VEM BRYR SIG? EN LITTERATURSTUDIE OM EMPATITRÖTTHET JOHANNA JÖNSSON Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2018 Malmö Universitet Hälsa och samhälle 205 06 Malmö
VEM BRYR SIG? EN LITTERATURSTUDIE OM EMPATITRÖTTHET JOHANNA JÖNSSON Jönsson, J. Vem bryr sig? En litteraturstudie om empatitrötthet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018. Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet. Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet. Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatitrötthet, Medkänsla, Omvårdnad, Sekundär traumatisk stress, Sjuksköterskor, Utbrändhet.
WHO CARES? A LITERATURE REVIEW ABOUT COMPASSION FATIGUE JOHANNA JÖNSSON Jönsson, J. Who cares? A literature review about compassion fatigue. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2018. Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue. Keywords: Burnout, Compassion, Compassion fatigue, Empathy, Nurses, Nursing, Secondary traumatic stress.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Empatitrötthet 1 Professional quality of life 2 Utbrändhet 2 Sekundär traumatisk stress 3 Empatitillfredsställelse 3 Empati 4 Medkänsla 4 PROBLEMFORMULERING 4 SYFTE 5 METOD 5 Studiedesign 5 Databassökning 6 Kvalitetsgranskning 7 Analys 8 Etiska överväganden 9 Samtyckeskravet 9 Informationskravet 9 Konfidentialitetskravet 9 Nyttjandekravet 10 RESULTAT 10 Identifiering av begreppet empatitrötthet 10 Empatitrötthet hos sjuksköterskan 11 Copinstrategier 13 De drabbade 14 Kön 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Studiedesign 15 Databassökning 16 Kvalitetsgranskning 16 Analys 16 Etiska överväganden 17 Resultatdiskussion 17 Identifiering av empatitrötthet 17 Empatitrötthet hos sjuksköterskan 18 Copingstrategier 19 De drabbade 20 KONKLUSION 21
FORTSATT KUNSKAPS-UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 21 REFERENSER 22 BILAGA 25
INLEDNING Idag ställs sjuksköterskor inför fler traumatiska och emotionella situationer under kort tid än vad en person utanför vårdyrket gör under en livstid (Bujissen 1998). Författaren har sedan tidigare arbetat med svårt sjuka patienter, som utsatts för trauman, och insett att empatitrötthet är en aktuell företeelse som kan uppstå under stressade och emotiva situationer. När författaren har reflekterat över den traumatiska situationen har en känsla som varit svår att beskriva uppstått. Författaren önskar därför utforska fenomenet empatitrötthet och vidare se, hur det påverkar sjuksköterskan ur ett omvårdnadsperspektiv. BAKGRUND Empatitrötthet är inom omvårdnadsforskningen ett nytt begrepp. Författaren finner information om begreppet från vetenskapliga artiklar men inte i befintlig litteratur. Författaren får i litteraturen använda liknade begrepp för att förstå och beskriva syftet. Empatitrötthet "Before this happened, I didn t know that I was experiencing the symptoms of compassion fatigue. It took reflecting on this incident to give my feelings a name: compassion fatigue." (Haglund & Schmidt 2017) Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka patienter kan ha en ökad risk för empatitrötthet (Haglund & Schmidt 2017). Att dagligen mötas av sjuka människor som är i kris har en inre påverkan på sjuksköterskor som inte är vida känt, empatitrötthet. Det finns tre kriterier som utgör empatitrötthet. Dessa är utbrändhet, sekundär traumatisk stress, och att den empatiska tillfredställelsen inte är tillgodosedd (a.a.). Risken för empatitrötthet kan variera mellan de olika vårdande professionerna och vad för slags patientgrupp de vårdande professionerna arbetar med (Haglund & Schmidt 2017; Bao & Taliaferro 2015). Olika patientmöten och patientflödet på en avdelning kan spela stor roll i utvecklingen av empatitrötthet (Haglund & Schmidt 2017). Utsätts en sjuksköterska vid ett möte för en stor emotionell påfrestning eller ett trauma utan att få tala ut om detta samt bearbeta det som hänt, kan sjuksköterskans utveckling av empatitrötthet öka (a.a.). Gilmore (2012) beskriver i sin studie att empatitrötthet inte är en patologisk mental sjukdom utan att det är ett behavioristiskt fenomen som uppstår av viljan att ge god omvårdnad till traumadrabbade eller svårt sjuka patienter. Det kan visa sig i olika symtom som uppstår när en sjuksköterska lider av empatitrötthet (Haglund & Schmidt 2017). Haglund och Schmidt (2017) har delat upp det i tre olika områden, psykologiskt, fysiskt och behavioristiskt. Den psykologiska känslan av empatitrötthet ter sig som en känsla av avsaknad, ilska, ångest och cyniskt tänkande. Det fysiska och kroppsliga som kan hända när sjuksköterskan lider av empatitrötthet är viktförändringar, sömnlöshet, gastrointestinala besvär. Behavioristiska förändringar vid empatitrötthet kan visa sig som isolering, ökad 1
tendens till klagomål och ätstörningar. Andra förändringar i det behavioristiska kan även vara missbruk av substanser (Haglund & Schmidt 2017). Tecken som ovilja att infinna sig på sin arbetsplats innan arbetstidens början kan vara ett tidigt tecken av empatitrötthet (Gilmore 2012). Professional Quality of Life För att mäta empatitrötthet används skalan Professional Quality of Life (ProQOL). ProQOL är skapad för att mäta både det positiva och det negativa hos personal som arbetar inom den hjälpande professionen, till exempel sjuksköterskan (Hudnall Stamm 2010). ProQOL är uppdelad i två grenar. Empatitillfredställelse, den positiva grenen, samt den negativa grenen, empatitrötthet. Empatitrötthet är vidare uppdelat i två egna grenar; Utbrändhet och Sekundär traumatisk stress. Se Figur 1 för vidare visualisering (a.a.). Figur 1. Översikt över ProQOL (Inspirerad av Hudnall Stamm 2010) Professional quality of life Empatitillfredsställelse Empatitrötthet Utbrändhet Sekundär traumatisk stress Målet för ProQOL är att räkna ut om individen som genomför testet ligger på låg, medel eller hög nivå av empatitillfredställelse, utbrändhet och sekundär traumatisk stress (Hudnall Stamm 2010). Trettio frågor ska besvaras med siffrorna ett till fem, där ett representerar aldrig och fem representerar väldigt ofta. Frågor som ska besvaras handlar om sinnesstämningar i olika situationer och arbetsmiljöupplevelser. När ProQOL är genomfört får individen svar på vilken nivå denne befinner sig på inom respektive del, empatitillfredställelse, utbrändhet och sekundär traumatisk stress (a.a.). Utbrändhet Denieffe m.fl. (2017) anser att utbrändhet kommer succesivt över tid och att obalans är en bärande faktor för att en person blir utbränd. Det kan vara obalans mellan en persons personliga värderingar och organisationens värderingar. Även obalans i arbetsbelastning, arbetet och en individs egna resurser kan skapa utbrändhet (Denieffe m.fl. 2017). Haglund och Schmidt (2017) menar att utbrändhet hänger starkt samman med arbetsmiljön och jobbtillfredställelsen hos en person. 2
