Utvärdering av Program Jämi och Program för Hållbar Jämställdhet

Utvärdering av Program Jämi och Program för Hållbar Jämställdhet En utvärdering av två nationella satsningar på jämställdhetsintegrering inom stat, landsting och kommun Stockholm februari 2010 Jenny Halldén, Johanna Jupiter, Peter Kempinsky, Ylva Saarinen och Ann Boman

Sammanfattning Kontigo har anlitats av Jämställdhets- och Integrationsdepartementet för att genomföra en utvärdering av två nationella satsningar på jämställdhetsintegrering SKLsatsningen Program för Hållbar Jämställdhet och Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi). Utvärderingarna genomfördes under hösten/vintern 2010/2011. Program för jämställdhetsintegrering i staten År 2008 tilldelades det Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet 13 miljoner kronor för att, på uppdrag av Regeringen, bygga upp ett stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering under perioden 2008-2010. Jämi har bestått av programråd, dvs. programansvarig, senior utredare, utredare, föreståndaren för Nationella sekretariatet för genusforskning och den processutvärderaren som följt programmet sedan starten. Till program Jämi har även en referensgrupp knutits. Referensgruppens syfte har varit att vara rådgivande och att bidra med spridning och kontakter när exempelvis workshops och konferenser arrangerats Program Jämi har under perioden 2008-2010 genomfört en mängd olika insatser av olika slag, såsom fyra konferenser, åtta workshops, 17 seminarier, sommarskola, en högskoleutbildning m.m. Enligt Jämi:s slutrapport har aktiviteterna involverat omkring 2000 deltagare. Vidare har Jämi tagit fram ett antal rapporter och pm, informerat om jämställdhetsintegrering via hemsida och den nationella kunskapsportalen www.jämställ.nu och som en annonsbilaga i Dagens Industri. Materialinsamling Utvärderingens huvudsakliga materialinsamling baseras på 24 intervjuer med programråd, referensgrupp och forskare som anlitats för olika uppdrag inom ramen för Jämi, samt myndighetsrepresentanter som deltagit i Jämi:s aktiviteter i större och mindre grad. Dessutom har fokusgrupper genomförts med deltagare från utbildningen Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv, med konsulter som deltagit i diverse aktiviteter, och med myndigheter som i större utsträckning deltagit aktivt i Jämi:s aktiviteter. Som del i uppdraget har Kontigo även deltagit i diverse aktiviteter arrangerade av Jämi. Kontigo har vidare gått igenom dokumentation och skriftligt underlag. Analys av processen I rapporten analyseras Jämi:s förutsättningar för att nå uppsatta mål, samt programmets genomförande. I korthet har Kontigo identifierat ett antal faktorer som verkat försvårat arbetet med programmet och som medfört att programmet inte lyckats verka som den brygga mellan teori och praktik som var intentionen. Förutsättningar och uppdrag Först och främst var regeringens uppdragsbeskrivning något otydlig, vilket medfört oklarheter kring vad som egentligen var Jämi:s uppdrag. Kontigo kan se att regering- Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 2 (78) Kontigo AB 2011.02.28

en och Jämi till viss del dragit skiftande slutsatser kring detta. Dessutom var uppdraget att stimulera konsultmarknaden till att tillhandahålla stödet till myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering inte helt och hållet realistiskt, när det inte finns några tydliga styrmedel riktat mot myndigheterna. Uppdragsgivaren, dvs departementet, har ett ansvar gällande styrningen av programmet. Departementet var med i referensgruppen och skulle därmed ha en rådgivande funktion till programmet. Uppdragsgivaren har till viss del varit kritisk till Jämi:s inriktning och har därför genom samtal med programrådet försökt förtydliga uppdragsbeskrivningen vid två tillfällen. Dock menar departementet att ingen större korrigering skett trots detta. Samtidigt menar programrådet i intervjuerna att kommunikationen brustit från departementets håll, varför de menar att tolkningen av uppdragsbeskrivningen försvårats. Plats/utförare Program Jämi tilldelades Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, eftersom det ansågs ligga väl i linje med sekretariatets övriga uppgifter som då handlade om att överblicka genusforskningen och sprida dess resultat, analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden och att arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse. Kontigos slutsats är att valet av utförare till stor del påverkat möjligheten att utföra uppdraget Jämställdhetsintegrering i staten, eftersom det skapat en akademisk utgångspunkt för programmet. Vidare har valet av huvudman påverkat möjligheten att nå målgruppen. Detta eftersom Jämi sedan tidigare inte hade tydligt upparbetade kanaler till myndighetsvärlden. Trots att Jämi bestått av erfarna genusteoretiker måste Kontigo därför ställa frågan huruvida Nationella sekretariatet för genusforskning är rätt huvudman utifrån uppdraget att stödja jämställdhetsintegreringen i statlig förvaltning. Frågan som uppkommit är om kompetensen är rätt för detta uppdrag och om det är inom akademin som den främsta kompetensen finns när det gäller jämställdhetsintegrering av statliga verksamheter. Riggning och genomförande En majoritet av de tillfrågade i denna utvärdering anser att Jämi utifrån förutsättningarna gjort bra ifrån sig. Programrådet, och då framförallt programansvarig, lyfts av en övervägande majoritet som handlingskraftig, engagerande och professionell. Vidare anses programansvarig av många vara en kompetent genusteoretiker. Emellertid påverkas målgruppens bild av kvaliteten i insatserna av viss bristande legitimitet och förtroende för Jämi bland grupper av de tillfrågade, framförallt bland personer med lång praktisk erfarenhet av statsförvaltning och av arbete med jämställdhetsintegrering. Kritiken som framkommit handlar främst om att kompetensen bland medarbetarna i Jämi:s programråd främst består av teoretiker och att teamet inte knutit till sig någon erfaren praktiker inom jämställdhetsområdet. Utvärderingen visar vidare att det funnits vissa brister i referensgruppens rådgivande arbete. Enligt intervjustudien har detta till viss del berott på att vissa personer i referensgruppen bytts ut under programmets gång och att det därför varit dålig kontinui- Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 3 (78) Kontigo AB 2011.02.28

