etablering av musselodlingar för humankonsumtion enligt nuvarande förordning. Kommunen anser att det krävs en ändring av förordningen för att V ar bergs kommun ska kunna prioritera åtgärder som leder till etablering av storskaliga musselodlingar.

4 (5) 2015-04-2$ Dnr: KS 2015/0105-9 Punkt 2.3.1.1. s.12: Kommunerna åtgärd 9 Det framgår att åtgärden skall göras i samråd med berörd länsstyrelse och med Trafikverket. Det framgår dock ej om kommunen ska finansiera inventering, planering och genomförande av åtgärd eller om kommunen får finansiering från Trafikverket. Här önskar vi oss ett förtydligande. Punkt 2.3.1.2. s.13: Allmänna synpunkter Bilaga 1 Åtgärdsförslag mot miljögifter saknas i berörda avrinningsområden, med undantag för Viskan. Förbättringsbehov gällande miljögifter finns dock i vattensystemen. Det bör framgå vem som ansvarar för att ta fram åtgärdsförslag mot miljögifter och vem som sedan bär ansvar för att dessa fysiska åtgärder genomförs. Punkt 2.3.4. s.15-17: Remissvar för åtgärdsområden inom Varbergs kommun Det saknas generellt uppgifter om vilka åtgärder som ska prioriteras, vilka finansieringskälloma är samt vem som bör genomföra de fysiska åtgärderna. Punkt 2. 3. 3. 4. s.17: Viskan gällande åtgärder mot främmande arter Varbergs kommun har i dagsläget inga medel avsatta för åtgärder mot främmande arter och expertkunskap finns inte inom kommunen. Detta leder till att V ar bergs kommun inte har möjlighet till så snabba insatser som efterfrågas inom arbetet med främmande invasiva arter. För att Varbergs kommun ska kunna bedriva ett effektivt arbete mot främmande invasiva arter förutsätter kommunen att det finns medel avsatta för kommunen att söka för sådana åtgärder. Så länge sådant saknas anser vi att Länsstyrelsen ska vara samordnande för sådana insatser. Samråd V ar bergs kommun har tagit del av remissmaterialet och genom ett uppdrag till konsult gjort en genomlysning av dess konsekvenser för Varbergs kommun (bilaga 1). Egna yttranden har lämnats av Vatten & Miljö i Väst AB, Vivab (bilaga 2), byggnadsnämnden (bilaga 3) och hamn- och gatunämnden (bilaga 4). Inför yttrandet har även synpunkter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hämtats in. VARBERGS KOMMUN Kommunstyrelsens ordförande

5 (5) 2015-04-28 Dnr: KS 2015/0105-9 Bilagor Bilaga 1. Underlag till Varbergs kommun inför remiss av samråd till Vattenmyndigheten för Västerhavets Vattendistrikt (2015-04-23). Ömborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Bilaga 2. Yttrande på remiss på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021, Vatten & Miljö i Väst AB, VIVAB Bilaga 3. Yttrande på förslag förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande konsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Byggnadsnämnden, Varbergs kommun Bilaga 4. Yttrande på förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt, Hamn- och gatunämnden, Varbergs kommun

Bilaga 1. Underlag till Varbergs kommun inför remiss av samråd till Vattenmyndigheten för Västerhavets Vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Ann Bertilsson, Tina Kyrkander & Jonas Örnborg Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2015:05 2015-04-23 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg (Örnborg Kyrkander AB) Sammanställning och rapportskrivning: Ann Bertilsson, Tina Kyrkander & Jonas Örnborg Rapportgranskning: Jonas Örnborg Uppdragsgivare: Varbergs Kommun genom ÅF Uppdragsgivarens ombud: Magnus Källström, Jan Malmgren 2

