En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling - En kvalitativ innehållsanalys Isabelle Refthagen Johanna Seidelin Handledare: Henrik Jansson avd. parodontologi Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten 205 06 Malmö
Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och få en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från referenslitteratur och tidskrifter. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Till grund för intervjuerna utarbetades en intervjuguide fram, för att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter. Resultatet visar att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om vad som ingår i parodontal stödbehandling och när det är indicerat. Men de är medvetna om att alla gör på sitt sätt och att det kan skilja sig i arbetsgången. En viktig del i den parodontala stödbehandlingen är sammanfattningsvis att patienten koopererar för att bibehålla gott behandlingsresultat för att sjukdomen inte ska progrediera. Fler studier krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt och för att påvisa om fördelar finns med parodontal stödbehandling. Detta arbete är en inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling. 2
Förord Vi vill tacka alla de personer som har hjälpt oss på vägen. Vi vill särkskilt tacka de tandhygienister som har gjort vår studie inlevelselik genom att dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utan er hade det inte varit möjligt att utföra denna studie. Ett stort tack till vår handledare Henrik Jansson för ditt engagemang och att du bidragit med diskussioner, tankar och vägledning. 3
Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Syfte 5 1.2 Frågeställningar 5 2 Material och metod 6 2.1 Litteratursökning 6 2.2 Intervjun 6 2.3 Urval av informanter 6 2.4 Datainsamling 6 2.5 Analys 6 3 Resultat 7 3.1 Tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling 7 3.2 Tillvägagångssätt vid parodontal stödbehandling 7 3.3 När parodontal stödbehandling kan vara indicerat 8 3.4 Behandlingsmål 8 3.5 Tandhygienistens påverkan på patientens motivation och attityd 9 3.6 Utvärderingen av parodontal stödbehandling och dess intervaller 9 4 Diskussion 10 4.1 Definition och behandling 10 4.2 Slutsats 12 Referenser 13 Bilagor 14 4
1 Inledning Vår uppfattning om parodontal stödbehandling är att det definieras och utförs olika beroende på tandhygienistens erfarenhet och kunskap. Därför riktar sig detta arbete till tandhygienister som behandlar patienter med parodontit. Som tandhygienist är det viktigt att förstå innebörden och behandlingsprocessen för att uppnå ett bra behandlingsresultat. Som tandhygienist bemöter och behandlar man patienter med bl.a. gingivit och parodontit. Gingivit innebär att det finns en inflammation kring tanden som kan utvecklas till parodontit som resulterar i förlust av tandens stödjevävnader. Parodontit är en multifaktoriell sjukdom där bakterier och individens vävnadssvar på infektionen har betydelse för uppkomsten. Hur snabbt progressionen sker är individuellt. Behandlingsmålet för parodontit är att bryta sjukdomsprogressionen för att stoppa stödjevävnadens förlust kring tänderna (1). Efter den aktiva behandlingsfasen som kan ha varit icke-kirurgisk och/eller kirurgisk görs ett stödbehandlingsprogram planerat utifrån individens behov och över riskfaktorerna (2). Parodontal stödbehandling kräver en kombination av patientens egenvård av noggrann plack kontroll och tandvårdsteamets åtgärder. Som består av professionell tandrengörning och mekanisk infektionsbehandling (3), vilket innebär att mekaniskt avlägsna bakteriebeläggningar, tandsten och infekterad vävnad i tandköttsfickan samt på rotytan (4). Parodontal stödbehandling syftar till att förebygga sjukdom, förhindra återfall av sjukdomen och progression av parodontit. Intervallerna mellan de parodontala stödbehandlingarna är individuella och varierar ofta mellan var tredje månad till en gång per år (5). Vad som avgör intervallerna för parodontal stödbehandling är en bedömning av hur stor risken är för patientens sjukdomsprogression eller sjukdomsrecidiv. Man tar även hänsyn till sjukdomens art, omfattning och svårighetsgrad. Andra faktorer som har betydelse är