DAGVATTENUTREDNING FÖR PLANOMRÅDET VID IDROTTSVÄGEN/BÄCKVÄGEN I CENTRALA MÖLNLYCKE

HÄRRYDA KOMMUN Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1100229 FÖR PLANOMRÅDET VID IDROTTSVÄGEN/BÄCKVÄGEN I CENTRALA MÖLNLYCKE SWECO GÖTEBORG ANN JANSSON ANNAMARIA HAAG NIKLAS EGRIELL KVALITETSGRANSKAD AV OVE NORDMARK OCH HELENA SVENSSON

Sammanfattning Med anledning av planerad ombyggnation av området kring Idrottsvägen och Bäckvägen i centrala Mölnlycke har Sweco utfört en dagvattenutredning för att ta fram förslag på hur dagvatten kan omhändertas efter nyexploatering. Befintlig bebyggelse innefattar bland annat flerfamiljshus, förskolor, vägar, parkeringsytor och grönområden. Detaljplanen omfattar uppförande av flerbostadshus, radhus och en förskola, samt promenadstråk utmed Hulebäcken. Det planeras också för restaurangverksamhet och butiker, så som en livsmedelsbutik. Den befintliga dagvattenhanteringen sker via rännstensbrunnar till konventionella dagvattenledningssystem, samt via ytledes avrinning, till huvudsakligen recipienten Hulebäcken. Hulebäcken har en beräknad medelvattenföring om 0,13 m 3 /s och korsar planområdet i nord-sydlig riktning. Ca 100 m nedströms planområdet mynnar Hulebäcken i Mölndalsån. Hårdgörningsgraden i planområdet är i dagsläget relativt hög och avrinningen från området kan uppgå till ca 440 l/s vid nederbörd med återkomsttiden 20 år och 10 minuters varaktighet. Med föreslagen exploatering kan avrinningen, utan fördröjningsåtgärder, uppgå till ca 585 l/s. Beräknat årsmedelflöde från planområdet efter exploatering utgör ca 0,4 % av Hulebäckens medelvattenföring. Utifrån planförslaget har området delats in i sex stycken delområden. Erforderlig utjämningsvolym för respektive delområde har enligt riktlinjer från Härryda kommun beräknats på att 2 m 3 kassettmagasin, eller 6 m 3 makadammagasin, skall anläggas per 100 m 2 hårdgjord yta. Detta innebär att ca 380 m 3 effektiv magasinsvolym behöver anordnas för utjämningsändamål inom planområdet. Om magasineringen sker i makadamfyllda anläggningar erfordras en total volym om 1 130 m 3. För att kunna bedöma planområdets påverkan på möjligheten att följa uppsatta miljökvalitetsnormer, samt ta fram lämpligt reningskrav för dagvatten, har föroreningsberäkningar utförts på de sex delområdena med befintlig och framtida markanvändning. Därtill har Kretslopp och Vattens metodik Reningskrav för dagvatten använts som stöd för föreslagna reningskrav. De reningsanläggningar som föreslås för planområdet har enligt riktlinjer från Härryda kommun baserats på att recipienten (Hulebäcken) är mycket känslig, trots att kommunen klassat Hulebäcken som en känslig recipient. Detta med avseende på att Rådasjön nedströms planområdet är en dricksvattentäkt där förorenande utsläpp kan medföra särskilt stor skada. Föreslagna reningsanläggningar är biofilter, krossdike och magasin med filter. Under förutsättning att dagvattnet renas i föreslagna reningsanläggningar innan utsläpp till recipienten bedöms planerad förändring i planområdet inte medföra någon risk för att miljökvalitetsnormerna inte ska kunna följas. Bedömningen är gjord baserat på utförda haltberäkningar i beräkningsmodellen StormTac samt utifrån jämförelse med uppsatta mål/riktvärden. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Telefon +46 (0)31 62 75 00 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Ann Jansson Telefon direkt +46 (0)31 61 79 34 Mobil +46 (0)722 13 66 68 ann.jansson@sweco.se

Innehållsförteckning 1 Orientering 2 2 Befintlig dagvattenhantering 4 2.1 Delområde 1 5 2.2 Delområde 2, 3, 4 och delar av 6 6 2.3 Delområde 5 7 2.4 Delområde 6 8 2.5 Befintliga dagvattenflöden 9 2.6 Föroreningar i dagvatten 10 2.6.1 Härryda kommuns dagvattenstrategi 10 2.6.2 Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten 11 2.6.3 Beskrivning av recipient 12 2.6.4 Metod StormTac 15 2.6.5 Befintlig föroreningsbelastning 15 2.7 Befintlig ytvattenavrinning 16 3 Framtida dagvattenhantering 17 3.1 Flödesberäkningar 17 3.2 Erforderliga fördröjningsvolymer 18 3.3 Föroreningsbelastning och reningsbehov 19 3.3.1 Reningskrav och reningseffekter 21 3.3.2 Påverkan på förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten 23 3.4 Föreslagen framtida dagvattenhantering 26 3.4.1 Kvartersmark 26 3.4.2 Allmän platsmark Delområde 6 29 3.5 Höjdsättning av planområdet 30 Bilagor Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Föreslagen dagvattenhantering

1 Orientering På uppdrag av Härryda kommun har Sweco tagit fram föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för området kring Bäckvägen och Idrottsvägen i centrala Mölnlycke. Planområdet omfattar ca 3 ha och dess läge framgår av Figur 1. Planområdet innefattar flera befintliga byggnader, gräsytor, samt väg- och parkeringsytor. Från norr till söder genomkorsas området av Hulebäcken som söder om planområdet är kulverterad innan dess utlopp i Mölndalsån. Parkeringsytorna finns i den södra delen av området och nyttjas av boende i flerbostadshusen, samt av Hulebäcksgymnasiet med flera väster, respektive söder, om planområdet. Östra delen omfattas av en stor gräsyta, samt asfaltsytor och två byggnader som nyttjas av idrottsplatsens användare. Idrottsplatsen ligger dock utanför planområdet. Figur 1. Översiktskarta över planområdet (karta från hitta.se). Planområdet är markerat med rödstreckad linje.