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bakgrund - samråd... 4 1.1. Beskrivning av ärendet... 4 1.2. Remissunderlag... 4 1.3. Största utmaningarna i distriktet samt exempel på åtgärder... 5 1.4. Åtgärder riktade direkt till kommunerna... 6 1.5. Frågor att ta ställning till... 6 2. Förslag på remissvar... 7 2.1. Förvaltningsplanen... 7 2.1.1. Svar på särskilda frågor i Förvaltningsplanen... 7 2.2. Miljökvalitetsnormerna... 8 2.3. Åtgärdsprogrammet med Bilaga 1 & VISS... 8 2.3.1. Allmänna synpunkter... 8 2.3.1.1. Åtgärdsprogrammet... 8 2.3.1.2. Bilaga 1... 12 2.3.1.3. VISS... 13 2.3.2. Sakfel gällande Åtgärdsprogrammet, Bilaga 1 & VISS... 14 2.3.3. Svar på specifika frågor i Åtgärdsprogrammet... 14 2.3.4 Specifika synpunkter för åtgärdsområden i kommunen enligt Bilaga 1... 15 2.3.3.1. 14. Himleån... 15 2.3.3.2. 17. Kustnära områden mellan... 16 2.3.3.3. 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal... 16 2.3.3.4. 38. Viskan... 16 2.3.3.5. 41. Västerhavet kustvatten... 17 2.3.3.6. 42. Ätran... 17 3

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Underlag till KSAU inför möte 2015-04-21 Remiss av samråd gällande förslag på Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram (inkl. Bilaga 1 & VISS) för Västerhavets vattendistrikt 1. Sammanfattande bakgrund - samråd 1.1. Beskrivning av ärendet Sedan år 2000 arbetar alla länder i EU med en gemensam vattenpolitik, Ramdirektivet för vatten. Ramdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning via Miljöbalken och Vattenförvaltningsförordningen. Arbetet sker i sexårscykler och inför kommande sexårscykeln, 2015 2021 har Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt upprättat förslag på Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram för distriktet. Förslagen är ute på samråd hos de myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner som är berörda av förslaget och pågår mellan 1 november 2014 och 30 april 2015. Samrådet innebär en möjlighet för Varbergs Kommun att ge remissvar angående de föreslagna åtgärder som riktas till berörda aktörer inom kommunens geografiska område och därmed även Varbergs kommun. Genom dessa svar kan det vara möjligt för kommunen att underlätta det egna arbetet under den kommande arbetsperioden (2015-2021). 1.2. Remissunderlag Förvaltningsplanen är en sammanfattande redogörelse för vattenförhållanden och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i respektive vattendistrikt. Förvaltningsplanen beskriver också riktningen för kommande arbete i det aktuella vattendistriktet. Miljökvalitetsnormerna baseras på statusklassificering och en bedömning att uppnå God status inom utsatt tid. Miljökvalitetsnormerna anger den kvalitet en vattenförekomst ska ha (vid en viss tidpunkt) och utgör grunden till föreslagna åtgärder i Åtgärdsprogrammet. Förslag på Miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst finns angivna digitalt hos vattenmyndigheterna.se. Förslag på status för särskilda vatten kan komma att ändras efter samrådet. Åtgärdsprogrammet ska föreslå de åtgärder som krävs för att Miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås och bibehållas. I Åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vem som gör vad på det mest kostnadseffektiva sättet. Förslagen på styrmedel i Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner och i programmet beskrivs samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärderna. I Bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet redovisas mer detaljerad information om varje åtgärdsområde och i VISS (www.viss.lansstyrelsen.se) redovisas information om varje vattenförekomst. 4