patientens allmänna hälsa, patientens ålder i relation till sjukdomens omfattning och svårighetsgrad. Det är viktigt att se helheten och att väga in riskfaktorer på individnivå som kooperation och rökning. Faktorer som väger in på tandnivå tas hänsyn till omfattningen kring varje tand, hur mycket benförlust som förekommer. På lokalnivå kontrollerar man om blödning vid sondering fortfarande finns, om kvarstående sonderingsdjup >5 mm finns eller om sonderingsdjupet har ökat med minst 2 mm (2). Förutom att avlägsna plack och tandsten ska parodontal stödbehandling öka patientens förmåga att klara av sin munhygien, förstå sjukdomen och att det krävs en långsiktig förändring (5). 1.1 Syfte Syftet med studien är att beskriva tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling och en inblick hur behandlingen fungerar i praktiken. 1.2 Frågeställningar För att kunna begränsa fördjupningsstudien, har vi utgått från vad tandhygienisterna anser om följande frågeställningar: Vad är en parodontal stödbehandling och när är det indicerat? Vad består en parodontal stödbehandling av? Vilka är målen för ett bra behandlingsresultat vid en parodontal stödbehandling? Görs uppföljning av parodontal stödbehandling och vilka är dess intervall? 5
2 Material och metod 2.1 Litteratursökning För att få ett bredare faktaunderlag till ämnet bearbetades litteratur från tidskrifter och referenslitteratur. En djupare förståelse och kunskap om parodontal stödbehandling har bidragit till utformningen av intervjuguiden (se bilaga 1), så att rätt frågor under intervjuerna kan ställas från informanternas synvinkel och deras erfarenheter. Så att de kan beskriva sin livsvärld med egna ord (6). 2.2 Intervjun Studiens intervju bygger på en kvalitativ innehållsanalys. Djupintervjuer lämpar sig och ger ett bra underlag för att besvara de utformade frågeställningarna. Innan arbetsmodellen fastställdes bearbetades litteratur om olika intervjumetoder. Genom att arbeta med en kvalitativ innehållsanalys som fördjupar, begränsar studien och lämpar sig bra till frågeställningarna (7). 2.3 Urval av Informanter För att kunna utföra intervjuerna begränsades området, där Malmö var mest praktiskt i förhållande till tiden. För att begränsa studien ytterligare gjordes djupintervjuer med totalt tre tandhygienister som arbetar inom folktandvården samt privat sektor. Första kontakten togs via telefon eller mail där 12 tandhygienister tillfrågades om de ville delta i studien. Det var svårt att hitta tandhygienister som kunde delta, då det inte fanns möjlighet att avsätta tid i tidboken. Några arbetade som klinikchefer och kände att de inte hade tillräcklig med patientkontakt för att kunna delta i studien. Via kontakter från folktandvården erhölls hjälp att ta kontakt med tre tandhygienister som kunde delta. En självklar utgångspunkt var att informanterna som skulle delta i intervjun ställde upp frivilligt och att de kände till studiens syfte. 2.4 Datainsamling Till intervjuerna har vi utarbetat en intervjuguide med utgångspunk från frågeställningarna. Ett frågeformulär med allmänna frågor besvarades av informanterna innan intervjun utfördes som ett komplement (se bilaga 1.1). Kategorierna bestod av parodontal stödbehandling, uppföljning och erfarenheter/uppfattningar. Kategorierna ger en grund utifrån våra frågeställningar som hjälper oss att fokusera på de teman vi vill belysa under intervjuernas gång. För att ta del utav informanternas kunskaper och erfarenheter var det viktigt att inte styra samtalen för mycket (7), detta gjordes genom att försöka ställa öppna frågor som inte leder till slutna svar. Icke-verbala signaler kan omedvetet ha påverkat svaren från intervjuerna. Intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats i enskilt rum, samtliga intervjuer tog cirka 25-45 minuter. 2.5 Analys Samtliga intervjuer spelades in på band och skrevs ned ordagrant för att få en så bred analys som möjligt. Varje djupintervju omfattade mellan 4-7 A4-sidor, materialet granskades noga flertal gånger och det som var irrelevant för studien sorterades bort. Frågor som inte har besvarats fullt ut och svar som kunnat misstolkas har ytterligare kontakt tagits med informanten för att säkerställa svar. Informanterna delades in i enskilda grupper som kodades A, B och C. Därefter delades svaren in under respektive anpassad underrubrik i kategorierna som finns i intervjuguiden. Svaren markerades med informantens kodning i utskrifterna till vilken de tillhörde. 6