tet i deltagandet. Dessutom har det bland vissa saknats kunskap om jämställdhetsintegrering, och vissa har saknat mandat att förändra inom den egna organisationen. Därför hade det varit önskvärt om referensgruppen i större utsträckning hade bestått av generaldirektörer eller andra med ledningsfunktion och möjlighet att leda förändringsarbete, samt av fler personer med stor erfarenhet av förvaltning och praktiskt arbete med jämställdhetsintegrering. På så vis hade även den rådgivande funktionen kunnat stärkas upp. En annan brist Kontigo identifierat i Jämi:s arbete är att ingen grundlig målgruppsanalys genomförts. Målgruppen definieras som statliga myndigheter, men Kontigo hade efterfrågat ytterligare definiering kring exakt vilka befogenheter och mandat målgruppen skulle inneha. Det menar Kontigo även skulle påverkat valet av aktiviteter och kommunikationsvägar gentemot målgruppen. Hållbarhet Rapporterna består och är därför tillgängliga över tid. Dock är de svåra att sprida och till viss del svåra för myndigheter att omvandla till praktiskt användbara i det faktiska arbetet med jämställdhetsintegrering. Frågan är därför om nyttan av rapporterna främst ligger på styrningsnivå, genom att uppdragsgivaren nu i större utsträckning har vetskap om jämställdhetsintegreringens villkor och förutsättningar, behov, framgångsfaktorer och problem. Departementet har alltså nu en viktig roll i att förvalta det arbete Jämi uträttat, så att rapporter etc. inte blir hyllvärmare utan bidrar till att arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätter och utvecklas. Styrning Utvärderingen har visat att intresset för jämställdhetsintegrering och därmed även för Jämi varit relativt litet bland många myndigheter. Det har försvårat för Jämi att engagera myndigheterna i arbetet. Jämi har inte heller kunnat ställa några krav på myndigheterna att delta i arbetet. Kontigo anser att en anledning till avsaknaden av engagemang i vissa myndigheter är bristande statlig styrning i frågan. Kontigo vill därför ifrågasätta departementets styrning vad gäller myndigheters arbete att jämställdhetsintegrera statliga myndigheter, samt gällande styrningen av Jämi. Beställningen av Program Jämi var delvis otydlig och departementet har inte genomfört någon konsekvensanalys i valet av huvudman. Detta är viktigt eftersom Kontigo anser att val av huvudman till stor del påverkat utformningen av ett program. Vill regeringen i framtiden åstadkomma jämställdhetsintegrering av statliga verksamheter måste detta tas på större allvar genom statlig styrning, analys och uppföljning. Lärdomar och rekommendationer från utvärderingen Kontigos förslag till uppdragsgivaren inför framtida liknande satsningar är: Formulera ett tydligt uppdrag. Genomför konsekvensanalys gällande val av huvudman. Kombinera teoretiker och praktiker i programgrupp och referensgrupp. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 4 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Tydliggör och operationalisera referensgruppens funktion och uppdrag. Genomför en väl genomarbetad målgruppsanalys. Inkludera ledningsnivån i arbetet. Slutligen vill Kontigo betona vikten av att regeringen utvecklar ett tydligare styrsystem för myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Detta är grundläggande för möjligheten att nå de nationella jämställdhetsmålen. Utvärderingen av Jämi har visat att en satsning baserat enbart på utveckling av kunskap, arbetssätt och erfarenhetsutbyte inte är tillräcklig och har svårt att bidra till ett intresse från myndigheternas sida att aktivt arbeta med frågan. Regeringens förhoppning att stödet till myndigheter och andra offentligt finansierade aktörer i högre grad ska kunna tillgodoses av en fristående konsultmarknad är svår att realiseras utan en kombination av styrmedel. Satsningar på utveckling av kunskap, arbetssätt och erfarenhetsutbyte riskerar att bli verkningslösa utan tydliga krav på myndigheterna att jämställdhetsintegrera sin organisation (alternativt genom ekonomiska stimulansmedel som i fallet SKL:s arbete med Hållbar Jämställdhetsintegrering). Utan sådana tydliga krav (och med krav på återrapportering) är det Kontigos bedömning att denna efterfrågan inte skapas, vilket i sin tur medför att få konsulter kan se någon lönsamhet inom området. Program för Hållbar Jämställdhet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beviljades av Regeringen 145 miljoner kronor för att under perioden 2007-2010 genomföra satsningen Hållbar Jämställdhet. Satsningens huvudsakliga syfte har varit att, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, stödja kvalitetssäkring av offentligfinansierade verksamheter på kommunal och landstingskommunal nivå. Detta för att garantera att de svarar mot båda könens villkor och behov och för att säkerställa att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor och män, flickor och pojkar. Mer precist syftar programmet till att vidareutveckla ledningssystem och verktyg för verksamhets- och kvalitetsutveckling på ett sätt som beaktar ett jämställdhetsperspektiv. Målet med programmet är konkreta och bestående förbättringar i de verksamheter som inom ramarna för programmet ges stöd för att genomföra jämställdhetsintegrering. Sammantaget har SKL beviljat medel i tre omgångar och satsningen har totalt finansierat 87 utvecklingsarbeten i 46 kommuner, 13 landsting, 9 regionala förbund/samverkansorgan och 3 privata företag. Utvärderingens inriktning, metod och materialinsamling I dialog med departementet fastlades utvärderingens huvudsakliga fokus. Kontigo fokus i denna utvärdering är främst att fånga upp resultat och verksamhetsförbättringar på utvecklingsarbetesnivå (projektnivå). Kontigo har i arbetet med utvärderingen genomfört en genomgång och analys av ett omfattande underlagsmaterial bl.a. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 5 (78) Kontigo AB 2011.02.28