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB I Åtgärdsprogrammet avses åtgärder vara styrmedel som myndigheter och kommuner har för att få till stånd faktiska fysiska åtgärder i miljön. Åtgärderna styrmedlen kan exempelvis vara tillsyn eller finansiering. Åtgärderna bidrar alltså direkt eller indirekt till förändring eller upprätthållande av ett tillstånd i miljön som innebär att Miljökvalitetsnormerna nås. Efter samrådet kommer åtgärderna i det reviderade Åtgärdsprogrammet, som riktar sig till myndighet och kommun, att beslutas och bli bindande. Förslag till fysiska åtgärder angivna i Bilaga 1 till Åtgärdsprogram och i VISS kommer ej att bli bindande. Dessa fysiska åtgärder kan vara en följd av kommunernas och myndigheternas åtgärder och är ibland helt nödvändiga för att Miljökvalitetsnormerna ska nås. För varje vattendistrikt utses en vattendelegation av regeringen. Vattendelegationen för respektive vattendistrikt beslutar därmed om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram på uppdrag av regeringen. Detta regleras i kapitel 5 i Miljöbalken, Förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön och i länsstyrelseinstruktionen. Kommuner och myndigheter ska vidta beslutade åtgärder inom respektive ansvarsområden enligt Åtgärdsprogrammet. 1.3. Största utmaningarna i distriktet samt exempel på åtgärder Nedan beskrivs de, enligt Vattenmyndigheten, största utmaningarna i Västerhavets vattendistrikt: Fysisk påverkan som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i våra vattendrag. Två tredjedelar av alla vattendrag i distriktet har problem med konnektivitet, d.v.s. möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material uppströms och nedströms. Åtgärder berör framförallt dammar, kraftverk, markavvattning, rensning och rätning av vattendrag samt felaktigt placerade vägtrummor. Åtgärder är främst styrmedel till nya eller reviderade föreskrifter, vägledningar, samt tillsyn av pågående verksamheter. Prioriterade fysiska åtgärder är skapande av fiskväg eller utrivning av dammar, ekologiskt funktionella kantzoner och åtgärder mot felaktigt placerade trummor, rensade eller rätade vattendrag. Miljögifter från gamla och nya industrier samt hushåll, där ett stort problem är den brist på kunskap som fortfarande råder kring både problemets omfattning och effekter för människor och vattenmiljön. Åtgärder är främst styrmedel i form av nya eller reviderade föreskrifter och riktlinjer samt förbättrad tillsynsvägledning eller tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Prioriterade fysiska åtgärder är utsläppsreduktion av miljögifter, efterbehandling av förorenade områden och odling utan bekämpningsmedel. Problematiken beror främst på industrier och reningsverk, gamla föroreningar p.g.a. förorenad mark samt diffusa utsläpp. 5

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten som leder till igenväxning, algblomningar samt förändrad artsammansättning av växter och djur. Ungefär hälften av ytvattenförekomsterna i distriktet har problem med övergödning på grund av utsläpp från jordbruket, enskilda avlopp, reningsverk och industri. Åtgärder för framförallt jordbruk, enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Prioriterade fysiska åtgärder är strukturkalkning, skyddszoner, tvåstegsdiken, åtgärdande av enskilda avlopp, ökad rening vid avloppsreningsverk. 1.4. Åtgärder riktade direkt till kommunerna I Åtgärdsprogrammet (s.66-74) finns åtgärder beskrivna som är riktade direkt mot kommunerna (numrering nedan följer numrering på åtgärd enligt Åtgärdsprogrammet). Dessa åtgärder kan ha stöd från ytterligare åtgärder angivna i Åtgärdsprogrammet, som riktas mot andra myndigheter. Nedan beskrivs åtgärderna sammanfattat. 1. Miljöfarlig verksamhet och förorenade områden 2. Utsläpp av kväve och fosfor samt tillförsel av växtskyddsmedel 3. Enskilda avlopp 4. Avloppsledningsnät och mindre reningsverk 5. Genomföra kompletterande åtgärder gällande närsaltsbelastning om betinget avseende kväve och avlopp inte kan uppnås 6. Säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen 7. Utveckla översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- & bygglagen så att Miljökvalitetsnormerna följs. 8. Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa Miljökvalitetsnormerna 9. Inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet. 1.5. Frågor att ta ställning till I såväl Förvaltningsplanen som i Åtgärdsprogrammet anges specifika frågor att ta ställning till under samrådet. Dessa frågor besvaras under Förslag på remissvar. 6

