Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2014-2015 Organisation Avdelning: Blåmåla Antal barn: 22 Antal pojkar: 14 Antal flickor: 8 Antal flerspråkiga barn: 19 Dessa språk är representerade: Svenska, Polska, Somaliska, Finska, Tagalog, Arabiska, Kurdiska och Tigrinja. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning del 5). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat 2013 2014: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat 2014-2015: TRAS Vi har inte hunnit arbeta med TRAS. Vi har endast börjat fylla i TRAS SCHEMAT på några barn. Då det har varit brist på personal och det har varit stort behov av att samarbeta mellan avdelningarna samt stor barngrupp och mycket utevistelse så har vi inte hunnit arbeta med TRAS. Analys: För att hinna TRAS:a barnen så ska vi börja så tidigt som möjligt på höstterminen för att se vad vi behöver jobba med och detta utifrån de yttre förutsättningar som är då.
Pedagogisk dokumentation Pga frånvaro bland personalen och brist på vikarier och stort behov av att samarbeta ute på gården har vi inte haft möjlighet att göra reflektioner utifrån dokumentationerna tillsammans med barnen, vilket är en förutsättning för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Vi arbetar med dokumentation kontinuerligt men de yttre förutsättningarna gör att den inte alltid blir pedagogisk. Analys: Om vi lyckas få mer tid till detta så kommer barnen blir delaktiga och dokumentationen pedagogisk. Media Lärplatta Vi har inte uppdaterat lärplattan med nya pedagogiska appar. Vi har inte gått någon utbildning inom detta. (Önskar pengar till appar och mer utbildning.) Kompetensutveckling Språkstimulering 3 NTA luft 1 och vatten 2 Hjärt- och lungräddning 2 Lärarhandlednings utb. 1 Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.
Normer och värden Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Vi har en arbetsplan, men vi har inte kunnat uppfylla alla delar i den, t ex har vi inte startat Nalleprojektet och vi har inte haft möjlighet att arbeta i smågrupper. Detta pga brist på personal och stort behov av att samarbeta utomhus. I och med detta har vår möjlighet att ha planeringstid försvunnit. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutvecklin g genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: Vi hoppas att det blir bättre med vikariesituationen och att barngruppen inte blir större. När det har funnits möjlighet har vi deltagit i den kompetensutveckling som erbjudits. Några gånger har det inte varit möjligt pga personalbrist. Analys: Vi hoppas att det blir bättre med vikariesituationen. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Vi diskuterar dagligen i arbetslaget och tillsammans med barnen om normer och
värden, dels då det uppstår särskilda situationer men även i samlingar t ex. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Vi har flaggor i hallen och det står välkommen på olika språk. Vi har visat filmer med musik från olika kulturer och vi räknar på olika språk. Flera av barnen vill gärna berätta om sin kultur och vi visar intresse och pratar om likheter och skillnader. Vi har även en arabisktalande pedagog som arbetar på avdelningen vilket är en stor tillgång i kontakt med arabisktalande barn och föräldrar. Dessutom får vi en djupare insyn i den muslimska kulturen. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Vi har dagliga diskussioner med barnen om detta. Vi har använt oss av det och utgått från det. Analys: Barnen är ovana vid intervjuer. Om vi fortsätter kanske vi får mer uttömmande
svar. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. Analys: Vi delar inte upp barnen utifrån kön. Vid inköp tänker vi inte flickor och pojkar utan erbjuder alla barnen lika material. Ger barnen beröm för vad de gör. Vi försöker behandla barnen lika och ser till dess personlighet, inte dess kön. Vi har inte använt speciella metoder utan diskuterar i vardagen. Vi skulle önska mer verktyg och inspiration om hur man kan arbeta med genus mer medvetet. Vi har inte lyckats skapa lugnare miljöer inomhus, förutom vid matsituationen. Vi har inte kunnat gå till skogen och lekparker i den utsträckning vi vill, pga personalbrist. Analys: Vi vill utveckla den lugna miljön och hitta stunder för läsvila t ex. Vi har utevistelse på gården varje dag. Vi deltog i Skräpplockarveckan. Barnen samarbetade och plockade skräp på gården och i närmiljön utanför gården. Sedan fick barnen gå och kasta sina påsar. Veckan avslutades med att barnen åt