av slutrapporter och utvärderingar. Materialinsamlingen har även bestått av en intervjustudie och en enkät till projektledare och projektägare. Programnivån HÅJ Kontigo instämmer i följeforskningens slutrapport att HÅJ är ett välskött och sammanhållet program. Flertalet intervjupersoner lyfter att programledningen har arbetat strategiskt och professionellt. Bland intervjupersonerna ute i utvecklingsarbetena lyfter flertalet att de uppfattar ledningen som tillgänglig och lyhörd. Materialet vittnar om att de finns två viktiga komponenter som medverkat till att programnivån har kunnat styra programmet på ett strategiskt sätt. De komponenter som lyfts i materialet som strategiska viktiga är styrgruppen och följeforskningen. Kontigos enkät visar att förtroenden för programnivån är högt. Ett resultat av samverkan mellan deltagande aktörer är att 80 procent anser sig haft nytta av nätverk och kontakter som knutits genom HÅJ:s programnivå. Samtidigt ger intervjusvaren en viss nyansering av upplevd nytta och stödet från HÅJ-programmet. De intervjupersoner som är mer kritiska till stödet är många gånger erfarna projektledare som upplever att stödet ibland inte legat på den nivå som man själv efterfrågat. Denna utvärdering visar även att den upplevde nyttan av de lokala utvärderingarna kunde varit högre, samt ser Kontigo vid en genomgång av de lokala utvärderingar stora skillnader i tillvägagångssätt, kvalitet och användbarhet. Genomförandeanalys I genomförandeanalysen redogörs och analyseras vilka med- och motkrafter (förutsättningar och hinder) utvecklingsarbetenas aktörer identifierar, samt aktörernas förmåga att hantera med- och motkrafter i sina organisationer för att nå önskvärda resultat. Exempel på med- och motkrafter som behandlas i rapporten är engagemang hos styrgrupp, brukarmedverkan, forskningsanknytning, samverkan och kopplingen till den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Vidare bekräftas följeforskningen slutsatser kring hinder (motkrafter) för ett hållbart förbättringsarbete. I Kontigos enkät uppges att ledningen prioriterar frågan vara den största utmaningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Vidare visar analysen att vissa aktiviteter har tagit längre tid än beräknat. Det som främst lyfts är arbetet med att ta fram könsuppdelad statisktik, ett arbete som har tagit mycket längre tid än vad som beräknats. I vissa fall är detta ett arbete som inte gjorts tidigare, vilket innebär att beslut måste tas, datasystem måste införskaffas etc. Analysen visar även, vid en genomgång av slutrapporterna, att flertalet av utvecklingsarbetena brister i att formulera mål och indikatorer som kan vara styrande för genomförande och uppföljning av resultat. Resultat och verksamhetsförbättringar Kontigo har genom intervjumaterialet och den parallella genomgången av slutrapporter identifierat aktiviteter som utvecklingsarbeten har arbetat med och själva ser kommer leda fram till resultat. I enkäten har vi frågat respondenterna i vilken utsträckning dessa aktiviteter lett fram till implementering. Arbetet med könsuppdelad statistik är den aktvitet som implementerats i störst utsträckning. Vi kan se att flertalet av utvecklingsarbetena befinner sig i fasen innan implementering, men att det skapats goda förutsättningar för verksamhetsförbättringar. Enkäten visar även att en Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 6 (78) Kontigo AB 2011.02.28

övervägande majoritet av projekten har svarat att de genomfört verksamhetsförbättringar inom enskilda delar av verksamheten till följd av utvecklingsarbetet. Vidare i rapporten redogör Kontigo för de typer av resultat och verksamhetsförbättringar som vi identifierat i utvärderingen av HÅJ. Exempel på resultat och verksamhetsförbättringar som Kontigo tar upp i rapporten är medvetandehöjning, ökad kunskap om brukare, nya rutiner kring bemötande, ny rutiner kring granskning av beslut, påbörjat arbetet att jämställdhetsintegrera uppföljnings- och styrsystem etc. Kontigo bedömer att metoden att arbeta med verksamhetsutveckling har varit en framgångsfaktor i många av utvecklingsarbetena. SKL:s fokus på verksamhetsförbättringar har troligtvis satt press på utvecklingsarbetena att i flera fall gå vidare från kartläggning till att arbeta med konkreta verksamhetsförbättringar. Vidare kan verksamhetsutveckling som strategi möjliggöra involvering av personer i arbetet som annars inte skulle vilja delta. Denna strategi har dock i vissa utvecklingsarbeten bidragit till att genus- och jämställdhetsfrågan ibland kommit i skymundan. Det finns således en risk att maktperspektivet försvinner och att jämställdhet enbart uppfattas som en win-win-situation för alla inblandade. Hållbarhet Hållbarhet har varit ledordet för satsningen. Hållbarhet ser Kontigo säkras genom att motkrafterna vänds till medkrafter, samt om detta sker på både individ-, organisations och systemnivå. Kontigos materialinsamling visar att det finns utvecklingsarbeten som uppnått just detta, men den samlade bilden är att utvecklingsarbetena främst har fokuserat på någon av dessa nivåer. Ett sätt att mäta hållbarheten är att koppla det till respondenternas upplevelse av huruvida de sökta medlen gett resultat. Upplever aktörerna att arbetet inte har gjort någon skillnad går hållbarheten med stor sannolikhet förlorad. Enkätsvaren visar att 96 procent upplever att utvecklingsarbetet stärkt jämställdhetsperspektivet i organisationen, samt även att 96 procent svarar att arbetet inte skulle ha bedrivits i samma utsträckning utan medlen. I enkäten svarar 47 procent ja på frågan om projektledaren eller någon av utvecklingsarbetes medarbetare kommer att fortsätta organisationens arbete med jämställdhetsintegrering på minst 20 procent av heltid. Att resurserna säkras genom anställningar eller avsatt tid vet Kontigo är en god förutsättning för att hållbarheten i det fortsatta arbetet ska säkras. Kontigo kan även utläsa resultat i slutrapporten som bör ses som förutsättningar för att säkra hållbarheten. Ett sådant resultat är de ombud och utbildare som skapats genom HÅJ. Slutsatser Utvärderingen har visat att HÅJ är ett väl genomtänkt och strukturerat program som åstadkommit goda resultat på en begränsad tid. Detta beror, enligt Kontigo, på att HÅJ drivits av en programledning som arbetat systematiskt och strategiskt och där rätt prioriteringar drivit programmet framåt. Kontigo menar också att SKL som huvudman även har skapat legitimitet och ett sammanhållet program. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 7 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Program HÅJ har engagerat ett stort antal verksamheter och Kontigos övergripande bedömning är att flertalet verksamheter har bidragit till att program HÅJ uppnått sina mål, dvs. skapat resultat och förändringar som kommer att leda till effekter för medborgaren. Utvärderingen visar att HÅJ-satsningen har lyckats skapa en kritisk massa av resultat och erfarenheter från de olika utvecklingsarbetena. Den kritiska massan är en förutsättning för att projektinsatser ska få genomslag och skapa hållbarhet. De utvecklingsbehov Kontigo lyfter i utvärderingen är samordning och kvalitetssäkring av utvärderingar och målstyrning på utvecklingsarbetetsnivån. Den samlade bilden är att det genom programmet har skapats ett lärande, bland annat genom följeforskningen, genom denna utvärdering och genom programledningens egna reflektioner. HÅJ har därmed bidragit till kunskap om förutsättningar men också hinder i arbetet med jämställdhetsintegrering. För det fortsatta arbetet är det viktigt att detta kommer till användning i bedömning av ansökningar och i det stöd SKL utgör mot sina medlemmar. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 8 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Innehåll Sammanfattning...2 Innehåll...9 1 Bakgrund och uppdrag...11 1.1 Jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi... 11 1.2 Kontigos uppdrag...12 1.3 Konsultteam...12 1.4 Läsanvisning...12 2 Program för jämställdhetsintegrering i staten... 13 2.1 Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi)... 13 2.1.1 Jämi:s uppgifter... 13 2.1.2 Jämi:s inriktning enligt programbeskrivningen...14 2.1.3 Programråd och referensgrupp...14 2.1.4 Jämi:s upplägg... 15 2.2 Metod och materialinsamling... 15 2.2.1 Desk research... 15 2.2.2 Besöks- och telefonintervjuer... 15 2.2.3 Fokusgrupper... 15 2.2.4 Deltagande observation/deltagande i aktiviteter...16 2.3 Analysverktyg - programlogik...16 2.4 Analys av processen... 17 2.4.1 Uppdrag och mål...18 2.4.2 Plats/ Utförare... 20 2.4.3 Riggning... 22 2.4.4 Genomförande och måluppfyllelse...25 2.4.5 Hållbarhet...33 2.5 Slutsatser och lärande...35 2.5.1 Jämi:s erbjudande kvalitet, relevans och tillgänglighet...35 2.5.2 Lärdomar från utvärderingen... 38 3 Program för Hållbar Jämställdhet...39 3.1 SKL-satsningen Hållbar Jämställdhet... 39 3.2 Utvärderingens förutsättningar och inriktning... 40 3.3 Metod och materialinsamling... 40 3.3.1 Genomgång och analys av material... 40 Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 9 (78) Kontigo AB 2011.02.28