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 2. Förslag på remissvar 2.1. Förvaltningsplanen 2.1.1. Svar på särskilda frågor i Förvaltningsplanen 1. Ger Förvaltningsplanen, Åtgärdsprogrammet (inkl. bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras? Enligt förvaltningsplanen måste vi öka takten i åtgärdsarbetet, samordna och effektivisera övervakning och datahantering samt utveckla tillämpningen av att förorenarna betalar. Resultatet ska nås genom att ansvaret för kommunerna blir tydligare och att det finns tillräckligt med resurser för genomförande av åtgärder. Gällande kommunens ansvar anges tydliga åtgärdspunkter i Åtgärdsprogrammet. Hur åtgärderna ska finansieras är dock oklart i flera fall och kommunen anser inte att åtgärderna ryms inom befintlig kommunal budget. Ibland saknas även lagrum för att genomföra åtgärder som leder till att Miljökvalitetsnormerna uppnås. Kommunens bedömning är att åtgärdstakten i kommunen i dagsläget är för låg för att Miljökvalitetsnormerna ska nås inom utsatt tid. För att öka takten i åtgärdsarbetet bedömer kommunen att det behövs stöd med statlig finansiering och ett ökat lagstöd för åtgärderna. Gällande förorenade områden är det i många fall svårt att identifiera förorenaren och utredningar av förorenade områden och åtgärder blir därför mycket tids- och resurskrävande. I Förvaltningsplanen anges att det krävs ökad samordning mellan myndigheterna samt att kommunen behöver stöd för hantering av dataförsörjning och miljöövervakning. Information om hur detta skall tillämpas saknas dock. I Förvaltningsplanen anges att särskilda anslag finns hos HaV, Naturvårdsverket och Landsbygdsprogrammet (ex. Greppa Näringen). Staten har finansierat kalkning, sanering av förorenade områden samt LOVA-projekt. Nämnda finansieringar bör kvarstå och intensifieras samt kompletteras med riktade och allmänna medel för fortsatta åtgärder. Kommunens samverkan och möjligheter att söka finansiering för eventuella åtgärder från HaV och Naturvårdsverket är otydlig. Länsstyrelsen som möjlig finansieringskälla för exempelvis LONA-projekt, nämns inte i Förvaltningsplanen. Kommunens ansvar gällande miljöövervakning är otydlig/saknas. Det bör finnas ett gemensamt system för miljöövervakning gällande såväl statusklassificering som åtgärdsarbete. Kommunen anser därför att samordningen av miljöövervakningen ska hanteras av Vattenmyndigheten alternativt Länsstyrelsen. Kommunen anser även att nämnda myndigheter bör utveckla system för datahantering anpassade för kommunen, så att det blir lättare för kommunen att leverera data till annan myndighet. 7

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Se vidare anteckningar om åtgärdsprogrammet, bilaga 1 samt VISS. 2. Sammanfattar Förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Förvaltningsplanen sammanfattar arbetet på ett tydligt sätt och bör fungera bra som rapporteringsmaterial till EU-kommissionen. Förvaltningsplanen har tydliga rubriker, struktur och text i arbetet. Kopplingen till kommunen kan förtydligas. Det är otydligt vilka åtgärder som skall genomföras inom befintlig budget samt på vilket sätt kommunen kan få statliga stöd för åtgärder. 3. Framgår det hur Miljökvalitetsnormerna för vatten är satta? I Förvaltningsplanen beskrivs miljökvalitetsnormerna och det framgår översiktligt hur de är satta. Kommunen har för övrigt inga kommentarer. 2.2. Miljökvalitetsnormerna Kommunen har inga kommentarer att lämna gällande Miljökvalitetsnormerna. 2.3. Åtgärdsprogrammet med Bilaga 1 & VISS Distriktets största utmaningar är fysisk påverkan, miljögifter och övergödning. I Åtgärdsprogrammet anges behovet av åtgärder för att höja konnektiviteten vara högt i Viskans avrinningsområde. Kunskapsbristen gällande miljögifter beskrivs som stor inom kommunen och reduktionsbehovet av fosfor anges vara stort i avrinningsområdena för Himleån, Törlan, Uttran och Ramsjö kanal. 2.3.1. Allmänna synpunkter 2. 3. 1. 1. Å t g ä r d s p r o g r a m m e t För att underlätta för läsaren hade det varit lämpligt att under respektive åtgärd riktad till kommunen, ange om åtgärden skall rymmas inom kommunens befintliga budget eller ej. När det senare är fallet hade en hänvisning till respektive tabell (samhällsekonomisk konsekvensanalys i Åtgärdsprogrammet) med uppgifter om finansieringskälla gjort dokumentet tydligare. I tabellerna är det dock otydligt vilka bidrag som kan erhållas och huruvida de täcker hela eller delar av de ökade kostnaderna. För flera av de föreslagna åtgärderna saknas finansiering och ibland även lagstöd för att kommunerna ska kunna bedriva ett effektivt arbete som leder till att Miljökvalitetsnormerna uppnås. Nedan följer de åtgärder i Åtgärdsprogrammet (s.66 74) som riktar sig till kommunerna. I Åtgärdsprogrammet motiveras varje åtgärd, denna text är dock inte inkluderad i följande dokument. Åtgärd 5 och åtgärd 9 kan beskrivas som nya för kommunen medan övriga åtgärder förekommit i någon form sedan tidigare och är därmed i de flesta fall inarbetade i kommunens verksamhet. För varje beskriven åtgärd lämnas en kommentar (remissvar). 8

