till beräkningarna av andra kvartalet 2014 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar... 10 Lager... 13 Utrikeshandel... 14 Näringslivets produktion... 15 Sysselsättning (Korrigerad 2014-09-23)... 17 Multifaktorproduktivitet... 20 Inkomster och sparande... 22 Avstämning... 26 Revideringar... 27 Statistiska centralbyrån 1
2 Statistiska centralbyrån
BNP-utvecklingen Starka hushåll lyfte tillväxten Den svenska BNP-tillväxten tilltog något andra kvartalet. Inhemsk efterfrågan i form av hushållskonsumtion och bostadsinvesteringar höll tillväxten uppe. Nettobidraget från utrikeshandeln blev däremot negativt då importen även detta kvartal ökade betydligt mer än exporten. BNP ökade med 2,6 procent andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Andra kvartalet 2014 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2013. Det innebar att den kalenderkorrigerade BNPutvecklingen blev 0,5 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal som var 2,1 procent. Jämfört med första kvartalet ökade BNP med 0,7 procent i säsongrensade tal. Det kan jämföras med utvecklingen mellan första kvartalet och fjärde kvartalet i fjol då BNP växte med 0,1 procent. BNP har nu anpassats till den uppdaterade förordningen om nationalräkenskaperna, ENS 2010. Samtidigt har en översyn av metoder och källor genomförts. Det innebär att nationalräkenskaperna för hela perioden 1993 och framåt har setts över. De största förändringarna finns inom fasta bruttoinvesteringar, utrikeshandel och offentlig sektor. BNP, procentuell förändring, säsongjusterad och jämförd med kvartalet innan, kalenderkorrigerad jämförd med motsvarande kvartal året innan. 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Statistiska centralbyrån 3
Haltande tillväxt i EU:s största ekonomier Det ekonomiska läget i Europa har sakteliga förbättrats. EU-området har redovisat positiva tillväxttal i säsongrensad kvartalstakt fem kvartal i rad, men det är försiktiga ökningstal. Andra kvartalet steg BNP för EU -området med 0,2 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Men utvecklingen spretar mellan länderna. Storbritannien återfinns bland länderna med starkast tillväxt andra kvartalet och även Spanien börjar få fart på ekonomin. Däremot haltade tillväxten i de största ekonomierna. Tyskland som har varit motorn bakom den tröga europeiska ekonomiska återhämtningen de senaste kvartalen, backade något andra kvartalet. Även Italiens BNP minskade något. Samtidigt redovisade Frankrike nolltillväxt för andra kvartalet i följd säsongrensat. USA:s svaga start på året med en negativ BNP-utveckling första kvartalet i kvartalstakt, tycks vara en tillfällig svacka där det dåliga vädret spelat in. Andra kvartalet visade USA:s ekonomi åter styrka och BNP ökade med 1,0 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. I årstakt ökade USA:s BNP med 2,5 procent. Inhemsk efterfrågan fortsatt tillväxtmotor Allteftersom det ekonomiska läget i omvärlden långsamt förbättras har även Sveriges utrikeshandel stärkts. Exporten steg andra kvartalet och även om varuexporten ökade så var det framför allt tjänsteexporten som tilltog. Den totala exportvolymen är fortfarande större än importen, men för andra kvartalet i följd ökade importen betydligt mer än exporten, vilket innebär att Sveriges handel med utlandet höll tillbaka BNP-tillväxten andra kvartalet. I likhet med de senaste kvartalen var det den inhemska efterfrågan som låg bakom BNP-ökningen. Hushållens konsumtion stod för det största bidraget till BNP under andra kvartalet och bidrog med hela 1,5 procentenheter till BNP-tillväxten i årstakt. Störst inverkan på den totala konsumtionsökningen hade utgifter för transporter, där försäljningen av nya och begagnade bilar lyfte utvecklingen. Utgifter för livsmedel bidrog också starkt positivt, även om ökningen delvis kan förklaras av att påsken i år inföll under andra kvartalet. En något bättre konjunkturbild med ökad sysselsättning i ekonomin samt en god utveckling av den disponibla inkomsten kan hjälpa till att förklara den accelererade hushållskonsumtionen. De fasta bruttoinvesteringarna ökade andra kvartalet och bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. I likhet med första kvartalet var det framför allt bostadsinvesteringarna som lyfte utvecklingen och enskilt bidrog med 0,8 procentenheter till BNP-utvecklingen medan investeringar i maskiner och inventarier höll tillbaka investeringstillväxten. Lagerinvesteringarnas bidrag till BNP var positivt andra kvartalet och uppgick till 0,3 procentenheter. 4 Statistiska centralbyrån
Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter. 2013 2013 2013 2013 2014 2014 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 Hushållens konsumtion 0,7 0,9 1,1 1,2 0,9 1,5 Offentlig konsumtion 0,1 0,7 0,3 0,6 0,2 0,2 Fast bruttoinvestering -1,3 0,0 1,0 0,2 1,2 0,9 Lagerinvestering 0,8 0,1-1,6 0,9-0,1 0,3 Exportnetto 0,3-0,7 0,9 0,0-0,5-0,8 BNP (Faktiska tal) 0,5 1,0 1,7 2,8 1,7 2,1 Efter en nedgång inom tillverkningsindustrin i början av året steg produktionen något andra kvartalet. För bygg- och anläggning fortsatte den positiva trenden från första kvartalet och branschen redovisade ett rejält produktionslyft andra kvartalet. Bakom uppgången låg främst nyproduktion av flerbostadshus och småhus. Även tjänsteproduktionen steg. Den största produktionsökningen återfanns inom informations- och kommunikationstjänster samt parti- och detaljhandeln. Produktionen i näringslivet som helhet ökade med 3,1 procent jämfört med andra kvartalet förra året. Arbetsmarknaden stärktes något andra kvartalet. Antalet sysselsatta ök ade med 1,3 procent och faktiskt antal arbetade timmar för hela ekonomin ökade kalenderkorrigerat med 0,8 procent på årsbasis. I säsongrensade tal var antalet arbetade timmar oförändrat från första kvartalet. Statistiska centralbyrån 5