Sedan jämfördes utskrifterna för att hitta mönster av deras uppfattningar och erfarenheter kring kategorierna. Mönstren gav sedan möjlighet att se hur informanterna svarade och ställde sig till kategorierna. Resultatet har sedan formulerats i text och en del citat för att få fram informanternas definition, erfarenheter och kunskap som är relevanta för frågeställningarna. Citaten har delvis redigeras, utan att ändra innehållets betydelse för att underlätta förståelsen samt att avidentifiera informanterna. 3 Resultat 3.1 Tandhygienisternas uppfattning om parodontal stödbehandling Samtliga tandhygienister är överens om att parodontal stödbehandling påbörjas efter den initiala behandlingsperioden när mekanisk infektionsbehandling har utförts i hela bettet och en utvärdering har gjorts efter tre månader. Vid kvarstående tandköttsfickor med patologi kan patienten behöva komma på stödbehandling eller för att bibehålla ett gott behandlingsresultat. Det är viktigt att patienten förstår sin sjukdom och hur behandlingen går till redan innan stödbehandlingen börjar. Patienten ska veta vad de ger sig in i och vad behandlingen går ut på. En tandhygienist uttalar sig så här: Man kan kanske inte få en utläkning av fickorna vid utvärderingen efter tre månader. Det är en process med många behandlingstillfällen framöver, så de inte tror att vi ska behandla och sen är det färdigt. Tandhygienisternas olika definition av parodontal stödbehandling är följande citat: A: Stödbehandling för mig är att patienten kallas ofta och har regelbundna tider och till och med stående tider. B: Stödbehandling för mig är efter den initial behandling och när en utvärdering har gjorts. Behöver patienten komma tillbaka, så börjar stödbehandlingen. C: Hjälp till självhjälp. 3.2 Tillvägagångssätt vid parodontal stödbehandling Överlag har tandhygienisterna samma uppfattning om vad som ingår i parodontal stödbehandling. De är medvetna om att alla gör på sitt sätt och att det kan skilja sig i arbetsgången. En tandhygienist beskriver det så här: Jag tror att vi har samma tänk ungefär om jag diskuterar med någon av de andra tandhygienisterna. Riktlinjer för parodontal stödbehandling är något tandhygienisterna inte specifikt använder sig av, medan en tandhygienist följer riktlinjer från specialistklinik. Riktlinjerna som finns är efter en mekanisk infektionsbehandling gjorts i hela bettet och en utvärdering efter tre månader. Därefter kan stödbehandling vara indicerat, detta beror på vilket behandlingsresultat som har uppnåtts och patientens kooperation. Parodontal stödbehandling innebär att patienten kommer ofta och att man utför mekanisk infektionsbehandling, man behöver kanske inte gå runt i hela bettet som man faktiskt gör när man behandlar kvadrantvis vid den initiala behandlingen. Man fokuserar mer på de djupa tandköttsfickorna. Professionell tandrengöring görs alltid på stödbehandling så att patienten verkligen får känna hur det ska vara när det är riktigt rent. Det är viktigt att diskutera och visa individuella 7
munhygieniska hjälpmedel med patienten. En lika viktig del är att man uppdaterar hjälpmedlen i förhållande till bettet. Många tror att de kan ha kvar samma interdentalborste som de fick första gången, men det ändrar sig ju i bettet. Stödbehandlingarna ger patienten en uppdatering och uppfräschning på munhygienvanor. En del av tandhygienisterna använder infärgning som ett hjälpmedel för att visa patienten och ge en bättre förståelse vart de ska lägga vikten vid rengörning. Plackindex är inget som används utan man ser på munhygienen generellt för att patienten ska bli medveten var placket sitter. De flesta tandhygienister drar av placket med sonden och visar vart patienten inte kommer åt. En viktig del i behandlingen är att föra en dialog med patienten för att fånga upp orsaken till varför det inte är rent genom att patienten uppskattar sin egenvård på en Visuell Analog Skala (VAS), med fasta graderingar ex. 1-10. 