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. a) Regelbunden tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet bedrivs i kommunen med hänsyn till Miljökvalitetsnormerna (synpunkt från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). b) Kommunen har en tillsynsplan som används vid tillsyn av förorenade områden. Vid nya exploateringar kräver kommunen att verksamhetsutövaren står för utredning och kartläggning av föroreningar i området. Detta krävs initialt för att exploatering ska vara möjlig. Vid oexploaterade förorenade områden saknas dock ofta en verksamhetsutövare och det är därmed svårt att praktisera PPP (polluter pays principle). Om kommunen tvingas finansiera utredning och åtgärder går detta arbete långsamt p.g.a. resursbrister. Varbergs kommun har fått statlig finansiering för enstaka områden (Synpunkter från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). För att kommunen ska ha möjlighet att utreda samtliga områden och utföra åtgärder för att kunna nå Miljökvalitetsnormerna innan 2021 behöver dock takten öka, och då krävs finansiering från staten. Framtagande av styrmedel (Naturvårdsverket Åtgärd 3) måste få stor prioritet för att kommunerna ska kunna genomföra föreslagna åtgärder. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Åtgärder som behöver vidtas av Västerhavet myndigheter och kommuner. Kommunen har inga synpunkter på föreslagen åtgärd då kommunen redan aktivt arbetar med dessa åtgärder genom att informera och utföra regelbunden tillsyn hos alla jordbruksverksamheter. Kommunen har deltagit i ett länsövergripande projekt inom områden som inte uppnår God status. Kommunen har även planer för att vid nya ärenden förelägga verksamheter om att upprätta en vattenmålsplan (synpunkter från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar 9

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen har fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att uppnå god ekologisk status (hämtat från kommunens återrapportering till Vattenmyndigheten 2013). Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen bedriver tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk (synpunkt från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. a) I Åtgärdsprogrammet anges det att Havs- och vattenmyndigheten (åtgärd 8) ska ge vägledning och medel till kommunerna för åtgärder. Kommunen anser att större delen av åtgärden måste finansieras av Havs- och vattenmyndigheten för att åtgärden ska vara genomförbar, då vi bedömer att flera av dessa åtgärder är krävande gällande resurser och bakgrundskunskap. b) I förordningen (2001:554) om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten anges att varje länsstyrelse ansvarar för att kontroll äger rum av kvaliteten på fisk- och musselvatten inom länet. I förordningens 5 anges dock att bestämmelserna i förordningen om musselvatten tillämpas på de musselvatten i Västra Götalands län som länsstyrelsen föreskriver. Detta innebär att det i förordningen finns en oklarhet i vad som gäller för Hallands län. När det gäller musselodlingar för humankonsumtion har Livsmedelsverket ansvar för att öppna och stänga områden för skörd. Livsmedelsverkets provtagning gäller dock enbart de produktionsområden som pekats ut enligt 10

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB bestämmelser i förordningen. Eftersom inga produktionsområdet kan pekas ut i Halland är det därmed omöjligt för Varbergs kommun att verka för etablering av musselodlingar för humankonsumtion enligt nuvarande förordning. Kommunen anser att det krävs en ändring av förordningen för att Varbergs kommun ska kunna prioritera åtgärder som leder till etablering av storskaliga musselodlingar. Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. a) Kommunen ställer sig frågande till föreslaget vattenskyddsområde i Tvååker som presenteras i VISS. Uttag av vatten har inte skett i vattentäkten på över 20 år. Vattnet har hög mangan- och järnhalt och skyddsområdet ska återkallas. Övriga föreslagna vattenskyddsområden som föreslås i VISS för Varbergs kommun, Gunnarsjö och Valinge är beslutade och klara (synpunkt från VIVAB). b) Åtgärden har redan genomförts av kommunen. Inom kommunen finns inga vattenskyddsområden som är antagna före miljöbalkens införande (synpunkt från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). c) Detta arbete pågår i kommunen där miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och VIVAB samarbetar. Arbetstakten är dock lägre än önskad p.g.a. resursbrister (synpunkter från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen). Här behöver kommunen ökad finansiering jämfört med tidigare cykel för att kunna öka åtgärdstakten. d) Länsstyrelsen i Hallands län arbetar fram en regional vattenförsörjningsplan som ska vara klar våren 2015. Kommunen arbetar vidare med att redovisa utpekade viktiga vattenskyddsområden i översiktsplanen. 11