Hushållskonsumtionen Bilinköp och livsmedel drog upp konsumtionen De egentliga hushållens konsumtionsutgifter 1 ökade med 3,3 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Bidraget till BNP-tillväxten uppgick till 1,5 procentenheter. Hushållens konsumtionsutgifter steg med 3,3 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Ökningstakten på årsbasis var därmed den starkaste sedan fjärde kvartalet 2010. Uppgången innebär att hushållskonsumtionen drog upp BNP tillväxten med 1,5 procentenheter. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent 8 6 4 2 0-2 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Den post som hade störst positiv inverkan på den totala hushållskonsumtionen var utgifter för transporter som ökade med 7,6 procent. Inom transporter ökade inköpen av nya och begagnade bilar med 21,9 procent vilket tillsammans med övriga transportkostnader bidrog med 1,0 procentenhet till den totala konsumtionsökningen. Även utgifter för livsmedel bidrog starkt till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen. De steg med 4,8 procent och bidrog med 0,6 procentenheter till uppgången. Det var den kraftigaste tillväxten för livsmedelskonsumtionen sedan andra kvartalet 2006 och förklaras delvis av att påsken, och därmed hushållens inköp av påskmat, i år inföll under kvartal två. 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 6 Statistiska centralbyrån
Till den totala utvecklingen av hushållskonsumtionen bidrog även utgifter för möbler samt fritid och underhållning som ökade med 7,9 respektive 3,2 procent. Utgifter för möbler samt fritid och underhållning bidrog med 0,4 procentenheter vardera till den totala konsumtionsökningen. Likaså ökade hushållens utgifter för hotell- och restaurangtjänster samt övriga varor och tjänster vilka bidrog med vardera 0,3 procentenheter till den totala uppgången. Andra poster som ökade relativt mycket var utgifter för alkohol och tobak, kläder och skor, hälso- och sjukvård, kommunikation samt svenskars konsumtion utomlands. Utländska besökares konsumtion i Sverige ökade med 17,1 procent och var den enda post som motverkade den totala uppgången av hushållskonsumtionen. Då hushållskonsumtionen endast ska återspegla konsumtionen i svenska hushåll dras utländska besökares konsumtion bort från den totala konsumtionen, vilket detta kvartal drog ner utvecklingen med 0,8 procentenheter. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2 andra kvartalet 2014, procentenheter och volymförändring i procent COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,6 4,8 02 Alkohol och tobak 0,1 4,1 03 Kläder och skor 0,1 1,5 04 Bostad 0,3 1,3 05 Möbler 0,4 7,9 06 Hälso- och sjukvård 0,1 3,2 07 Transporter 1,0 7,6 08 Kommunikation 0,2 6,4 09 Fritid och Underhållning 0,4 3,2 10 Utbildning 0,0 1,4 11 Hotell och restaurang 0,3 4,7 12 Övriga varor och tjänster 0,3 2,4 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 3,8 3,8 15 Svensk konsumtion utomlands 0,3 6,6 16 Utländsk konsumtion i Sverige -0,8 17,1 TOTALT 3,3 3,3 2 COICOP Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 7
Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter ökade med 0,8 procent andra kvartalet 2014 jämfört med motsvarande period föregående år. Kommunernas konsumtion ökade med 0,5 procent, medan landstingen och staten steg med 2,1 respektive 0,3 procent. Sammantaget gav offentlig konsumtion ett bidrag till BNP-tillväxten på 0,2 procentenheter. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Andra kvartalet ökade konsumtionen med 0,5 procent. Beräkningen av kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna. Antalet elever i kommunala grundskolor ökade under läsåret 2013-2014, vilket bidrog till en ökad konsumtion under andra kvartalet. Antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskade dock samma läsår, vilket drog ner konsumtionsutvecklingen. Förändringen av antalet elever i kommunala skolor styrs främst av antalet barn i skolåldern, då andelen elever i friskolor varit i stort sett oförändrad. Att antalet barn inom den kommunala förskolan ökade under andra kvartalet bidrog också positivt till konsumtionsutvecklingen. Äldreomsorgen var den verksamhet som höll tillbaka konsumtionen mest, trots att antalet äldre ökade. Detta beror på att antalet vårdplatser i särskilt boende för de äldre minskade till förmån för insatser inom h emtjänst, vilket är en mindre resurskrävande vårdform. Dessutom ökade andelen äldreomsorg i privat regi vilket istället redovisas som sociala naturaförmåner. 8 Statistiska centralbyrån
Sociala naturaförmåner ökade med 5,1 procent och är en stor utgiftspost för kommunerna. Det var främst äldrevård i privat regi som ökade. Kommunernas försäljning under andra kvartalet ökade med 1,9 procent. Eftersom försäljning ger kommunerna en intäkt som finansierar en del av den kommunala verksamheten så reduceras därmed konsumtionsutgifterna med motsvarande belopp. Andra kvartalet 2014 ökade landstingens konsumtion med 2,1 procent. I och med införandet av ENS 2010 har landstingen utökats med fyra sjukhusbolag som tidigare tillhörde näringslivet enligt nationalräkenskaperna. Dessa bolag hade år 2013 cirka 9 000 anställda och en omsättning på 8,3 miljarder kronor. Eftersom dessa bolag nu räknas till landstingen har de sociala naturaförmånerna sänkts med 6,5 miljarder kronor. Bolagen har dock lagts till de år de bolagiserades, med början år 2000, och påverkar inte utvecklingstalen i de senaste perioderna nämnvärt. Landstingens förbrukning ökade andra kvartalet med 5,3 procent. En stor del av förbrukningen bestod av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom köp av sjukvård, laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster, vilka ökade kraftigt andra kvartalet. En annan stor del av förbrukningen är inköp av material och tjänster. Här ingår bland annat sjukvård och läkemedel, men även lokalkostnader och förbrukningsmaterial. Antalet arbetade timmar ökade m ed 1,1 procent inom landstingen. De sociala naturaförmånerna inom landstingen består till stor del av