Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning Organisation Avdelning:Björnen Åldersindelning (antal per födelseår): 8st 2010, 6st 2011, 7st 2012, 1st 2013 Antal barn: 22st Antal pojkar:12st Antal flickor: 10st Antal flerspråkiga barn: 7st Dessa språk är representerade: turkiska, arabiska, kurdiska, engelska Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat : Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat : Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt t.ex. genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som representeras på avdelningen genom t.ex. olika länders flaggor, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Vi har flaggor uppsatta i tamburen, kort på barnen med flaggor vid världskartan. På barnens foton i samlingen har vi lagt till flaggor (ursprungsland/nuvarande land)

2 Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerat året, teman, projekt och aktiviteter. Vi har intervjuat alla barn detta läsår om vad de tycker om verksamheten. Dom vi intervjuade fick svara på bl.a. om dom lär sig saker på förskolan, hur dom känner sig när dom kommer till förskolan, får du vara med om bestämma på fsk. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Vi har tillsammans med barnen skapat tydliga trivselregler, t.ex. i målarrummet och sinnesrummet har vi satt upp bild och text som visar hur många man får vara i de rummen. Barnen är väl medvetna om vilka regler som gäller. Kompetensutveckling (Skriv i punktform och antal medarbetare) 1.Bok Bockarna Bruse 3 st 2.Bok surfplattan som pedagogiskt verktyg 3st 3.Pedagogiisk dokumentation 1st 4.Att hantera besvärliga situationer och personer 3st 5. Modingarna 3st 6.Handledarutbildning lärling 1st 7.Pedagogiska appar (streamad föreläsning) 1st Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet.

3 Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur vi ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Analys: Vi har arbetat aktivt under hela året med bl.a. barnkonventionen och kompisböcker. 2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: Föreläsning i Eskilstuna om hur man hanterar besvärliga personen och situationer Modingarna om genus.

4 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Analys: Vi diskuterar kontinuerligt detta i arbetslaget och hela förskolan tillsammans 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, hemkultur på olika sätt. Analys: Vi har flaggor uppsatta i tamburen, kort på barnen med flaggor vid världskartan. På barnens foton i samlingen har vi lagt till flaggor (ursprungsland/nuvarande land) Vi har förstärkt språket genom att använda översättningsappar i lärplattan. Vi har också frågat barnen och vårdnadshavarna vad olika ord betyder och hur man uttalar dom. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har Analys: Vi har gjort självporträtt som visar att vi ser olika ut. Samlingsfotografierna visar att vi ser olika ut och att vi kommer från olika länder. Vi har pratat om att vi äter olika mat av olika skäl. Vi har även arbetat aktivt med barnkonventionen.

5 utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Analys: Vi har intervjuat alla barnen utifrån en ny barnintervjublankett. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys :Vi ger alla barn samma möjlighet till alla delar i verksamheten. Arbetslaget har ett medvetet tänk i genus. Analys: Hela förskolan och inne på avdelningen har vi kontinuerligt arbetat med grön flagg utifrån dom mål vi haft. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. Analys: Vi har utevistelse varje dag och ibland hela dagar. Vi deltog aktivt i skräplockarveckan genom att gå på städpromenad, städade vår egen gård. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Vi fortsätter på den inslagna vägen Åtgärd: Analys: Vi har haft med planen i verksamheten under hela året. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 22 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar

6 Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat utifrån genus: Barnen trivs och känner trygghet, oavsett om de är pojke eller flicka, när de kommer till förskolan. Analys utifrån genus: Trygga stabila vuxna som engagerar sig i barnen och är närvarande. Åtgärd: Vi fortsätter som förut. Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

7 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Analys: Vi har en arbetsplan på avdelningen som vi arbetar efter. 2. Genom individuell dokumentation har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Analys: Vi använder oss av min förskoleresa där vi synliggör varje barns utveckling. Analys: Vi har använt oss av rätt ord vid rätt tillfälle. Matematik- olika matematiska begrepp. Språksynonymer och ett varierat språk på rätt nivå. m.m 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Analys: Vi har arbetat mot de uppsatta målen, jämställdhet, kroppen och vatten. Vi har gått kontinuerligt till miljöstationen. Vi har ett medvetet tänk kring hållbar

8 utveckling genom samtal och diskussioner. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Vi har genom ett annat upplägg med maten på vår utedag använt oss av mer färska råvaror och kryddor som barnen får vara med och laga från grunden. 6. Alla i arbetslaget har använt IKT i sitt dokumentationsarbete. Vi använder dagligen datorer, kanon, lärplatta och numera Instagram när vi kontinuerligt dokumenterar verksamheten. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Vi har gjort iordning en pärm med dokumentation med fokus på barngruppen, vi har även använt dator och lärplatta för olika slags dokumentation. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande. Analys: Vi har kontinuerligt haft språkstimulerande aktiviteter där vi läst sagor, haft flanobilder till sagan, ritat och pratat runt sagan, haft språkkort av olika slag med olika aktivitet till. Vi har alfabetet med bokstäver och bilder uppsatt inne på avdelningen. Vi har tidningar

