Personal vid Region Gävleborgs kansli

2014-10-27 kl. 09.00 12.00, Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, ordförande Stig Eng, 2:e vice ordförande Personal vid Region Gävleborgs kansli Stig Eng 30 49 Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Stig Eng 1

Innehåll 30 Upprop och protokollsjustering 31 Godkännande av föredragningslistan 32 Delårsbokslut per 2013-08-31, förslag 33 Yrkeshögskola Gävleborg, dnr 2014-36 34 Förstudie tekniskt basår, dnr 2014-40 35 Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN), dnr 2014-47 36 Gävleborgs affärskvinnor, dnr 2014-42 37 Varselpaketet: Innovationsmiljö Hudiksvall/Katalysator 2.0, 2014-44 38 Förlängning av projekt Nya Ostkustbanan 2014, dnr 2014-46 39 Smak av Gävleborg Livsmedel som drivkraft för hållbar utveckling, dnr 2014-51 40 Bergslagssatsningen Kultur och Turism, etapp 4B, dnr 2014-41 41 Etableringsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg, dnr 2014-48 42 Destination Hälsingland 43 Leader Nedre Dalälven lokal ledd utveckling, dnr 2014-38 44 Leader Hälsingebygden lokal ledd utveckling, dnr 2014-55 45 Leader Gästrikebygden lokal ledd utveckling, dnr 2014-56 46 CLIP 3.0 innovativa miljöer för hållbar logistik och innovativ produktion, dnr 2014-43 47 FindIT, hållbar tillväxt i regionala värdekedjor med IT som verktyg, dnr 2014-54 48 Förslag på extra utdebitering för medlemmarna i Region Gävleborg med anledning av eventuellt skadestånd enligt Hovrättens dom T 643-12 49 Rensning/gallring av handlingar inför övergång till nya Region Gävleborg 2

30 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Stig Eng utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 31 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns i befintligt skick. 3

32 Delårsbokslut per 2014-08-31, förslag Ansvarig tjänsteman: Monica Edin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Delårsbokslutet per 2014-08-31, inklusive revisorernas utlåtande, godkänns och delges medlemmarna Vid dagens sammanträde med Allmänna utskottet medverkar berörda enhetschefer för att kommentera och svara på frågor om delårsbokslutet. Vid genomgången av delårsbokslutet uppdras till kansliet att till Regionstyrelsens sammanträde göra vissa kompletteringar. Ärendebeskrivning Enligt förbundsordningen 13 för Region Gävleborg ska delårsbokslut upprättas per den 31 augusti årligen. Resultatet i delårsbokslutet är +387 508 kronor. I bifogad resultatuppföljning finns kommentarer till resultatet på respektive enhet. Kansliet kommer efter sammanträdet med Allmänna utskottet att komplettera bokslutet med den skriftliga berättelsen över verksamheten under den aktuella perioden. Revisionsmöte äger rum 2014-12-05. 4

5

33 Projekt Yrkeshögskola Gävleborg Ansvarig tjänsteman: Kent Bogren Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 2 736 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Yrkeshögskoleutbildningar (YH) utgör en stor del av den eftergymnasiala yrkesutbildningen och är direkt kopplat till arbetslivets behov. Samverkan med arbetslivet är en grundbult i YH och direkt avgörande för att Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) ska ge tillstånd för genomförande. Konkurrensen om utbildningstillstånden är mycket stor samtidigt som behovet av kompetenshöjning i regionens arbetsliv är påtagligt. YH kan många gånger ses som en brygga till än högre utbildning. Det är därför av stor vikt att ansökningarna är väl skrivna samt mycket väl förankrade i de aktuella branscherna. Projektet syftar till att: Utveckla YH-utbildningar för befintliga och kommande behov. Att ha fingertoppskänsla för växande sektorer och branscher. Skapa strukturer för samverkan mellan YH-anordnare, arbetsliv och HiG och därigenom utgöra en kraftfull del i regionens kompetensplattformsarbete. Utveckla marknadsföringsarbetet och göra YH mer känt bland studerande likväl hos arbetslivet. Öka tillgängligheten och bredda rekryteringen. Här har man en stor påverkansmöjlighet att exempelvis bryta traditionella könsmönster i yrkesval samt att utveckla inkluderande YH-utbildningar. Projektet ligger helt i linje med Kompetensprogrammet och kommer att ha ett mycket nära arbete med Kompetensforum. Vi ser projektet som mycket kraftfullt i och med att HiG står som projektägare där vi kan se flera Synergieffekter, exempelvis möjlighet att pussla attraktiva kurser mellan YHutbildningar och högskolekurser. Detta blir både kostnadseffektivt och kvalitativt. Genom samverkan kan effektiv marknadsföring göras mot målgrupperna (Studenter och arbetsliv) Projektet kommer att vara en mycket viktig del i kompetensplattformsarbetet just i det konkreta matchningsarbetet. En annan mycket viktig faktor är att genom samverkan YH- anordnare emellan skapas kunskaper som är avgörande för framgång i ansökningsarbetet. 6

34 Projekt: Förstudie tekniskt basår Ansvarig tjänsteman: Kent Bogren Allmänna utskottets beslut 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 150 331 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Regionens behov av högre utbildade individer i synnerhet inom teknisk sektor är stort. (Kompetensindex 2013-2023 talar om ett behov av 1200 högskoleingenjörer) Utbildningsnivån är alltför låg. Detta gäller inte minst på de mindre orterna. Att bryta traditionella mönster vad gäller både utbildning och yrkesval är viktigt i detta sammanhang. Därför är det av stor vikt att göra exempelvis insteget till högre studier och möjlighet till otraditionella yrkesval så enkelt som möjligt. Genom att förlägga en stor del av utbildningen på våra lärcentra ges större möjlighet att nå grupper som ser sig stå för långt ifrån möjligheter till högskoleutbildning. Förstudien syftar just till att skapa en så låg tröskel som möjligt för högre utbildning genom att utveckla ett tekniskt basår i samarbete med HiG och kommunernas lärcentra. Projektet kommer att än mer utveckla samverkan mellan kommunernas lärcentra och HiG. Genom att allt fler får möjlighet till högre teknisk utbildning förstärks den drivande motorn kompetens och därigenom förbättras förutsättningarna för regionens arbete för en hållbar utveckling Hälsinge Utbildning har lång erfarenhet av projektledning och mycket god kontakt med hela länets kommuner. Att en tjänsteman på CFL i Söderhamn är projektledare ses också som en stor möjlighet att koppla arbetet med de parallellt pågående internationella projekten med syfte att ge unga i mindre kommuner möjlighet att finna utkomst utan att flytta. Därigenom skapas synergieffekter som kan vara utvecklande för kommande verksamhet inte minst ur hållbarhetsperspektiv och än mer riktat mot måluppfyllelserna i RUS än man i förstone beaktat. 7