korv ute på gården. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Vi arbetar med detta dagligen och accepterar inte att något barn behandlas illa. dagligen. Åtgärd: - Vi ska se över innemiljön för att skapa en lugnare miljö för barnen, tex ett samlingsrum. - Vi ska arbeta i smågrupper och ha tydliga rutiner för att skapa en trygg barngrupp. - Vi ska strukturera upp dagen och veckan. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? 6 13 Resultat: Vi genomförde intervjuerna på olika sätt eftersom många barn/föräldrar inte tog med intervjun tillbaka till avdelningen. Dels intervjuade vi på plats vilket resulterade i att barnen svarade att de var intresserade av sådant som fanns i dess närhet just då och dels utgick vi från intervjun när vi observerade barnen. Analys: Vi utgick från den specifika barngruppen i fråga om genomförande. Detta är något vi fortsätter med. Åtgärd: Vi fortsätter som tidigare men kanske hittar nya sätt för att nå alla barn. Ex. de som inte har ett språk. Utveckling och lärande Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och Vi har gjort en arbetsplan, men den har inte varit ett
lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. 4. Arbetslaget har använt miljöcertifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar levande dokument. Analys: Vi har inte hunnit arbeta med allt det som vi hade uppsatt som mål, pga personalbrist stort behov av att samarbeta ute. Vi har inte hunnit arbeta så mycket med barnens portfolio som vi önskar. Vi skulle vilja prata med barnen direkt efter en aktivitet så de kan ge sina kommentarer kring dokumentationen. Nu hinner det ofta gå så lång tid emellan aktiviteten tills vi hinner skriva ut, så barnen hinner glömma och vi har inte alltid hunnit skriva upp. Analys: Detta har vi inte hunnit pga personalbrist och stort behov av att samarbeta ute på gården. Vi har även en stor grupp med många barn som är livliga och har stora behov av att en pedagog är delaktig i leken. Vi använder fackord och ett korrekt språk för att stimulera barnens språkutveckling..
utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Barnen är delaktiga genom att skrapa matresten i kompostpåse och vid några tillfällen har de kastat kartonger vid återvinningen. Vi pratar med barnen om att man inte ska skräpa ner och att man måste vara rädd om förskolans saker och om närmiljön. Vi hoppas på att kunna gå till återvinningen oftare. Analys: Vi ska försöka få in arbetet med Grön Flagg som en rutin. Vi har valt att inte arbeta med Sapere detta läsår. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Vi avvaktar även nästa år med sapere och har det som en daglig del i matsituationen. Alla använder data eller lärplatta i dokumentationsarbetet. Vi har gjort detta till viss del, men det kan utvecklas mycket. Analys: Vi kommer att fokusera mer på det
gemensamma lärandet och utveckla vårt arbete med gemensam dokumentation. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Vi hann inte färdigt arbetet med TRAS. Analys: Vi behöver ha inplanerade aktiviteter för att fylla i TRAS schemat. Tänka ut ett system för att få det att fungera. Börja arbeta med TRAS redan från start på höstterminen. Vår plan är även att vi ska använda tecken som stöd i vårt arbete. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. Ja, vid höstens och vårens samtal. Vi arbetar med media till viss del men det behöver utvecklas och vi behöver ta in det mer i den dagliga verksamheten. Analys: Ta in mer tidningar, veckotidningar och ljudböcker i vår verksamhet.
11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. Vi anser att vi kan utveckla den matematiska delen i vårt arbete. Under terminen har vi exempelvis låtit barnen varit delaktiga vid dukning, de har byggt och konstruerat med olika material. bl.a. geomag, spela spel, räknat, lärplattan och NTA vatten. Analys: Vi ska skapa mer matematiska miljöer, matematiklådor med mera. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Vi erbjuder olika aktiviteter, miljöer och material till barnen. Dock anser vi att det kunde vara bättre. Som det sett ut den här terminen har vi inte kunnat utveckla vidare och förändra i den utsträckning som vi önskat pga personalbrist och stor barngrupp. Analys: Vi ska observera och TRAS:a barnen kontinuerligt och utifrån det utveckla miljöer och lärandematerial utifrån den specifika barngruppen.