Känslor som inkompetens och utmattning kan upplevas av någon som lider av utbrändhet (Denieffe m.fl. 2017). Även depression och känsla av hopplöshet är faktorer som tyder på utbrändhet (Haglund & Schmidt 2017). Sjuksköterskor som lider av utbrändhet kan ta avstånd från sina patienter. Sjuksköterskor kan även ha en negativ attityd mot patienterna och känna en minskad förnöjsamhet med sitt arbete (a.a.). Det har även påvisats att sjuksköterskor med mindre än två års erfarenhet löper större risk för att utveckla utbrändhet, samt att utbrändhet kan smitta sjuksköterskor emellan (Hinderer m.fl. 2014). I dagens samhälle ställs det krav på att sjuksköterskan ska vara professionell och empatisk (Buijssen 1998). Det kan vara svårt att som sjuksköterska ge psykologiskt stöd till patienter utan att själv drabbas av negativa psykologiska hälsoeffekter, som till exempel utbrändhet på emotionell nivå (Holm 2009). Att arbeta med svårt sjuka eller döende patienter kan leda till utbrändhet (a.a.). Enligt Buijssen (1998) får sjuksköterskor som drabbas av psykiskt trauma olika reaktionsuttryck, till exempel blir hen introvert eller extrovert. Sjuksköterskorna kan hamna i ett missbruk eller få psykiska och fysiska men. En del sjuksköterskor förnekar och tränger undan tankar från händelser som gett upphov till det psykiska traumat, vilket tar mycket energi och leder till att sjuksköterskan tappar motivationen (Buijssen 1998). Andra situationer som kan ge psykiskt trauma hos sjuksköterskan är en felaktig behandling eller ett begått misstag, vilket i allvarliga fall leder till men hos patienten (a.a.). En del sjuksköterskor löper större risk för att drabbas av ett psykiskt trauma än andra på grund av olika riskfaktorer såsom brist på kontroll, långvariga chockhändelser, graden av förberedelse inför en traumatisk situation, personlighetsdrag och uppväxt (a.a.). Sekundär traumatisk stress Sekundär traumatisk stress kan förklaras som ett resultat av att sjuksköterskan upplever stress från påfrestningen att hjälpa och vårda svårt sjuka patienter (Lindey m.fl. 2016). Hinderer m.fl. (2014) beskriver i sin studie att ett flertal symtom kan tyda på sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskan såsom irritation, koncentrationssvårigheter, aggression, sömnproblem och återkommande tankestörningar. Stress på arbetsplatsen kan uppkomma på grund av en mängd olika faktorer, till exempel överbeläggningar, hot, våld, trauma och oväntade dödsfall (Lindey m.fl. 2016). Dessa faktorer anses vara vanligare och förekommer oftare inom akutsjukvården och kan då leda till sekundär traumatisk stress hos sjuksköterskan (a.a.). Empatitillfredsställelse Empatitillfredställelse är en känsla som uppstår hos sjuksköterskan när hen känner att vården som ges är av god kvalitet (Ciurzynski m.fl. 2015). Sjuksköterskor känner lycka över att ge vård till patienterna och av att kunna hjälpa dem i deras svåra tider och detta ger sjuksköterskor en känsla av mening (a.a.). Sjuksköterskor med hög empatitillfredställelse har goda förmågor till att bearbeta händelser som inträffat och de löper även en minskad risk för utbrändhet. Därför är empatitillfredsställelse viktigt för sjuksköterskor då en hög empatitillfredställelse kan minska risken för empatitrötthet (Flynn Makic 2015). 3
Empati Svenska akademiens (2006) ordlista definierar ordet empati som förmåga till inlevelse i anda människors känslor. Empati beskrivs som att sjuksköterskan eller vårdaren har ett kunnande och en förståelse för patientens känslor och psykiska status (Holm 2001). En sjuksköterska som visar empati har lättare att lägga undan sina egna känslor och förstå varför en patient reagerar på ett visst sätt i särskilda situationer (Duarte m.fl. 2016). Holm (2001) anser att det finns varierande sätt att se på fenomenet empati; att hjälpa och visa välvilja, som en form av medkänsla eller ha förståelse för en patients situation. En sjuksköterskas empatiska kapacitet påverkar bemötandet av patienterna och därmed patientens följsamhet och inställning till vårdsituationen. Utifrån sjuksköterskans egna perspektiv har god empati en positiv inverkan för att minska risken för utbrändhet (Holm 2009). Holm (2001) anser att mäta empati kan vara komplicerat då det är svårt att sätta siffror på hur väl människor uppfattar en annan persons känslouttryck, på grund av att människor tenderar att svara utifrån stereotyper och samhällsnormer. Sjuksköterskor och människor har olika förutsättningar för att visa och uttrycka empati, både fysiskt och psykiskt. Den psykiska är att sjuksköterskan har bra självkänsla, en stark identitet, högt tålamod och en förmåga att känna igen och tolka olika känslouttryck (Holm 2009). Med undantag för fysiska avvikelser så föds alla människor med mer eller mindre empatisk förmåga. En person kan med hjälp av kunskap och olika metoder öka och utveckla sin empatiska förmåga (a.a.). Medkänsla Svenska akademiens (2009) Svensk ordbok definierar ordet medkänsla som känsla av smärta och bekymmer inför andras svårigheter. Medkänsla är ett karaktärsdrag och en moraliskt god egenskap. Inte helt olik empati är medkänsla att sätta sig in i och förstå andras, i sjuksköterskans fall, patientens lidande (McCaffrey & McConnel 2015). Det som skiljer de två begreppen åt är, enligt McCaffrey och McConnel (2015), att medkänsla kommer från inställningen att agera praktiskt och lindra lidandet, medan empati stannar vid tanken på hjälpandet. Medkänsla inom omvårdnad innefattar skicklighet, hög kompetens hos sjuksköterskan, respekt för patienters olikheter i samverkan med tekniskt kunnande och ett professionellt arbetssätt (McCaffrey & McConnel 2015). Ledoux (2015) skriver i sin studie att medkänsla har varit en av sjuksköterskans grundstenar sedan Florence Nightingales tid och den självuppoffrande andan har följt sjuksköterskan sedan dess. PROBLEMFORMULERING Empatitrötthet är ett relativt nytt begrepp i den svenska sjukvården. Idag ställs sjuksköterskor inför fler traumatiska och emotionella situationer under kort tid än vad en person utanför vårdyrket gör under en livstid (Bujissen 1998). När författaren har samtalat med sjuksköterskekollegor som arbetat länge med patienter som utsatts för trauman har det uttryckts att en avsaknad av känslor har uppstått. Med denna litteraturstudie vill författaren utforska hur empatitrötthet 4