35 Projektnamn: Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN) Ansvarig tjänsteman: Kent Bogren Allmänna utskottets beslut 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 235 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Förstudien syftar till att utveckla ett långsiktigt hållbart regionalt och nationellt system för kunskapsväxling mellan akademi och arbetsliv. Projektet utgår från exempel från Storbritannien och med erfarenheter från tidigare startad verksamhet i Dalarna samt även från Region Gävleborgs Bra Före-projekt. Verksamheten Knowledge Transfer Partnerships (KTP) har med stor framgång varit verksam i Storbritannien sedan 80-talet. Erfarenheterna från Dalarna (sedan 2012) är också mycket goda. Nyutexaminerade studenter ges möjlighet att på företag inom prioriterade branscher genomföra kvalificerade utvecklingsinsatser. Här finns möjlighet att styra vilka branscher, typ av utvecklingsinsatser (inte minst ur hållbarhetssynpunkt) som bör ta del av verksamheten. Kompetenshöjning sker både på individ, arbetsplats som bransch. Det råder heller ingen tvekan om att effekterna av projektets mål stämmer mycket väl med måluppfyllelsen inom både stärkta individer som smart samverkan. Projektet skall skapa förutsättningar för en varaktig verksamhet liknande KTP i första hand i Gävleborg och Dalarna. Genom att inventera, informera samt få till stånd samverkan mellan olika aktörer som kan tänkas ingå i den kommande verksamheten skapas den handlingsplan som ska ligga till grund för verksamheten. Projektet tar även tillvara de erfarenheter och möjligheter som Bra Före projektet skapat. Tyngdpunkt ska läggas på hur miljö och jämställdhetsfaktorer ska integreras. Vi ser gärna även att offentlig verksamhet involveras i arbetet. Här finns tvivelsutan stora utvecklingsmöjligheter. 8

36 Projekt: Gävleborgs Affärskvinnor tjänsteman: Niclas Cronsell Allmänna utskottets beslut 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: Att bevilja 1 245 850 kr till projekt Gävleborgs affärskvinnor. Ärendebeskrivning Det svenska företagandet är lika könssegregerat som arbetsmarknaden i stort (Näringsdepartementet 2006 s 14). Genom ett politiskt beslut har Näringsdepartementet gett Tillväxtverket i uppdrag att ta fram en strategi som bidrar till att kvinnor och män får ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Region Gävleborg ser arbetet med att främja kvinnors företagande som en viktig tillväxt- och utvecklingsfråga och erhöll medel från Tillväxtverket för att bedriva ramprogrammet Främja kvinnors företagande under perioden 2011-2014. Enligt den analys som gjordes inför ramprogrammet Främja kvinnors företagande saknar kvinnor ofta tillgång till nätverk varför en viktig insats var att initiera och stödja affärsnätverk tillsammans med kvinnor i samtliga kommuner i Gävleborgs län. Till affärsnätverken har ca 500 kvinnor anslutit sig och genomgått någon form av kompetensutveckling. Då flertalet av nätverken startades under 2013 har mognadsgraden ännu ej uppnåtts varför ett fortsatt behov av offentligt stöd föreligger för att skapa långsiktiga och stabila nätverk. Projektet syftar huvudsakligen till att stärka kvinnor i sitt företagande och att främja nätverk mellan kvinnliga företagare i Gävleborgs län. Genom organisering i formella affärsnätverk utvecklas kvinnor i sitt företagande samt synliggörs kvinnor och de har därmed lättare att få tillgång till de av hävd manliga strukturerna vilket resulterar i att kvinnor får större möjlighet till delaktighet och inflytande. 9

37 Projektnamn: Varselpaketet: Innovationsmiljö Hudiksvall/Katalysator 2.0. Ansvarig tjänsteman: Magnus Ernström Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 4 000 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet I maj 2013 Ericsson meddelade Ericsson Cables i Hudiksvall att man har för avsikt att lägg aner produktionen på orten, totalt omfattande 300 anställda. Under hösten meddelade även Cargotec HIAB i Hudiksvall att man kommer att flytta all produktion till en ny fabrik i Polen. Totalt drabbas ungefär ett 150-tal anställda av uppsägning. Teleperformance i Söderhamn har i två omgångar sagt upp personal den första under hösten 2013 (132 uppsagda) och den andra omgången våren 2014 (varsel om uppsägning av samtliga 248 anställda). Ett extra anslag i statliga projektmedel (anslag 1:1) om 5+5 Mkr under 2013-2014 beviljades Gävleborg från Näringsdepartementet. Regionstyrelsen beslutade att öronmärka de tio miljoner kronorna till särskilda insatser på grund av varselsituationen i norra Hälsingland. De särskilda insatserna skulle lägga särskild vikt vid att ge effekt i de drabbade orterna, bygga på att stärka befintliga aktörer och system och, även om de har epicentrum i norra Hälsinland, ge regional nytta. Projektet ligger mycket väl i linje med de förutsättningar Regionstyrelsen antagit i sitt inriktningsbeslut för de extra medlen till varselpaketet. Det sökta projektet består av två delprojekt. Delprojektet Innovationsmiljö Hudiksvall går ut på att etablera en fysisk innovationsmiljö. Detta innebär att även norra Hälsingland får tillgång till en fysisk miljö (motsvarande science park eller teknikpark), där insatser från flera aktörer, t ex klusterorganisationer, inkubator, ALMI eller andra aktörer, kan samverka. Syftet med innovationsmiljön är att samla och koordinera befintliga resurser från det regionala stödsystemet för företagande, entreprenörskap och innovation. Metodiken kring centret och samordningen av aktörer ska kunna öka hela stödsystemets förmåga att stärka både enskilda och grupper av innovatörer och företag. Fokus för innovationsmiljö Hudiksvall ligger på människans drivkrafter och förmågan till nytänkande. Det är en intressant ansats, som skiljer sig från de flesta övriga innovationsmiljöer i Gävleborg, som ofta adresserar en särskild bransch, fråga eller kundsegment. 10