vårdavtal med privata aktörer. Under en rad år steg dessa vårdavtal kraftigt men sedan år 2011 har ökningstakten dämpats. Läkemedelsförmånen är en annan betydande del av land stingens sociala naturaförmåner. Andra kvartalet ökade vårdavtalen något, medan läkemedelsförmånen minskade. Detta ledde till att landstingens totala utgifter för sociala naturaförmåner minskade med 0,6 procent. Försäljningen hos landstingen ökade med 2,3 procent. Statens konsumtion ökade andra kvartalet med 0,3 procent. Statens förbrukning som numera till största del består av inköp av varor och tjänster minskade med 1,1 procent i volym. Innan övergången till ENS 2010 räknades även militära vapensystem samt köpt forskning och utveckling (FoU) till förbrukningen, men dessa klassas nu som investeringar. Även här gäller dock att förändringen har införts för hela perioden och påverkar därmed inte utvecklingstalen nämnvärt. Att förbrukningen var lägre beror främst på att inköpen av varor och tjänster minskade hos flera myndigheter, främst Arbetsförmedlingen. Hyrorna, som är en del av förbrukningen, fortsatte däremot att öka och steg med 3,4 procent i volym. Migrationsverket stod för en stor del av denna ökning på grund av ett ökat antal asylsökande. Antalet anställda inom staten ökade med 1,2 procent andra kvartalet, vilket bidrog till att antalet arbetade timmar steg med 0,2 procent. Försäljningen inom staten minskade med 0,4 p rocent, vilket reducerar konsumtionsutgifterna. Statens sociala naturaförmåner minskade i volym med 6,1 procent. Arbetsförmedlingens anslag för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade andra kvartalet. Detta beror främst på minskat antal deltagare då flera gått från aktivitetsstöd till sysselsättning. Anslaget avseende ersättning till etableringslotsar och insatser för Statistiska centralbyrån 9
nyanlända samt Domstolsverkets utgifter för rättsliga biträden steg däremot. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent 5 4 3 2 1 0 Stat Kommun -1 Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2012 2013 2014 Investeringar Bostäder fortsatt drivkraft bakom uppgång De fasta bruttoinvesteringarna steg med 3,7 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Mönstret från föregående kvartal då bostadsinvesteringarna ökade starkt medan maskininvesteringarna minskade höll i sig även kvartal två. De fasta bruttoinvesteringarna bidrog med 0,9 procentenheter till BN P- utvecklingen. De fasta bruttoinvesteringarna påverkas av en rad förändringar i samband med omläggningen till den uppdaterade förordningen för nationalräkenskaperna, ENS 2010. Det har också gjorts en översyn av källor och beräkningsmetoder. Till det kan läggas att den detaljerade årsberäkningen för 2012 har införts som bas för kvartalsberäkningarna 2013 och 2014 vilket har medfört nivå- och viktförändringar jämfört med tidigare publicering. Den mest märkbara förändringen av anpassningen till ENS 2010 är att Forskning och Utveckling (FoU) nu klassificeras som fast bruttoinvestering. FoU-investeringarna uppgick till 36,4 miljarder kronor i löpande priser andra kvartalet och står för drygt 15 procent av de totala fasta bruttoinvesteringarna. Som ett resultat av förändringarna har de fasta bruttoinvesteringarna höjts samtliga kvartal för år 2013 medan första kvartalet 2014 har sänkts. Revideringarna förstärker bilden av en försiktig 10 Statistiska centralbyrån
bostadsledd investeringsuppgång från andra kvartalet 2013 både i årstakt och säsongrensad kvartalstakt. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 0,3 procent och har nu ökat fem kvartal i rad. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive säsongrensade kvartalsvärden mätta i fasta priser. 6,0 240 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 220 200 180 160 140 120-10,0 1234123412341234123412341234123412341234123412341234123412 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 100 Procentuell förändring Miljarder kronor Ny metod i bostadsberäkningen Samtliga investeringstyper på aggregerad nivå förutom maskininvesteringarna ökade andra kvartalet mätt i årstakt. Bostadsinvesteringarna har varit motorn bakom de senaste fyra kvartalens uppgång för de totala investeringarna. Den trenden höll i sig även andra kvartalet då bostadsinvesteringarna steg med 28 procent och bidrog med 3,7 procent till investeringsuppgången. Nybyggda flerbostadshus och småhus som främst baseras på SCB:s statistik över påbörjade lägenheter steg med 57 respektive 32 procent. Från och med denna publicering har antagandet om tiden från byggstart till färdigställande ändrats till fyra kvartal för småhusen och fem kvartal för flerbostadshusen jämfört med tidigare antagande om sex kvartals byggtid för båda bostadsformerna. Det ger något mer tyngd åt senare kvartal i påbörjandestatistiken än tidigare. Även om- och tillbyggnadsinvesteringarna ökade, med 7,1 procent för flerbostadshus och med 12,3 procent för småhus. Statistiska centralbyrån 11
Bland övriga investeringstyper bidrog FoU med 1,0 procentenhet till de totala fasta bruttoinvesteringarna 3. Samtidigt bidrog bygg- och anläggningsinvesteringar, programvaror och transportmedelsinvesteringar med cirka 0,5 procentenheter vardera. För de sistnämnda ökade egenfinansierade bilar något mer än leasade bilar. Maskiner och inventarier fortsatte däremot att minska, med 10,8 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Lägre investeringar inom mineralutvinning Näringslivets investeringar ökade med 3,2 procent i årstakt. Bland de varuproducerande branscherna ökade tillverkningsindustrin sina investeringar med 6,7 procent och energibranschen ökade med 3,8 procent, medan mineralutvinning backade med 20 procent. Inom tjänstesektorn ökade fastighetsverksamhet med 12,6 procent. Den branschen har vuxit i betydelse efter den översyn och anpassning till källan Företagens ekonomi som genomförts. Samtidigt minskade investeringarna inom handeln. Volymutveckling samt bidrag