upplevs och vad som sker kring omvårdnaden hos patienten när en sjuksköterska lider av empatitrötthet, samt få en djupare förståelse för begreppet empatitrötthet. SYFTE Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. METOD Nedan presenteras val av metod för utförd litteraturstudie. Författaren har valt att göra en komplex litteraturstudie som inkluderar fyra olika ansatser. Författaren har tagit i beaktande Malmö universitets riktlinjer för bedömning av examensarbete men valt att utföra litteraturstudien på följande vis. Studiedesign Författaren har valt att göra en icke systematisk litteraturstudie för att besvara det valda syftet att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. En litteraturstudie behöver innehålla tillräckligt med studier av god kvalitet för att en slutsats och sammanfattning och vidare resultat ska kunna uppnås (Forsberg & Wengström 2016). Författaren valde att använda fyra olika ansatser för att kunna besvara det valda syftet, sina frågeställningar, samt få olika infallsvinklar på empatitrötthet. Författaren har valt att inkludera studier av kvalitativa samt kvantitativa ansatser samt begreppsanalyser och mixade metoder. Författaren ansåg att det skulle vara intressant att se vad de olika ansatserna kan generera för resultat. Genom begreppsanalyser vill författaren få förståelse för begreppet empatitrötthet och den teoretiska uppfattningen av sjuksköterskans upplevelser kring fenomenet. Syftet med en begreppsanalys är att få förståelse för det valda begreppet och de fenomen som innefattas (a.a.). De kvalitativa ansatserna valdes för att få en inblick i upplevelser ur sjuksköterskans perspektiv, få svar på hur empatitrötthet upplevs påverka omvårdnaden samt om sjuksköterskor anser sig kunna motarbeta empatitrötthet. Enligt Willman m.fl. (2016) innebär kvalitativ data att undersöka mänskliga upplevelser, erfarenheter, tankar, känslor och uppfattningar samt få en djupare förståelse för den personliga beskrivningen av erfarenheter och upplevelser. De kvantitativa studierna har författaren valt att inkludera för att se vem som drabbas av empatitrötthet, men även för att detta bedömdes som passande då en kvantitativ ansats inom forskning utgår från objektivitet och neutralitet gentemot det som studeras och strävar efter att klargöra ur ett opartiskt synsätt (Forsberg & Wengström 2016). Kvantitativa ansatser kännetecknas av att forskarna vill förutsäga egenskaper och situationer. Resultaten är mätbara och insamlad data kan bedömas med generaliserbarhet, reliabilitet samt validitet (a.a.). Författaren valde även att använda sig av mixad metod för att få in artiklar som innefattar kvalitativ och kvantitativ ansats. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär mixad metod att forskare använder både kvalitativ och kvantitativ ansats i en studie för att få olika synvinklar på det valda fenomenet. Författaren har blivit inspirerad av Att göra systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström 2016) samt Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet (Willman m.fl. 2016). 5
Databassökning Databaser som har använts är CINAHL och PubMed. Det har gjorts två olika databassökningar i fritext från de utvalda databaserna. I den inledande sökningen användes fler sökord än vad som använts i den slutgiltiga, då önskat antal artiklar inte kunde uppnås. Sökorden som har använts i den slutgiltiga sökningen är Compassion Fatigue AND Nursing samt Compassion fatigue AND Concept analysis. Val av sökord gjordes utifrån det valda syftet. Då Compassion Fatigue är ett nytt myntat begrepp inom sjukvården valde författaren att göra en bredare sökning med endast två sökord i respektive block. Den slutgiltiga databassökningen presenteras nedan i Tabell 1. Fortsättningsvis lästes alla titlar och de som inte var av relevans sorterades bort. Abstrakt på intresseväckande titlar lästes och noterades i ett separat dokument. Där antecknades de olika artiklarna ner till respektive ansats för att få en tydligare översikt. Därefter lästes de artiklar som var tillgängliga i fulltext och vidare urval genomfördes. På grund av att alla artiklar inte hade direkt tillgänglighet valde författaren att beställa hem de artiklar som var av intresse. 6
Tabell 1. Slutgiltig databassökning Databas/ Sökdatum/ Antal Lästa Lästa i Granskade Inkluder Sökord träffar/lästa abstract fulltext med protokoll ade titlar studier CINAHL 246/246 36 29 1 20 1 12 1 171102 Compassion fatigue AND Nursing PubMed 262/262 30 16 1 16 1 4 1 171102 Compassion fatigue AND Nursing CINAHL 8/8 5 4 1 4 1 3 1 171103 Compassion fatigue AND Concept analy sis PubMed 171103 10/10 5 4 1 4 1 3 1 Compassion fatigue AND Concept analy sis Totalt 526/526 76 60 1 (39 3 ) 1 Dubletter i repsektive databas. 2 15 artiklar totalt är inkluderade i litteraturstudien. 3 Summa summarum av totalt antal olika artiklar. 60 1 (30 3 ) 22 1 (15 2 ) Kvalitetsgranskningar För att utvärdera de kvalitativa och kvantitativa ansatserna samt begreppsanalyserna har författaren tagit hjälp av Forsberg och Wengströms (2016) checklistor vid kvalitetsgranskning. Checklistorna har modifierats av författaren för att passa det valda syftet. Det har gjorts fyra checklistor tillhörande de olika ansatserna som presenteras i Bilaga 1, 2, 3 och 4. Kvalitetsgranskning har endast bedömts av författaren. Nivå av kvalitetsalternativ har varit låg, medel eller av god kvalitet. För att fastslå vilken kvalitet studierna erhöll skulle några utvalda kriterier från granskningsmallarna vara uppfyllda. I samtliga ansatser ska metoden vara tydligt beskriven för att hålla god kvalitet. Syftet med studierna ska vara tydligt beskrivna samt ha besvarats. Arton artiklar har ansetts vara av god kvalitet, dock efter vidare analys ansågs endast femton artiklar uppfylla kriterierna för det valda syftet. 7