9 de får klippa bokstäver och ord ur. Vi sjunger sånger och har rim och ramsor vid olika tillfällen. Vi har även använt oss av tecken som stöd vid t.ex. sångsamling och vid matbordet. 5 års gruppen har arbetat utifrån före bornholmsmodellen 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med vårdnadshavarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. 10. Arbetslaget har arbetat med media tillsammans med barnen. Analys: Finns alltid med på utvecklingssamtalen. Vi har tittat igenom dem med föräldrarna och sett om något förändrats.vid förändringar fylls en ny språkdomän i. Språkdomensblanketten har omarbetats. Analys: Vi har forskat och letat fakta med lärplattan och datorn tillsammans med barnen. Vi har gjort pedagogiska dokumentationer med kanonen. Vi har även tittat på olika pedagogiska program på UR. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. Analys: Vi har medvetet skaffat material för dessa

10 situationer. Gett barnen ständiga utmaningar i den dagliga verksamheten genom vårt tema labyrint då vi har mätt vår och robotarnas längd, vattenexperiment, bokläsning, samarbete, bygg och konstruktion av olika robotar. Gjort stapeldiagram av klossar för att visa demokratisk omröstning. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Analys: Miljön på avdelningen är anpassad för olika aktiviteter som ingår i verksamheten utifrån det som barnen önskat och olika aktiviteter som barnen visat intresse för, t.ex. sång och rörelseaktiviteter, skapande med färg och form utifrån barnens egna intressen och riktade aktiviteter. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt. Analys: Vi har kort på barnen vid världskartan som visar vart de kommer ifrån och även vilka flaggor som är representerade på avdelningen. På barnens foton i samlingen har vi lagt till flaggor (ursprungsland/nuvarande

11 land) Vi har pratat tillsammans med barnen om att vi kommer från olika länder, har olika saker vi tror på och att vi äter olika sorters mat. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Analys: Kontinuerligt i verksamheten när saker händer. Vi har läst kompissagor som tar upp olika ämnen kring bl.a. konflikter. Vi har pratat om vad och hur en bra kompis är. 15. Arbetslaget har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Vi har arbetat, forskat och experimenterat utifrån barnens önskemål och funderingar. Tex. Vatten/is (mpemba effekten), Fjärilens och grodans utveckling m.m. 16. Arbetslaget har vid behov arbetat efter planerna Att ta emot och arbeta med

12 flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun. Analys: Behovet har inte funnits. 17. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal med barnen. Analys: Vi har använt oss av produktiva frågor i samtal med barnen. Analys: Vi fortsätter på den inslagna vägen. Vi fortsätter ge barnen utmaningar och stimulans genom att uppmuntra idéer de kommer med. Vi ser till att barnens intressen tillvaratas genom att de får vara med och vara delaktiga. Åtgärd: Vi måste bli bättre på att kontinuerligt utvärdera och analysera tillsammans med barnen det vi dokumenterar så att den blir pedagogisk. För att kunna gå vidare utifrån den i projektet/temat. Metoden sapere kommer vi att använda genom att fokusera på sinnesupplevlser. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 22 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat utifrån genus: Barnen lär sig saker på förskolan oavsett kön. Analys utifrån genus: : Dom frågar mycket oavsett kön och är intresserade. Vi använder oss av lärplatta, datorer, kanon m.m. för att ta reda på saker. Åtgärd: Vi fortsätter som vi har gjort. Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

13 Metod: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnobservationer /barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. Analys:Vi har utgått utifrån barnens intressen när vi planerade in höstens och vårens teman. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Har utgått från den aktuella gruppen utifrån det vi ser och hör. Vi har lyssnat in vad barnen vill göra. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: Vi ställer vad, hur och varför frågor till barnen. Frågor som inte bara kan besvaras med ja och nej utan att barnen måste utveckla sina svar, förklara och svar vi kan samtala runt. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Analys: Vi har tillsammans med

14 barnen pratat om t.ex. hur man är mot varandra (vara en bra kompis) att man går inomhus och att man måste få ha matro när man äter, att man pratar med varandra med normal samtalston. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Analys: Vi lyssnar in vad barnen har för intressen och önskemål och försöker utforma miljön ute och inne efter det. Vi har även utgått från svaren på barnintervjuerna. 6. I den individuella dokumentationen har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Barnen är delaktiga i de dokument som sätts in i deras mapp. Analys: Situationer uppstår hela tiden då vi får använda oss av demokratiska beslut t.ex. röstning av önskesång på sångstunden. Analys: Vi utvecklar verksamheten vidare med barnmöten, barnintervjuer, med flera samtal och diskussioner både i grupp och enskilt med barnen. Åtgärd:

15 Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: 22 Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat utifrån genus: Barnen får vara med och bestämma oavsett kön. Analys utifrån genus: Barnen oavsett kön är delaktiga i verksamheten. De får vara med och bestämma Åtgärd: Vi fortsätter som vi gör nu Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. Analys: Vi lämnar ut lappar till föräldrar med barn på huset om när och hur inskolningen går till. Behövs inskolning efter semestern får föräldrarna ta hand om det. Vi bjuder in

16 föräldrar till barn utifrån på mötet. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: Vårdnadshavare är alltid välkomna att ta del av verksamheten vi har. Vi informerar alltid föräldrarna på olika sätt så att de vet vad som händer och sker. Vi har numera även Instagram där vårdnadshavarna kan se vad som händer under dagen i vår verksamhet. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Analys: Vi ser individuellt till hur det ser ut för varje enskilt barn och vårdnadshavare. Analys: Vi har följt handlingsplanen och bjuder in till samtal

17 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm. Analys: : Vi informerar om olika planer och hur vi arbetar efter dom. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till samtal två ggr per år och vid behov har telefontolk erbjudits. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Analys: Vi har bjudit in till samtal höst och vår då vi tillsammans med barnet och vårdnadshavaren tittat på barnintervjun och pratat runt barnets utveckling och förmågor. Vi har också haft med dator och lärplatta då vi visat bilder, filmer och dokument. 7. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Hela förskolan har gemensamma aktiviteter som Lucia och trivsel/fixarkväll. 8. Alla vårdnadhavare har erbjudits att delta i ett föräldraråd en ggr per termin. Förskolan ger

18 möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning. 9. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 10. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Analys: Alla bjuds in till föräldraråd höst och vår. Synpunktslåda finns på väggen utanför förskolechefens rum. Analys: Möjlighet finns och det har vi informerat om på förskolan. 11. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Analys: Erbjudande har funnits under hela året. 12. Arbetslaget har erbjudit modermålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmöte, inskolning och vid behov. Analys: Vi har ett informationsmöte för alla vårdnadshavare. Enskilda samtal erbjuds om vårdnadshavare så önskar. Vid byte av verksamhet under terminen erbjuds ett överskolningssamtal med barnen, vårdnadshavare, gammal och ny personal. Analys: Vi har erbjudit modersmålsstöd vid behov och när det har funnits för det aktuella språket. Analys: Vi vill ha mer delaktiga föräldrar i vår verksamhet. Vi trycker extra mycket på att de är välkomna att besöka oss i verksamheten.

19 Åtgärd: Skicka ut mer utvärderingar så att föräldrar kan vara anonyma och säga vad de tycker är bra och mindre bra och kanske hur vi ska göra för att det ska bli bättre. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett under året. Analys: Vi har följt den aktuella planen. Analys: Vi har följt den aktuella planen. Analys: Vi fortsätter följa planen. Åtgärd: Analys: Vi gör besök på de olika förskoleklasserna där barnen ska börja. Uppföljningar och utvärdering och utveckling:

20 Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling. Analys: Vi har synliggjort varje barns utveckling i min förskoleresa Vi har en gemensam dokumentationspärm samt dator och lärplatta med både foton och filmklipp.

21 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Analys: Vi fotograferar, gör dokument som vi tillsammans med barnen reflekterar runt. Vi sätter upp bilder med text på väggen när vi lärt oss något nytt. Analys: Vi har lyssnat in barnens synpunkter och intressen. Vi har intervjuat barnen inför samtal och frågat vad de tycker är viktigt i verksamheten. Vi har observerat vad barnen gör, hur de leker och med vad och vem. 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Analys: Vi har trasat barnen enskilt. Vi sammanställde och har sett behovet i gruppen och jobbat efter det. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Analys: Vi har använt oss av det material som finns tillgängligt för att följa upp, utvärdera och utveckla.

22 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: Vi har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering Analys: Vi har tagit del av resultatet. Svarfrekvensen var låg så det var svårt att få fram ett resultat. Analys: Vi fortsätter som vi har gjort. Åtgärd: Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. ( De som är röda eller eventuellt gula, endast 2-3 åtgärder från hela kvalitetsredovisningen). Handlingsplan (Beskriv hur arbetslaget ska arbeta för att få bättre måluppfyllelse): Utveckling och lärande Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Metod: Vi måste bli bättre på att kontinuerligt utvärdera och analysera tillsammans med barnen det vi dokumenterar så att den blir pedagogisk. För att kunna gå vidare utifrån den i projektet/temat. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Metod: Vi måste synliggöra arbetet med våra sinnen mer. Genom att vara uppmärksamma på Vad barnen upplever och benämna vilket sinne de använder.