andra kvartalet 2014 Procentenheter respektive volymförändring i procent Fasta bruttoinvesteringar Volymutveckling Bidrag Varubranscher 4,3 1,3 därav: tillverkningsindustrin C10-C33 6,7 1,1 Tjänstebranscher 2,5 1,3 därav: bostäder 27,6 3,6 Näringslivet 3,2 2,6 Offentliga myndigheter 6,3 1,1 Totalt 3,7 3,7 Uppåt för offentliga investeringar De offentliga myndigheternas investeringar steg med 6,3 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Kommunerna, som står för cirka hälften av de offentliga investeringarna, ökade med 8,9 procent. Kungsbacka kommun som bygger skolor och förskolor noterade en stor ökning. Även Norrtälje kommun, som bland annat är medfinansiär för Västra vägen (den så kallade förbifart Norrtälje), bidrog till uppgången. Landstingens investeringar ökade med 11,7 procen t, bland annat till följd av byggprojektet Nya Karolinska i Stockholm. Statens investeringar steg med 3,8 procent där väginvesteringarna ökade medan maskininvesteringarna minskade. 3 Framskrivning av FoU-investeringarna är baserad på produktionsutveckling eftersom specifik FoU-statistik inte är tillgänglig. 12 Statistiska centralbyrån
Lager Positiv lagereffekt Lagerinvesteringarna drog upp BNP-utvecklingen andra kvartalet trots att både industrins och handels lager minskade. Den positiva lagereffekten på BNP-tillväxten var 0,3 procentenheter. BN P-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP. I en normal årscykel sker en lageravveckling andra kvartalet. Så blev utfallet även andra kvartalet 2014. Både tillverkningsindustrin och handeln drog ner sina lager, men i mindre omfattning än under andra kvartalet 2013. Lageromslaget i årstakt blev således positivt. Inom industrilagren visade både insats- och färdigvarulagren en avveckling. Inom lagren av produkter i arbete skedde en svag uppbyggnad. Tillverkningsindustrins totala lagereffekt på BNP-tillväxten var 0,1 procentenheter. Inom handeln skedde en lageravveckling inom motor- och detaljhandeln medan lagren inom partihandeln ökade något. Minskningen av detaljhandelns lager förklarades främst av beklädnadsvaror och motorhandelns avveckling av nya bilar. Handelslagren bidrog positivt till BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Övriga lager, utöver industri- och handelslager, sänkte BNP-tillväxten med 0,2 procentenheter. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Statistiska centralbyrån 13
Utrikeshandel Fortsatt stark utrikeshandel Både importen och exporten fortsatte att öka andra kvartalet jämfört med samma period föregående år. Importen steg med 3,7 procent medan exportökningen var 1,5 procent, vilket medförde att nettobidraget från utrikeshandeln blev kraftigt negativt. Utrikeshandeln gick starkt även andra kvartalet 2014. Det var främst tjänsteimporten och -exporten som gick bra och ökade med 5,6 respektive 4,9 procent. Exportnettot uppgick till 41 miljarder i löpande priser. I fasta priser var exportnettot lägre än motsvarande kvartal föregående år och dess bidrag till BNP-tillväxten blev -0,8 procent. I och med att en översyn av hela tidsserien 1993-2013 gjorts har bilden bakåt ändrats något. Den stora förändringen inom utrikeshandeln är att trepartshandel nu registreras på varusidan istället för på tjänstesidan samt att lönebearbetning nu redovisas netto. Det innebär att bara värdet av bearbetningstjänsten redovisas som export och import istället för hela värdet av varan före och efter bearbetning. Då detta gällde även 2012 så det har inte påverkat utvecklingstalen 2013 nämnvärt för den totala importen och exporten men för de ingående delarna. Trepartshandeln har dock inneburit att exporten av varor ökat medan tjänsteexporten minskat. Export och import, mkr i 2013 års priser Export Import 500000 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 14 Statistiska centralbyrån
Resevalutan stärkte tjänsteexporten Varuexporten ökade med 0,1 procent. Stora produktgrupper som stenkolsprodukter och elapparatur ökade med 13,6 respektive 8 procent medan exportutvecklingen för till exempel motorfordon var lägre och minskade med hela 6,6 procent. Övriga maskiner minskade med 1,6 procent i volym. Även på tjänstesidan gick exporten bra med en volymutveckling som ökade med 4,9 procent. Sett till de större produkterna är bilden spretig, resevaluta och datatjänster ökade med 17,1 respektive 18,8 procent medan till exempel arkitekter och FoU utvecklades svagt och minskade med 16,2 respektive 20,9 procent. Tjänsteimporten fortsatte att öka För femte kvartalet i rad fortsatte tjänsteimporten att öka mätt i årstakt för i princip alla de större produkterna. Resevalutan, det vill säga svenskars konsumtion i utlandet, ökade med 7,9 procent och står nu för 28 procent av tjänsteimporten. Även huvudkontorstjänster och datatjänster ökade med cirka 20 procent. Sammantaget steg tjänsteimporten med 5,6 procent. Varuimporten visade lite blygsammare siffror bland de större produkterna såsom motorfordon och datorer som ökade med 3,3 och 0,2 procent. Svagare gick det för råpetroleum som minskade med 5,7 procent jämfört med andra kvartalet i fjol. Den totala varuimporten steg med 2,9 procent. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent Utrikeshandel Kv2 2013 Kv3 2013 Kv4 2013 Kv1 2014 Kv2 2014 Export -1,3 0,7 1,7 2,2 1,5 Export varor -2,7-1,8 1,2 2,0 0,1 Export tjänster 2,6 7,2 3,0 2,8 4,9 Import 0,3-0,9 1,3 3,8 3,7 Import varor -1,6-2,5-0,2 3,0 2,9 Import tjänster 5,6 3,3 5,0 6,0 5,6 Näringslivets produktion Produktionen i näringslivet fortsatte öka Näringslivets produktion ökade med 3,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Både tjänsteproducenterna och varuproducenterna bidrog till uppgången. Enligt säsongrensade data ökade produktionen inom näringslivet med 0,8 procent mellan första och andra kvartalet 2014. Statistiska centralbyrån 15