Delprojektet Katalysator 2.0 innebär en samverkan mellan Gävleborgs platsbunda innovationsmiljöer (teknikparker, science parks). Katalysator del 1 har under 2013-2014 genomförts som ett samarbete mellan Sandbacka Park (Sandviken), Faxe Park (Söderhamn) och Gävle Teknikpark, i syfte att skapa en gemensam modell för vad en platsbunden innovationsmiljö i Gävleborg ska vara i framtiden. Man har arbetat både med gemensamma erbjudanden, med utveckling av de individuella nischerbjudandena och innovationsmiljöerna ska kunna samverka för att tillsammans skapa regional nytta. I och med att projekten integreras inlemmas även innovationsmiljön i Hudiksvall i den regionala kontexten från dag 1, och blir delaktig i utarbetandet av den gemensamma infrastrukturen till stöd för företagande, entreprenörskap och innovation. Projektet som helhet adresserar mycket väl ett flertal av inriktningarna och målen i Innovations- och Näringslivsprogram 2014-2020. Projektet bidrar vidare till en hållbar utveckling ur ett socialtmiljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. Särskilt anges att projektet har för avsikt att inventera den kunskap och erfarenhet som aktörerna har av att arbeta med genusmedvetet ledarskap, mångfald eller miljömässig hållbarhet, för att bättre kunna nyttja respektive aktörs särskilda kompetenser. Innovation handlar i grunden om att ifrågasätta invanda mönster och normer och bryta dem där det är nödvändigt. Projektet har beaktat frågeställningarna och hänvisar särskilt till att arbetet med hållbarhetskriterier ska vara forskningsbaserat. 11

38 Förlängning av projekt nya Ostkustbanan 2014 (nya Ostkustbanan 2015) Ansvarig tjänsteman: Kerstin Oremark Allmänna utskottets beslut 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 500 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Beskriv uttömmande och resonerande vad du grundat ditt ställningstagande på där du beaktar: 1) På vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling ur ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. 2) På vilket sätt Kompetens och/eller Infrastruktur berörs. 3) På vilket sätt projektet bidrar till måluppfyllelse i något av målområdena, Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer, i den Regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg 2013-2020? Exemplifiera gärna med kopplingar till berört program. 4) Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Projektet A = Stämmer mycket väl överens med den regionala utvecklingsstrategin. 1) Utbyggnad till dubbelspår på Ostkustbanan Gävle - Sundsvall är den fråga som Region Gävleborg uttalat som den mest angelägna infrastrukturfrågan för länet. Projektet syftar till att påverka för att utbyggnaden av dubbelspår på Ostkustbanan kommer till stånd. Detta är en förutsättning för ökade och snabbare järnvägsförbindelser för persontrafik mellan (Stockholm)Gävle Sundsvall och för att nå förbättra möjligheter för godstrafikering på Ostkustbanan genom hela Norrland till Stockholm, men även via Söderhamn Kilafors mot Örebro, Hallsberg och vidare söderut mot Göteborg/Malmö. Dubbelspår innebär att starkt ökade godsmängder kan transporteras på järnväg istället för på vägarna, som idag. Förbättrad persontrafik på tåg är en förutsättning för ökad närhet till storstadsområden och för att större arbetsmarknadsregioner ska kunna utvecklas så att tillgängligheten förbättras i stråket. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling ökar förutsättningarna för såväl 12

kompetensutveckling (studiependling), högskole/universitetssamverkan som arbete. Detta skulle sammantaget innebära stora miljövinster, att människor får bättre möjligheter till arbete och att näringslivets förutsättningar i regionen förbättras genom förbättrade möjligheter att rekrytera kompetens. Eftersom kvinnor i hög utsträckning väljer kollektivtrafik kan vi förutsätta att förbättrade pendlingsmöjligheter även påverkar kvinnors val av arbete i särskild utsträckning. 2) Projektet är ett infrastrukturprojekt med syfte att bl.a. underlätta kompetensutbyte, att personer har möjlighet att nå en större arbetsmarknad, ger såväl den enskilde större förutsättning till ett intressant och matchande arbete som företagen större möjligheter att bli kvar och utvecklas genom tillgång till nyckelpersoner. Totalt sett förstoras arbetsmarknadsregionerna vilket är en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Utbildningssamverkan och studiependling underlättas. 3) Projektet bidrar till samtliga tre målområden, smart samverkan, stärkta individer, och tillgängliga miljöer. Förbättrade möjligheter till att nå innovativa miljöer, kometensförsörjning, ökat arbetskraftsutbud, regionföring samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. 4) Det nuvarande projektet Nya Ostkustbanan upphör enligt ursprunglig plan vid kommande årsskifte. Projektets styrgrupp beslutade den 27 augusti att ansöka om förlängning fr.o.m. 2015-01-01 t o m 2015-09-30. Detta i avvaktan på att projektets verksamhet under 2015 övergår till ett aktiebolag. Förlängningen är den andra sedan projektet ursprungligen startade år 2011. Projektet har stark koppling till samordnad planering, Botniska korridoren, DAR (den attraktiva regionen) och Regional planering för tillväxt. Projektet har som direkt syfte att förbättra tillgängligheten. Samverkan drivs genom ett nära samarbete i projektet mellan Region Gävleborg, Länsstyrelsen i Västernorrland samt kustkommunerna mellan Örnsköldsvik och Gävle. Projektet har genomförts under en relativt lång period och uppföljning har skett, vilken tidigare delgivits regionen. Region Gävleborg har representanter i både styr- och arbetsgrupp. 13