Åtta artiklar ansågs vara av medelgod kvalitet samt fyra av dålig, dessa har uteslutits ur litteraturstudien. Nedan i tabell 2 presenteras specifika inklusionskriterier för varje vald ansats. Tabell 2. Inklusionskriterier för specifik ansats. Ansats Låg kvalitet God kvalitet Totalt inkluderade artiklar Begreppsanalys Analysmetod inte beskrivet. Tydligt syfte med begreppsanalysen. n=3 Begreppsanalysens syfte ska inte vara för brett. Noggrann granskning av fenomenets ursprung. Kvalitativ ansats Oklar beskrivet innehåll av studie. Etiskt övervägande är inkluderat i studien. n=3 Kvantitativ ansats Diskussionen rör inte området som studerats. Mätinstrumenten uppfyller inte kraven för studien. Beskrivning av urval är bristfällig. Tydligt beskriven frågeställning. ProQOL använts som mätinstrument. Deltagarantalet tydligt beskrivet och diskuterat. n=7 Tabeller är tydliga och lättförståeliga. Mixad Metod Beskrivning av urval är bristfällig. Etiskt övervägande är inkluderat i studien. n=2 Orsak av mixad metod är inte beskriven. Behovet av mixad metod är tydligt beskrivet. De olika ansatserna besvarar inte syftet. Analys Alla artiklar skrevs ut i pappersformat och lästes igenom ett flertal gånger. Vidare bearbetning och analys av de femton utvalda artiklarna genomfördes. Författaren kodade och analyserade artiklarna tillhörande respektive ansats för att skapa sig en vidare uppfattning om vad som var relevant för att besvara det valda syftet utifrån frågeställningarna. Vid kodning av de valda artiklarna skapades en överblick över innehållet som presenterades till de valda ansatserna. I de mixade metoderna valde författaren att dela upp resultaten till de tillhörande ansatserna, 8
kvantitativ eller kvalitativ. Vid analys av de kvantitativa studierna användes markeringspennor och A3 ark för att få en god helhetsbild över de valda studierna. För att bearbeta och systematiskt hitta liknande koder för de kvantitativa studierna gjordes översiktstabeller där ett antal nyckelvariabler återfanns i alla artiklar. Fynd som erfarenhet, ålder, kön och arbetsmiljö återfanns. Vid analys av de kvalitativa ansatserna, lästes dessa igenom och bärande begrepp och upplevelser noterades ned och ströks under med olika markeringspennor för att skapa och hitta ett samband. Upplevelserna delades upp i kategorier och noterades ned i ett separat dokument för att lättare kunna arbeta mellan artiklarna. Författaren har inspirerats av Forsberg och Wengströms (2016) steg att utföra en innehållsanalys. Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys innebär att läsa och identifiera koder i texten. När koderna är identifierade ska det bildas kategorier. Dessa ska senare sammanfattas till teman och omvandlas till resultat som besvarar syftet med studien. Vid den begreppsanalytiska analysen lästes dessa igenom för att först få en förståelse vad studierna handlade om och få en djupare förståelse över vad begreppsanalyserna lyfte fram. Vidare kodades texterna för att urskilja teoretiska likheter i begrepssanalyserna. Etiska överväganden De fyra etiska kraven är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet uå). Dess relation till litteraturstudien presenteras i respektive underrubrik i förbindelse med de artikelansatser som blivit utvalda att inkluderas i litteraturstudien. Samtyckeskravet I samtyckeskravet lyfts det fram att deltagarna själva väljer om de vill delta i studien eller inte (Vetenskapsrådet uå). I svarsenkäter som skickas via epost behövs inget samtycke utan det sker automatiskt när enkäten returneras (a.a.). Artiklarna har tydligt beskrivit svarsration i deras studie. I begreppsanalyserna finns inget samtyckeskrav beskrivet; detta anser författaren vara obehövligt då begreppsanalyser analyserar tidigare redan skrivna begrepp och fenomen. I de kvalitativa studierna beskrivs det tydligt att deltagarna samtyckt till den studie som genomförts. Informationskravet I informationskravet ska syftet vara tydligt och redovisat, därefter kan deltagarna bestämma om de vill delta i studien eller inte (Vetenskapsrådet uå). I de kvantitativa ansatserna har författaren iakttagit att forskarna bifogat information om den planerade studien. I begreppsanalyserna anser författaren att ett informationskrav inte var nödvändigt då forskarna använder befintlig litteratur för att komma fram till ett resultat. I de kvalitativa studierna beskrivs att deltagarna har blivit rekryterade och samtyckt till studien och författaren drar således slutsatsen att de har blivit informerade om syftet till studien. Konfidentialitetskravet I konfidentialitetskravet ska forskarna beakta deltagarnas sekretess och att deras uppgifter inte blir offentliggjorda (Vetenskapsrådet uå). I de kvalitativa och de kvantitativa studierna är deltagarna avidentifierade och data som insamlats har blivit förvarad på en skyddad plats, samt att deltagande personer har blivit informerade om deras anonymitet. 9
Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär att den data som insamlats endast får användas till forskningsändamål och inte leda till åtgärder för en specifik deltagare (Vetenskapsrådet uå). Empatitrötthet kan vara ett känsligt ämne för sjuksköterskor och därav ser författaren lockelsen av att ge råd till deltagarna. Detta har inte gjorts i valda studier men det diskuteras allmänt om copingstrategier i flertalet av artiklarna. Resultaten i studierna har endast använts till att få upp ögonen för konceptet empatitrötthet och deltagarnas integritet har respekterats. RESULTAT Av de femton studier som valts att inkluderas i litteraturstudien är tre begreppsanalyser (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010), fem artiklar med kvalitativ ansats (Berg m.fl 2016; Perry m.fl. 2011; Melvin 2012; Yoder 2008; Mason m.fl. 2014) och nio artiklar med kvantitativ ansats (Kelly m.fl. 2015; Mooney m.fl. 2017; Burtson & Stichler 2010; Wu m.fl. 2015; Hunsaker m.fl 2015; Kolthoff & Hickman 2016; Abendroth & Flannery 2006; Mason m.fl. 2014; Yoder 2008). Observera att två artiklar är av mixad metod (Mason m.fl. 2014; Yoder 2008). Av de undersökningar, som ligger till grund för artiklarna, utfördes tolv artiklar i USA, en i Sydafrika, en i Kanada samt en i både USA och Kanada. Nedan presenteras resultatet från de olika ansatserna i tematiseringarna Identifiering av begreppet Empatitrötthet, Empatitrötthet hos sjuksköterskan, Copingstrategier och De drabbade. Identifiering av