Andra kvartalet 2014 ökade produktionen i näringslivet som helhet med 3,1 procent jämfört med andra kvartalet 2013. Både de varuproducerande och de tjänsteproducerande branscherna ökade, med 3,3 respektive 3,1 procent. Detta innebar ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter från varuproducenterna och 1,4 procentenheter från tjänsteproducenterna. Korrigerat för säsongvariationer ökade varuproduktionen med 1,3 procent andra kvartalet jämförd med första kvartalet i år. Tjänsteproduktionen ökade samtidigt med 0,6 procent. Sammantaget ökade produktionen inom näringslivet med 0,8 procent i säsongrensade tal. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2013, säsongrensade värden, första kvartalet 2000=100 160 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 150 140 130 120 110 100 90 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 En uppgång för varuproduktionen I de varuproducerande branscherna ökade produktionsvolymen med 3,3 procent andra kvartalet 2014 jämfört med andra kvartalet 2013. Även detta kvartal noterade byggindustrin en kraftig uppgång. Den ökade med 9,4 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013. Främst var det nyproduktion av flerbostadshus och småhus som bidrog till uppgången. Utvinning av mineral ökade också relativt starkt och steg med 3,7 procent. Produktionen inom tillverkningsindustrin ökade med 1,6 procent andra kvartalet, men det var upp- och nedgångar på branschnivå. Till exempel ökade datorer och motorfordon kraftigt, medan läkemedel och kemiska produkter minskade. Fortsatt tillväxt för tjänsteproduktionen Totalt ökade tjänsteproduktionen med 3,1 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2013. Den största produktionsökningen återfanns 16 Statistiska centralbyrån
inom informations- och kommunikationstjänster samt parti- och detaljhandeln. Även branschen för företagstjänster utvecklades starkt. Produktionen inom parti- och detaljhandeln steg med 4,6 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Produktionen inom handeln med motorfordon uppvisade den starkaste utvecklingen vilket drog upp tillväxten för parti- och detaljhandeln. I övrigt fortsatte produktionen av hotell- och restaurangtjänster samt banker och försäkringsbolag att stiga och så även produktionen inom utbildning och sjukvård men där skedde ökningen i lägre takt än tidigare. Transport och kommunikation samt kultur och övrig service uppvisade endast mindre ökningar i årstakt. Den offentliga produktionen ökade med 1,4 procent i årstakt andra kvartalet. Volymutvecklingstal näringslivets produktion (kalenderkorrigerat) 2013 Kv2 2013 Kv3 2013 Kv4 2014 Kv1 2014 Kv2 SNI A01-F43 Varuproducenter -2,0-1,4 1,9 0,3 3,3 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,6 3,3 1,7 0,8-0,4 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -2,2 7,5 2,7 5,3 3,7 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri -3,2-3,0 3,4-2,7 1,6 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -4,0-3,7-4,0-0,6 1,5 SNI F41-F43 Byggindustri -0,5 1,6 0,6 10,8 9,4 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 1,5 3,2 4,4 2,9 3,1 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 4,0 3,1 4,4 3,7 4,6 SNI H49-H53 Transport o kommunikation -0,2-0,6 1,1 0,3 0,5 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 3,3 3,7 5,2 3,0 3,4 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster -2,3 0,8 1,6 2,1 5,6 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag -6,3 5,4 13,8 2,5 3,4 SNI L68 Fastighetsverksamhet 2,9 4,3 4,3 2,5 0,4 SNI M69-N82 Företagstjänster 1,1 2,4 3,3 3,0 4,3 SNI P85-Q88 Utbildning och sjukvård 7,3 7,1 7,5 5,0 1,4 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 5,1 7,3 6,1 5,1 0,5 Totalt 0,2 1,6 3,6 1,9 3,1 Sysselsättning Sysselsättningen fortsatte att stiga Antalet sysselsatta steg med 1,3 procent andra kvartalet 2014 jämfört med andra kvartalet 2013. Antalet arbetade timmar ökade med 0,8 procent, korrigerat för kalendereffekter. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2014 var de arbetade timmarna oförändrade. I näringslivet ökade antalet sysselsatta med 1,5 procent andra kvartalet 2014 jämfört med andra kvartalet förra året. De senaste årens trend med lägre sysselsättning i tillverkningsindustrin och högre i tjänstesektorn höll i sig. I tillverkningsindustrin minskade antalet sysselsatta med 1,3 procent. I Statistiska centralbyrån 17
tjänstesektorn ökade däremot antalet sysselsatta med 2,5 procent. I partioch detaljhandeln steg antalet sysselsatta med omkring 5 procent. Även hotell- och restaurangbranschen uppvisade en kraftig ökning jämfört med samma kvartal förra året. I de offentliga myndigheterna var uppgången av antalet sysselsatta 0,5 procent. I staten var ökningen störst, 1,2 procent. I landstingen och kommunerna var upp gången 0,6 respektive 0,3 procent. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år 10 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter Tillverkningsindustrin 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetskraftsinsatsen 4 Det totala antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,8 procent kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2013. Kalendereffekten var 1,2 procentenheter. Det innebär att det faktiska antalet arbetade timmar minskade med 0,4 procent. I näringslivet ökade de arbetade timmarna med 0,3 procent kalenderkorrigerat. Liksom för antalet sysselsatta var utvecklingen av arbetade timmar kluven. I tillverkningsindustrin sjönk antalet arbetade timmar med 2,7 procent (korr. 2014-09-24). Bland tjänsteproducenterna steg istället antalet arbetade timmar med 1,0 procent (korr. 2014-09-24). Bland de branscher som ökade mest fanns parti- och detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. I de offentliga myndigheterna ökade de arbetade timmarna med 2,1 procent kalenderkorrigerat. I både kommuner och landsting var ökningen 2,4 procent. I staten var ökningen svagast, 1,2 procent. För hela ekonomin sjönk medelarbetstiden med 0,5 procent. I näringslivet minskade medelarbetstiden med 1,3 procent. I tillverkningsindustrin var nedgången 1,4 procent (korr. 2014-09-24), medan den i tjänstesektorn var 1,5 procent (korr. 2014-09-24). I de offentliga myndigheterna var det istället en 4 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. 18 Statistiska centralbyrån