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Kommunen anser att nuvarande översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen följer Miljökvalitetsnormerna (synpunkter från byggnadsnämnden). Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Kommunen har vatten- och avloppsplaner. Kommunen arbetar också med en översiktlig plan för vatten, den s.k. vattenplanen (synpunkter från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen samt hämtade uppgifter från kommunens återrapportering till Vattenmyndigheten 2013). Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Det framgår att åtgärden skall göras i samråd med berörd länsstyrelse och med Trafikverket. Det framgår dock ej om kommunen ska finansiera inventering, planering och genomförande av åtgärd eller om kommunen får finansiering från Trafikverket. 2. 3. 1. 2. B i l a g a 1 I Åtgärdsprogrammet, Bilaga 1 finns beskrivningar av fysiska åtgärdsförslag för varje avrinningsområde. I många fall beskrivs rent konkreta förslag, vilket är bra. Det saknas dock information om vem som förväntas utföra de fysiska åtgärderna. Det saknas också i många fall information om hur de fysiska åtgärderna ska eller kan finansieras. För respektive åtgärdsförslag bör det anges vem som förväntas utföra den fysiska åtgärden och hur den kan/bör finansieras. Prioritering av åtgärdsförslagen i Bilaga 1 saknas, något som kommer att tas fram enligt texten i Åtgärdsprogrammet. Uppgifter om vem som ska ta fram dessa prioriteringar saknas dock. 12

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Åtgärdsförslag mot miljögifter saknas i berörda avrinningsområden, med undantag för Viskan. Förbättringsbehov gällande miljögifter finns dock i vattensystemen. Det bör framgå vem som ansvarar för att ta fram åtgärdsförslag mot miljögifter och vem som sedan bär ansvar för att dessa fysiska åtgärder genomförs. 2. 3. 1. 3. VISS I VISS presenteras vattenförekomstens bedömda ekologiska och kemiska status samt vilken status vattenförekomsten bör ha 2015 alternativt senare med angiven tidfrist till 2021. Miljöproblem i vattenförekomsten identifieras och flera möjliga åtgärdsförslag presenteras med angivna effekter, status, storlek, tidsspann och totalkostnad. För flera av de angivna åtgärdsförlagen inom berörda vattenförekomster i Varbergs kommun saknas dock uppgifter om vem som bör/kan genomföra de fysiska åtgärderna samt finansieringskälla. I vissa fall finns utredning av laxparasiten (Gyrodactylus salaris) som åtgärdsförslag i VISS, men det saknas information om omfattning, kostnader och finansiering för åtgärden. Det står att forskning av laxparasiten behövs och att länsstyrelser och kommuner ska informera allmänheten och sportfiskare om risken med främmande arter och hur det går att minimera risken för spridning av växter och djur som exempelvis laxparasiten inom vattensystemen. Här förutsätter kommunen att länsstyrelsen står för expertkunskap och tar fram information om främmande arter där sedan kommunen kan hjälpa till eller ansvara för spridning av informationen, något som bör framgå i Bilaga 1. Även andra typer av åtgärdsutredningar bör läggas in i VISS för de vattendrag som av olika anledningar behöver utredas (exempelvis miljögifter och fysisk påverkan). Åtgärder för fysisk påverkan kan exempelvis vara biotopkarteringar. Det saknas också prioritering av de fysiska åtgärderna liksom åtgärdsförslag där det tydligt framgår att PPP (polluter pays principle )bör praktiseras gällande åtgärderna. I VISS förekommer ett flertal sakfel. I VISS finns ofta flera åtgärdsförslag mot övergödning i berörda vattensystem där främst jordbruksverket anges som finansieringskälla (miljöersättningar). Även länsstyrelsens LOVA- bidrag anges som finansieringskälla för exempelvis åtgärder med skyddszoner i jordbruksmark och tvåstegsdiken där kommunerna har möjlighet att söka bidrag. 13