39 Projektnamn: Smak av Gävleborg Livsmedel som drivkraft för hållbar utveckling Ansvarig tjänsteman: Anna Beminge Linde Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 5 391 190 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Beskriv uttömmande och resonerande vad du grundat ditt ställningstagande på där du beaktar: 1) På vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling ur ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. 2) På vilket sätt Kompetens och/eller Infrastruktur berörs. 3) På vilket sätt projektet bidrar till måluppfyllelse i något av målområdena, Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer, i den Regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg 2013-2020? Exemplifiera gärna med kopplingar till berört program. 4) Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Smak av Gävleborg är ett initiativ till att ta ett regionalt grepp för att stärka mat- och livsmedelsnära sektorer och insatsområden. Det ligger i linje med det nationella arbetet och enligt den förstudie som genomfördes i Gävleborg 2013. Det är ett komplext arbete som omfattar områdena primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, handel, restaurang och matturism. Insatserna sker genom smart samverkan med de olika aktörerna för att nyttja resurser och kompetens för att nå hållbar utveckling. Näringarna i sig har stor tillväxtpotential och genom det nationella arbete som bedrivs kan vi nå längre genom bland annat export och matturism. Frågorna är också aktuella i debatten vilket gör att efterfrågan på utveckling är stor. 14

Genomgripande ska projektet verka hållbarhetsintegrerat där alla aktörer ska ha samma möjligheter, där den miljömässiga påverkan ska minska och där ett varsamt och smart nyttjande ska leda till mindre belastning ekonomiskt. Insatserna riktar sig till företagare i mikro och små och medelstora företag och till andra aktörer för kompetensutveckling, relationsskapande, innovation och samverkan för utveckling. En aspekt är hållbara transporter, så logistikfrågorna är något aktörerna arbetar med för att minska utsläpp, vara mer tillgänglig för kunder och ekonomiskt minska kostnader för transporter. MatVärden (tidigare HälsingeLivs) har framgångsrikt drivit offentligtfinansierade projekt och driver just nu ett överbryggningsprojekt i väntan på att strata detta aktuella projekt. Projektledaren är mycket erfaren i sitt arbete med frågorna, sitt breda nätverk inom alla insatsområdena, sin förmåga till samverkan med andra aktörer som Region Gävleborg och har drivit strukturfondsprojekt. Övriga projektmedarbetare har bra erfarenheter från områdena med breda kontaktytor lokalt, regionalt och nationellt. Eftersom arbetet utgår från en regional politisk vilja att ta ett regionalt brett grepp kring frågorna och kring de nationella målen, är det mycket olyckligt om satsningen inte får finansiering. Det pågår inga andra övergripande projekt och tidigare projekt drivna av andra organisationer har inte hållit och drivs heller inte längre. Det är viktigt att projektgruppen kan arbeta vidare eftersom det är svårt att finna liknande nyckelkompetenser regionalt. Arbetet bedrivs och ska bedrivas i samverkan med andra regionala satsningar kring besöksnäring, Världsarvet Hälsingegårdar, upphandling, affärsutveckling mm. Därför är det viktigt med en närvaro av finansiären under projektets gång för att säkerställa att projektet utvecklas och att eventuella utmaningar kan lösas på bra sätt. En sådan stor satsning som omfattar en så stor del av näringslivet, anställda och offentlig ekonomi kräver en realistisk budget som garanterar en grundverksamhet. 15

40 Projektnamn: Bergslagssatsningen Kultur och Turism, etapp 4B Ansvarig tjänsteman: Lena Andersson Allmänna utskottets beslut 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: Att bevilja ansökan om 1 400 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Beskriv uttömmande och resonerande vad du grundat ditt ställningstagande på där du beaktar: 1) På vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling ur ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. 2) På vilket sätt Kompetens och/eller Infrastruktur berörs. 3) På vilket sätt projektet bidrar till måluppfyllelse i något av målområdena, Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer, i den Regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg 2013-2020? Exemplifiera gärna med kopplingar till berört program. 4) Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Intresseföreningen Bergslaget ansöker om medel för projekt Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4 B med projekttid 2015-01-01 2017-09-30. Projektet är en fortsättning på etapp 4A (2014-04-01 2014-12-31) och avser att vara den sista och avslutande delen i en längre satsning som utgår från Riksantikvarieämbetet initierade tioåriga Bergslagssatsning som handlar om att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen. Projektet ämnar även söka EU-strukturfondsmedel för etapp 4B. Syftet är att med utgångspunkt i Bergslagens unika industrihistoriska kulturarv skapa tillväxt och stärka företagens konkurrenskraft genom främst utveckling av besöksnäringen. Målet är att bidra till ökad konkurrenskraft hos små- och medelstora företag genom utveckling av nya produkter och tjänster samt bidra till samverkan mellan och vidareutveckling av de 16