ökning av medelarbetstiden med 1,6 procent. Störst var uppgången inom kommunerna, där ökningen var 2,1 procent. Säsongrensat och i jämförelse med föregående kvartal var antalet arbetade timmar oförändrat. I näringslivet var det en liten nedgång med 0,1 procent. Inom tillverkningsind ustrin var ned gången större, -0,7 procent (korr. 2014-09-24). I tjänstebranscherna var det en liten minskning med 0,2 procent (korr. 2014-09-24). Störst var ökningen i de offentliga myndigheterna. Säsongrensat och jämfört med föregående kvartal var uppgången i arbetade timmar 0,6 procent (korr. 2014-09-24). Ökningen var likartad i de tre delarna av de offentliga myndigheterna. Arbetade timmar, procentuell förändring. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2014 (korrigerat 2014-09-24) Arbetade timmar totalt Näringslivet Tillverkningsindustri Tjänsteproducenter Offentliga myndigheter -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Arbetsproduktivitet I näringslivet ökade arbetsproduktiviteten tämligen kraftigt. Uppgången var 2,8 procent kalenderkorrigerat. Ökningen var särskilt stark inom varuproduktionen där arbetsproduktiviteten steg med 4,1 procent (korr. 2014-09-24). Uppgången beror på att produktionen ökade samtidigt som antalet arbetade timmar utvecklades svagt. I de varuproducerande branscherna ökade produktionen med 3,3 procent, samtidigt som arbetade timmar minskade med 0,7 procent (korr. 2014-09- 24). Det resulterade i att arbetsproduktiviteten ökade med 4,1 procent (korr. 2014-09-24). Inom de tjänsteproducerande branscherna steg produktionen med 3,1 procent samtidigt som arbetade timmar gick upp med 1,0 procent (korr. 2014-09-24). Resultatet blev att arbetsproduktiviteten ökade med 2,1 procent (korr. 2014-09-24). Säsongrensat och jäm fört m ed första kvartalet 2014 gick arbetsproduktiviteten i näringslivet upp med 1,0 procent. I bägge delarna av Statistiska centralbyrån 19
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 näringslivet steg produktiviteten. I varuproduktionen var ökningen 1,2 procent (korr. 2014-09-24) och i tjänsteproduktionen 0,9 procent (korr. 2014-09-24). Multifaktorproduktivitet Multifaktorproduktivitens bidrag till förädlingsvärdetillväxten i näringslivet blev återigen positivt 2013 efter nedgången 2012. Uppgången drevs främst av tjänstebranscherna samtidigt som multifaktorproduktiviteten inom många varubranscher var negativ. Multifaktorproduktivitetens 5 eller den tekniska utvecklingens bidrag till tillväxten i förädlingsvärdet inom näringslivet uppgick till 0,7 procentenheter år 2013. Det innebär en uppgång från -0,6 procent år 2012. När nu detaljerad data för 2012 finns tillgänglig, som skiljer sig från tidigare publicerad data, har bidragstalet för multifaktorproduktiviteten 2012 reviderats ner med 1,8 procentenheter samtidigt som 2013 har reviderats upp med 0,1 procentenheter. Efter krisåren 2008-09 har förädlingsvärdet i näringslivet vuxit med i genomsnitt 3,3 procent per år. Multifaktorproduktiviteten förklarar omkring sextio procent av tillväxten medan resterande del förklaras av de övriga produktionsfaktorerna kapital och arbete. Det innebär att den tekniska utvecklingens påverkan på tillväxten i näringslivet befinner sig på samma nivå som innan krisen. Den stora stabilitet som utvecklingen hade före krisen har dock inte återskapats även om effektiviseringen av resursutnyttjandet av produktionsfaktorerna sett på några år sikt ligger på samma nivå. Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde 7 5 3 1-1 -3-5 -7 Varu- och tjänstebranscher 5 Enkelt uttryckt kan multifaktorprod uktiviteten ses som ett mått på effektiviteten i produktionen eller på den tekniska utvecklingen. För en mer utförlig beskrivning, se fördjupningstexter för tidigare BNP-kvartalpubliceringar. 20 Statistiska centralbyrån
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Om multifaktorproduktivitetsutvecklingen delas upp efter varu- respektive tjänstebranscher kan man se att den tekniska utvecklingen inom tjänstebranscherna gav ett fortsatt positivt bidrag till dess tillväxt i förädlingsvärdet både 2012 och 2013. Varubranscherna visar en gradvis förbättrad påverkan på förädlingsvärdets tillväxt, som dock fortfarande är negativ. En förklaring till detta är att ett flertal branscher inom varuproduktionen har ett resursutnyttjande av produktionsfaktorerna som inte har förbättrats efter upphämtningen under de första två åren efter krisåren 2008-09 utan har istället ytterligare försvagats något. Multifaktorproduktivitetsutvecklingens påverkan på respektive branschs förädlingsvärde har för åren 2012 och 2013 varit störst inom bygg- och anläggning, tillverkning av elapparater samt stödtjänster till företag. 15 10 5 0 Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde -5-10 -15 Varubranscher Tjänstebranscher Revidering av multifaktorproduktiviteten åren 1994 2011 En större översyn av tidserien 1993 till 2011 i nationalräkenskaperna och en anpassning av nationalräkenskaperna till det nya regelverket ENS 2010 för perioden 1993 till 2014 har till följd att multifaktorproduktiviteten revideras åren 1994 2011. Förändringarna i multifaktorproduktivitetsutvecklingen är i regel små, då de inte uppgår till mer än 0,5 procentenheter, med undantag för åren 2000, 2002 och 2006 då multifaktorproduktiviteten har reviderats med 0,7 till 0,8 procentenheter. Multifaktorproduktivitetsutvecklingen för näringslivets förädlingsvärde, varu-och tjänstebranscher 7 5 3 1-1 -3-5 -7 ENS2010 ENS1995 Statistiska centralbyrån 21