3.3.2 Intervjustudie...41 3.3.3 Enkät...41 3.3.4 Deltagande vid resultatkonferens, forumträff och Open space... 42 3.4 Analysverktyg... 42 3.4.1 Strukturanalysen... 42 3.5 Programnivån... 44 3.5.1 Programledningen som medkraft... 44 3.5.2 Programnivån får bra betyg som stödjande funktion...45 3.5.3 Nytta av utvärderingar...47 3.5.4 Integreringen av SKL som medkraft...47 3.6 Genomförandeanalys... 48 3.6.1 Med- och motkrafter i genomförandet... 48 3.6.2 Övriga iakttagelser kring genomförandet...53 3.7 Resultat och verksamhetsförbättringar...56 3.7.1 Analys av enkäten...56 3.7.2 Exempel på resultat och verksamhetsförbättringar...59 3.7.3 Kontigos reflektioner kring resultat och verksamhetsförbättringar... 64 3.8 Hållbarhet... 66 3.9 Slutsatser... 68 4 Konsultteamets reflektioner... 71 Bilaga 1. Referenser...73 Bilaga 2. Intervjupersoner Program Jämi... 75 Bilaga 3. Intervjustudie SKL... 77 Bilaga 4. SKL:s (HÅJ:s) målmall...78 Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 10 (78) Kontigo AB 2011.02.28

1 Bakgrund och uppdrag Kontigo har anlitats av Jämställdhets- och Integrationsdepartementet för att genomföra en utvärdering av två nationella satsningar på jämställdhetsintegrering SKLsatsningen Program för Hållbar Jämställdhet och Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi). I detta kapitel redogörs kort för bakgrunden till jämställdhetsintegrering som nationell strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och för bakgrunden till programsatsningarna. Vidare beskrivs Kontigos uppdrag och syfte. 1.1 Jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi I prop. 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv - nya mål i jämställdhetspolitiken, finns de nu gällande jämställdhetspolitiska målen för Sverige formulerade. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta övergripande mål består av fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den strategi som valts ut för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken kallas jämställdhetsintegrering. Med jämställdhetsintegrering menas att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. År 1994 inleddes arbetet med jämställdhetsintegrering i den svenska statsförvaltningen i och med den jämställdhetspolitiska propositionen Delad makt delat ansvar (prop.19993/94:147). För myndigheter innebär arbetet med jämställdhetsintegrering att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i den löpande verksamheten. Som exempel på insatser inom ramen för detta område kan nämnas utbildningsverksamhet som riktats till bl.a. chefer, myndighetschefer, statssekreterare och statsråd. Under den gångna mandatperioden har regeringen genomfört två satsningar på jämställdhetsintegrering; Program JÄMI och Program för Hållbar Jämställdhet. I denna rapport presenteras en utvärdering av dessa två satsningar. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 11 (78) Kontigo AB 2011.02.28

1.2 Kontigos uppdrag Under våren 2010 tilldelades Kontigo AB uppdraget att genomföra utvärderingarna av Program Jämi och SKL-satsningen Hållbar Jämställdhet. Utvärderingen av de båda satsningarna ska främst omfatta: Arbetets organisering Samverkan med andra aktörer Belysa hinder och framgångsfaktorer i arbetet Bakgrunden och inriktningen till utvärderingarna beskrivs mer utförligt i respektive utvärdering, i kapitel 2 för Jämi och kapitel 3 för SKL-satsningen Hållbar Jämställdhet. 1.3 Konsultteam Utvärderingen har genomförts av Jenny Halldén, Johanna Jupiter, Peter Kempinsky och Ylva Saarinen på Kontigo AB. Vidare har Ann Boman, Ann Boman Utveckling AB, medverkat som sakkunnig i uppdraget. Arbetet har genomförts under perioden hösten 2010 och vintern 2011. 1.4 Läsanvisning I kapitel 2 presenteras utvärderingen av Jämi, där Kontigo i avsnitt 2.1 beskriver bakgrund och syfte med programmet, vidare i avsnitt 2.2 beskriver Kontigo metod- och materialinsamling. Analysmodellen för utvärderingsuppdraget beskrivs i avsnitt 2.3. I avsnitt 2.4 analyseras Jämi:s process, genomförande, måluppfyllelse och resultat. Vidare i avsnitt 2.5 diskuteras Kontigos slutsatser och lärande. I kapitel 3 övergår rapporten till utvärderingen av SKL-satsningen Hållbar Jämställdhet. Inledningsvis i avsnitt 3.1 och 3.2 beskrivs bakgrunden till programmet samt utvärderingens inriktning. I avsnitt 3.3 beskriver Kontigo metod- och materialinsamling och i avsnitt 3.4 presenteras analysmodellen för utvärderingsuppdraget. Vidare i avsnitt 3.5 analyseras arbetet av programnivån. I avsnitt 3.6 genomför Kontigo en analys av med- och motkrafter på utvecklingsarbetesnivå. Vidare i avsnitt 3.7 redogör vi för resultat och verksamhetsförbättringar och i avsnitt 3.8 diskuteras hållbarheten. I avsnitt 3.9 diskuteras utvärderingens slutsatser. Slutligen i kapitel 4 avslutar Kontigo med några sammanfattande reflektioner kring de två utvärderingarna. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 12 (78) Kontigo AB 2011.02.28