13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Detta har vi gjort genom flaggor, veckodagar, talraden upp till siffran 5 på olika språk. Vi synliggör även genom kanonens hjälp att lyssna på musik och titta på olika filmer på olika språk. Analys: Till hösten ska vi fortsätta som tidigare och börja på nytt med nalleprojektet, där synliggörs olika kulturer, härkomst och språkstimulering. Vi samtalar dagligen med barnen och vid varje tillfälle där det uppstår en konflikt. Genom detta känner vi att varje barn får komma till tals. Vi reder ut vad som hände och hur det kändes för alla inblandade så att alla när vi pratat färdigt mår bra och kan fortsätta t.ex. leken. Vi använder oss också av sagolådor där det uppstår konflikter och barnen får reflektera kring det. Detta arbetssätt anser vi gör att vi tillsammans med barnen skapar en trygg miljö. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer,
fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Vi har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer och fysiska fenomen med bl.a. NTA-vatten: Barnen experimenterade och undersökte isägg (vatten, salt och färg), flytande och fast form (frysa vatten), måla i snön med mera. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Vi behandlar alla barnen som individer och erbjuder alla lika material oavsett kön. Vi utgår från den specifika barngruppen och individen. Analys: Vi tycker det är viktigt och kommer fortsätta behandla barnen som individer och utgå från den aktuella barngruppen. Dock skulle vi vilja ha mer tips och råd för hur vi kan arbeta utifrån ett genus perspektiv. Åtgärd: - Vi behöver ha inplanerade aktiviteter för att fylla i TRAS schemat. Tänka ut ett system för att få det att fungera. - Viktigt att fortsätta vara observant på genustänket i nästa barngrupp. - Vi ska arbeta mer med pedagogisk dokumentation. Vi ska även hitta sätt att synliggöra det gemensamma lärandet. - Skapa fler matematiska miljöer. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Lär du dig saker på förskolan? Negativa svar: Pojkar
Resultat: Vi genomförde intervjuerna på olika sätt eftersom många barn/föräldrar inte tog med intervjun tillbaka till avdelningen. Dels intervjuade vi på plats vilket resulterade i att barnen svarade att de var intresserade av sådant som fanns i dess närhet just då och dels utgick vi från intervjun när vi observerade barnen. Analys: Vi utgick från den specifika barngruppen i fråga om genomförande. Detta är något vi fortsätter med. Vi gjorde inte någon sammanställning av barnintervjun. Åtgärd: Till nästa termin ska vi tänka på att göra en sammanställning av barnintervjun och på så sätt kunna följa upp och se ett ev. mönster. Barns inflytande Metod: Resultat 2013-2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. Vi använder oss av barnintervjuer men ser en större vinning av att använda oss av observationer i vår planering. Då ser vi helheten på ett annat sätt och utgår från det specifika barnet och barngruppen. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Fortsätter som Vi utgår från den aktuella barngruppen. Analys: Fortsätter som 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Ibland använder vi oss av produktiva frågor men anser att vi skulle kunna göra det i större utsträckning. Ofta kan det bero på stress och
4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. tidsbrist. Analys: Försöka arbeta i mindre grupper oftare så att alla barn kan få tid, möjlighet och komma till tals. Fortlöpande diskussioner vid behov och när det händer speciella saker. Vi ser när vi låter barnen komma till tals i diskussioner och händelser att de blir mer delaktiga och får en insikt i hur man ska vara mot varandra. Analys: Fortsätter som tidgare.. Vi har observerat barnen för att se vad de är intresserade av och till viss del även utgått från barnintervjuerna. Vi har en tillåtande miljö där barnen får utveckla sin fantasi. tidigare men genom olika observations metoder. Barnen är inte alltid delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärmar. Detta kan förbättras och även vid den pedagogiska dokumentationen skulle vi vilja ha barnen mer delaktiga. Kommentar [LA1]: Låter jätte klokt!
Analys: För att få barnen mer delaktiga vill vi återinföra mer arbete med barnen i smågrupper. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Barnen får samarbeta flera gånger dagligen och ibland genomförs demokratiska beslut. Detta är ett bra arbetssätt att lära barnen i de dagliga situationerna att få förståelsen för hur viktigt det är att alla ska få komma till tals, men att man inte alltid kan få bestämma. Majoritetsbeslut. Analys: Fungerar bra! Åtgärd - Arbeta med portfolio så som vi arbetat fram i utvecklingsgruppen. Få barnen mer delaktiga i sin portfolio. - Arbeta i mindre grupper så att alla barn får komma till tals. Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Vi genomförde intervjuerna på olika sätt eftersom många barn/föräldrar inte tog med intervjun tillbaka till avdelningen. Dels intervjuade vi på plats vilket resulterade i att barnen svarade att de var intresserade av sådant som fanns i dess närhet just då och dels utgick vi från intervjun när vi observerade barnen. Analys: Vi utgick från den specifika barngruppen i fråga om genomförande. Detta är något vi fortsätter med. Vi gjorde inte någon sammanställning av barnintervjun. Åtgärd: Till nästa termin ska vi tänka på att göra en sammanställning av barnintervjun och på så sätt kunna följa upp och se ett ev. mönster.