3.3 När parodontal stödbehandling kan vara indicerat Eftersom det är många olika patientgrupper som kan behöva parodontal stödbehandling och det är svårt att generalisera så har tandhygienisterna sammanfattningsvis tagit upp följande. Patienter som behöver komma på stödbehandling beror på sjukdomsbilden. Patienter med en del sjukdomar som diabetes behöver komma oftare, det kan även vara funktionshindrade och äldre patienter med dålig motorik. Patienterna har ofta någon form av parodontit, det kan vara unga individer med aggressiv parodontit som man får ha under uppsikt. Det kan vara patienter som har enstaka fickor och stödbehandling är bra i förebyggande syfte. Det finns patienter som inte har djupa fickor men med gingivit och har snabb tandstensbildning dessa kan behöva komma på stödbehandling en gång mellan undersökningsperioden. Det är framförallt patientens sjukdomsbild och bakgrund hur det ser ut genetiskt och medicinering som avgör. Patienter som röker behöver komma oftare och man kan inte förvänta sig samma läkning vid parodontal sjukdom. Det är viktigt att informera om rökningens effekter och att patienten blir medveten om att en läkning kan utebli. Man vet att patienterna med grav parodontit behöver komma väldigt regelbundet var tredje månad under en lång tid framöver, för att undvika recidiv av sjukdomen. Sammantaget är det många faktorer som spelar in och det är väldigt individuellt när parodontal stödbehandling är indicerat. Stödbehandling utförs oftast var tredje till var sjätte månad, beroende på hur fickstatus, blödning och munhygien bedöms samt patientens individuella bakgrundsbild. 3.4 Behandlingsmål Hur vida behandlingsmål sätts upp tillsammans med patienten skiljer sig från tandhygienisterna. Behandlingsmålen är inget som skrivs i journalen men tandhygienisterna anser att det finns olika kriterier som är viktiga att uppnå. Tre olika synsätt från tandhygienister kom upp. De uttrycker sig på följande vis: A: Behandlingsmål sätts inte upp tillsammans med patienten utan det viktiga är att de kommer på sina tider och att patienterna koopererar. Givetvis ska fickorna bli grundare, tandköttet läka och det ska bli renare i munnen. För att bibehålla ett gott behandlingsresultat för att sjukdomen inte ska progrediera är det viktigt att de kommer regelbundet. B: Kommunikation med patienten är viktigt, det här kan vi uppnå om du tar till dig information och instruktion. C: Om patienten inte borstar dagligen, så kan ett delmål vara att börja borsta dagligen. Sedan sätter vi upp ett nytt mål nästa gång patienten kommer tillbaka. 8
Alla tandhygienister har uttryckt sig på olika sätt vad det gäller behandlingsmål. Sammanfattningsvis handlar det om att patientens kooperation är en viktig del i behandlingsprocessen för att bibehålla ett gott behandlingsresultat eller för att sjukdomen inte ska progrediera. 3.5 Tandhygienistens påverkan på patientens motivation och attityd Alla tandhygienister uttryckte sig i någon form att de tycker det är viktigt att patienten får information om sjukdomens orsak. Patienten ska förstå att det är deras sjukdom och att stödbehandlingen är en hjälpande resurs. Patienten ska förstå vad de ger sig in på, hur behandling kommer att gå till och vad man vill uppnå med behandlingen. Att påverka patienternas attityd och kunskap anses som en viktig del i stödbehandlingen. När patienterna har förstått att det är deras tänder och det krävs att de kan upprätthålla god munhygien så ger det oftast gott behandlingsresultat. Det är viktigt att uppmuntra patienten att framsteg har gjorts så att man inte bara påvisar det negativa hela tiden. En tandhygienist förklarar problematiken att motivera patienterna som inte gör några framsteg. Det är svårt att motivera patienterna som inte gör några framsteg det känns som man säger samma sak hela tiden man skulle kunna sätta på en bandspelare. Ibland får man gå andra vägar och kanske använda sig av skrämsel propaganda, att det blir sämre om du inte gör detta. En del patienter säger även att det är så bra att komma hit till dig, precis som att det är helt okej att slarva lite oftare då. Det är svårt att nå fram till alla, hur mycket man än skulle vilja. En tandhygienist