2 Program för jämställdhetsintegrering i staten I denna del av rapporten redogörs för utvärderingen av Program Jämi. 2.1 Program för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi) År 2008 tilldelades det Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet 13 miljoner kronor för att, på uppdrag av Regeringen, bygga upp ett stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering under perioden 2008-2010. 2.1.1 Jämi:s uppgifter Programmet för jämställdhetsintegrering i staten (Jämi) omfattar enligt regeringsbeslutet följande fyra uppgifter: 1 Vidarutveckla metoder för jämställdhetsintegrering. Inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering har metoder genom åren utvecklats i anslutning till olika projekt och verksamheter. Göteborgs universitet ska samla de erfarenheter som vunnits och återuppta det metodutvecklingsarbete som tidigare genomförts. Ett forum för erfarenhetsutbyte. Myndigheterna har mycket att lära av varandra vad gäller problem och framgångsfaktorer i arbetet med jämställdhetsintegrering. Erfarenheter från olika myndigheter kan också utgöra en viktig grund i arbetet med metodutveckling. Universitetet ska skapa ett öppet forum för sådant erfarenhetsutbyte. Informera om jämställdhetsintegrering. Kunskaperna om jämställdhetsintegrering varierar kraftigt. Flera myndigheter har arbetat med jämställdhetsintegrering under många år och byggt upp gedigna kunskaper medan andra står främmande för begreppet. Universitetet ska genom en webbplats och på andra lämpliga sätt tillgängliggöra information om jämställdhetsintegrering. En del i denna uppgift är att förmedla kunskap från forskning om jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Skapa förutsättningar för långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering. Uppdraget innebär att långsiktigt främja offentligt finansierade aktörers tillgång till stöd i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Regeringen bedömer att det stöd som efterfrågas, i högre grad än idag, bör kunna tillgodoses på en fristående konsultmarknad. Universitetet ska initiera en kartläggning och behovsanalys av offentligt finansierade aktörers efterfrågan och tillgång på kompetens inom området. Möjligheterna att utveckla och tillhandahålla en vägledning, eller annat lämpligt stöd, för upphandling av konsulttjänster på 1 För regeringsbeslut och fullständig uppdragsbeskrivning se http://www.jamiprogram.se/digitalassets/1271/1271185_uppdrag.pdf 2011-02-10 Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 13 (78) Kontigo AB 2011.02.28