begreppet Empatitrötthet Begreppet empatitrötthet är en ny term som relateras till personer som arbetar under emotionell stress och fenomenet har existerat hos sjukvårdpersonal under en längre tid (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Sorensen m.fl. (2017) tar upp att den gemensamma nämnaren i deras efterforskning av begreppet empatitrötthet, är att empatitrötthet är den kostnad som sjukvårdspersonal får betala för omvårdnaden av patienter som varit involverade i ett trauma. Jenkins och Warren (2012) menar att empatitrötthet är en naturlig konsekvens av bemötandet av en patient som blivit utsatt för ett trauma. Vidare beskriver Jenkins och Warren (2012) att empatitrötthet kan komma plötsligt men processen sker över tid. Knobloch Coetzee och Klopper (2010) beskriver empatitrötthet som ett kulminerande förlopp och avviker därför från Jenkins och Warrens (2012) definition av att det kan ske plötsligt. Begreppet empatitrötthet har förväxlats med begrepp som moralisk oro och emotionell oro. Innebörden i dessa begrepp är att sjukvårdspersonal vet vad som är ett rätt handlande, men kan inte utföra det, vilket kan vara relaterat till en stressfylld miljö (Sorensen m.fl. 2017) Begrepp som emotionell utmattning och empatisk stress har även förväxlats med empatitrötthet (Sorensen m.fl. 2017). Med empatisk stress menas det att en stress finns hos sjukvårdspersonal att lindra lidande. Den emotionella utmattningen har identifierats som en stressfylld emotionell miljö som leder till kronisk utmattning på fysisk och emotionell nivå (a.a.). Dessa begrepp har identifierats i de olika begreppanalyserna i form av model cases i relation till sjuksköterskan med 10
empatitrötthet (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Empatitrötthet är relaterat till begreppet utbrändhet. Utbrändhet har identifierats vara ett begrepp som tidigare använts istället för empatitrötthet. Utbrändhet är fokuserat på fysisk utmattning efter kulminerande stress på arbetsplatsen med specifika symtom (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Begreppet ställföreträdande traumatisering används även i förhållande till empatitrötthet (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Ställföreträdande traumatisering innebär, ur ett omvårdnadsperspektiv, att sjuksköterskan känner en upplevelse av hopplöshet och uppgivenhet efter att ha under längre tid utsätts för trauma (Jenkins & Warren 2012). Sekundär traumatisk stress är en surrogatterm till begreppet empatitrötthet men anses inte vara lika användarvänligt och kan uppfattas som stötande (Sorensen m.fl. 2017). Det myntade begreppet sekundär traumatisk stress kommer från dess relation till det liknande fenomenet posttraumatisk stressyndrom (PTSD) där någon med PTSD lider fysiska eller psykiska men efter en traumatisk upplevelse. Sekundär traumatisk stress blev därför myntat för att ge namn på den upplevelse hjälparen, till exempel sjukvårdspersonal, upplever när någon som varit med om ett trauma ska omhändertas (Sorensen m.fl. 2017; Jenkins & Warren 2012; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Empatitrötthet beskrivs i Knobloch Coetzee och Kloppers (2010) begreppsanalys som en kulminerande process vilken delas in i olika stadier, där empatitrötthet är det slutgiltiga stadiet. För att denna process ska starta krävs att vissa riskfaktorer finns i kombination med tidsmässiga aspekter. Riskfaktorerna som avses är en kombination av stress, en sjuksköterska som ger av sig själv dessutom har nära patientkontakt, och dessa ska ha pågått under längre tid, varit intensivt och funnits vid upprepade tillfällen. (Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Detta kan liknas med Jenkins och Warrens (2012) begreppsanalys där orsakerna för empatitrötthet är hög stressexponering, att sjuksköterskan ger för mycket av sig själv till patienterna, intensiv och upprepad kontakt med patienter samt situationer där patienter är utsatta för lidande. Sorensen m.fl. (2017) analys av fenomenet empatitrötthet hävdar däremot att, grunden till empatitrötthet är att sjukvårdspersonal vid upprepade tillfällen utsätts för att bemöta patienter i akuta traumatiska situationer. Empatitrötthet hos sjuksköterskan Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård, samt sjuksköterskor som ser mycket död och lidande upplever sig ha känt eller känner empatitrötthet (Melvin 2012; Mason m.fl. 2014; Perry m.fl. 2011). I Perry m.fl. (2011) studie ansåg deltagarna, som redan kunde identifiera sig med empatitrötthet, att om de inte kunde lindra lidandet hos patienterna så förvärrades deras empatitrötthet. De tre begreppsanalyserna tar upp likvärdiga konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskan. Den främsta konsekvensen är avsaknad av empati (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010) Sjuksköterskan får det svårare att involvera sig i patienterna och kan då ta avstånd från patienten. Sjuksköterskan begår flera misstag i sitt arbete samt har dåligt omdöme i situationer och kan visa ett ointresse i sina handlingar kring omvårdnaden (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee 11
& Klopper 2010). Empatitrötthet kan även påverka sjuksköterskan fysiskt och leda till sjukskrivning (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). Deltagarna i de kvalitativa studierna upplevde att hög arbetsbelastning var en bidragande faktor till empatitrötthet (Mason m.fl. 2014; Berg m.fl. 2016; Yoder 2008; Perry m.fl. 2011). I studien av Berg m.fl. (2016) fördjupar deltagarna berättelsen av sina upplevelser, och beskriver att ytterligare faktorer som bidrog till sämre omvårdnad var omständlig byråkrati samt bristande medicintekniska instrument. Detta ledde till att de kunde känna stress (Berg m.fl. 2016). Deltagarna upplevde att hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter där omvårdnaden inte kunde tillgodoses gav sjuksköterskorna en moralisk oro och en påverkan på den empatiska förmågan (Mason m.fl. 2014; Perry m.fl. 2011; Yoder 2008). I studien av Mason m.fl. (2014) beskrivs upplevelserna av empatitrötthet som maktlöshet och moralisk oro. Mason m.fl. (2014) beskriver att en av anledningarna till att vara sjuksköterska är viljan av att hjälpa de som behöver hjälp. När den hjälpen inte kan ges förvärras upplevelsen av empatitrötthet hos sjuksköterskan (Mason m.fl. 2014). I Perry