Ytorna i planområdet står inför nyexploatering och i planen ingår bland annat flerfamiljshus med utrymme för en butik i markplan, samt en förskola. Syftet med planen är också att binda ihop området kring Råda torg med området vid Idrottsvägen och Bäckvägen. Därför planeras för bredare gatuytor med utrymme för planteringar i kombination med parkeringsutrymmen. Se Figur 2 för översikt. Figur 2. Illustrationskarta över planerad utformning. (Klipp från Illustrationskarta granskningshandling utkast 180321 )

2 Befintlig dagvattenhantering Planområdet ligger i centrala Mölnlycke och är bebyggt sedan tidigare. Befintliga dagvattenledningar inom och i anslutning till planområdet redovisas i Bilaga 1. Av bilagan framgår att dagvattenledningar från ytor uppströms planområdet korsar planområdet och mynnar ut i Hulebäcken, som därmed belastas av ett relativt stort avrinningsområde. Planområdet lutar generellt ner mot Hulebäcken, som korsar området från norr till söder. Områdets marknivåer varierar mellan ca + 51 m och + 54 m. Markundersökningar utfördes av ÅF i januari 2016 och kompletterades av Markera vintern 2018. Undersökningarna visade att marken i de centrala delarna av planområdet består av ca 1 m fyllnadsmaterial (mulljord, sand och lera) följt av maximalt ca 9 m friktionsjord. Under lagret med friktionsjord finns ca 1 8 m torrskorpelera/lera eller friktionsjord vilande på berg. I de delar av planområdet som ligger öster om Hulebäcken, i sydost, består det översta jordlagret av fyllnadsmaterial (sand, grus och mulljord) med en mäktighet på ca 1 m. Därefter följer ca 4 m organisk jord, och sedan ett lager med friktionsjord (sand eller silt). Vidare följer lera, med en mäktighet på ca 5 m, ovan friktionsjord vilande på berg. Hydrogeologiska förhållanden avseende grundvattenyta har redovisats av både ÅF och Markera. ÅF anger att grundvattennivån varierade mellan ca 1,2 och 1,85 m under markytan i samband med skruvprovtagning i januari 2016. I samband med Markeras markundersökning installerades 2 st. grundvattenrör vilka avlästes vid 3 st. tillfällen under mars 2018. Resultatet visade att grundvattenytan ligger på ca + 51,25 51,55. Utifrån ovan beskrivna förutsättningar avseende geoteknik och hydrogeologi bedöms infiltrationsmöjligheterna av dagvatten vara begränsade inom planområdet. Med avseende på framtida exploatering har planområdet delats in i sex delområden, delområde 1 6 (se översikt i Bilaga 1). Ett platsbesök gjordes i samband med startmötet den 17 juni 2016, samt den 10 januari 2018, och utifrån observationer vid dessa besök beskrivs kortfattat respektive delområde i kommande avsnitt.

2.1 Delområde 1 Området utgörs huvudsakligen av en förskola med tillhörande gårdsyta (se Figur 3). Gårdsytan sluttar åt söder och är till stor del hårdgjord men inkluderar också sandlådor, samt gräsytor. Takvattnet från byggnaden leds ner i marken men det är inte helt tydligt hur fastigheten är ansluten till det kommunala dagvattennätet. Sannolikt är fastigheten ansluten till dagvattenledningen som korsar området från öster till väster. Denna ledning mynnar sedan ut i Hulebäcken. Figur 3. Bild tagen från norr över delområde 1 (Bild från google maps street view)

2.2 Delområde 2, 3, 4 och delar av 6 Stora parkeringsytor med avskärande gräsytor och alléer utgör merparten av delområdenas yta. I området finns också en byggnad, som tidigare använts för förskoleverksamhet, med omgivande skolgård (se Figur 4). Delområdet sluttar svagt åt öster mot Hulebäcken. Asfaltsytorna avvattnas via rännstensbrunnar till dagvattenledning (BTG 225 mm) som mynnar i den södra delen av Hulebäcken. Byggnadens takvatten avleds till dagvattenledning. Figur 4. Till vänster: Parkeringsyta med avskärande alléer. Till höger: förskolebyggnad

2.3 Delområde 5 I delområde 5 finns två byggnader som utnyttjas av idrottsplatsens användare (se Figur 5). Marken i anslutning till byggnaderna är hårdgjord och avvattnas via rännstensbrunnar. Takytorna avvattnas delvis till dagvattenledning och delvis till markytan via utkastare. Utmed Hulebäcken i den västra delen av delområdet, samt i öster, finns också gräsytor. Delar av området sluttar mycket svagt söderut mot Idrottsvägen (delområde 6). Delar av dagvattnet rinner därför ytledes till rännstensbrunnar i detta område. Figur 5. Byggnad och asfaltsyta i delområde 5.

2.4 Delområde 6 Området utgörs av de asfalterade vägarna Idrottsvägen, Bäckvägen och Gärdesvägen (se Figur 6-Figur 7), samt parkeringsytor och gräsytor utmed Hulebäcken. Idrottsvägen avvattnas till rännstensbrunnar men det är inte helt känt till vilken ledning brunnarna är anslutna. Strax öster om korsningen Hulebäcken/Idrottsvägen finns en lågpunkt. Både den östra och den västra delen av Idrottsvägen sluttar in mot lågpunkten. Detta visualiseras i avsnitt 2.7 Befintlig ytavrinning. Figur 6. Till vänster: Idrottsvägen från korsningen av bäcken tagen åt sydväst. Till höger: bäcken tagen åt norr från Idrottsvägen. I nord-sydlig riktning genom planområdet går Bäckvägen (se Figur 7). Den norra delen av gatan sluttar åt norr och den södra åt söder. I mitten finns en vändzon där en gångväg åt öster binder samman Bäckvägen med Gärdesvägen. Utmed Bäckvägen i den nordöstra delen utgörs området av träd, samt vildvuxet sly och buskar. Det är här som Hulebäcken rinner in i planområdet. Bäckvägen avvattnas via rännstensbrunnar till kommunala dagvattenledningar. Den norra delen avleds till Hulebäcken, medan det södra systemet mynnar ut i Mölndalsån söder om planområdet.

Figur 7. Bäckvägen. Bild tagen från söder. Gärdesvägen, som ligger norr om förskolan i delområde 1, sluttar åt väster ner mot Hulebäcken. Dagvatten från vägen avleds ytledes till bäcken. 2.5 Befintliga dagvattenflöden Avrinningen (Q) från planområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden. Då multipliceras regnets intensitet (I) med arean på området (A) samt med dess avrinningskoefficient (φ). Vilken intensitet det dimensionerande regnet har styrs av rinntiden och av dess återkomsttid. Enligt riktlinjer från Härryda kommun har befintliga dagvattenflöden beräknats för ett regn med 20 års återkomsttid. Rinntiden har bedömts till 10 minuter. I enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 har intensiteten för ett regn med 20 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet beräknats till ca 287 l/s,ha.