Förskola Hem Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Detta gör vi. Vi har haft introduktionsmöte där vi informerar om förskolans mål, uppdrag, förskolans likabehandlingsplan, årshjul, inskolning med mera Analys: Det har fungerat bra. Detta är något vi gör men kan göras bättre och mer kontinuerligt. Analys: Detta har inte prioriteras i dagsläget pga. tidsbrist. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Ja, vi ser till barnet och vårdnadshavares behov.
4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoli o-samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Ambitionen har funnits men alla samtal har inte blivit genomförda inom tidsramen 6-8 veckor. Analys: Detta berodde på sjukdom, bortresta vårdnadshavare och vårdnadshavarna kunde inte komma vid tidpunkterna då samtalen erbjöds. Ja, vi har genomfört föräldramöte och föräldrarna har varit delaktiga/haft inflytande i planeringen av verksamheten. Analys: Det var ett bra föräldramöte men vi måste försöka locka mer föräldrar till framtida möten Ja, detta har följts enligt planen. Viktigt att bygga upp detta förtroende föräldrar/ personal att de ska kunna säga till om det är något. Vi pratar med vårdnadshavare dagligen och när det finns oro Kommentar [LA2]: Kan det vara viktiga åtgärder?
eller annat att ta upp inbokas ett möte. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. På hösten hade vi luciafirande och under våren har vi haft en trivselkväll på förskolansdag. Då vi hade olika stationer med aktiviteter för barn/föräldrar. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Analys: Det har fungerat bra! Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter till föräldrarådet i Humlans synpunktslåda. Analys: Vi har informerat föräldrar och försökt få någon förälder att ställa upp som representant för Blåmåla men tyvärr har ingen förälder visat intresse för det Detta har gjorts när föräldrarna haft åsikter om något. Analys: Ett bra sätt för föräldrarna att få tycka till om verksamheten.
11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Självklart är alla vårdnadshavare välkomna! 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Detta är något som görs när det är aktuellt. Analys: Bra system. Åtgärd: Muntlig och skriftlig information som tidigare + att skicka inbjudan via Safi-appen. Dessutom ge den mest väsentliga informationen till de som inte kommer på föräldramötet vid ankomst eller hemgång. Vi fortsätter även diskussionen om hur vi kan locka fler till föräldramötet. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lämnar inga barn till förskoleklass eller skola). Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. Vi har använt oss av portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. Analys: Vi vill utveckla vårt portfolioarbete. Det är här vi brustit i vårt portfolioarbete. Vi har dokumenterat och i mesta möjliga mån gjort den pedagogisk genom att barnen fått varit delaktiga,
men följa upp, synliggöra, utvärdera och utveckla verksamheten och oss själva som pedagoger har vi inte hunnit med. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Analys: Tidsbrist, personalbrist och stor barngrupp gör att vi inte har möjlighet att följa upp och utvärdera dokumentationen. Vi har använt oss av barnintervjuer men har inte följt upp dem. Observationer har genomförts men inte dokumenterats och utformats på olika sätt. Endast vardagliga observationer och diskussioner i arbetslaget. Analys: Tidsbrist. Personalbrist och stor barngrupp! Vi har endast börjat använda TRAS och har inte använt det som observationsmaterial för att planera arbetet med språkutvecklingen för barngruppen. Analys: Detta kan göras bättre. Vi tänker börja TRAS:a barnen tidigare under höstterminen för att på så sätt ha möjlighet att hinna med och ha det som ett underlag i vårt arbete med språkutvecklingen.
5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Vi har använt oss av den systematiska kvalitetsäkringen för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Dock har detta inte gjorts kontinuerligt. Analys: Detta är något som inte prioriterats då vi haft ont om personal, renoverat på avdelningen och haft raketens barn här på avdelningen. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Detta kommer vi göra inför höstterminens start. Analys: Vi har nu arbetat tillsammans i det nya arbetslaget och har våra gemensamma tankar och mål. Vi kommer ta del av resultatet och ha det i beaktning i vårt fortsatta arbete. Analys: Vi har inte fått något resultat av föräldraenkäten än så länge. Åtgärd: Börja fylla i TRAS-scheman i början av terminen för att kunna sammanställa och arbeta vidare med det. Utvärdera efter avslutat projekt. Sammanställa barnintervjuer. Hitta metoder som spar tid i den pedagogiska dokumentationen.
Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. 1. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. Handlingsplan: 1. Vi ska starta med TRAS i god tid och slutföra. 2. Fortsätta som tidigare med dokumentationen men fokusera på att barnen är delaktiga och får reflektera och återkoppla.