Bergslagshistoriska centrumen till att bli i högre grad intäktsfinansierade samt tillgängliga som kvalitativa besöksmål. Målet är också att minst tre olika nätverk ska vara etablerade vid satsningens avslut; nätverk kring varje enskilt Bergslagshistoriskt centrum, ett Bergslagsövergripande nätverks samt tematiska nätverk med gemensam profilering. Tjänstemannabedömningen är att projektet ligger i linje med besöksnäringsarbetet och besöksnäringsstrategin samt strategin för Kulturella och kreativa näringar i regionen. Kulturturism växer både i Europa och i Sverige och trenden är att besökare i allt större utsträckning söker upplevelser i kombination med kunskap. Projektet ska bl. a arbeta med produkt- och tjänsteutveckling vid de Bergslagshistoriska centrumen, stimulera entreprenörskap och stärka lönsamhet i verksamheter kring de industrihistoriska miljöerna samt arbeta med riktade aktiviteter för att stimulera gruvturismen, vilket utgör en del i Riksantikvarieämbetets uppdrag. Projektet bidrar till hållbar utveckling genom att bl. a tillgängliggöra miljöerna vi de Bergslagshistoriska centren för fler besökare, oavsett fysiska förutsättningar. De kommer också att tillgängliggöra produkterna för en mångfald av besökare genom anpassade berättelser. Ett fortsatt aktivt arbete med mångfald och kommunikation kommer att genomföras. Projektet kommer också att arbeta aktivt med inkludering i kvalitetsarbetet för att få till nätverk som består av både män, kvinnor, olik åldersgrupper samt från diversifierad geografisk härkomst. Riktade insatser görs för att locka med underrepresenterade grupper. Projektet arbetar för att ha en jämn fördelning av män och kvinnor i satsningens berednings-, strategioch arbetsgrupper. Vidare kommer de att aktivt verka för att kontaktpersonerna vid de Bergslagshistoriska centrumen har en jämn könsfördelning i sin representation. Även andra perspektiv beaktas. Fokus är att särskilt uppmärksamma kvinnor och utlandsfödda som företagsamma entreprenörer och ledare. Miljöaspekten kommer att finnas med som en röd tråd i allt arbete i projektet för att skapa en långsiktigt hållbar struktur för utveckling av kulturarvet. Att värna om miljön kommer att vara en naturlig och integrerad del i utvecklingsarbetet med de industrihistoriska miljöerna. Bl. a planeras hållbarhetsaspekten integreras i produktutvecklingsarbetet tillsammans med aktörerna från besöksmålen. Ett samarbete med Tåg i Bergslagen planeras också för att aktivt främja resande med tåg till och från besöksmålen. Projektet bidrar till ökad kompetens för alla som berörs av projektet i och med att projektet går ut på utveckling och gemensam kompetenshöjning inom ramen för de nätverk som projektet arbetar genom. Infrastrukturfrågan är alltid aktuell i turistisk utveckling men behandlas inte specifikt inom ramen för denna projektperiod. Projektet bidrar till målområdet Smart Samverkan i RUS genom att projektet bl. a handlar om att näringslivet, det offentliga och högskolor samverkar och medverkar till innovativ samverkan och lärande inom och mellan olika branscher och kunskapsområden. 17

41 Projektnamn: Etableringsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg Ansvarig tjänsteman: Niclas Cronsell Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 8 896 662 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Beskriv uttömmande och resonerande vad du grundat ditt ställningstagande på där du beaktar: 1) På vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling ur ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. 2) På vilket sätt Kompetens och/eller Infrastruktur berörs. 3) På vilket sätt projektet bidrar till måluppfyllelse i något av målområdena, Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer, i den Regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg 2013-2020? Exemplifiera gärna med kopplingar till berört program. 4) Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Region Gävleborg ansöker om medel för Etableringsprojekt för besöksnäringen med projekttid 2015-01-01 2016-12-31. Projektet är en följd av projekt Nu kör vi samt Överbryggningsprojektet. Projektet ämnar även söka EU-strukturfondsmedel. Syftet med projektet är ge fortsatt processtöd till destinationsorganisationerna, kommunerna och övriga i regionen som arbetar mot den beslutade strukturen i exitmodellen och säkerställa affärsmodellen inom ramen för Visit Hälsingland Gästrikland AB samt fortsätta arbetet med affärsutveckling mot internationell marknad. Det övergripande målet med projektet är att destinationsorganisationerna självständigt driver och förvaltar den länsövergripande sälj- och marknadsorganisationen med alla dess delar på ett långsiktigt, hållbart sätt vid projektets slut. Tjänstemannabedömningen är att projektet ligger i linje med besöksnäringsarbetet och besöksnäringsstrategin i regionen. Projekt Nu kör vi samt Överbryggningsprojektet har uppnått många bra resultat och har starkt bidragit till att den nya strukturen enligt exitmodellen har börjat formeras. Då strukturförändringar tar lång tid att genomföra kommer dock ytterligare stöd att vara nödvändigt för att säkerställa att strukturen kommer att vara långsiktigt hållbar. Kommunerna, destinationerna och de övriga turistiska aktörerna behöver mer tid på sig för att 18