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Det finns en osäkerhet för möjligheterna att söka LOVA- bidrag i kommande förvaltningscykel. Det bör framgå om det finns andra sätt för kommunerna att söka bidrag för finansiering för åtgärder mot övergödning. 2.3.2. Sakfel gällande Åtgärdsprogrammet, Bilaga 1 & VISS I Bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet varierar rubrikerna Sammanfattning och Inledning för de olika åtgärdsområdena vilket bör ändras så rubrikerna blir lika i dokumentet. I Åtgärdsprogrammet förekommer ibland olika typsnitt och storlek i den löpande texten samt stavfel. Övergödning är skrivet som underrubrik på s. 227. I tabell 1, på sidan 84 i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet, står det Nissans åtgärdsområde. Tabellen bör gälla Himleåns åtgärdsområde. 2.3.3. Svar på specifika frågor i Åtgärdsprogrammet 1. Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Det framgår att kommunerna ansvarar för inventering, planering och genomförande av åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet. I bilaga 1 och VISS finns flera andra förslag på åtgärder mot fysisk påverkan. För ett flertal vattendrag saknas det dock kunskap om fysisk påverkan varför detta behöver utredas. 2. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? I Åtgärdsprogrammet framgår det vad kommunen behöver genomföra för typ av åtgärder. I bilaga 1 och VISS finns dock flera ytterligare åtgärdsförslag där det ofta är otydligt vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna. 3. Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja 4. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? I VISS finns förslag på fiskvägar/utrivning och åtgärder av rensade och rätade vattendrag. Här är det otydligt hur åtgärderna ska genomföras. 5. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? 14

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Ja 6. Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, i de flesta fallen. I många fall saknas det dock information om när olika utredningar ska genomföras. 7. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Kommunen har i dagsläget inga förslag på ytterligare åtgärder. 8. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Ja, det framgår uppgifter om kostnader för åtgärderna. Det är dock otydligt i många fall i vilken omfattning och vem/vilka som finansierar kostnaderna. 9. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Ja 10. Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Kommunen har inget övrigt att tillägga. 2.3.4 Specifika synpunkter för åtgärdsområden i kommunen enligt Bilaga 1 Numreringen följer den i Bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet. 2. 3. 3. 1. 1 4. H i m l e å n De största problemen i vattensystemet bedöms vara försurning, övergödning och fysiska förändringar. Åtgärder för bevarande av flodkräfta i vattensystemet saknas. Kostnadskalkyl och beräknad effekt för de föreslagna åtgärderna saknas mot försurning och fysiska förändringar. Förbättringsbehov gällande miljögifter finns i åtgärdsområdet, men åtgärdsförslag för miljögifter saknas. I vattenförekomsten Gällseredsbäcken-Furesjön samt St Neden-Gällseredsbäcken finns problem med försurning dock saknas åtgärdsförslag. I vattenförekomsten Gamlaån- St Neden föreslås utrivning/fiskväg vid kvarnen Enslöv som är under juridisk prövning. Finansieringskälla saknas dock vid en eventuell utrivning av dammen. 15