m.fl. (2011) studie togs det upp att emotionella stressfaktorer även utanför arbetet upplevdes påverka sjuksköterskors empatiska förmåga på arbetsplatsen, samt upplevs ha varit en faktor som förvärrat känslan av empatitrötthet. Deltagarna i studien av Berg m.fl. (2016) upplevde att tecken på empatitrötthet var plötsliga minnesbilder av situationer från arbetsplatsen, såväl positiva som negativa. Det framkom även att deltagarna kunde ha mardrömmar vilket associerades med empatitrötthet (Berg m.fl. 2016) I studien av Perry m.fl. (2011) uppgav sjuksköterskorna att tecken på empatitrötthet kunde upplevas som svårigheter att andas, minnesstörningar och en känsla av att behöva tvinga tillbaka tårar. Det framkommer även i de kvantitativa studierna att arbetsmiljö kan ha en signifikant påverkan på empatitrötthet hos sjuksköterskan (Hunsaker m.fl 2015; Kelly m.fl. 2015; Mason m.fl. 2014; Abendroth & Flannery 2006; Wu m.fl. 2015). Mason m.fl. (2014) redovisar att ju högre arbetsbelastning, desto fler poäng på ProQOLs utbrändhetsbedömning. Abendroth och Flannerys (2006) studie, visade att varje enskild sjuksköterska hade en högre arbetsbelastning samt fler patienter än rekommenderat. Antalet dödsfall var även över normalgränsen. Resultatet från ProQOL visade att sjuksköterskorna hade hög grad av empatitrötthet (Abendroth & Flannery 2006). Sjuksköterskor som tidigare drabbats av depression eller PTSD vittnade om empatitrötthet. Även de sjuksköterskor som känt stress över långa arbetstider och hög arbetsbelastning visade på empatitrötthet (a.a.). Abendroth och Flannery (2006) påvisar även att de sjuksköterskor som satte patienters välbefinnande före sig själv hade hög grad av empatitrötthet. De har även funnit i sitt resultat att sjuksköterskor som vårdat en patient som utsatts för en traumatsik död, hade hög grad av empatitrötthet (Abendroth & Flannery 2006). I de kvalitativa studierna upplevdes kommunikation med anhöriga och närstående bidra till empatitrötthet (Mason m.fl. 2014; Melvin 2012; Berg m.fl. 2016; Yoder 2008; Perry m.fl. 2011) Kommunikation med anhöriga och närstående ansågs inte nödvändigtvis vara av negativt slag för deltagarna, men kunde upplevas påfrestande, när information angående patienten skulle framföras (Berg m.fl. 12
2016). Ett aggressivt bemötande från anhöriga eller patienter upplevdes av sjuksköterskan bidra till empatitrötthet, då detta fick dem att känna sig otillräckliga (Yoder 2008). I Yoders (2008) studie ansåg sjuksköterskorna att de fall där familjer ställer krav på medicinsk behandling som inte gynnar patienten, kunde vara en triggersituation till empatitrötthet då sjuksköterskan redan insett att det inte fanns något hopp för patienten. Arbetsbelastningen kan vara hög på vissa avdelningar och den tid sjuksköterskan kunde avsätta för att skapa en god relation med anhöriga upplevdes inte vara tillräcklig (Perry m.fl 2011). Upplevelsen av plötslig empatitrötthet kunde även förekomma hos vårdpersonalen i den kvalitativa studien av Berg m.fl. 2016. Berg m.fl. (2016) fokuserar därvid på funktionen hos ett traumateam och deras upplevelser av empatitrötthet. Tolv deltagare var inkluderade i studien varav 33,3 % av deltagarna låg på hög nivå av utbrändhet på ProQOLskalan och 25% hade hög nivå av sekundär traumatisk stress. Traumateamet uttryckte en glädje med sitt jobb och en meningsfullhet av att hjälpa människor. Däremot upplevde traumateamet stressrelaterade utlösare som påverkade dem och bidrog till plötslig empatitrötthet. Scenarion där patienten utsatts för misshandel och onödig död kunde väcka stress hos studiedeltagarna (Bergs m.fl. 2016). Risken för empatitrötthet upplevdes vara hög då händelser och situationer på arbetsplatsen kunde relateras till traumateamets personliga liv. Händelser i privatlivet kunde liknas vid en situation som hade uppstått på arbetsplatsen, vilket ansågs av deltagarna påverka dem negativt. Sådana associationer kunde vidare upplevas bidra till empatitrötthet (Berg m.fl 2016). Deltagarna beskrev även en överdriven skyddsinstinkt mot sina barn och närstående av rädsla för att det skulle inträffa dem något. Vidare utvecklade deltagarna att de hade observerat så pass mycket negativt på sin arbetsplats, att de kunde relatera vissa trauman, som deras patienter varit med om till sina nära och kära. Detta kunde ske även om risken för att sådant skulle ske var väldigt liten (Berg m.fl 2016). Detta kan liknas med studien av Yoder (2008). Patienter som påminde sjuksköterskan om sig själv, samt där tankarna riktades till att det kunde varit ombytta roller ansågs vara händelser som påverkade sjuksköterskan och dennes upplevelse av empatitrötthet (Yoder 2008). Att inte vilja släppa taget om en patient samt ta med sig arbetet hem upplevdes vara faktorer som bidrog till emotionellstress och sorgsenhet (Melvin 2012). Copingstrategier Sjuksköterskor uttryckte att de saknade kunskap om empatitrötthet i studien skriven av Perry m.fl. (2011). Vidare uttrycker sjuksköterskorna, om de hade haft kunskapen om empatitrötthet, kunde de ha förstått symtomen och lättare estimerat situationer som ledde till empatitrötthet (Perry m.fl. 2011). Vidare beskrev deltagarna att support och känslan av sammanhang från kollegor minskade känslan av empatitrötthet. Deltagarna upplevde även att mognad och erfarenhet hjälpt dem att hantera empatitrötthet och gett dem ett större perspektiv på livet (a.a.). Sjuksköterskor upplever att tydliga gränser måste dras mellan arbetslivet och privatlivet för att inte drabbas av empatitrötthet (Melvin 2012; Perry m.fl. 2011). Det skildras i båda studierna att sjuksköterskorna undanhåller en bit av sig själv som en försäkran för att inte bli utbrända (Melvin 2012; Perry m.fl. 2011). En sjuksköterska upplevde däremot att empatitrötthet haft en positiv inverkan på henne. Sjuksköterskan upplevde att från ett empatitrötthetsperspektiv har hon mognat i sin roll som sjuksköterska (Perry m.fl. 2011). 13