komma in i den nya strukturen och hitta det rätta arbetssättet för att kunna nå ett långsiktigt, hållbart resultat. De behöver fortsatt stöd i arbetet och därför finns behovet av detta Etableringsprojekt. Mycket tid och pengar har investerats i att bygga upp den här strukturen och det är av stor vikt att säkerställa att strukturen är hållbar även på lång sikt. Projektet bidrar till hållbar utveckling på fler sätt. Genom att förverkliga den beslutade strukturmodellen för besöksnäringen i länet bidrar projektet till ekonomisk hållbarhet, bl. a för att modellen bygger på uppdrag istället för bidrag. Kommunerna kan lägga ut uppdrag på destinationsorganisationerna som exempelvis driften av turistbyråer och/eller andra turistiskt inriktade verksamheter. Detta kan bli mer ekonomiskt hållbart då destinationsorganisationerna oftast besitter högre kunskap om turistiskt arbete än vad kommunen gör samt att det skapas synergieffekter med det övriga turistiska arbetet som destinationsorganisationerna bedriver. Då det är företagen som äger destinationsorganisationerna ökar också engagemanget för att organisera sig från näringens sida, vilket ger bästa förutsättningarna för att strukturen ska bli långsiktigt hållbar. Projektet bidrar också till att öka förutsättningarna för att fler jobb skapas. Besöksnäringen är en katalysator för att skapa jobb och är ofta inkörsporten till arbetsmarknaden för ungdomar och personer med utländsk härkomst. I Gävleborg har fler personer med utländsk härkomst från bl. a Nederländerna och Belgien startat besöksnäringsföretag. De bidrar med specifika kunskaper om målgrupperna från dessa länder samt med ett entreprenörskap som är väldigt involverande och öppet. De bidrar med ett annorlunda förhållningssätt som underlättar nätverkande och gemensam paketering och försäljning av de turistiska upplevelserna. Projektet kommer bl. a att samarbeta med dessa entreprenörer för att kanalisera de positiva aspekter som de kan bidra med till resten av näringen. Destinationsorganisationerna består idag av ca hälften män och hälften kvinnor. Däremot är det endast ett fåtal aktörer med utländsk härkomst som är medlemmar. Projektet kommer att i sitt processtöd påvisa fördelarna med att aktivt arbeta för att få in fler personer med utländsk härkomst som kan bidra med sina erfarenheter och sin kunskap till destinationsutvecklingen. Genom projektets stöd och att företagen organiserar sig i destinationsorganisationer enligt den beslutade strukturmodellen sker ett gemensamt lärande där projektet sätter hållbar utveckling i fokus. Detta sker bl. a genom att man tillsammans tittar på hur man på bästa sätt minskar miljöpåverkan i destinationen i takt med att besökarantalet ökar. Genom det uppstår också bättre förutsättningar för produktutveckling inom hållbar turism. Projektet berör kompetens och infrastruktur genom att de i sig är grundläggande drivkrafter för besöksnäringen. Vidare är hela projektupplägget med processtöd ett lärande för besöksnäringsföretagen och destinationsorganisationerna såväl som för kommunerna. Projektet bidrar till målområdet Smart Samverkan i RUS genom att projektet till stor del handlar om gränsöverskridande samverkan och att bygga broar mellan näringslivet, föreningslivet och det offentliga med det gemensamma målet att utveckla regionens besöksnäringsstruktur till att vara långsiktigt hållbar. 19

42 Projekt Destination Hälsingland Ansvarig tjänsteman: Lena Andersson Allmänna utskottets beslut 1. Ärendet återremitteras till kansliet med uppdrag att kontakta Hälsingland Turism för att uppmana organisationen att inkomma med en ny ansökan om en förstudie med inriktning på hur Destination Hälsingland i framtiden kan ingå som en del av den beslutade strukturmodellen för regionens besöksnäring. Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att begära återtag alternativt avslå ansökan på 1 125 000 kr. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Beskriv uttömmande och resonerande vad du grundat ditt ställningstagande på där du beaktar: 1) På vilket sätt projektet bidrar till en hållbar utveckling ur ett socialt- miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. 2) På vilket sätt Kompetens och/eller Infrastruktur berörs. 3) På vilket sätt projektet bidrar till måluppfyllelse i något av målområdena, Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer, i den Regionala utvecklingsstrategin för Gävleborg 2013-2020? Exemplifiera gärna med kopplingar till berört program. 4) Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Hälsingland Turism Ekonomisk Förening ansöker om medel för projekt Destination Hälsingland med projekttid 2015-01-01 2015-12-31. Syftet med projektet är att skapa utveckling och tillväxt genom att näringslivet, föreningslivet samt det offentliga tillsammans arbetar för att skapa Destination Hälsingland som med hjälp av varumärket Hälsingland attraherar fler besökare till regionen. Projektet vill bl. a bidra till att landskapet Hälsingland ses som en intressant reseanledning genom ett gemensamt tydligt kommunicerat budskap; stimulera produktutveckling och nätverkande genom destinationsutveckling ; bidra till ökad bokningsbarhet och ökad exportmognad; ta fram en strategi, ett styrdokument och en handlingsplan för aktörernas samverkan och för Destination Hälsingland, göra en 20

förstudie på hur nya produkter som nyttjar teknik kan öka våra naturliga resmåls attraktivitet samt bedriva förstudie och pilotverksamhet för avancerad vidareutveckling av marknadsföring via sociala medier. Projektet pratar också om Destination Hälsingland som ett etablerat varumärke som är inarbetat efter projekttidens slut. Projektet ska också arbeta för att gemensamt prioritera marknader, målgrupper och positionering; specifikt av tematiska mål som sätts upp i samarbete i hela regionen. Målet med projektet är att bidra med att öka antalet gästnätter med 3% utöver de lokala destinationernas mål. Projektet ska bidra till skapande av fem nya företag, tre startade av kvinnor och två av män samt minst ett företag startat av personer med utländsk härkomst. Projektet ska också bidra till skapandet av tio nya arbetstillfällen (sex kvinnor och 4 män) och minst tre av dessa ska tillfalla människor med utländsk härkomst. Tjänstemannabedömningen: Projektet är otydligt skrivet och saknar röd tråd mellan syfte, mål, målgrupper och aktiviteter. Det är oklart om projektet är ett marknadsföringsprojekt eller ett destinationsutvecklingsprojekt och begrepp blandas ihop. Projektet går inte i linje med den beslutade strukturmodellen för regionens besöksnäring, den sk exitmodellen. Inom det regionala besöksnäringsarbetet är det av stor vikt att arbeta för en långsiktigt hållbar modell. Arbetet går ut på att produktutveckling och kvalitetshöjning av de turistiska upplevelserna görs så lokalt nära som möjligt då samverkan och tillit byggs bäst utifrån sin närmsta omgivning. Det är också av stor vikt för företagen att pengarna stannar lokalt vilket hela DMO*-tanken är uppbyggd kring. När det sedan gäller marknadsföring och försäljning bör det göras i ett större perspektiv med stort inflytande av DMOerna. Därav den övergripande marknads-och säljorganisationen, Visit Hälsingland Gästrikland, där DMOerna är delägare och samordnar sin marknadsföring och försäljning utifrån de produkter som efterfrågas och kunskapen om marknader och målgrupper för dessa produkter. I dagsläget pågår fler destinationsorganiseringar och destinationsutvecklingsprojekt i regionen. Ingen av dessa är kontaktade av Hälsingland Turism ang. det här projektet. Alla arbetar enl. den regionalt beslutade modellen och ser inte behovet av en landskapsövergripande DMO. Tjänstemannabedömningen är att detta projekt inte kommer att bidra till en långsiktigt ekonomisk hållbar struktur för besöksnäringen. Regionen är för liten för att bedriva marknadsföring på landskapsnivå. Det är viktigt att inte blanda ihop organiseringen med varumärken. Varumärket Hälsingland försvinner inte bara för att det inte finns någon organisering på landskapsnivå. Den gemensamma sälj- och marknadsorganisationen ska arbeta med alla gångbara varumärken enl. den regionala marknads- och utbudsstrategin som är framtagen och som nu revideras under 2014-2015. Projektets aktivitet att arbeta för att gemensamt prioritera marknader, målgrupper och positionering faller därmed då detta arbete redan gjorts gemensamt på regional nivå 2009 och kommer att fortsätta utvecklas gemensamt under 2014-2015 där representanter för Hälsingland Turism också är inbjudna att delta. Övriga aktiviteter såsom att arbeta med produktutveckling och nätverkande och bidra till ökad bokningsbarhet och ökad exportmognad görs redan nu av DMOerna. Framtagande av handlingsplan och strategi för aktörerna i Hälsingland borde rimligtvis vara Hälsingland Turisms ordinarie verksamhet i dess nuvarande form och arbetet med Sociala medier och utvecklande av tekniken har Hälsingland Turism beviljats regionala medel för i projekt Digitala Destinationer 2012-2013. 21