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB 2. 3. 3. 2. 1 7. K u s t n ä r a o m r å d e n m e l l a n Samtliga sjöar och vattendrag i åtgärdsområdet har måttlig eller dålig ekologisk status. En grundvattenförekomst har otillfredsställande kvantitativ och kemisk status. De största hoten i de flesta vattendragen är övergödning och fysisk förändring påverkad av jordbruksverksamhet. Vissa vattendrag hotas av förorenad mark (miljögifter). Tvååkersån är reglerad och utnyttjas för vattenkraft. De små bäckarna nyttjas för jordbruksbevattning. Några av vattendragen är mycket erosionsbenägna vid höga flöden. I enstaka brunnar har bekämpningsmedel påträffats. Det finns risk för att ett antal yt- och grundvattenförekomster inte når normerna på grund av miljögifter. Övre delarna av Tvååkersån har problem med försurning och kalkalkningsprogrammet bör fortsätta samt utökas. Vattensystemet har problem med främmande arter, en laxparasit. I bilaga 1 anges att en prioritering av åtgärder mot fysisk påverkan gjorts. Det framgår dock inte vilka vattenförekomster som är prioriterade för åtgärder eller var man kan ta del av denna information. Det finns inga föreslagna åtgärder för miljögifter i området. Markkalkning föreslås som en åtgärd mot försurning men det saknas uppgifter om vem som utför respektive finansierar denna markkalkning. 2. 3. 3. 3. 3 5. T ö r l a n, U t t r a n o c h R a m s j ö k a n a l Delar av områdena är påverkade av försurning och det finns ett omfattande kalkningsprogram för området. Andra delar är påverkade av övergödning, fysiska förändringar och till viss del av miljögifter. Det saknas till viss del information om miljögifter i området och därför även åtgärdsförslag varför vattenförekomsterna ges en tidsfrist för att uppnå god ekologisk och kemisk status till 2021. Det saknas information om ekologisk och kemisk status i åtgärdsområdet liknande de som presenteras i tabell för övriga åtgärdsområden. I VISS saknas förslag på åtgärdsutredningar i vattensystemet mot fysisk påverkan som samtidigt anges vara ett av de största hoten i systemet. 2. 3. 3. 4. 3 8. V i s k a n Viskan har problem med framförallt försurning och övergödning men även fysisk påverkan i form av kraftverk med kraftiga flödesregleringar, rensning och rätning. Viskan har stora problem med miljögifter och det krävs en utredning om vilka källor som bidrar med mest miljögifter. I vattensystemet finns främmande arter av laxparasit, sjögull och vattenpest. I VISS föreslås utredningar av främmande arter i Viskan. Det framgår dock ej vem som ansvarar för dessa. Åtgärder mot främmande arter i en kommun är sällan effektiva, särskilt i vatten, om inte åtgärden även genomförs i utsatta områden såväl uppströms som nedströms inom avrinningsområdet. Om kringliggande kommuner inte genomför liknande åtgärder kan problemet snabbt återkomma till 16

Underlag till Varbergs kommun inför remiss till Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Varbergs kommun genom spridning från uppströms liggande kommun. Varbergs kommun har i dagsläget inga medel avsatta för åtgärder mot främmande arter och expertkunskap finns inte inom kommunen. Detta leder till att Varbergs kommun inte har möjlighet till s.k. Rapid respons som efterfrågas inom arbetet med främmande invasiva arter. För att Varbergs kommun ska kunna bedriva ett effektivt arbete mot främmande invasiva arter förutsätter kommunen att det finns medel avsatta för kommunen att söka för sådana åtgärder. 2. 3. 3. 5. 4 1. V ä s t e r h a v e t k u s t v a t t e n Kustvattnet påverkas främst av övergödning och miljögifter. Ingen vattenförekomst i åtgärdsområdet når god ekologisk status på grund av övergödningsproblem. Det förekommer även förorenade områden. Inga kustvattenförekomster har klassats vad det gäller fysisk påverkan och därför presenteras inga förbättringsbehov. I kustområdet finns ett stort antal främmande arter som främst kommer med fartygens ballastvatten eller som påväxt på båtskrov. En dagvattenstrategi föreslås som åtgärd mot miljögifter men det framgår inte vem som ansvarar för att ta fram denna och hur den ska finansieras. I Bilaga 1anges att det finns åtgärdsförslag för miljögifter, dessa bör även presenteras i exempelvis en tabell. I VISS saknas det kostnadskalkyler för åtgärder med ökad kväverening vid BUA avloppsreningsverk i vattenförekomsten Nm Hallands kustvatten. Det saknas även för åtgärder med ökad fosfor/kväverening i industri Klosterfjorden. 2. 3. 3. 6. 4 2. Ä t r a n Ätran är kraftigt reglerad av kraftverk och dammar. Det finns även ett antal verksamheter med utsläpp av miljögifter och områden med förorenad mark. I Ätran finns främmande arter, signalkräfta och laxparasit. För vattenförekomsten Vinån föreslås bland annat restaurering av vattendrag i VISS. Det är dock otydligt vad som ska göras, vem som ska utföra åtgärden samt uppgifter om kostnader saknas. 17