området ska övervägas. I uppdraget ligger att bidra till en ökad kunskap och bättre kommunikation mellan leverantörer och kunder inom området. Ovanstående fyra uppgifter som Jämi tilldelats uppdraget att arbeta med kan betraktas som de mål som Jämi arbetat mot under projektperioden. Detta eftersom några andra mål inte tagits fram. Kontigo kan dock se att de fyra uppgifterna omformulerats något i Program Jämi:s egen programbeskrivning (2008-09-16). 2 Nedan återger Kontigo beskrivningen av Jämi:s inriktning enligt ovan nämnda programbeskrivning. 2.1.2 Jämi:s inriktning enligt programbeskrivningen Den f.d. föreståndaren för Nationella sekretariatet för genusforskning tog vid programstart fram en programbeskrivning för Jämi. Enligt denna har Program Jämi utformats för att vara övergripande och stödja samt underlätta myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Detta ska, enligt samma programbeskrivning, inte i första hand ske som ett utbildnings- eller forskningsprogram, utan genom att stimulera och utveckla det processtöd som utförs av konsulter på konsultmarknaden. Dessutom ska Jämi, enligt programbeskrivningen, stödja den jämställdhetsforskning som bedrivs vid universitetet och det utvecklingsarbete för jämställdhet som fungerar som ett samarbete mellan forskare och praktiker. Eftersom konsultmarknaden inom jämställdhetsområdet, enligt sekretariatets programbeskrivning, är svagt utvecklad argumenterar sekretariatet för att det finns behov av specifika och riktade stimulansåtgärder i form av såväl utbildning och forskning som metodutveckling under en övergångstid. Den metodutveckling som Jämi förväntas bidra till görs, enligt denna tolkning, möjlig i mötet mellan universitetsforskning och praktiskt jämställdhetsarbete. Att placera Jämi vid universitetet underlättar, enligt sekretariatet, dels detta möte men också uppbyggandet av det långsiktiga stöd på konsultmarknaden, som regeringen eftersträvar. Vidare argumenteras för att jämställdhetsforskning och/eller tillämpad genusforskning, liksom pedagogisk och kommunikativ kunskap, är en viktig grund för Jämi:s uppgift att ge ett övergripande stöd till myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. 2.1.3 Programråd och referensgrupp Jämi har bestått av en programansvarig, en senior utredare och en utredare. Dessutom har informatörs- och administratörstjänster köpts dels från sekretariatet och dels från konsulter i Göteborg. Totalt har teamet bestått av ca 2,5 heltidstjänst. 3 I programrådet, som träffats varje månad, för att diskutera och fatta beslut i både strategiskt viktiga frågor och frågor av mer operativ karaktär sitter, förutom medarbetarna i Jämi, även föreståndaren för Nationella sekretariatet för genusforskning och processutvärderaren. Processutvärderaren har följt Jämi från starten av programmet och rekryterade programansvarig tillsammans med dåvarande föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning. 2 För Nationella sekretariatet för genusforsknings programbeskrivning se http://www.jamiprogram.se/digitalassets/1271/1271186_promemoria.pdf, 2011-02-03 3 Christina Lindegren & Partners AB, Processutvärdering Jämi. 2010-11-12. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 14 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Till program Jämi har även en referensgrupp knutits. Referensgruppens syfte har varit att vara rådgivande och att bidra med spridning och kontakter när exempelvis workshops och konferenser arrangerats. I referensgruppen har det suttit representanter från Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsförmedlingen, Svenska ESFrådet, Högskoleverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, SKL, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Vinnova, Trafikverket och Nätverket Genusföretagarna. 2.1.4 Jämi:s upplägg Program Jämi har under perioden 2008-2010 genomfört en mängd olika insatser av olika slag, såsom fyra konferenser, åtta workshops, 17 seminarier, sommarskola, en högskoleutbildning m.m. Enligt Jämi:s slutrapport har aktiviteterna involverat omkring 2000 deltagare. Vidare har Jämi tagit fram ett antal rapporter och pm, informerat om jämställdhetsintegrering via hemsida och den nationella kunskapsportalen www.jämställ.nu och som en annonsbilaga i Dagens Industri. 2.2 Metod och materialinsamling I följande avsnitt presenterar Kontigo den materialinsamling som utvärderingen av Program Jämi baseras på. För en mer fullständig lista på aktörer som deltagit i intervjuer och fokusgrupper, se Bilaga 2. 2.2.1 Desk research Kontigo har genomfört en genomgång och analys av dokumentation och underlag, såsom uppdragsbeskrivning, dokumentation från Jämi:s aktiviteter, verksamhetsplan, rapporter, slutrapportering, processutvärderarens slutrapport, skriftlig sammanställning av kursutvärderingar från universitetskursen Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv osv. Fokus i materialgenomgången har legat på måluppfyllelse och genomförandeprocessen. Detta för skapa en övergripande bild av programmets insatser och för att möjliggöra en bedömning av hur insatserna svarar upp mot programmets uppsatta mål. Kontigo har inte genomfört någon värdering av innehållet i Jämi:s framtagna rapporter etc., det vill säga ingen vetenskaplig granskning av kvaliteten. 2.2.2 Besöks- och telefonintervjuer Utvärderingens huvudsakliga materialinsamling baseras på en intervjustudie med programråd, referensgrupp och forskare som anlitats för olika uppdrag inom ramen för Jämi. Vidare har Kontigo intervjuat myndighetsrepresentanter som deltagit i Jämi:s aktiviteter i större och mindre grad. Totalt har 24 besöks- och telefonintervjuer genomförts. 2.2.3 Fokusgrupper Kontigo har genomfört tre stycken fokusgrupper, en med deltagare från utbildningen Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv, en fokusgrupp med konsulter som deltagit i diverse av Jämi:s aktiviteter, och slutligen en fokusgrupp med myndigheter som i större utsträckning deltagit aktivt i Jämi:s aktiviteter. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 15 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Den ursprungliga tanken var att även genomföra en fokusgrupp med myndigheter som deltagit i Jämi:s aktiviteter i mindre utsträckning och som varit svåra för Jämi att nå. Detta var dock svårt att genomföra. Många ansåg det svårt att uttala sig om Jämi och var svåra att motivera att delta i en fokusgrupp. Istället bestämde sig därför utvärderingsteamet för att genomföra kortare intervjuer med vissa av dessa myndigheter. Kontigo bjöd in brett till fokusgrupperna genom att skicka ut inbjudningar till alla konsulter som deltagit i Jämi:s aktiviteter och till alla som deltog i utbildningen Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv. Till fokusgruppen för myndigheter som deltagit i större utsträckning bjöds personer in som enligt Jämi varit aktiva i arbetet. Fokusgrupperna genomfördes i Stockholm under januari 2011. Det kan vara viktigt att nämna att flera av deltagarna i fokusgrupperna kom till Kontigos lokaler i Stockholm från övriga delar av landet. Detta menade deltagarna var ett aktivt val för att säkerställa att fokusgrupperna inte enbart bestod av personer baserade i Stockholm. 2.2.4 Deltagande observation/deltagande i aktiviteter Som del i uppdraget har Kontigo även deltagit i diverse aktiviteter arrangerade av Jämi. Exempel på sådana aktiviteter är utbildningen Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv, lanseringsseminarium för framtagna rapporter, resultatworkshop på Lidingö där slutrapport och rekommendationer bearbetades, samt Jämi:s slutkonferens. Deltagandet på Jämi:s aktiviteter, som varit en betydande del av programmet, har varit en viktig input i materialinsamlingen eftersom det skapat god inblick i genomförandet. 2.3 Analysverktyg - programlogik En viktig utgångspunkt för utvärderingen av Jämi har varit att studera programlogiken (se figur 1 nedan), d.v.s. hur programmet är tänkt att nå resultat. Programlogiken visar: Hur förutsättningarna för satsningen och den problembild som satsningen skall arbeta med uppfattas Vilka mål som har identifierats för satsningen Vilka resurser som avsatts för satsningen Vilka aktiviteter och arbetssätt som identifierats för att hantera problembilden och förutsättningarna för att nå de mål som formulerats för satsningen Sambanden mellan de olika logiska elementen i satsningen, dvs. vägen från start till önskvärt tillstånd Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 16 (78) Kontigo AB 2011.02.28

Hur det faktiska arbetet bedrivs kallar vi för genomförandelogik och handlar om att ställa programlogiken mot det faktiska genomförandet av programmet. Genom modellen skapas förutsättningar för en systematisk utvärdering av programmet ur ett helhetsperspektiv som belyser programmets olika moment och insatser. För att programmet ska uppnå önskade resultat måste rätt saker för att åtgärda problemen identifieras. Detta rör hur arbetet bedrivs idag inom de deltagande verksamheterna och på programnivå, hur insatserna genomförts etc. Aktiviteterna inom programmet måste även utföras på rätt sätt, det vill säga behandla relevanta frågeställningar och utvecklingsområden, ha effektiv ansvars- och rollfördelning, och ett effektivt genomförande. Som en länk mellan rätt sak och rätt sätt samt mellan resultat och process, finns de kritiska faktorer som är att betrakta som hinder/motkrafter eller nödvändiga förutsättningar/medkrafter för att önskade resultat ska kunna uppnås. Figur 1. Utvärderingsmodell för program- och genomförandelogik Kritiska faktorer 1.1.1.1.1.1.1 Uppdrag Mål Utförare Riggning Genomförande Aktiviteter Prestationer Resultat Hållbarhet Effekter Kritiska faktorer En mer utförlig analys av Jämi:s genomförande kommer i nästa kapitel. 2.4 Analys av processen I detta avsnitt presenterar Kontigo de kritiska faktorer (hinder och nödvändiga förutsättningar) som konstaterats i utvärderingen av Jämi. Med hjälp av dessa önskar Kontigo tydliggöra kopplingen mellan programmets förutsättningar, genomförandeprocessen och möjligheten att nå resultat. På så sätt är det möjligt att finna de förutsättningar som påverkat möjligheten att uppnå målsättningarna med programmet. De kritiska faktorerna är uppdelade i enlighet med den programlogik som presenterades i figur 1, dvs. Uppdrag, Utförare, Riggning, Genomförande, Resultat och Hållbarhet. Under vardera rubrik redogör Kontigo för de främsta kritiska faktorerna som identifierats i utvärderingen. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 17 (78) Kontigo AB 2011.02.28