Avrinningskoefficienter (φ) anger hur stor del av nederbörden som rinner av från en yta. Dessa har valts i enlighet med tabell 4.9 i Svenskt Vattens publikation P110. Resultatet från beräkningarna visas i Tabell 1. Tabell 1. Beräknade befintliga flöden (rationella metoden) från avrinningsområdena visas i tabellen. Delområde Typ av yta Total area (ha) Deltagande yta (ha) Q vid dim. regn 20 år (l/s) 1 Förskola 0,14 0,06 15 2 Förskola 0,15 0,06 15 3 Parkering & förskola 0,32 0,21 60 4 Parkering 0,08 0,06 20 5 Omklädning & öppna ytor 0,23 0,14 40 6 Allmän platsmark 1,85 1,0 290 Totalt planområdet 2,77 1,53 440 Den genomsnittliga hårdgöringsgraden för befintlig exploatering uppgår till ca 0,55 och årsmedelflödet från planområdet uppgår till ca 0,51 l/s. 2.6 Föroreningar i dagvatten 2.6.1 Härryda kommuns dagvattenstrategi Härryda kommun har en antagen dagvattenpolicy från 2002. I policyn beskrivs inriktningen för hantering av dag- och dräneringsvatten. Som komplement till policyn utvecklade kommunen en dagvattenstrategi år 2011. I strategin beskrivs betydelsen av att minska föroreningsbelastningen på recipient, och det mest långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva är att begränsa föroreningarna till dagvattnet redan vid källan. Reningsbehovet av dagvatten skall bedömas i varje enskilt fall och utifrån föroreningsinnehåll, recipientens totala belastning, dess behov av vatten, dess känslighet för tillskott av föroreningar samt dess skyddsvärde. I dagvattenstrategin beskrivs att en bedömning av åtgärder kan göras genom att klassificera dagvattnet utifrån dess föroreningsinnehåll. Föroreningshalter för olika områdestyper har tagits fram med hjälp av dagvattenmodellen StormTac. Genom att jämföra föroreningsinnehåll i form av årsmedelhalter, med riktvärden framtagna i Stockholms Län 2009 (Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp), kan klassificeringen av områdestyper göras. Metodiken för reningskrav är lik den som är framtagen av Kretslopp och Vatten i Göteborgs Stad 2017 (Reningskrav för dagvatten 1 ). Metodikerna skiljer sig något åt då reningskrav enligt Kretslopp och Vatten också beror på vilken recipient dagvattnet leds till. Rekommenderat är att allmän platsmark och kvartersmark separeras i utredningar av reningskrav. Matrisen för typ av rening presenteras i Tabell 2. 1 Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad 2017-03-02

Tabell 2 Matris för dagvattenrening i Kretslopp och vattens dokument Reningskrav för dagvatten (Kretslopp och vatten, 2017-03-02). Enligt metodiken är den avvattnade ytan indelad i tre kategorier; hårt belastad yta, medelbelastad yta och mindre belastad yta. Kategorierna är bestämda på samma sätt som för dagvattenstrategin i Härryda kommun men med uppdaterade värden från StormTac. Recipienter i Göteborgs kommun är klassade enligt tre klasser; mycket känslig, känslig och mindre känslig. Som komplement till reningskrav enligt matrisen i Tabell 2 skall en föroreningsberäkning göras för området. Resultatet skall jämföras med riktvärden/målvärden satta i Göteborgs stad som presenteras i kapitel 2.6.2 Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten. 2.6.2 Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten Riktlinjer och riktvärden för förorenat dagvatten är framtaget av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun år 2013 och har till syfte att skydda vattendragen och dess organismer, verka för god vattenstatus samt minimera risken att påverka människors hälsa. Riktvärdena för föroreningshalter gäller vid verksamhetens utsläppspunkt till dagvattensystem, dike eller direkt i recipient. Riktvärdena är ett kommunikationsverktyg och gäller i Göteborg först när Miljöförvaltningen beslutat om dem i det enskilda fallet. I de fall riktvärdena inte kan följas är det upp till verksamhetsutövaren att göra en platsspecifik bedömning. I den skall en skälighetsavvägning göras utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Framtagna riktvärden är gjorda för de ämnen som är vanligast förekommande från verksamheter och processer, framförallt tungmetaller och olja. Till grund för denna utvärdering är främst miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och fisk- och musselvatten, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag samt bakgrundsdata till riktvärden för förorenad mark. Som tillägg till Miljöförvaltningens riktvärden har Kretslopp och Vatten tagit fram målvärden som skall kunna användas för känsliga och mindre känsliga recipienter (ej mycket känslig recipient). För att kunna avgöra vilka reningsmetoder som är skäliga beroende på recipientens känslighet behövde riktvärdena från Miljöförvaltningen kompletteras, därmed framtagandet av målvärdena. I Kretslopp och Vattens studie har det visats att mindre känsliga recipienter klarar den dubbla koncentrationen för ämnena; fosfor, kväve, koppar, zink, suspenderad substans och TOC. Detta resonemang stämmer väl överens med Stockholms riktvärden för utsläpp i dagvatten (2009). I Stockholm har riktvärden tagits fram beroende på recipientens storlek och utsläppets karaktär (utsläpp direkt till recipient eller i ett delområde).

Studerade ämnen i denna utredning är fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, suspenderad substans och TOC, vilka omnämns i Härryda kommuns dagvattenstrategi. Därtill har också oljeindex lagts till. I Tabell 3 presenteras riktvärden och målvärden för studerade ämnen. Tabell 3 Riktvärden, framtagna av Miljöförvaltningen, samt målvärden framtagna av Kretslopp och vatten i Göteborgs kommun för föroreningshalter i dagvatten. Ämne/parameter Riktvärden i utsläppspunkt (μg/l)* Målvärden i utsläppspunkt (μg/l)** Fosfor (P) 50 150 Kväve (N) 1250 2500 Bly (Pb) 14 - Koppar (Cu) 10 22 Zink (Zn) 30 60 Kadmium (Cd) 0,4 - Krom (Cr) 15 - Nickel (Ni) 40 - Suspenderad Substans (SS) 25000 60000 Oljeindex 1000 - TOC 12000 20000 * Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten, Miljöförvaltningen ** Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten 2.6.3 Beskrivning av recipient Dagvattnet från planområdet leds till Hulebäcken som har en beräknad medelvattenföring på ca 0,13 m 3 /s. Då inget delavrinningsområde för Hulebäcken finns upptaget i SMHIs databas (vattenwebb) har data för hela Mölndalsåns avrinningsområde nyttjats för att beräkna flödet. Medelvattenföringen i Mölndalsån har skalats ned till flöden för Hulebäcken baserat på areaförhållandet mellan de båda avrinningsområdena. Hulebäcken hyser tämligen goda miljöer för öring 2. Förekomst av öring är dokumenterad, vilket indikerar en relativt god status på vattenmiljön i Hulebäcken. Det saknas dock recipientdata för att göra en fullständig bedömning av föroreningssituationen i bäcken. Hur planerad förändring av markanvändningen i planområdet påverkar Hulebäcken och Mölndalsån går dock att översiktligt bedöma. 2 Egriell N. 2018. PM-Öringbiotoper i Hulebäcken. Sweco:s PM 2018-04-09.

Drygt 100 m nedströms planområdet mynnar Hulebäcken i Mölndalsån som vid Hulebäckens mynning har en medelvattenföring på ca 3,32 m 3 /s. Mölndalsån är nedströms Hulebäckens utlopp lugnflytande ned till Rådasjön och rinner sedan vidare mot Stensjön och Göta älv. Rådasjön är dricksvattentäkt för Mölndals kommun och även reservvattentäkt för Göteborgs kommun, varför förorenande utsläpp kan medföra särskilt stor skada. Hulebäcken utgör ingen vattenförekomst enligt vattenförvaltningen. Den vattenförekomst som i första hand berörs av exploateringen vid Idrottsvägen och tillhörande dagvatten benämns Mölndalsån - mellan Rådasjön och Landvettersjön (SE639868-128008). Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är vattenförekomsten klassificerad som måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Figur 8. Särskilt berörd gulmarkerad (måttlig ekologisk status) vattenförekomst, Mölndalsån - mellan Rådasjön och Landvettersjön (SE639868-128008). Källa: Länsstyrelsens vattenkarta (VISS). Fysisk påverkan (vandringshinder och strandzonen) är utslagsgivande för bedömningen av att vattenförekomsten endast når måttlig ekologisk och inte god ekologisk status. Fiskar och smådjur saknar naturliga livsmiljöer i strandzon, eftersom mycket stora delar av den naturliga strandzonen har försvunnit. Längst upp i vattenförekomsten finns dessutom ett definitivt vandringshinder som människan har byggt och även nedströms, i Stensjöns utlopp, finns ett definitivt vandringshinder. Vattenförekomsten är försurad vilket motverkas genom kalkning. Biologiska undersökningar saknas i själva ån men uppströms i Landvettersjön och nedströms i Rådasjön finns biologiska undersökningar som visar att kalkningen har lyckats medföra god status.