Inkomster och sparande Hushållens individuella sparande var fortsatt högt Hushållens disponibla inkomster 6 uppgick till 576 mdkr andra kvartalet 2014, vilket var en nominell ökning med 3,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2013. Den individuella sparkvoten uppgick till 19,1 procent vilket var tredje året i rad kvartal två uppvisade en individuell sparkvot över 19 procent. Även under övriga kvartal åren 2012-2014 har den individuella sparkvoten varit förhållandevis hög. Det finansiella sparandet ökade med 0,4 mdkr jämfört med andra kvartalet 2013 och uppgick till 147 mdkr andra kvartalet 2014. Disponibel inkomst uppgick till 576 mdkr vilket var en ökning med 3,2 procent nominellt och 2,4 procent realt under andra kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2013. Förutom första kvartalet i år som uppvisade samma reala löneökningstakt var det den starkaste ökningstakten sedan första kvartalet ifjol. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster andra kvartalet 2014 kan förklaras av ökade löneinkomster. Löneinkomsterna ökade med 17 mdkr till 406 mdkr, en ökning med 4,5 procent jämfört med motsvarand e kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, dvs. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 5,8 procent till 25 mdkr andra kvartalet 2014. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 10 8 6 4 2 0-2 -4 1 23412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Transfereringsinkomsterna ökade med 0,7 procent till 204 mdkr, framförallt till följd av ökade utbetalade tjänstepensioner. Transfereringsutgifterna 6 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d vs. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 22 Statistiska centralbyrån
steg med 2,5 procent till 293 mdkr. Ökade sociala avgifter bidrog mest till ökningen. De sociala avgifterna steg med 3,4 procent till 111 mdkr. Kapitalinkomstnettot ökade med 3 mdkr till 143 mdkr. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar, kapitalinkomster och -utgifter. Hushållens räntenetto, dvs. skillnaden i ränteintäkter jämfört med ränteutgifter, var negativt. Räntenettot, innan FISIM justeringar, uppgick till minus 20 mdkr andra kvartalet 2014. Lägre räntesatser gentemot MFI 8 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 1,8 mdkr till 23 mdkr medan intäkterna minskade med 0,7 mdkr till 3,2 mdkr. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv2 2014 Förändring mot kv 2 2013 Egentliga löner 406 4,5% Sociala avgifter 78 4,0% Driftsöverskott egna hem 12-9,2% Sammansatt förvärvsinkomst 25 5,8% Kapitalinkomster 155 0,3% Kapitalutgifter 11-17,9% Primärinkomstsaldo 664 3,7% Transfereringsinkomster 204 0,7% Sociala förmåner 166 1,1% Andra löpande transfereringar 38-0,9% Transfereringsutgifter 293 2,5% Inkomst- och övr. löpande skatter 153 2,8% Sociala avgifter 111 3,4% Sociala förmåner, användning 3-9,6% Andra löpande transfereringar 26-0,9% Disponibel inkomst 576 3,2% Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,0 procent i löpande priser till 472 mdkr andra kvartalet 2014. Den individuella sparkvoten uppgick till 19,1 procent vilket var tredje året i rad ett andra kvartal uppvisade en ind ivid uell sparkvot över 19 procent. Även und er övriga kvartal åren 2012-2014 har den individuella sparkvoten varit förhållandevis hög. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 1,2 miljarder kronor till 161 mdkr jämfört med andra kvartalet 2013 och sparkvoten minskade med 0,6 procentenheter till 25,7 procent. Det finansiella sparandet var 147 mdkr, en ökning med 0,4 mdkr jämfört med motsvarande kvartal 2013. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 8 Monetära finansinstitut. Statistiska centralbyrån 23
Hushållens sparkvot, procent 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sparkvot Sparkvot, individuell Lägre överskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett överskott på 7,8 miljarder kronor andra kvartalet 2014. Det är en försämring med 12,3 miljarder jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Årets andra kvartal brukar generera överskott då utdelningar från bolag vanligtvis utbetalas under den perioden. I år var dock utdelningarna betydligt lägre till följd av lägre utdelningar från statliga bolag vilket berodde på utebliven utdelning från Vattenfall samt att statliga bolag sålts. Överskottet under årets andra kvartal förklaras av en generell ökning av skatter. Produkt-, produktions- och inkomstskatter har alla ökat jämfört med motsvarande kvartal förra året. Det här kvartalet gjorde de högre skatteinkomsterna att det finansiella sparandet inte drogs ner alltför mycket av de stadigt ökande konsumtionsutgifterna. Staten visade ett underskott på 1,9 miljarder kronor under andra kvartalet vilket är anmärkningsvärt lågt då statens finansiella sparande brukar generera överskott andra kvartalet till följd av utdelningar från bolag. Dessa var dock 8,3 miljarder kronor lägre i år jämfört med andra kvartalet i fjol. Statens skatteinkomster ökade men utgifterna ökade betydligt mer. Statens finansiella sparande har därmed minskat med 14,2 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet förra året. Sociala trygghetsfond er, som om fattar Pensionsmynd igheten och APfonderna, visade överskott till följd av högre erhållna utdelningar samt att pensionsutbetalningarna inte ökat i samma takt som tidigare. Finansiellt sparande för sociala trygghetsfonder uppgick under andra kvartalet till 7,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,7 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Inbromsningen av pensionsutbetalningarna förklaras av att balanseringen i pensionssystemet, den så kallade bromsen som ska se till att pensionssystemet är hållbart på lång sikt, åter aktiverats i år. 24 Statistiska centralbyrån