2.4.1 Uppdrag och mål I detta avsnitt behandlas kritiska faktorer i förhållande till det uppdrag som tilldelades Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Vidare diskuteras genomförbarheten och förutsättningarna för Program Jämi att leva upp till de fyra formulerade målen. Uppdragsbeskrivning I Jämställdhets- och Integrationsdepartements uppdragsbeskrivning som togs fram den 3 juli 2008 betonas, enligt Kontios tolkning, behovet av en kompetent stödfunktion i arbetet med jämställdhetsintegrering. Denna skrivning baseras främst på slutbetänkandet i utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, Jämstöd (dir. 2005:7), som överlämnades i mars 2007 4. Departementet skriver vidare att det är angeläget att återigen inrätta en stödfunktion och att denna ges möjlighet att verka för långsiktighet och kontinuitet i myndigheternas jämställdhetsintegreringsarbete. Dock betonas att ingen permanent statlig stödstruktur för jämställdhetsintegrering ska etableras. Istället understryks i uppdragsbeskrivningen att detta stöd i högre grad än tidigare, bör kunna tillgodoses på en fristående konsultmarknad. En central del i Jämi:s uppdrag bestod därmed av att stimulera konsultmarknaden att utgöra myndigheternas fortsatta stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering. Vidare bedömer Kontigo att Jämi även, enligt uppdragsbeskrivningen, hade som central uppgift att verka som brygga mellan jämställdhetsforskningen och myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Enligt Jämi:s slutrapport är det tydligt att programgruppen tolkat uppdraget att handla om att skapa förutsättningar för långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering och alltså inte bidra till jämställdhet i sig, även om detta är strategin jämställdhetsintegrerings yttersta mål. Denna tolkning menar Kontigo är rimlig baserat på uppdragsbeskrivningen. Vidare har fokus i Jämi:s arbete enligt slutrapporten varit att undersöka arbetet med jämställdhetsintegrering: dess villkor och förutsättningar, behov, framgångsfaktorer och problem. Som bakomliggande orsak till denna fokus hänvisar Jämi till uppdragsbeskrivningen. Kontigo kan i läsningen av de fyra uppgifterna i uppdragsbeskrivningen se att detta är en betydande del av Jämi:s uppdrag. Dock vill konsultteamet lyfta frågan huruvida detta var vad departementet främst hade i åtanke när uppdraget skrevs. Efter genomgång av den skriftliga uppdragsbeskrivningen kan Kontigo konstatera att det i denna finns viss otydlighet kring vad uppdraget enligt beskrivningen ska fokusera på och att det finns möjligheter att tolka uppdraget på olika sätt. Efter diskussioner med departementet kan Kontigo även se att det funnits förhoppningar om att Jämi i större utsträckning skulle verka som ett praktiskt stöd till myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Samtidigt har Jämi snarare fokuserat på att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd genom att skapa kunskapsunderlag, identifiera framgångsfaktorer, behov och problem, samt genom att skapa vad de själva kallar en infrastruktur (dvs. kunskapsportalen, databasen Jämda, Jämi:s 4 SOU 2007:15 Stöd för framtiden Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 18 (78) Kontigo AB 2011.02.28

webbsida, universitetsutbildningen i jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv, och kunskapsunderlagen i form av rapporter och pm o.s.v.). Frågan Kontigo därför vill ställa är huruvida uppdragsgivaren och Program Jämi var överens om hur uppdraget huvudsakligen skulle genomföras och vilka resultat som programmet förväntades leda till. Vidare bör uppdragsbeskrivningens del kring konsultmarknadens roll diskuteras ytterligare. Kontigo har i intervjuer med Jämi:s programråd, regeringskansliet och den dåvarande statssekreteraren försökt utreda vilka konsulter som var tilltänka när uppdraget formulerades. Intervjumaterialet med ovanstående indikerar att den tilltänkta målgruppen var de större konsultföretagen inom t.ex. management och HRfrågor. Jämi kom sedan att välja en annan inriktning med fokus mot upphandling och involvering av nyetablerade jämställdhetskonsulter, ett vägval som diskuteras mer ingående i andra delar av rapporten. Referensgruppens roll I uppdraget tydliggörs att Göteborgs universitet ska inrätta en referensgrupp som ska ges möjlighet att följa och lämna synpunkter på verksamheten med anledning av uppdraget. Denna referensgrupp ska bestå av representanter för statliga myndigheter, SKL och Regeringskansliet. I övrigt berörs inget om vilken roll, vilket mandat eller vilken kompetens dessa ska besitta, samt vilket syfte referensgruppen skulle ha. Kontigos materialinsamling visar att referensgruppen inte till fullo levt upp till att vara rådgivande (detta diskuteras mer utförligt under stycket som behandlar Riggning nedan), varför vi menar att uppdragsbeskrivningen kunde varit tydligare kring vilka representanterna i referensgruppen skulle vara, samt deras roll. Bristande styrning Det finns en koppling mellan den statliga styrningen av myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering och myndigheternas efterfrågan på stöd av relaterade tjänster. Dagens svaga styrning medför att myndigheterna, vilket även bekräftas av Jämi:s slutrapport, känner en osäkerhet kring hur uppdraget om jämställdhetsintegrering ser ut och vad det innebär. Flera av de intervjupersoner Kontigo pratat med lyfter behov av uppföljning av instruktionerna, eftersom många menar att detta annars inte alltid efterlevs. En intervjuperson uttrycker sig: För många myndigheter, som för oss, finns en tillräcklig skrivning i instruktionerna, men man följer inte upp det. Man säger inte heller vad man förväntar sig. Regeringen ger instruktionen, men man borde också vara beredd på att följa upp och ha sanktioner om det inte görs. Och tydliggöra vad som är en rimlig ambitionsnivå, hur stor del av verksamheten borde man jobba med per år? Bristande efterfrågan på stöd inom området, leder följaktligen även till att den oberoende konsultmarknaden inte har intresse av frågorna. Således är uppdraget att stimulera konsultmarknaden en svår uppgift för Jämi att leva upp till. Snarare skulle en utvecklad statlig styrning kring myndigheters krav på jämställdhetsintegrering möj- Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 19 (78) Kontigo AB 2011.02.28