Det finns ingen beskrivning av hur projektet ska stärka hållbarheten. Det saknas analys och problembeskrivning, främst gällande den sociala och miljömässiga hållbarheten. Det finns heller inga aktiviteter medtagna som syftar till att stärka hållbarheten. Projektets mål bedöms som orimliga, dels pga. att projektet endast är på ett år och dels för att det inte finns några aktiviteter som beskriver hur de ska lyckas nå målen. En kompletteringsbegäran skickades ut till Hälsingland Turism den 23 september där det bl. a efterfrågades en komplettering med beskrivningar på vilket sätt projektet är kopplat till miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling med hänvisning till handledning och anvisningar som bifogades med kompletteringsbegäran. Det har inte beaktats i skrivningen. Pga av ovanstående argument är tjänstemannabedömningen att projektet bör göra ett återtag för att omarbetas med stöd av tjänstemännen på Region Gävleborg som arbetar med besöksnäringsfrågorna. Om inte det är gångbart föreslås ett avslag. *DMO= Destination Management Organisation. 22

43 Projekt Lokal ledd utveckling Leader Nedre Dalälven Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 1.200 000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Projektet är ett ramprojekt med det nationella programmet för Lokal ledd utveckling genom Leadermetoden 2014-2020 som huvudfinansiär. Programmet administreras av Jordbruksverket och finansieras av särskilda avsatta medel från EU:s jordbruks-, fiske-, social- och regionalfond. Programmet har därmed en tydlig koppling till EU2020-strategin och nationella Partnerskapsöverenskommelsen. Leadermetoden handlar om att arbeta med utveckling genom ett underifrånperspektiv, där de som berörs är aktivt involverade i delprojekten som arbetas fram och beviljas medel inom ramprojektet. Projekten ska priorieras utifrån en utvecklingsplan i för Leaderområdet. Planen som finns för Leader Nedre Dalälven under innevarande programperiod kommer att utgöra ramverk för prioritering i ramprojektet. Ramprojektet för Leader Nedre Dalälven ska förstärka och komplettera den regionala utvecklingsstrategin samt relevanta program ur ett lokalt perspektiv. Leader har ett särskilt fokus på landsbygdens utmaningar och en lokal operativ gräsrotsnivå. Leader bedöms utgöra ett bra komplement till övriga operativa program inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin. Överensstämmelsen med RUS bedöms god, utifrån ansökan. Delprojekten kommer att bedömas utifrån förutsättningar att bidra till nya och/eller bevarade försörjningsmöjligheter, ökat entreprenörskap samt inflyttning av permanentboende och företag. Därtill kommer ett särskilt fokus på unga att finnas i ramprojektet. Analyser och erfarenheter till stöd för detta finns. Betydelsen av tillgänglighet och kompetens för utveckling av landsbygden betonas i ansökan. Den övergripande målbilden (ge ett betydelsefullt bidrag till en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av området) samt beskrivningarna av vad detta innebär gör att samtliga målområden i RUS innefattas i ramprojektet. 23

Projektet beskriver i ansökan att ramprojektets verksamhet kommer att genomsyras av hållbar utveckling ur ett socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. Projekt som i särskild hög grad främjar hållbar utveckling kommer att prioriteras högre medan projekt som motverkar sådan utveckling inte kommer att beviljas stöd. Analys utifrån vilka grupper som är i särskilt behov av stöd finns i ansökan. Även den bakomliggande SWOT-analysen innehåller hållbarhetsaspekter, exempelvis miljö och jämställdhet. Leader Nedre Dalälven har under föregående Leader-period drivit ett liknande ramprojekt. Erfarenheter från denna period, både om utmaningar och möjligheter på landsbygden samt projektrelaterad kunskap gör att genomförandeförmågan bedöms som god. Region Gävleborgs delaktighet i ramprojektet skulle kunna stärkas genom en adjungerad ledamot i LAG (styrelsen). Ramprojektet är avhängigt ett positivt beslut från Jordbruksverket. Vår medfinansiering bör vara villkorad med ett positivt beslut därifrån. 24