Skälet till att vattenförekomsten ej uppnår god kemisk status är att halten av kvicksilver (Hg), genom direkta mätningar i vattnet eller extrapolerat från mätningar i angränsande eller liknande vatten, visat sig överskrida sin miljökvalitetsnorm i vattenförekomsten. Också polybromerade difenyletrar (PBDE) bedöms finnas i för höga halter. Detta är ämnen som överskrider gränsvärdena generellt, över stora delar av Sverige. Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god ekologisk status 2021. Miljökvalitetsnormen är också god kemisk ytvattenstatus med undantag för de mindre stränga kraven som beslutats för ovan nämnda ämnen kvicksilver och PBDE. En beskrivning av hur detaljplanen vid Idrottsvägen med tillhörande dagvattensystem bedöms påverka Hulebäcken och Mölndalsån-mellan Rådasjön och Landvettersjön (SE639868-128008) finns under kapitel 3.3.2. Klassning av Hulebäcken Enligt riktlinjerna beskrivna i avsnitt 2.6.2 skall föroreningshalterna från det studerade området jämföras med Kretslopp och Vattens målvärde för känsliga och mindre känsliga recipienter. För mycket känsliga recipienter skall jämförelsen göras med Miljöförvaltningens riktvärden. Recipienter utanför Göteborgs kommun är dock inte klassade i underlaget som är framtaget av Kretslopp och Vatten. Hulebäcken har av Härryda kommun klassats som en känslig recipient vilket innebär att föroreningshalterna från studerat område, enligt metodiken, bör jämföras med målvärdena framtagna av Kretslopp och Vatten, dvs. ej med riktvärdena framtagna av Miljöförvaltningen. För de ämnen där inga målvärden är framtagna görs dock jämförelse istället med riktvärdena. Detta resonemang resulterar i att årsmedelhalterna för fosfor, kväve, koppar, zink, suspenderad substans och TOC jämförs med målvärdena och att bly, kadmium, krom, nickel och olja jämförs med riktvärdena. Ett tillägg från Härryda kommun är att de reningsanläggningar som föreslås för planområdet skall tas fram baserat på att recipienten är mycket känslig. Anledningen till detta är med avseende på att Rådasjön nedströms planområdet är en dricksvattentäkt.

2.6.4 Metod StormTac Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (v18.1.1) har använts för att beräkna föroreningsbelastning från planområdet. Årsmedelnederbörden 834 mm/år har använts vid beräkningar av föroreningsbelastning. Detta är baserat på normalvärdet av uppmätt nederbörd mellan 1961 1990 vid SMHI:s mätstation närmast området (station: Göteborg A ; klimatnummer: 7142) multiplicerat med en korrigerande faktor (1,1) för mätfel (enligt Dahlström, 2006). Föroreningsbelastningen baseras på ett flertal studier för olika typer av markanvändningsområden där flödesproportionella föroreningsmätningar genomförts. 2.6.5 Befintlig föroreningsbelastning Den uppskattade, befintliga föroreningsbelastningen presenteras i Tabell 4. Som tidigare nämnt utgörs fem delområden (1 5) av kvartersmark och ett delområde (6) av allmän platsmark. Föroreningsbelastning presenteras som årsmedelhalter (µg/l) och årlig mängd (kg/år). Tabell 4. Årsmedelhalter och årlig mängd av föroreningar för de sex delområdena med befintlig markanvändning. Föroreningsbelastning Delområde Ämne 1 2 3 4 5 6 Fosfor (P) [µg/l] 240 240 130 94 80 120 [kg/år] 0,18 0,19 0,29 0,06 0,07 1,4 Kväve (N) [µg/l] 1500 1500 1200 1100 1100 1700 [kg/år] 1,1 1,2 2,7 0,7 1 18 Bly (Pb) [µg/l] 11 11 24 28 3,5 6,4 [kg/år] 0,008 0,009 0,053 0,017 0,003 0,07 Koppar (Cu) [µg/l] 24 24 34 38 9,9 21 [kg/år] 0,017 0,019 0,076 0,023 0,009 0,23 Zink (Zn) [µg/l] 82 82 120 130 17 44 [kg/år] 0,06 0,06 0,27 0,08 0,02 0,49 Kadmium (Cd) [µg/l] 0,52 0,52 0,44 0,42 0,17 0,26 [kg/år] 0,0004 0,0004 0,001 0,0003 0,0002 0,0028 Krom (Cr) [µg/l] 9,2 9,2 13 14 1,8 5,7 [kg/år] 0,007 0,007 0,029 0,009 0,002 0,063 Nickel (Ni) [µg/l] 7,9 7,9 4,8 3,8 1,6 3,3 [kg/år] 0,006 0,006 0,011 0,002 0,001 0,036 Suspenderad [mg/l] 55 55 110 130 32 39 Substans (SS) [kg/år] 40 43 250 81 29 430 Olja [µg/l] 540 540 690 740 120 520 [kg/år] 0,39 0,42 1,5 0,46 0,11 5,7 TOC [mg/l] 16 16 18 19 6,1 16 [kg/år] 11 12 40 12 5,5 180

2.7 Befintlig ytvattenavrinning Sweco har på uppdrag av Härryda kommun tidigare tagit fram en ytavrinningskartering över de centrala delarna av Mölnlycke. Ett utdrag ur utredningen visas i Figur 9 där planområdet är markerat med streckad linje. Översvämningsutbredningen och avrinningsvägarna från karteringen ger en ögonblicksbild av vad som kan ske vid ett extremfall, som kan inträffa då anlagda dagvattensystem inte längre är verksamma. Figuren visar att det är främst området kring bäcken riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. När ytan fyllts upp följer dagvattnet den röda linjen, vilken i detta fall motsvaras av bäckfåran, genom planområdet åt sydost. Figur 9. Karteringen syftar till att hitta riskområden för översvämning orsakade av extrem nederbörd. Kartan representerar en nederbördshändelse när dagvattenförande system (ledningar, kulvertar, trummor, etc.) inte är verksamma och inte avleder något dagvatten. (Källa: Sweco)

