Ungdomars förhållande till demokratin Mikael Persson
EN FORSKARÖVERSIKT, INVENTERING AV BEFINTLIGA DATA OCH ANALYS Ungdomars förhållande till demokratin FÖRFATTAD AV: STAFFAN I. LINDBERG OCH MIKAEL PERSSON Ungdomars förhållande till demokratin 1
TRE HUVUDFRÅGOR 1. Hur ser unga svenskars stöd för demokratin ut? 2. Hur har stödet för demokratin bland unga förändrats över tid? 3. Vilka skillnader kan vi se inom gruppen ungdomar?
TRE OLIKA SÄTT ATT MÄTA 1. Demokratiska värden 2. Beteenden i en representativ demokrati (valdeltagande, annat) 3. Hur det demokratiska systemet fungerar ( nöjdhet )
DATA / MATERIAL 1. The IEA International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) 2009 2. De svenska valundersökningarna (VU) 3. SOM-undersökningarna 4. World Values Survey (WVS)
TRE HYPOTESER 1. Allt lägre stöd för demokratin 2. Inte alls är mindre engagerade bara nya former. 3. Unga är mindre engagerade än äldre men livscykeleffekt!
Del 1: Värderingar
Byta par3 för.? (feb- april 2011) Figur 1.1 Byta par. och "sälja" sin röst för... 28% 20% 18-29år 18-29år 12% 8% 5% 2% en Mindre mindre summa summa pengar/annan pengar gåva Ordna ordna jobb er åt jobb någon åt i någon din närhet i din närhet 18-29år 30-59år 60+ år
Svenskar 18-29 år (2011) Figur 2.1 Stöd för demokra. och diktatur bland 18-29åringar 30% 23% Stark ledare som inte behöver bry sig om Riksdagen och allmänna val (Bra/Mkt Bra) Inte viktigt att leva I en demokrati 15% 14% Försvarsmakten styrde (Bra/Mkt bra) 6% 6% 9% Demokrati Dåligt/ Mkt Dåligt) 4% 2000 2005 2011 Demokra3 (Ganska/Mycket dåligt) Militärstyre (Ganska/Mycket bra) Diktatur (Ganska/Mycket bra) Leva i en demokra3 (Inte vik3gt)
Ungas demokra3ska värderingar (ICCS) Håller med % Håller inte med % Alla människor ska alltid ha rätt att fritt uttrycka sina åsikter 97 4 6,864 Alla människors sociala och politiska rättigheter ska respekteras 95 5 6,833 Alla medborgare ska ha rätt att fritt välja sina ledare 96 4 6,819 Människor ska kunna protestera om de anser att en lag är orättvis 96 4 6,832 N
Högre stöd för demokratiska värderingar bland: Flickor Ungdomar med högutbildade föräldrar Ungdomar med många böcker i hemmet
Del 2: Demokra3n i prak3ken
Figur 3.1 Politiskt intresse bland unga medborgare och samtliga medborgare.6 Politiskt intresse.5.4 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Samtliga medborgare Under trettio
Figur 3.2 Politiskt intresse inom fem generationer vid olika åldrar (1960-2010).6 Politiskt intresse.5.4 20 40 60 80 Ålder -1917 1918-1945 1946-1964 1965-1976 1977- Det innebär att vi jämför följande generationer. För det första individer födda för
POLITISKT FÖRTROENDE
Figur 3.3 Politiskt förtroende bland unga medborgare och samtliga medborgare (baserat på valundersökningarna).7 Politiskt förtroende.6.5.4.3 1990 1995 2000 2005 2010 År Samtliga väljare Under trettio
Figur 3.5 Förtroende för riksdagen bland unga medborgare och äldre medborgare 1986-2012 (baserat på SOM-undersökningarna) 5 Förtroende för Riksdagen. 4 3 2 1 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Över trettio Under trettio
Figur 3.7 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat på WVS-undersökningarna) Förtroende för Riksdagen. % Högt förtroende WVS 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Över trettio Under trettio Figur 3.8 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat
Figur 3.8 Förtroende för riksdagen bland unga och äldre, andel med högt förtroende (baserat på SOM-undersökningarna) Förtroende för Riksdagen. % Högt förtroende SOM 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Över trettio Under trettio
Figur 3.9 Förtroende för riksdagen bland ungdomar med olika utbildningsnivå 5 Förtroende för Riksdagen 4 3 2 1 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola
POLITISKA PARTIER
Figur 3.10 Andel partianhängare bland unga medborgare och samtliga medborgare (baserat på valundersökningarna) Partianhängare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 År Samtliga medborgare Under trettio
Figur 3.11 Andel partianhängare inom fyra generationer vid olika åldrar medborgare (baserat på valundersökningarna) 75 Partianhängare 50 25 0 20 40 60 80 Ålder -1917 1918-1945 1946-1964 1965-1976 1977- Figur 3.12 Andel partianhängare bland ungdomar (under 30)
Figur 3.12 Andel partianhängare bland ungdomar (under 30) med olika utbildningsnivå Partianhängare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 År Lägre än universitet/högskola Universitet/Högskola Sker denna minskning särskilt inom någon grupp av ungdomar? För att svara på d
NÖJDHET MED DEMOKRATIN
Figur 3.13 Nöjdhet med demokratin bland ungdomar och befolkningen i sin helhet (SOM-undersökningarna) 4 Nöjdhet med demokratin, Sverige 3 2 1 1995 2000 2005 2010 Samtliga medborgare Under trettio
Figur 3.14 Nöjdhet med demokratin bland ungdomar (under 30) med olika utbildningsnivå 4 Nöjdhet med demokratin 3 2 1 1995 2000 2005 2010 Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola
Del 3: Demokra3skt deltagande
UNGDOMARS SYN PÅ FRAMTIDA DELTAGANDE
Figur 4.1 Deltagande i politiska diskussioner bland unga medborgare och samtliga medborgar Politiska diskussioner 1.9.8.7.6.5.4.3.2.1 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Samtliga medborgare Under 30
Figur 4.2. Deltagande inom politiska diskussioner inom fem generationer vid olika åldrar (1960-2010).7.6.5.4.3 20 40 60 80 Ålder -1917 1918-1945 1946-1964 1965-1976 1977-
Figur 4.3. Deltagande i politiska diskussioner bland unga medborgare med olika utbildningsnivå 1 Politiska diskussioner 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola
VALDELTAGANDE
Figur 4.6. Valdeltagande bland unga medborgare och samtliga medborgare. Valdeltagande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Samtliga medborgare Under trettio
Figur 4.7. Valdeltagande inom fem generationer vid olika åldrar (1960-2010) 100 Valdeltagande 90 80 20 40 60 80 Ålder -1917 1918-1945 1946-1964 1965-1976 1977- Figuren visar att valdeltagandet i de flesta generationer ökar mellan 20 och 40 fö
Figur 4.8. Valdeltagande bland unga under 30 med högskole-/universitetsutbildning eller lägre utbildningsnivå Valdeltagande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 År Lägre än universitet/högskola Universitet/högskola
SLUTSATSER - VARKEN ENTYDIGT NEGATIV ELLER POSITIV BILD
SLUTSATSER - VARKEN ENTYDIGT NEGATIV ELLER POSITIV BILD - RESULTATEN PRÄGLAS AV STOR STABILITET I DE LÅNGA TIDSSERIERNA
SLUTSATSER - Högt stöd för demokratin på flera indikatorer, de är minst lika intresserade av politik som tidigare generationer och har höga värden på flera viktiga indikatorer i internationella jämförelser så som politiskt förtroende och valdeltagande.
SLUTSATSER - Oklart vad som driver motstridiga processer. Hur kan vi till exempel förklara att politiskt förtroende ökar men partiengagemang minskat? - Mer forskning behövs!