Kultur I. Kultur. Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag 1/23/2018

Relevanta dokument
Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Kultursektorn som exempel

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Religionskunskap. Ämnets syfte

Samspelet mellan aktörer inom kärnavfallsområdet Hur man påverkar och påverkas

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Bakgrund. Inledning. Vägledning (Makroperspektiv)

Humanistiska programmet (HU)

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Kulturbegreppets användningar och sociala betydelser

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Att vetenskapliggöra Att vetenskapa. Skapandet av mening. Etnografi: Vetenskapliggöra genom fältarbete

MIK i skolans styrdokument

Samhällskunskap Demokrati

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Estetiska programmet (ES)

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

DANSTEORI. Ämnets syfte

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Hem- och konsumentkunskap inrättad

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

UPPDRAG TILL FRISTADS FOLKHÖGSKOLA

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

5.20 Bildkonst. Mål för undervisningen

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

Dnr: 2014/ Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från

Förslag den 25 september Engelska

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Medborgardialog med unga

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Gävle Kulturhus

Remissvar på Motion (2013:71) av Mats Berglund m.fl. om en ambulerande världskulturfestival i stadens yttre stadsdelar

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Återkoppling från gruppdiskussioner. Fakultetsnämndens kvalitetskonferens 16 nov 2017

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

FASTIGHETSFÖRVALTNING

DIVISION Kultur och utbildning

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Nationella examensmål för socionomexamen: Kunskap och förståelse. För socionomexamen skall studenten

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q)

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

VETCERT. Standard för skötsel av skyddsvärda träd. Praktiserande nivå. Version maj 2018

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

ESTETISK KOMMUNIKATION

UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Critical Race teori del II

HIS HISA22 H14. Antal svar. Hur stor del av undervisningen har du deltagit i? 4,9 0,3 (100,0%)

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan Kulturvetarprogrammet. Cultural Studies

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Internationell politik 1

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript:

Kultur I Emiska uppfattningar om kultur Hur uppfattar och brukar människor kultur idag? Hur kultur och mångkultur uppfattas i allmänhet Hur kultur brukas inom kultursektorn Kultur Hyperkomplext begrepp = Betydelserna lagras i historien Centralt omstritt begrepp = maktbegrepp Dess olika historiska betydelser kan frammanas samtidigt i nuet (se kulturföreläsning II) Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag Försöker fånga hur gemensam kultur uppstår och förändras Hur människor sprider, kommunicerar och delar idéer, värderingar, livsstilar och kulturuttryck mellan varandra. Dvs kulturell komplexitet 1

Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag Kultur kommuniceras över långa avstånd global spridning över korta avstånd mellan människor som träffar varandra IRL Uppmärksamhet på kulturell komplexitet Distributivt kognitivt kulturbegrepp Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag Dels undersöks kulturella former, hur kultur uttrycks och görs Dels undersöks den mening de kulturella formerna får för människor i en given kontext - samma form kan ha olika betydelser för människor inom en och samma kontext Inom etnologisk och antropologisk vetenskap idag Ex på perspektiv: Hybridisering och Kreolisering 2

Det emiska idag Gapet har ökat mellan det etiska sökandet efter kunskap om hur kultur fungerar och den emiska förståelsen av vad kultur och mångkultur är: statisk och essentiell prägel (jfr Ronström): Emiskt: Utifrån en mall där kartan är sannare än terrängen Emiskt: Distinkta grupper med varsin kultur 3

Emiskt: kulturell och etnisk tillhörighet viktigast? Vissa grupper, men inte andra? Befäster dominerande gruppers makt som normerande måttstock 4

Det emiska idag Fastnat i en kulturuppfattning som är: Evolutionistisk Komparativ Kultur-relativistisk Kultur-deterministisk Essentialistisk EMISK VÄRLDSBILD Psykologi Internationellt Första världen Andra världen Kultur Det mångkulturella Invandrare Nya svenskar Tredje världen Mångfald inom kultursektorn (Pripp i Pripp & Öhlander) Mångfald inom statliga kulturinstitutioner Personal, produktion & publik 5

Om För Med Av Var Hur Problem av strukturell karaktär Bristande engagemang och kunskaper Nätverksrekrytering Mångtydighet Ambivalens Varför mångfald? 6

Ambivalens - Extra kostnader - Konsensus, utredning - Långsiktigt, tar tid - Det nya Sverige Problem Ambivalens - Alla grupper? - Svårt med annan kultur - Vi vill inte peka ut - Dom vill inte / får inte - Extra kostnader - Konsensus, utredning - Långsiktigt, tar tid - Det nya Sverige Problem Ambivalens -Subjektiva -Sänkt kompetens -Sänkt kvalitet - Alla grupper? - Svårt med annan kultur - Vi vill inte peka ut - Dom vill inte / får inte - Extra kostnader - Konsensus, utredning - Långsiktigt, tar tid - Det nya Sverige Problem 7

- Behov av utveckling, lärande - Amatörism - Saknar Sverigekunskap - Språkproblem -Subjektiva -Sänkt kompetens -Sänkt kvalitet - Alla grupper? - Svårt med annan kultur - Vi vill inte peka ut - Dom vill inte / får inte - Extra kostnader - Konsensus, utredning - Långsiktigt, tar tid - Det nya Sverige Problem Många personliga överväganden skapar tillsammans en stark struktur 8