Deltagarna i den kvalitativa studien av Berg m.fl. (2016) tyckte sig inte uppleva empatitrötthet ofta, dock i de traumatiska situationer som uppstått så ansåg de att bearbetning av den situationen i grupp var en god copingstrategi. Debriefingen skedde kolleger emellan men föredrogs att vara utanför arbetsplatsen. Vidare ansåg sig deltagarna få mycket stöd från sina nära och kära. Individuell tid där deltagarna spenderade tid för sig själv upplevdes hjälpa. Däremot kunde deltagarna i Berg m.fl. (2016) inte ge några rekommendationer till organisationen om copingstrategier, då de alla hade olika personliga strategier. Yoder (2008) har gjort liknande observationer och delat upp sjuksköterskornas upplevelser i arbetsrelaterade och individuella copingstrategier. I de arbetsrelaterade strategierna mot empatitrötthet upplevde sjuksköterskorna att de vände andra kinden till i svåra situationer och fortsatte att arbeta på autopilot. När en patient upplevdes vara svårhanterad delades ansvaret om denne med andra sjuksköterskor för att minska den emotionella belastningen (Yoder 2008). Debriefing kollegor emellan ansågs även vara en god copingstrategi som användes (a.a.). I de individuella strategierna upplevde sjuksköterskorna att de försökte se det positiva i saker och ting, vända allt till det positiva samt ta en dag i taget (a.a.). Vidare vände sig några till en högre spirituell nivå för att orka med (Yoder 2008; Berg m.fl 2016). I den kvantitativa studien av Mooney m.fl (2017) rapporterades det att 64% av deltagarna (n= 86) erbjöds stöd från verksamheten i form av social och emotionell support. 47% av dessa tog hjälp av sådana interventioner. Mooney m.fl. (2017) drog således slutsatsen, att de sjuksköterskor som nyttjade sådant stöd inte påvisade någon signifikant skillnad i utbrändhet och sekundär traumatisk stress jämfört med gruppen som inte deltog, däremot visades en signifikant skillnad i empatitillfredsställelse (p= 0.022). Sjuksköterskor som tog emot support från ledningen påvisade lägre grad av utbrändhet (p= 0.001) samt sekundär traumatisk stress (p= 0.005) och en högre grad av empatitillfredsställelse (p= 0.001) (Hunsaker m.fl. 2014). De drabbade Mooney m.fl. (2017) har i sin kvantitativa studie upptäckt en signifikant skillnad hos sjuksköterskor med lång erfarenhet. Sjuksköterskor med lång erfarenhet hade lägre grad av empatitrötthet (p= 0.27). En vidare observation har gjorts att desto äldre sjuksköterskorna var, desto lägre grad av empatitrötthet (p= 0.016) (Mooney m.fl. 2017). I studien av Burtson och Stichler (2010) har statistisk skillnad i sjuksköterskans kunskap och skicklighet relaterat till empatitrötthet förekommit (p= < 0.01). I den kvantitativa studien av Hunsaker m.fl. (2014), påvisades det att äldre sjuksköterskor hade högre grad av empatitillfredställelse (p= 0.001), medan yngre sjuksköterskor hade högre grad av utbrändhet (p= 0.002) samt hög grad av sekundär traumatisk stress (p= 0.027). Sjuksköterskor med lång erfarenhet påvisade hög grad av empatitillfredställelse (p= 0.001) samt låg grad av utbrändhet (p= 0.003). Däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan sjuksköterskor med lång erfarenhet och sekundär traumatiskt stress (Hunsaker m.fl. 2014). Sjuksköterskor, 40 år eller yngre, var i studien av Wu m.fl. (2015) mer sannolika till att uppleva medel till hög grad av sekundär traumatisk stress (p= 0.017) i förhållande till sjuksköterskor som var över 41 år. Sjuksköterskor med mer än 26 14
års erfarenhet påvisade även låg grad av sekundär traumatisk stress (p= 0.047). Wu m.fl. (2015) drog således slutsatsen, att äldre sjuksköterskor med lång erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Nyutbildade sjuksköterskor hade hög grad av sekundär traumatisk stress (p= <0.01) och hög grad av utbrändhet (p= 0.02) i studien av Hickman och Kolthoff (2016). Det konstaterades även att det var signifikant skillnad i mätningen av empatitrötthet mellan nya, respektive erfarna sjuksköterskor (p= 0.006) (Hickman & Kolthoff 2016). Hickman och Kolthoff (2016) påvisade även att sjuksköterskor som hade arbetat mindre än ett år på en medicinsk geriatrisk avdelning hade högre grad av utbrändhet och sekundär traumatisk stress än de sjuksköterskor som hade arbetat där mer än ett år (p= 0.019). I den kvantitativa studien av Kelly m.fl. (2015) hade samband erfarits i förhållande till utbrändhet i relation till erfarenhet (p= 0.001). Kön Mooney m.fl. (2017) har observerat en korrelation mellan det manliga och kvinnliga könet och empatititrötthet. De manliga sjuksköterskorna har en signifikant lägre grad av sekundär traumatisk stress (p = 0.014) samt utbrändhet (p = 0.021) på ProQOLskalan. De manliga sjuksköterskorna påvisade även en högre grad av empatitillfredställelse (p = 0.001) (Mooney m.fl. 2017). Däremot visar studien av Hunsaker m.fl. (2015) att det inte finns någon statistisk signifikans i graden av empatitrötthet mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna. DISKUSSION I följande del kommer författaren diskutera förfarandet och resultatet i delarna Metoddiskussion och Resultatdiskusion med tillhörande underrubriker från resultatet. Metoddiskussion Författaren kommer i metoddiskussionen diskutera styrkor och svagheter som uppstått under litteraturstudiens gång. De valda ansatserna har skapat ett samband i förhållande till varandra och kompletterat resultatet för att besvara det valda syftet. Studiedesign Författaren insåg tidigt att belysa ett relativt nytt fenomen som empatitrötthet var svårt då det inte finns tillräckligt med åtkomlig forskning. Författaren valde att undersöka de olika ansatserna som framkom vid den slutgiltiga databassökningen. Begreppsanalyser, studier av kvalitativ- och kvantitativansats samt mixad metod inkluderades i litteraturstudien. Önskan var att att få många olika synvinklar på begreppet empatitrötthet för att kunna besvara syftet och de frågeställningar som ställts. Begreppsanalys inkluderades i litteraturstudien för att få en förståelse för begreppet empatitrötthet. Reflektioner om det var tillåtet att använda begreppsanalyser i litteraturstudien uppstod. Detta ansågs vara befogat då begreppsanalys inte är en systematisk litteraturstudie, utan ett fastställande av ett fenomen från befintlig litteratur (Forsberg & Wengström 2016). De kvantitativaoch kvalitativansatserna samt mixade metoderna inkluderades för att vidare utforska både upplevelser och empatitrötthetens förekomst. Författaren inser att 15