3 Framtida dagvattenhantering Vid exploatering eller ombyggnad i ett område ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till snabbare avrinningsförlopp och ökad ytavrinning. För aktuellt område medför ombyggnadsförslaget relativt små förändringar till följd av att området redan är exploaterat. Föreslagen dagvattenhantering beskrivs nedan och visas i Bilaga 2. 3.1 Flödesberäkningar Beräkning av framtida dagvattenflöden har utförts enligt Svenskt Vattens rekommendationer och precis som för beräkning av befintliga flöden har rationella metoden använts. Enligt önskemål från Härryda kommun har dimensionerande nederbörd satts till 20 år med rinntiden 10 minuter. Vid beräkning av framtida flöden och dimensionering av nya dagvattensystem tas även hänsyn till prognostiserade klimatförändringar. Svenskt Vatten rekommenderar att säkerhetsfaktorn (även kallad klimatfaktor) 1,25 används, vilket betyder att framtida dimensionerande regns intensitet bedöms öka med 25 %. Intensiteten för dimensionerande 20-årsregn uppgår då till ca 359 l/s,ha. Samma delområdesindelning som använts vid beräkningarna av befintlig avrinning används även för beräkning av framtida dagvattenflöden. Av Tabell 5 framgår de olika ytornas storlek och beräknade avrinningsflöden efter exploatering. Avrinningskoefficienterna har valts i enlighet med tabell 4.9 i Svenskt Vattens publikation P110. Totalt framtida flöde utan fördröjningsåtgärder är beräknat till ca 585 l/s vid dimensionerande 20-årsregn (10 minuters rinntid). Skillnaden i flöde mot innan exploateringen orsakas främst av säkerhetsfaktorn, som endast används vid beräkning av framtida flöden, men också på grund av att den deltagande ytan ökar med drygt 5 %. Tabell 5. Beräknade framtida flöden (rationella metoden) från delområdena visas i tabellen. Notera att inga åtgärder för att minska dagvattenavrinningen har inkluderats. Delområde Typ av yta Total area (ha) Deltagande yta (ha) Q vid dim. regn 20 år (l/s) 1 Radhus 0,14 0,06 20 2 Flerfamiljshus 0,15 0,06 20 3 Flerfamiljshus 0,32 0,13 55 4 Flerfamiljshus 0,08 0,12 40 5 Förskola + flerfamiljshus 0,23 0,04 15 6 Allmän platsmark 1,85 1,21 435 Totalt planområdet 2,77 1,62 585 Den genomsnittliga hårdgöringsgraden för framtida exploatering uppgår till ca 0,58 och årsmedelflödet från planområdet uppgår till ca 0,54 l/s.

3.2 Erforderliga fördröjningsvolymer Fördröjning kan ske i öppna system, till exempel i form av dammar eller under mark i form av makadam- eller rörmagasin. I aktuellt planområde på allmän platsmark finns begränsat utrymme för öppna dagvattenlösningar, varför fördröjningen huvudsakligen föreslås ske under mark. Härryda kommun eftersträvar att vägdagvatten skall ledas till makadamdiken under eller utmed vägbanan. Grundvattennivån är, som tidigare nämnts, relativt hög och marken består delvis av lera, vilket innebär att möjligheten till infiltration är begränsad. Underjordiska magasin bör därtill anläggas så nära markytan som möjligt för att undvika att de fylls med grundvatten. Eventuellt behöver magasinen utgöras med tätskikt för att undvika grundvatteninträngning. Fördörjningsvolymer för respektive kvarter, samt för allmän platsmark, har beräknats med hjälp av Härryda kommuns beräkningsmetodik avseende fördröjningsanläggningar: o 6 m 3 makadammagasin eller 2 m 3 kassettmagasin per 100 m 2 per hårdgjord yta, där hårdgjorda ytor avser konventionella tak (papp, plåt, tegel osv.) och asfalt I Tabell 6 redovisas erforderliga volymer för makadam, respektive kassettmagasin. Volymen som beräknats för kassettmagasin kan också tillämpas för fördröjning i öppna dagvattenanläggningar där, likt kassettmagasin, hela volymen kan utnyttjas till fördröjning. Tabell 6. Tabellen visar erforderliga utjämningsvolymer för delområde 1 6. Delområde Tak & asfalt (ha) Erforderlig volym makadammagasin (m 3 ) Erforderlig volym kassettmagasin (m 3 ) 1 0,05 30 10 2 0,09 55 20 3 0,20 120 40 4 0,05 30 10 5 0,13 75 25 6 1,36 820 275 Totalt inom planområdet 1,9 1 130 380

3.3 Föroreningsbelastning och reningsbehov Föroreningsbelastning efter planerad exploatering har uppskattats för de sex delområdena med modellen StormTac Web (v18.1.1). Föroreningsbelastning har uppskattats i årsmedelhalter (µg/l) och årlig mängd (kg/år). Beräkningar presenteras i Tabell 7 och Tabell 8. I Tabell 7 presenteras uppskattade årliga mängder av föroreningar i dagvattnet med planerad exploatering. Orangemarkerade rutor visar där framtida exploatering innebär en försämring gentemot befintlig exploatering. Det motsatta resultatet, att framtida exploatering innebär en förbättring, visualiseras som blåmarkerade rutor. Tabell 7. Beräknad årlig föroreningsbelastning [kg/år] i dagvattnet (inkl. basföde) utan rening. Orangemarkerade rutor är ämnen där framtida exploatering innebär en försämrad situation i jämförelse med befintlig exploatering, blåmarkerade rutor är där framtida exploatering innebär en förbättrad situation. Vita rutor markerar att ingen förändring sker jämfört med befintlig situation. Förorening Fosfor (P) Delområde 1 2 3 4 5 6 0,11 0,08 0,17 0,04 0,29 1,5 Kväve (N) 0,8 1,5 3,3 0,8 1,8 24 Bly (Pb) 0,005 0,002 0,005 0,001 0,014 0,06 Koppar (Cu) 0,011 0,0072 0,016 0,004 0,029 0,26 Zink (Zn) 0,04 0,02 0,05 0,01 0,10 0,54 Kadmium (Cd) kg/år 0,0002 0,0006 0,0013 0,0003 0,0006 0,0032 Krom (Cr) 0,003 0,003 0,007 0,002 0,011 0,082 Nickel (Ni) 0,004 0,003 0,008 0,002 0,009 0,047 Suspenderad Substans (SS) 19 23 50 12 66 530 Olja 0,25 0,03 0,05 0,01 0,64 7,8 TOC 5,4 7,1 16 3,9 19 220 Tabell 7 visar att framtida situation innebär en förbättring för övervägande del av ämnena inom delområde 1-4. Bidragande orsaker till detta för område 1,3 och 4 är sannolikt att volymavrinningskoefficienten minskar för framtida markanvändning, och att koncentrationen för den nya markanvändningen är lägre än för den tidigare användningen. För område 2, 5 och 6 ökar avrinningskoefficienten varför större mängder kan förväntas från dessa områden efter exploatering. En ytterligare anledningar är sannolikt att markanvändningen som tidigare varit skolområde innefattar mer biltrafik än områden med bostäder. För delområde 6, allmän platsmark, ökar årliga mängder för näst intill alla föroreningar i dagvattnet. Detta beror sannolikt på en ökad trafikintensitet i och med exploateringarna.