påpekar att även språket kan vara ett stort hinder i kommunikationen i en del stadsdelar som gör att förmedlingen inte når fram och patientens kunskap blir lidande. Även pengar begränsar behandlingarna, om en patient får betalt av socialen för fyra behandlingstillfällen. Då hinner man inte mer än att göra rent i hela bettet. I bästa fall kommer de året efter så det är som att slå huvudet i väggen ibland. En tandhygienist beskriver att det är svårt att motivera patienterna att komma var tredje månad för att ekonomin är ett hinder. Ibland när patienterna är tveksamma får man kompromissa och utöka behandlingsintervallerna. Det är bättre att patienterna kommer än att de blir bortskrämda och inte kommer alls. I de fallen behöver man bygga upp ett förtroende med patienten. Åsikterna går isär men tandhygienisterna anser dock att tiden till viss del och patientens ekonomi och i vissa fall även språket begränsar möjligheten att påverka patientens attityd, kunskap och motivation. Många gånger hinner man inte mer än att göra en mekanisk infektionsbehandling. 3.6 Utvärderingen av parodontal stödbehandling och dess intervaller Samtliga tre tandhygienister uttryckte sig i någon form att utvärdering görs och man kontrollerar patientens kooperation och stödbehandlingens resultat. Behandlingen skiljer sig avseende hur parodontal stödbehandling utvärderas och hur intervallerna justeras. En tandhygienist beskriver att behandlingsresultatet kontrolleras var tredje månad och i vissa specifika fall efter en månad. Patienten måste få en chans att sköta munhygienen hemma. En annan tandhygienist beskriver en patient som kommer var tredje månad behöver inte fickstatus tas utan man gör rent i hela bettet. Fickstatus tas en gång i halvåret på de patienterna istället. Men en viktig del är att kontrollerar munhygienen. Även om inte 9
fickstatus kontrolleras vid varje besök får man en uppfattning genom att titta på gingivans färg och form. Hur ofta stödbehandling behövs beror på kooperationen och om man ser en förbättring eller försämring. Om en patient har svåra djupa fickor remitteras de till specialistklinik. Även patienter som har djupa fickor ett år efter stödbehandlingen, som visar att det inte gett något resultat så remitteras patienterna vidare. En del patienter vill inte bli remitterade till specialist, de patienterna går regelbundet på stödbehandling och blir aldrig färdig behandlade. Det blir vare sig bättre eller sämre. Sammanfattningsvis är det patientens kooperation, upprätthållandet av god munhygien och hur stabil sjukdomen är, som avgör stödbehandlingens fortsatta intervaller. Samtliga tandhygienister påpekar att patienten inte ska komma på stödbehandling om man absolut inte behöver det, man kan utöka intervallerna lite successivt och sedan avgöra ytterligare vid kommande besök. Så att man ser att patienten klarar av sin egenvård. Ingenting är för evigt utan man kan gå tillbaks igen. 4. Diskussion Innan denna studie påbörjades var vår uppfattning att parodontal stödbehandling uppfattas och utförs på olika sätt beroende på vilken tandhygienist som behandlar. Tandhygienisternas erfarenhet och kunskap om parodontal stödbehandling gav möjlighet att bilda en egen uppfattning inom området. Resultatet har sedan gett funderingar som ger upphov till frågeställningar kring parodontal stödbehandling. Resultatet ger även en större inblick i tandhygienistens arbetssätt och vad som krävs för ett lyckat resultat efter den initiala behandlingen. Några funderingar och frågeställningar tas upp och analyseras nedan. En kvalitativ innehållsanalys bygger på andra principer än urvalets storlek och som sällan består av många individer, genom djupintervjuer (7). Där erhålls djupare information snarare än bred från informanten. Intervjun är ett samspel mellan två personer som beskrivs som en ostrukturerad och flexibel dialog. Det är viktigt för intervjuaren under intervjun att tolka och återberätta för informanten så korrekt som möjligt för att få ett trovärdigt svar. En viktig utgångspunkt var att begränsa informanterna och att ha en varierande ålder av deltagarna i studien, förhållande till den kvalitativa innehållsanalysen. En stor åldersskillnad mellan intervjuaren och informanten kunde vara en nackdel och påverka intervjun negativt. Detta har funnits i åtanke för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna (8). 