det kom till att vara ett komplext och avancerat arbete men att resultatet av litteraturstudien har uppnått önskad kvalitet. Valet av ansatser för att besvara syftet har ansesets både vara en styrka och en svaghet. Reflektionerna kretsade kring vad som kan göras för att göra det lättare, samt få litteraturstudien mer sammanhållen. Vid återblick anser författaren att de valda ansatserna var nödvändiga för att styrka syftet. Om endast en ansats valts hade syftet inte kunnat besvaras i den utsträckning frågeställningarna omfattar. Databassökning Vid databassökning gjordes en fritextsökning av de två orden Compassion fatigue AND Nursing samt Compassion fatigue AND Concept analysis. Då empatitrötthet är ett relativt nytt begrepp ansåg författaren att en vidare begränsning av sökord inte var nödvändig för att finna relevant litteratur. I den första preliminära databassökningen inriktades sökningen på endast akutsjukvård och resultatet av databassökningen var bristfällig. Därefter valdes det att inkludera sjuksköterskor inom alla specialiteter i litteraturstudien. Databaserna PubMed och CINAHL ansågs vara tillräckliga för att hitta relevanta artiklar till litteraturstudien. Kvalitetsgranskning Då de valda ansatserna var fyra till antalet gjordes en granskningsmall till respektive ansats som modifierats för att kunna besvara det valda syftet. Under kvalitetsgranskningarnas gång reflekterades vilka kriterier som skulle uppfyllas för att erhålla likartad god kvalitet på artiklarna. Då de artiklar som inkluderats i litteraturstudien var från länderna USA, Kanada och Sydafrika ifrågasätts överförbarheten till Svensk sjukvård. Analys Vid analys inspirerades författaren av Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Detta ansågs vara en god metod för att få en djupare förståelse samt en överblick av de artiklar som valts att inkluderas i studien. Då det var så pass många olika ansatser som skulle analyseras och värderas, krävdes det mer tid och engagemang. Ytterligare reflekterades det om tidsramen var tillräcklig då en djupare förståelse för de olika ansatserna var nödvändig för vidare bearbetning. Relaterat till syftet delades de olika ansatserna upp till att besvara frågeställningarna. Författaren valde att inte ha några exklusionskriterier gällande land eller publiceringsår. Detta beslut grundades på att empatitrötthet är ett fenomen som upplevs globalt samt ett fenomen som upplevts över tid. I de kvantitativa studierna eftersträvade författaren att mätskalan ProQOL skulle vara inkluderad. Vid efterforskning visade sig ProQOL ha god validitet samt reliabilitet, då de använts i flera olika forskningar angående empatitrötthet (Hudnall Stamm 2010). Reliabilitet syftar på att den kvantitativa mätningen beräknas med samma instrument (Forsberg & Wengströmg 2016). Validitet innebär att ett korrekt instrument används i förhållande till mätningen (a.a.). Författaren har därför valt att endast inkludera studier där ProQOL används. I somliga av de inkluderade artiklarna har även andra mätinstrument använts, dessa har valts att inte presenteras i resultatet. Somliga av de studier som inkluderats i litteraturstudien hade utförts på magnet-sjukhus. Detta kan vara en grund till att mätningen av empatitrötthet var på medel till låg nivå i ProQOL skalan i många 16
av studierna, då sjuksköterskorna hade blivit lockade med goda förutsättningar för utveckling, samt en god arbetsplats. Reflektion över generaliserbarheten har gjorts i en av artiklarna (Mason m.fl. 2014) då forskarna har överlagt om generaliserbarhet i sin studie inte kunde uppnås då deltagarantalet var litet. Detta ansågs inte vara något krav för att artikeln skulle vara av god kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Artikeln är av mixad metod och att både ha stort antal deltagare till det kvantitativa resultatet och upplevelser av dessa deltagare ansågs vara en god grund till att generaliserbarheten ifrågasattes. Etiska överväganden Reflektionen om att denna litteraturstudie skulle ha gjorts som en kvalitativ empirisk intervjustudie har uppkommit under litteraturstudiens gång. Detta eftersom författaren insåg att befintlig kvalitativ forskning var bristfällig och på så vis skulle det vara intressant att se hur sjuksköterskor upplever empatitrötthet i dagens ansträngda vårdsituation. I Hudnall Stamm (2010) diskuteras sjuksköterskors rädsla för att besvara enkäten ProQOL. Detta var med infallsvinkel att sjuksköterskor inte vill identifiera sig med sekundär traumatisk stress eller utbrändhet (Hudnall Stamm 2010) Författaren har reflekterat vidare över detta och insett att detta kan vara bias i samtliga studier. Därför är det viktigt att informera och få samtycke från deltagarna i samtliga studier, liksom att forskarna har gjort en tydlig presentation av syftet med studien. Detta var en av anledningarna till varför författaren valde att inte göra en empirisk studie. Dels för att fenomenet empatitrötthet är nytt samt att det kan uppfattas upprörande för de tillfrågade sjuksköterskorna, om inte en riktig förståelse för fenomenet finns. Resultatdiskussion Nedan diskuterar författaren kring resultatet tillhörande underrubrikerna till respektive resultatsdel. Identifiering av begreppet Empatitrötthet Genom att studera begreppsanalyser har författaren fått en djupare förståelse för begreppet empatitrötthet och den teoretiska upplevelsen av empatitrötthet. I den teoretiska infallsvinkeln och utvecklingen av empatitrötthet har författaren studerat tre olika begreppsanalyser (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010). De tre begreppsanalyserna var skrivna mellan åren 2010 och 2017. Författaren tittade närmre på om utvecklingen av begreppet har förändrats under dessa sju åren. Sorensen m.fl. (2017) skriver tydligt i sin studie att grunden till empatitrötthet är när sjukvårdpersonal upprepat utsätts för patienter som varit med om traumatiska situationer och bortser därmed från vad tidigare studier säger. Författaren observerade att Sorensen m.fl (2017) presenterar den senaste begreppsanalysen gällande fenomenet. Tankarna gick till om det var endast Sorenssen m.fl. (2017) resultat eller om fenomenet har blivit mer omtalat de senaste åren och fastställts. Författaren anser att det behövs fler begreppsanalyser för att kunna faställa vad fenomenet egentligen innebär men inser själv att det kan vara svårt att sätta namn på hur människor identifierar sin upplevelse. De tre begreppsanalyserna (Jenkins & Warren 2012; Sorensen m.fl. 2017; Knobloch Coetzee & Klopper 2010) har en gemensam nämnare där de konstaterade att empatitrötthet har funnits hos sjukvårdspersonal under längre tid 17