Uppskattade årsmedelhalter har jämförts med Kretslopp och vattens målvärden i Tabell 8. För de ämnen där målvärden inte finns görs jämförelsen med Miljöförvaltningens riktvärden. Jämförelsen presenteras som ett procentuellt reningsbehov. Tabell 8 Beräknade årsmedelhalter [µg/l] utan rening för respektive delområde jämförs med målvärde/riktvärde i Göteborgs kommun och redovisas som ett reningsbehov. Rödmarkerade rutor är ämnen där ett reningsbehov identifierats och blåmarkerade rutor är där halten ligger på gränsvärdet. Ämne Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Suspenderad Substans (SS) Olja TOC MV, RV [µg/l] 150 M 2 500 M 14 R 22 M 60 M 0,4 R 15 R 40 R 60000 M 1000 R 20000 M Delområde 1 2 3 4 5 6 Halt [µg/l] 180 82 82 83 240 130 Reningsbehov [%] 15 40 Halt [µg/l] 1400 1600 1600 1600 1500 2000 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 7,9 2,6 2,6 2,5 11 5,1 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 18 7,7 7,6 7,6 24 21 Reningsbehov [%] 10 Halt [µg/l] 63 24 24 25 82 44 Reningsbehov [%] 5 25 Halt [µg/l] 0,4 0,6 0,6 0,7 0,5 0,3 Reningsbehov [%] 35 35 40 25 Halt [µg/l] 4,1 3,3 3,3 3,4 9,2 6,8 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 5,7 3,6 3,7 3,8 7,9 3,8 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 32000 24000 24000 24000 55000 43000 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 410 26 25 20 540 640 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 8900 7600 7700 7800 16000 18000 Reningsbehov [%] M Kretslopp och vattens målvärden ; R Miljöförvaltningens riktvärde De ämnen vars årsmedelhalter överstiger målvärdena/riktvärdena är fosfor (P), koppar (Cu), zink (Zn) och Kadmium (Cd). Reningsbehovet varierar mellan 5 och 40 % beroende på vilket ämne och delområde som studeras. För delområde 6 (allmän platsmark vägar och gräsytor) har inget reningsbehov identifierats vid jämförelse mot målvärden och riktvärden för föroreningar i dagvatten satta i Göteborgs kommun. Tabell 7 visar dock att

det är i delområde 5 och 6 som flest studerade ämnen ökar i mängd ökar jämfört med befintlig situation. Hur allvarlig påverkan föroreningsbelastningen från ett område har beror på recipientens egenskaper och på den övriga föroreningsbelastningen. Det är missvisande att enbart fokusera på dagvattenkoncentrationer när recipientpåverkan skall studeras. Dagvatten blir mycket sällan direkt toxiskt, utan det är den totala mängden förorening (kg/år) som avgör den miljömässiga påverkan. Det blir då tydligt att delområde 6 utgör störst miljömässig påverkan då delområdet har störst årlig mängd för alla studerade ämnen (se Tabell 7). 3.3.1 Reningskrav och reningseffekter Enligt tillägget från Härryda kommun, beskrivet i 2.6.3 (Klassning av Hulebäcken), skall de reningsanläggningar som föreslås för planområdet tas fram baserat på att recipienten är mycket känslig. Anledningen till detta är som tidigare nämnt med avseende på att Rådasjön nedströms planområdet är en dricksvattenförekomst. I Tabell 2 kan då utläsas att en medelbelastad yta och en mycket känslig recipient ger att någon av följande reningsmetoder erfordras: biofilter, krossdike eller magasin med filter. I Tabell 9 redovisas schablonmässiga reningseffekter för krossdike och biofilter. Schablonvärdena kommer från dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Vid jämförelse mellan identifierat reningsbehov (enligt Tabell 8) för respektive ämne med reningseffekterna i Tabell 9 är reningseffekterna från biofilter och krossdike tillräckliga för att uppnå mål-/riktvärdena i Göteborgs Stad. Tabell 9 Schablonmässiga reningseffekter för biofilter och krossdike (StormTac, 2018-04-19) Biofilter Reningseffekter [%] Krossdike Fosfor (P) 65 60 Kväve (N) 40 55 Bly (Pb) 80 85 Koppar (Cu) 65 85 Zink (Zn) 85 85 Kadmium (Cd) 85 85 Krom (Cr) 55 85 Nickel (Ni) 75 90 Suspenderad Substans (SS) 80 90 Olja 70 90 TOC 50 50

Allmän platsmark Jämförelsen mellan årsmedelhalter och mål-/riktvärden i Göteborgs Stad identifierar inte ett reningsbehov för dagvattnet från allmän platsmark (se Tabell 7). Miljömässig påverkan från dagvattenutsläpp bestäms dock oftast av den årliga mängden föroreningar och högsta årliga tillförsel av föroreningar inom planområdet sker från delområdet som utgörs av allmän platsmark varför delområdet därför har den största miljömässiga påverkan. Kontinuerlig skötsel (slamsugning/tömning/osv.) av reningsanläggningar förhindrar att större mängder föroreningar sköljs ur vid kraftiga regn. Härryda kommun har som förslag att anlägga krossdike utmed vägarna för fördröjning av dagvatten inom den allmänna platsmarken. Om dikena utformas så att dagvatten kan infiltrera ner i dikena uppnås kraven ställda i Kretslopp och vattens metodik. Om reningseffekter för krossdike, presenterade i Tabell 9, appliceras på föroreningsbelastningen från allmän platsmark blir uppskattade utgående årsmedelkoncentrationer och årliga mängder enligt Tabell 10. Tabell 10. Uppskattade årsmedelhalter [µg/l] och årlig mängd [kg/år] efter rening genom krossdike. Årsmedelhalt [µg/l] Årlig mängd (kg/år) Fosfor (P) 46 0,53 Kväve (N) 1200 14 Bly (Pb) 1,0 0,013 Koppar (Cu) 7,4 0,09 Zink (Zn) 6,6 0,08 Kadmium (Cd) 0,039 0,0005 Krom (Cr) 3,06 0,037 Nickel (Ni) 0,95 0,012 Suspenderad Substans (SS) 8600 106 Olja 192 2,3 TOC 9000 110