4.1 Definition och behandling Efter studien visar resultatet att tandhygienisternas definition av parodontal stödbehandling beskrivs på olika sätt men har i stort sätt samma betydelse, dvs. att patienterna behöver komma regelbundet för att få hjälp med sin egenvård. Resultatet är intressant då det finns många olika beskrivningar av ordet parodontal stödbehandling beroende på vem man frågar. Idag finns ingen vetenskaplig förklaring av parodontal stödbehandling. Resultatet i studien visar att det är väldigt individuellt om tandhygienisterna tar nytta av riktlinjerna för parodontal stödbehandling eller är medvetna om att de finns. Detta bör vara en självklarhet för alla kliniker att informera alla anställda de finns att tillgå. Riktlinjerna kan ses som ett bra hjälpmedel för att kunna behandla patienten på bästa möjliga sätt. Det blir enklare för tandhygienisten i det dagliga arbetet att fatta rätt beslut så att inte patienten över- eller underbehandlas. Inom parodontal stödbehandling kan man se likheter och mönster i behandlingsgången men att varje tandhygienist jobbar individuellt och lägger vikten på vad de anser är mest relevant. Det är viktigt att stödbehandlingarna följs upp för att ge en individuell anpassad behandling för att undvika progression och recidiv av sjukdomen. Eftersom tandhygienisten 10
måste ta hänsyn till patienternas ekonomi, utformas och anpassas behandlingen därefter. Behandlingen uppnår därför inte optimal kvalité vid alla tillfällen. Detta är något som tandhygienisten måste ha i åtanke och att patienten får den information att behandlingsresultatet inte kan förväntas uppnå samma effekt. Här ligger en stor vikt på tandhygienisten att försöka ge en så bra vård som möjligt under begränsad tid, trots att det saknas vetenskapligt underlag (1). En tanke som uppkom är vad man kan förvänta sig efter en behandling som inte kan utföras fullt ut. I de fall patienten har begränsade besök hos tandvården t.ex. när socialen går in och endast ersätter fyra besök. Hur ska tandhygienisten kunna utföra behandlingen på bästa sätt för patienten? Lösningen är kanske att fokusera på patientens egenvård i samma utsträckning som mekanisk infektionsbehandling. Idag läggs det mer tid på en icke fullständig mekanisk infektionsbehandling än på munhygien instruktion pga. patientens ekonomiska situation. Efter att en patient genomgått en parodontit behandling, involveras patienten i ett återkommande stödbehandlingsprogram. Många patienter blir aldrig färdig behandlade och återkommer år efter år. Frågan är om det finns evidens för om stödbehandlingsprogram bidrar till att behandlingsresultatet bibehålls och fortsatt stödjevävnadsförlust förhindras. Det finns inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att värdera och utforma om stödbehandlingsprogram har effekt (1). Trots detta utförs idag stödbehandlingsprogram på klinikerna utan att egentligen veta om det har effekt. Patienterna kommer mellan var tredje och var sjätte månad. Visserligen utvärderas stödbehandlingarna idag genom att avgöra hur patienten koopererar och hur stabil sjukdomen är avgör stödbehandlingens fortsatta intervaller. Frågan är om patienter med parodontit som uppnått ett stabilt behandlingsresultat skulle kunna bibehålla det utan att introduceras i ett regelbundet stödbehandlingsprogram om patienten är medveten, motiverad och kan utföra en god munhygien på egen hand. Detta skulle kanske ha en bra effekt även på patienter som känner sig trygga med att gå på stödbehandling regelbundet, som har gjort det i många år. Dessa patienter har en tendens att slappna av, slarva med sin munhygien och känner att de är under uppsikt samt får en regelbunden behandling. Patienterna hade möjligen på egen hand upprätthålla en god oral hälsa trots att parodontit är en kronisk sjukdom. Det framkom tydligt att motivation är en viktig del i parodontal stödbehandling. Detta för att det hjälper patienterna att förstå sin sjukdom och vad som krävs för att hålla sjukdomen stabil. Det är ett problem för tandhygienisten som möter