Även kommunerna visade ett överskott under årets andra kvartal. Överskottet blev 2,5 miljarder kronor. Det är en minskning med drygt 0,7 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet förra året. Utmärkande för kommunerna är att inkomstskattern a inte ökade på samma sätt som tidigare. Samtidigt har konsumtionsutgifter och investeringar fortsatt att öka. Landstingen har under de senaste åren varvat överskott med underskott. Under andra kvartalet uppvisade landstingens finansiella sparande ett litet underskott på 0,4 miljarder kronor. På samma sätt som för kommunerna ökade inte längre inkomstskatterna som tidigare, samtidigt som konsumtionsutgifter och investeringar fortsatte att öka. Dessutom ökade utbetalda subventioner, avseende bl.a. kollektivtrafik, med 0,7 miljarder kronor under perioden. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2012 2013 2014 Kv1 2014 Kv2 Offentlig förvaltning -34,1-50,4-18,8 7,8 Statlig förvaltning -40,7-43,4-21,6-1,9 Sociala trygghetsfonder 10,3-5,1 0,6 7,6 Primärkommuner -4,1-2,2 1,3 2,5 Landsting 0,4 0,3 0,8-0,4 I samband med beräkningen av andra kvartalet 2014 har även år 2012 och 2013 uppdaterats. År 2012 reviderades bland annat på grund av att det definitiva skatteutfallet införts i beräkningarna. Tillsammans med andra revideringar blev den sammantagna revideringen cirka 8 miljarder kronor. År 2013 är en första preliminär årsberäkning där bl.a. Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting ersatt kvartalsuppgifter. Uppgifter för skatter har också uppdaterats. Finansiellt sparande för offentlig förvaltning har reviderats ner med 6 miljarder kronor år 2013. Utöver det har hela tidsserien tillbaka till 1993 reviderats. Dels till följd av övergången till det nya regelverket för nationalräkenskaper ENS 2010, och dels genom en allmän översyn av källor, metoder m.m. För tidsperioden 1993-1999 har finansiellt sparande för total offen tlig förvaltning reviderats upp. Det beror bl.a. på att återbetalningar av infriade garantier inte varit med för äldre år (inkomst för staten). För perioden från år 2000 och framåt blir bilden en annan. Där har finansiellt sparande reviderats ner med ett antal miljarder kronor per år, utom år 2006 och år 2009. Att finansiellt sparande, generellt sett, har reviderats ner förklaras främst av att en del av Riksbankens utdelningar ska ses som extraordinära utdelningar. Dessa redovisas som en finansiell post i balansräkningen och påverkar inte finansiellt sparande, vilket de tidigare gjorde. Utöver det påverkas finansiellt sparande negativt av ändrad beräkning av statliga tjänstepensioner med några miljarder per år. Statistiska centralbyrån 25
Avstämning Avstämning andra kvartalet 2014 Beräkningarna av andra kvartalet 2014 visade i utgångsläget relativt små skillnader mellan användning och tillförsel i ekonomin. Före avstämning visade det statistiska underlaget på en BNP-utveckling från användningssidan på 2,3 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 2,1 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var produktionen 2,0 miljarder kronor lägre än användningen och i löpande priser var produktionen 3,2 miljarder högre. I avstämningarna gjordes sammanlagda nedjusteringar av användningssidan med 2,0 miljarder i föregående års prisnivå och uppjusteringar med 1,6 miljarder i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesteringarna och export av varor. Produktionssidan nedjusterades med 1,6 miljarder i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Avstämning andra kvartalet 2014, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 3,2 3,2 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 0,8 0,8 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 3,7 3,7 0,0 0,0 0,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,5 0,3-0,2-1,2 2,0 Export varor 0,4 0,1-0,3-0,7-0,4 Export tjänster 4,9 4,9 0,0 0,0 0,0 Import varor 2,9 2,9 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 5,6 5,6 0,0 0,0 0,0 BNP från användningssidan 2,3 2,1-0,2-2,0 1,6 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 0,9 0,9 0,0 0,0-0,4 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 5,1 5,1 0,0 0,0 0,0 26 Statistiska centralbyrån
Förädlingsvärde tjänsteproduktion 2,8 2,8 0,0 0,0-1,2 Förädlingsvärde off. myndigheter 0,6 0,6 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 2,1 2,1 0,0 0,0-1,6 Extremvärden i säsongrensningen Vid skattningen av säsongfaktorer exkluderas extrema värden för att de inte ska störa bilden av ett normalt säsongsmönster. De observationer som exkluderas vid skattningen av säsongfaktorerna benämns outlier. I den slutligen säsongrensade serien ingår natu rligtvis de säsongrensade värdena för dessa outliers. Nedan redovisas de serier som innehöll någon outlier under perioden 2010:1 2014:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. Outlier i säsongrensningen Period Kvartal 1 2010 Kvartal 1 2013 Outlier för: Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin Förädlingsvärde i statliga myndigheter o socialförsäkringssektorn Arbetade timmar i Jordbruk, jakt, skogsbruk o fiske Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Revideringar Införande av ny förordning, ENS 2010 I och med övergången till att redovisa nationalräkenskaperna enligt den uppdaterade förordningen, ENS2010, har hela tidsserien från 1993 uppdaterats. De största förändringarna för försörjningsbalansens aggregat är att kostnader för forskning och utveckling (FoU) och militära vapensystem nu klassas som investeringar vilket höjer BNP-nivån. Vidare har trepartshandel flyttats från tjänstehandel till varuhandel där inköp av varorna registreras som negativ export och försäljningen som (positiv) export. Lönebearbetning räknas numera netto, d.v.s. endast värdet av bearbetningstjänsten redovisas som export när det gäller lönebearbetning av utländska varor i Sverige respektive som import vid bearbetning utomlands. Dessa nettovärden förs som handel med respektive vara. Tidigare har värdet av hela varan registrerats är den passerar gränsen såväl före som efter bearbetningen. Utöver anpassningen till det nya regelverket ENS2010 har hela tidsserien uppdaterats med nya källor och beräkningsmetoder. Förändringarna finns beskrivna i SM NR1401. Statistiska centralbyrån 27