44 Projektnamn: Leader Hälsingebygden Lokal ledd utveckling Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 9.000.000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Projektet är ett ramprojekt med det nationella programmet för Lokal ledd utveckling genom Leadermetoden 2014-2020 som huvudfinansiär. Programmet administreras av Jordbruksverket och finansieras av särskilda avsatta medel från EU:s jordbruks-, fiske-, social- och regionalfond. Programmet har därmed en tydlig koppling till EU2020-strategin och nationella Partnerskapsöverenskommelsen. Leadermetoden handlar om att arbeta med utveckling genom ett underifrånperspektiv, där de som berörs är aktivt involverade i delprojekten som arbetas fram och beviljas medel inom ramprojektet. Projekten ska priorieras utifrån en utvecklingsstrategi för Leaderområdet. Denna strategi är fortfarande under framtagande. Detta eftersom det nationella programmet för Lokal ledd utveckling kräver styrkt medfinansiering samt en framtagen lokal utvecklingsstrategi till den 1 december. I dialog med sökande har vikten av att strategin tas fram med stöd i den regionala utvecklingsstrategin betonats. Leader-strategin ska förstärka och komplettera den regionala utvecklingsstrategin samt relevanta program ur ett lokalt perspektiv. Leader har ett särskilt fokus på landsbygdens utmaningar och en lokal operativ gräsrotsnivå. Leader bedöms utgöra ett bra komplement till övriga operativa program inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin. Exakt innehåll i den lokala utvecklingsstrategin finns alltså ännu inte. Överensstämmelsen med RUS bedöms ändå kunna bli god, utifrån de dialoger som hållits med sökande. Utbildning och kompetens är frågor som betonas i dialogerna. Det är under förutsättningarna dock svårt att exemplifiera hur kopplingarna till de olika målområdena kommer att se ut. 25

Projektet beskriver i ansökan hur ramprojektet kommer att genomsyras av en hållbar utveckling ur ett socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. Projektet ska utveckla samarbetsformer där hållbara effekter ska anges i projektansökningar. Projektsökande kommer att få stöd i att rikta projekten mot ett hållbart genomförande. En kontrollista kommer att arbetas fram till projektsökare för att säkra hållbarhetsperspektivet. Leader Hälsingebygden har under föregående Leader-period drivit ett liknande ramprojekt. Erfarenheter från denna period, både om utmaningar och möjligheter på landsbygden samt projektrelaterad kunskap gör att genomförandeförmågan bedöms som god. Region Gävleborgs delaktighet i ramprojektet skulle kunna stärkas genom en adjungerad ledamot i LAG (styrelsen). Ramprojektet är avhängigt ett positivt beslut från Jordbruksverket. Vår medfinansiering bör vara villkorad med ett positivt beslut därifrån. 26

45 Projektnamn: Leader Gästrikebygden Lokal ledd utveckling 2014-2020 Ansvarig tjänsteman: Magdalena Berglin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Ansökan beviljas enligt angivna villkor i bifogade beslutsdokument Tjänstemannayttrande Förslag till beslut: att bevilja ansökan om 4.800.000 kr till projektet. Resonemang som lett fram till ställningstagandet Projektet är ett ramprojekt med det nationella programmet för Lokal ledd utveckling genom Leadermetoden 2014-2020 som huvudfinansiär. Programmet administreras av Jordbruksverket och finansieras av särskilda avsatta medel från EU:s jordbruks-, fiske-, social- och regionalfond. Programmet har därmed en tydlig koppling till EU2020-strategin och nationella Partnerskapsöverenskommelsen. Leadermetoden handlar om att arbeta med utveckling genom ett underifrånperspektiv, där de som berörs är aktivt involverade i delprojekten som arbetas fram och beviljas medel inom ramprojektet. Projekten ska priorieras utifrån en utvecklingsstrategi för Leaderområdet. Denna strategi är fortfarande under framtagande. Detta eftersom det nationella programmet för Lokal ledd utveckling kräver styrkt medfinansiering samt en framtagen lokal utvecklingsstrategi till den 1 december. I dialog med sökande har vikten av att strategin tas fram med stöd i den regionala utvecklingsstrategin betonats. Region Gävleborg har deltagit i processer kring framtagandet av strategin och är inbjuden att delta i det fortsatta arbetet. Leader-strategin ska förstärka och komplettera den regionala utvecklingsstrategin samt relevanta program ur ett lokalt perspektiv. Leader har ett särskilt fokus på landsbygdens utmaningar och en lokal operativ gräsrotsnivå. Leader bedöms utgöra ett bra komplement till övriga operativa program inom ramen för den regionala utvecklingsstrategin. Exakt innehåll i den lokala utvecklingsstrategin finns alltså ännu inte. Överensstämmelsen med RUS bedöms ändå kunna bli god, utifrån de dialoger som hållits med sökande. Tillgänglighet och mötesplatser betonas, liksom vikten av ökad kompetens. Detta stämmer väl överens med den regionala utvecklingsstrategins drivkrafter kompetens och infrastruktur. Det är under förutsättningarna dock svårt att exemplifiera hur kopplingarna till de olika målområdena kommer att se ut. 27

Projektet beskriver i ansökan hur ramprojektet kommer att arbeta strategiskt för att främja en hållbar utveckling ur ett socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt perspektiv. Hållbar utveckling är en utgångspunkt i projektet. Hållbarhetsperspektiven kommer att vara ett av urvalskriterierna för de delprojekt som ansöker om medel i ramprogrammet. Ramprojektet kommer att erbjuda utbildning i hållbarhetsaspekter till både projektsökande och beslutsfattare. Projektet kommer att arbeta aktivt med ett lärande förhållningssätt för att nå ut till målgruppen i strävan efter att uppnå en mix av landsbygdsboende, avseende kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning. Andra aspekter såsom genomförandeförmåga, projektledning/organisation, risker, konsekvenser, koppling till andra projekt, rimlighet, kostnadseffektivitet, konkurrenspåverkan. Leader Gästrikebygden har under föregående Leader-period drivit ett liknande ramprojekt. Erfarenheter från denna period, både om utmaningar och möjligheter på landsbygden samt projektrelaterad kunskap gör att genomförandeförmågan bedöms som god. Region Gävleborgs delaktighet i ramprojektet skulle kunna stärkas genom en adjungerad ledamot i LAG (styrelsen). Ramprojektet är avhängigt ett positivt beslut från Jordbruksverket. Vår medfinansiering bör vara villkorad med ett positivt beslut därifrån. 28