omotiverade patienter som är svåra att nå fram till. Det är svårt att veta vilka vägar man ska gå för att nå fram till alla patienter. Möjligen skulle mer kunskap om beteendeförändringar ge ett större perspektiv och att lyckas motivera fler patienter. En strategi tandhygienister bör utgå ifrån är att förmedla kunskap i neutral fakta och inga egna värderingar. Det går inte att ändra på något åt en patient men man kan försöka se situationen ur patientens perspektiv, genom att stötta och ha ett empatiskt bemötande. En större förändring och ett vidmakthållande sker när patienten känner sig delaktig och talar mest under dialogen (9). 11
4.2 Slutsats Innan denna studie påbörjades var vår uppfattning att parodontal stödbehandling uppfattas och utförs på olika sätt beroende på vilken tandhygienist som behandlar. Efter studien visar resultatet att parodontal stödbehandling definieras och beskrivs på olika sätt men överlag har tandhygienisterna samma uppfattningar om parodontal stödbehandling och när det är indicerat. En viktig del i parodontal stödbehandling är att patienten koopererar för att kunna bevara ett gott behandlingsresultat och för att undvika att sjukdomen progredierar eller recidiverar. Studien har gett en inblick och ökat förståelsen för ämnesområdet genom att tagit del av informanternas erfarenhet och kunskap. Resultatet ger förståelse för problematiken inom parodontal stödbehandling då behandlingen inte alla gånger kan uppnå en optimal kvalité. Detta arbete är en inblick i tre tandhygienisters uppfattning om parodontal stödbehandling. Fler studier krävs för att resultatet ska vara tillförlitligt och för att påvisa om fördelar finns med parodontal stödbehandling. 12
Referenser 1. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kronisk parodontit-prevention, diagnostik och behandling. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Nr 169; 2004. 2. Laurell L, Preus H, Edung K-G. Parodhandboken. Solna. Produktguider PGRAB; 1999. 3. Axelsson P, Jasim M, Rams TE. Prevention and control of peridontal disease in developing and industrialized nations. Periodontology 2000. 2002; 29: 235-246. 4. Tandläkartidningen ÅRG.96, 2004; 12: 80-88. 5. Renvert S, Persson GR. Supportive periodontal therapy. Periodontology 2000. 2004; 36: 179-195 6. Kvale S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur; 1997. 7. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund. Studentlitteratur; 1998. 8. Carlsson B. Kvalitativa forskningsmetoder. Stockholm. Liber AB; 1991. 9. Hansson B-O, Ericson D. Karies- sjukdom och hål. Stockholm. Förlagshuset Gothia AB; 2003. 13
Bilaga 1 Intervjuguide Intervjuernas baseras på följande kategorier. Parodontal stödbehandling Definition, innehåll, behandlingsmetoder, mål. Uppföljning Utvärdering, kriterier, intervaller. Erfarenheter/uppfattningar Grund för lyckat resultat, kooperation, attityder, motivation. 14
Bilaga 1.1 Allmänna frågor 1. Var arbetar ni? Allmän vuxen tandvård Privat klinik 2. Vilken ort utbildades ni? Malmö Kristianstad Göteborg Annan ort 3. Hur många år har ni arbetat som tandhygienist? 39-30år 29-20år 19-10år 10-6år 5-1år 5. Hur lång tid har ni per behandlingstillfälle för stödbehandling? 30min 45min 60min 75min 90min 15
Bilaga 2 Medgivande Syftet med denna studie är att ta reda på vad en parodontal stödbehandling är och hur tillvägagångssättet fungerar i praktiken hos en Tandhygienist. Intervjustudien utförs av tandhygieniststudenter på Tandvårdshögskolan i Malmö. Intervjuerna kommer att ingå i vår fördjupningsstudie som presenteras i en uppsats på 7,5 p. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Intervjuerna kommer att spelas in på band. Materialet kommer att skyddas och endast studenterna samt handledaren kommer att ha tillgång till materialet. Era identiteter kommer att skyddas och om citat används kommer de att försiktigt redigeras så att de inte kan kopplas till aktuell deltagare. Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till intervjun: Malmö den: Namnteckning: Namnförtydligande. Tandhygieniststuderande Tandvårdshögskolan Johanna Seidelin Tandhygieniststuderande Tandvårdshögskolan Isabelle Refthagen Handledare Henrik Jansson Avd. Parodontologi Tandvårdshögskolan 16