3.3.2 Påverkan på förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten Nedan följer bedömningar av hur detaljplanen med tillhörande dagvattensystem påverkar berörda vattenmiljöer och förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Bedömningarna baseras på tidigare refererade föroreningsberäkningar med stöd av StormTac och bedömda medelvattenföringar i berörda delar av Hulebäcken och Mölndalsån. Bedömningen har gjorts för föroreningshalter i dagvattnet, efter att rening har antagits ske i krossdike vilket stämmer överens med Kretslopp och Vattens metodik beskriven i avsnitt 3.3.1. Bedömningsgrunderna utgörs av Göteborgs kommuns rikt- och målvärden för utsläpp av vatten till recipient, miljökvalitetsnormer för fiskvatten (relevant även om inte berörd del av Mölndalsån är ett s.k. fiskvatten enligt förordning 2001:554) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). I Tabell 11 redovisas total koncentration av föroreningar från planområdet i utgående vatten före och efter planerad förändring av markanvändning och nytt dagvattensystem. Tabell 11. Koncentration (totalt) av föroreningar från planområdet i utgående vatten före och efter planerad förändring av markanvändning och nytt dagvattensystem. Rödmarkerad ruta utgör värden som överstiger Göteborgs kommuns målvärden för liknande områden (se referenser i kap 2.6). Parameter Enhet Gbg-Riktvärden Gbg-Målvärden Före Efter P m g/l 50 150 130 52 N m g/l 1250 2500 1500 810 Pb m g/l 14-10 1 Cu m g/l 10 22 23 3 Zn m g/l 30 60 60 7 Cd m g/l 0,4-0,3 0,1 Cr m g/l 15-7 1 Ni m g/l 40-4 0 Susp m g/l 25000 60000 54000 4000 Olja m g/l 1000-530 50 TOC mg/l 12000 20000 16000 7500 Under förutsättning att en modern miljöanpassad dagvattenhantering sker bedöms Göteborgs stads målvärden kunna nås med god marginal.

Påverkan på Hulebäcken Hulebäcken utgör ingen vattenförekomst enligt vattenförvaltningen. Då den hyser tämligen goda miljöer för öring bedöms det dock som relevant att relatera till Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder för vattenkvalitet (HVMFS 2013:19). Höga föroreningsnivåer i bäcken skulle nämligen kunna skada öringbeståndet och det skulle då inte kunna uteslutas en indirekt påverkan på fiskstatus i närliggande vattenförekomster i Mölndalsån. I Tabell 12 visas planområdets bidrag till koncentrationen av föroreningar i Hulebäcken före och efter planerad förändring av markanvändning. Rening av dagvattnet i krossdiken har antagits ske. Tabell 12. Planområdets bidrag till koncentrationen av föroreningar i Hulebäcken före och efter planerad förändring av markanvändning (observera att gränsvärdena enl HVMFS 2013:19 för koppar, bly, nickel gäller biotillgänglig halt medan beräknade värden är total halt, dvs en överskattning) Parameter HVMFS MKN Bidrag Bidrag Enhet 2013:19 Fiskvatten före efter Förändring P µg/l 22 0,537 0,215-0,322 Pb µg/l 1,2 0,039 0,003-0,036 Cu µg/l 0,5 40 0,090 0,012-0,078 Zn µg/l 5,5 1000 0,239 0,028-0,211 Cd µg/l 0,08-0,25 0,001 0,000-0,001 Cr µg/l 3,4 0,029 0,004-0,025 Ni µg/l 4 0,015 0,002-0,014 Susp µg/l 25000 212 17-195 Med en genomtänkt dagvattenhantering bedöms förutsättningarna finnas för att undvika försämring av vattenkvaliteten i Hulebäcken. Det bedöms till och med finnas förutsättningar för viss förbättring. Avseenden fosfor, är värdet under HVMFS 2013:19 beräknat utifrån att den ekologiska kvoten ska vara >0,5 för att nå god status. Av bidragsberäkningarna att döma är inte fosfor från planområdet något problem. Fosforutsläppen har beräknats minska och därmed är det tydliggjort att ingen försämring sker med avseende på detta näringsämne. Beräknat årsmedelflöde från planområdet efter exploatering som belastar Hulebäcken utgör ca 0,4 % av Hulebäckens medelvattenföring. Den lilla andelen som planområdets tillflöde utgör av Hulebäckens flöde, är tillsammans med en förbättrad dagvattenhantering, en viktig orsak till att påverkan på vattenmiljön blir mycket liten. Med en väl genomtänkt dagvattenhantering finns förutsättningar för att undvika långsiktig negativ påverkan på bottenfaunan och fisk, såsom öring. Under byggfasen kan dock viss tillfällig negativ påverkan ske. Förslag till skadeförebyggande åtgärder finns i tidigare nämnt PM om öringbiotoper i Hulebäcken. Bland annat föreslås en grön skyddszon för att minimera den hydromorfologiska påverkan på Hulebäcken. Dessutom föreslås utläggning av lekgrus som viss kompensation för byggets totala påverkan på bäcken.

Påverkan på vattenförekomsten Mölndalsån mellan Rådasjön och Landvettersjön Såsom nämnts i kapitel 2.6.3 är miljökvalitetsnormerna för den särskilt berörda vattenförekomsten god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och PBDE samt god ekologisk status 2021. I Tabell 13 nedan följer beräkningar av planområdets bidrag till koncentrationen av föroreningar i berörd del av Mölndalsån före och efter planerad förändring av markanvändningen. Rening av dagvattnet i krossdiken har antagits ske. Tabell 13. Planområdets bidrag till koncentrationen av föroreningar i vattenförekomsten Mölndalsån-mellan Rådasjön och Landvettersjön före och efter planerad förändring av markanvändning (observera att gränsvärdena enligt HVMFS 2013:19 för koppar, bly, nickel gäller biotillgänglig del medan beräknade värden är total halt, dvs en överskattning) Parameter HVMFS MKN Mölndals-Bidrag Enhet 2013:19 Fiskvatten ån 2017 före Bidrag efter Förändring P µg/l 22 11 0,021 0,008-0,013 Pb µg/l 1,2 0,002 0,000-0,002 Cu µg/l 0,5 40 0,004 0,000-0,004 Zn µg/l 5,5 1000 0,009 0,001-0,008 Cd µg/l 0,08-0,25 0,000 0,000 0,000 Cr µg/l 3,4 0,001 0,000-0,001 Ni µg/l 4 0,001 0,000-0,001 Susp µg/l 25000 8 1-7 Planerad förändring i planområdet bedöms, baserat på utförda haltberäkningar, inte medföra någon risk för att miljökvalitetsnormerna inte ska kunna följas. Avseende fosfor, är värdet under HVMFS 2013:19 beräknat utifrån att den ekologiska kvoten ska vara >0,5 för att nå god status. Av bidragsberäkningarna att döma så är därför inte fosfor från planområdet något problem. Fosforutsläppen kommer att minska och därmed är det tydliggjort att ingen försämring sker med avseende på detta näringsämne.