liggöra en sådan utveckling i framtiden, eftersom Jämi:s arbete visat att kunskapen kring detta i många fall är liten bland myndigheterna. 2.4.2 Plats/ Utförare Program Jämi lades på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Programmet ansågs ligga väl i linje med sekretariatets övriga uppgifter som då handlade om att överblicka genusforskningen och sprida dess resultat, analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden och att arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse. 5 Den huvudsakliga anledningen till att Jämi tilldelades sekretariatet, vilket återges i uppdragsbeskrivningen, var att stärka kunskapsbasen i arbetet med jämställdhetsintegrering och skapa en brygga mellan jämställdhetsforskningen och myndigheternas jämställdhetsarbete. Kontigo har i intervjustudien frågat intervjupersonerna om sekretariatet varit rätt huvudman för uppdraget. Många har haft svårt att svara på frågan och haft svårt att komma på lämpliga alternativa huvudmän. Det betyder inte att de anser att sekretariatet varit en självklar huvudman, utan snarare att de menar att alternativen varit få. Vissa har tyckt att sekretariatet varit rätt för uppdraget. I dessa fall har argumentet varit att forskningsbasen varit mycket viktig. Två av intervjupersonerna säger: Då man säger att det är Nationella sekretariatet för genusforskning, då känns det bra och det ger tyngd, både i forskarvärlden och i myndigheterna. Det är viktigt var programmet ligger, forskarbasen är viktig och ger tyngd. Kopplingen till forskning är ju alltid bra. Förändringsarbete kopplat till forskning är bra, det har jag sett. Samtidigt har vissa intervjupersoner kritiserat sekretariatet som huvudman eftersom de menar att det medfört att den mer praktiska delen i uppdraget tappats bort. Snarare anser de tillfrågade att Jämi haft mer fokus på kunskapsbasen i arbetet, varför bryggan över till praktiken inte fungerat. Detta illustreras av citatet nedan: Kunskapsdelen kan ligga där [på sekretariatet, vår anm.], men det praktiska, det borde finnas eller stöttas upp, eller bli inskrivet i instruktioner till myndigheter, vad som ska följas upp så det inte blir tomma skrivningar. Vidare fortsätter flera intervjupersoner med att argumentera för att valet av utförare påverkat utformningen av programmet. Det Nationellt sekretariatet för genusforskning skapar på så vis vissa förutsättningar för genomförandet av programmet som intervjupersonerna menar inte går att bortse från. Flera lyfter regeringens beslut som ett vägval för satsningen, vilket illustreras av citatet nedan. Samma intervjuperson gör en jämförelse med SKL-satsningen Program för hållbar jämställdhet, som intervjupersonen menar har en mer självklar ingång till sin målgrupp, vilket underlättat för satsningen. Samtidigt har placeringen på sekretariatet försvårat möjligheten att nå myndigheterna argumenterar hon vidare: 5 Enligt Förordning SFS 1997:61. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 20 (78) Kontigo AB 2011.02.28

att det ligger på en forskningsinstitution gör att det har blivit mycket forskning av det. Det var ett vägval för regeringen. I SKL:s fall så har man hittat en aktör som har medlemmar, men Nationella sekretariatet har inte en god förankring gentemot myndigheterna. Det har gjort det svårt att nå myndigheterna. En annan intervjuperson säger apropå sekretariatet som huvudman: Det slår mig att regeringen ville koppla till universitet för att få bryggan till forskningen. Kontigos slutsats är att valet av utförare till stor del påverkat möjligheten att utföra uppdraget Jämställdhetsintegrering i staten. Som intervjupersonen ovan betonade så påverkar huvudmannen möjligheten att nå målgruppen. Finns kanaler upparbetade sedan tidigare underlättar detta givetvis genomförandet av programmet. I fallet Jämi fanns inte dessa kontakter mellan sekretariatet och myndighetsvärlden sedan tidigare, i motsats till de upparbetade kanalerna mellan SKL och dess medlemmar, varför arbetet troligtvis varit mera tungrott för Jämi. Samtidigt visar materialinsamlingen att forskningsbasen kan ge legitimitet till debatten kring jämställdhetsintegrering eftersom forskning kan ge ökad tyngd till arbetet i myndigheterna. Kontigo kan dock se att valet av sekretariatet som huvudman skapat en akademisk utgångspunkt för programmet. I uppdragsbeskrivningen trycker departementet på behovet att stärka kunskapsbasen i arbetet med jämställdhetsintegrering. För en forskningsinstitution med inriktning på genusvetenskap följer då ofta problematisering och utveckling av den strategi (dvs. jämställdhetsintegrering) som inom genusvetenskapen ofta kritiserats för att tappa maktperspektivet och att genom homogenisering exkludera stora grupper av medborgare, att förstärka stereotyper och normer kring heterosexualitet och för att ha en alltför ensidig fokusering på kvinnor. 6 På så sätt kan den akademiska inriktningen på programmet ses som en uppenbar följd av val av huvudman. Emellertid har det i intervjuerna och fokusgruppen med vad vi här väljer att kalla praktiker, dvs. personer som även har en praktisk erfarenhet av arbete med jämställdhetsintegrering inom statsförvaltning 7, uppkommit stark kritik mot den, enligt dem, alltför teoretiska inriktningen av programmet. Denna kritik riktar sig dock inte mot akademin som sådan, utan snarare mot sekretariatets bristande kunskap om praktiskt jämställdhetsarbete och förvaltning. Flera av praktikerna menade att de hellre sett en annan akademisk institution som ansvarig, såsom exempelvis inom organisations- eller arbetslivsforskning, där det finns god kunskap om förändringsarbetet och organisationsutveckling. 6 Se bl.a. Rönnblom, Malin (2003) Mainstreamad regionalpolitik. Regionalpolitik, samarbete eller konflikt?, i Politologen hösten 2003, samt Dahl, Ulrika (2005) Scener ur ett äktenskap: jämställdhet och heteronormativitet. Ingår i: Queersverige. Stockholm: Natur och Kultur. 7 Detta är en förenklad definition av en grupp som består av jämställdhetskonsulter, Länsstyrelsernas jämställdhetsexperter, forskare med erfarenhet av praktiskt arbetet med jämställdhetsarbete och förvaltning osv, dvs. personer med goda erfarenheter av området jämställdhetsintegrering och dess möjligheter och hinder i det praktiska jämställdhetsarbetet. Utvärdering av JÄMI och HÅJ sid 21 (78) Kontigo AB 2011.02.28