3.4 Föreslagen framtida dagvattenhantering Förslag till lösning för framtida dagvattenhantering baseras på ovan beskrivna behov av rening och fördröjning. För kvartersmark har endast översiktliga exempel för att erhålla tillräcklig rening och utjämning tagits fram eftersom det är upp till respektive exploatör att ta fram de anläggningar som skall anläggas. För allmän platsmark ges dock ett mer detaljerat förslag. 3.4.1 Kvartersmark I Tabell 14 sammanfattas ovan beskrivna behov av rening och fördröjning som baserats på planförslaget. Tabell 14. I tabellen sammanfattas erforderlig fördröjningsvolym per kvarter. Volymen som anges till vänster i mittenkolumnen avser den totala volym makadam som krävs om fördröjningen sker i en makadamfylld anläggning. Den högra siffran i mittenkolumnen avser erforderlig utjämningsvolym om kassetter eller öppna dagvattenlösningar anläggs. Volymerna är desamma som presenterats i Tabell 6. I den högra kolumnen visas exempel på reningsanläggningar med tillräcklig schablonmässig reningseffekt för att halten föroreningar i utgående dagvatten från delområdet skall ligga under målvärdet eller riktvärdet som tidigare redovisats i Tabell 8. Delområde Utjämningsbehov i m 3 (makadam / kassett el. öppen anläggn.) Erforderlig reningsanläggning enligt metodik i Tabell 2* 1 30 / 10 2 55 / 20 3 120 / 40 Biofilter, krossdike, magasin med filter 4 30 / 10 5 75 / 25 *Anläggningarna ligger i kategorin rening i enlighet Tabell 2 Dagvattenanläggningarna på kvartersmark bör ges bräddmöjlighet till det kommunala dagvattennätet. Befintliga ledningar som hamnar i konflikt med ny bebyggelse bör om nödvändigt läggas om och de gamla ledningarna proppas eller rivas. Som ett komplement till föreslagna dagvattenanläggningar kan takdagvatten samlas upp och användas för bevattning. På så sätt minskas belastningen på dagvattenanläggningarna samtidigt som förbrukningen av dricksvatten kan minskas.

Dränering från husgrund Om dräneringsledningar förläggs under grundvattennivån sker en lokal sänkning av grundvattenytan. Hur stor avsänkningens utbredning i sidled blir beror på den hydrauliska konduktiviteten i jordmaterialet och kan inte bedömas inom omfattningen av denna utredning. Avsänkning av grundvattenytan är tillståndspliktigt enligt Miljöbalkens kapitel 11 om det inte är uppenbart att vattenverksamheten varken påverkar allmänna eller enskilda intressen genom ändring av vattenförhållandena. Dränering av grundvatten innebär också är en ökad och onödig belastning på dagvattennätet och är inte att rekommendera. Följaktligen bör inte underjordiska konstruktioner byggas så att grundvatten måste dräneras bort i bruksskedet. Istället förordas att byggnaderna vars grundläggning riskerar att hamna under grundvattenytan utförs med tät vattentätkonstruktion. Underjordiska parkeringsgarage På grund av det utsatta läget med risk för översvämning från Mölndalsån/Massetjärn har Härryda kommun beslutat att ev. underjordiska parkeringsgarage inte ska ha några brunnar. Istället skall underjordiska garage utformas med pumpgrop som slamsugs vid behov. Det kan till exempel vara vid spolning av garaget eller då trafikdagvatten rinner av bilarna. Underjordiska garage skall utformas med vattentäta konstruktioner. Anläggning av underjordiska garage under asfaltsytor och tak får ingen inverkan på erforderlig magasinsvolym för dagvatten. Dagvattnet kan inte heller utan byggnation av garage infiltrera ner i marken på grund av att ytan är hårdgjord. Förläggs däremot ett underjordiskt garage under en gräsyta kan dagvattnet inte infiltrera i underliggande jordlager, eftersom garagets konstruktion hindrar vattnet. Som kompensationsåtgärd vid ett sådant scenario kan dagvattenfördröjande åtgärder förläggas ytligt ovanpå garaget och förses med en utloppsledning/dike. Alternativt kan dagvattnet ledas vidare till en anläggning som är förlagd bredvid garaget.

Fördröjning under mark Krossdiken, eller makadamdike, är exempel på en anläggning som placeras nära markytan och överbyggas med exempelvis en gräsyta. Genom att strypa eller reglera utloppet från dikena kan en fördröjning uppnås innan utsläpp till recipient eller befintligt ledningsnät. Fördelen med dessa diken är att de kan förläggas under eller i anslutning till exempel vägar och parkeringsplatser. Om dagvattnet tillåts infiltrera ner i makadamdiket förbättras anläggningens reningseffekt. Vid beräkning av erforderlig total volym för ett makadamfyllt magasin/dike bedöms vanligen utrymmet kunna fyllas med 30 % vatten, resterande 70 % utgörs av makadam. Eftersom grundvattennivån i området är relativt hög (mellan ca 0,3 och 1,85 m under markytan beroende på del av området) bör makadammagasin/makadamdiken placeras så högt som möjligt. Om magasinen/dikena placeras på ett sådant djup att det finns risk för inläckage av grundvatten bör magasinen/dikena tätas. Biofilter Definitionsmässigt är biofilter en vegetationsbeklädd markbädd med fördröjnings- och översvämningszon för infiltrering och behandling av dagvatten (se Figur 10). Biofilter utformas med inlopp, fördröjningszon, erosionsskydd, växtjord, bräddavlopp och någon form av avvattnande system. Biofiltrens huvudsakliga funktion är infiltration. Det är därför av stor vikt att jordlager utformas dels för god infiltration och dels för vattenhållande förmåga som möjliggör god växtlighet. Figur 10. Exempel på utformning av biofilter.

Sedumtak/grönt tak För att minska avrinningen från tillkommande takytor kan dessa förses med sedumtak, se exempel i Figur 11. Om sedumtak anläggs kan mindre regn fördröjas, vilket leder till att årsavrinning från takytorna minskar. Sedumtak har också en renande effekt på dagvattnet för främst metaller. Dock kan gröna tak bidra till tillskott av till exempel fosfor. Figur 11 Exempel på grönt tak (foto: Sweco) 3.4.2 Allmän platsmark Delområde 6 I princip hela delområde 6 utgörs i dagsläget av asfaltsytor, med undantag för Hulebäcken och dess närmsta omgivning och kommer enligt detaljplanen också i fortsättningen att göra det. Därför bedöms makadamdiken som anläggs under eller i anslutning till vägytorna vara lämpliga för att minska avrinningen från området, samt för att rena dagvatten från föroreningar. Dagvatten förslås avrinna ytledes ner i makadamdikena och sedan avledas via dikena till Hulebäcken. Dräneringsledningar föreslås anläggas i botten av dikena. Det är dock viktigt att dikena har en svag lutning så att dagvattnet hinner infiltrera genom makadamfyllningen. Baserat på planförslaget uppgår erforderlig makadamvolym för delområdet till ca 820 m 3. I Bilaga 2 har ytor om ca 1060 m 2 markerats vid vägar, gång- och cykelväg och parkeringsytor. Med denna yta kan makadammagasin om ca 1 m djup förläggas och erforderlig utjämningsvolym uppnås. Makadamdikena placeras ut utmed vägarna för att möjliggöra att så mycket vatten som möjligt skall kunna avrinna till makadamdikena. Parallellt med dikena i Idrottsvägen, Gärdesvägen och Bäckvägen föreslås anläggning av dagvattenledningar. Syftet med ledningarna är att ta emot eventuellt bräddflöde från anläggningarna på kvartersmark. Utloppsledningarna i Hulebäcken föreslås utföras med bakvattenstopp för att undvika att vatten från Hulebäcken går bakvägen in i systemet. Ett förslag på vattengångshöjd för utsläpp i Hulebäcken söder om Idrottsvägen har tagits fram och uppgår till + 50,2 m. I avsnitt 3.5 beskrivs närmre hur utloppshöjden tagits fram.