DAGVATTENUTREDNING FÖR PLANOMRÅDET VID IDROTTSVÄGEN/BÄCKVÄGEN I CENTRALA MÖLNLYCKE

Transkript

1 HÄRRYDA KOMMUN Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER FÖR PLANOMRÅDET VID IDROTTSVÄGEN/BÄCKVÄGEN I CENTRALA MÖLNLYCKE SWECO GÖTEBORG ANN JANSSON ANNAMARIA HAAG LISA EKSTRÖM JOHANNA HULTHÉN KVALITETSGRANSKAD AV OVE NORDMARK

2 Sammanfattning Med anledning av planerad ombyggnation av områdena kring Idrottsvägen och Bäckvägen i centrala Mölnlycke har Sweco utfört en dagvattenutredning för att ta fram förslag på hur dagvatten kan omhändertas i framtiden. Befintlig bebyggelse innefattar bland annat flerfamiljshus, vägar, parkeringsytor och grönområden. Detaljplanen omfattar uppförande av flerbostadshus och en förskola, samt öppna torgytor och promenadstråk. Det planeras också för restaurangverksamhet och butiker. Den befintliga dagvattenhanteringen sker via rännstensbrunnar till konventionella dagvattenledningssystem, samt via ytledes avrinning, till recipienten Hulebäcken, som korsar planområdet i nord-sydlig riktning. Med hänsyn till befintliga förhållanden, samt utifrån planområdets framtida användning, har området delats in i fem delområden. Hårdgörningsgraden i hela området är i dagsläget relativt hög och totalt kan avrinningen från området uppgå till ca 455 l/s vid nederbörd med återkomsttiden 20 år och 10 minuters varaktighet. Beräknad utjämningsvolym har enligt riktlinjer från Härryda kommun baserats på att befintlig avrinning vid ett 20-årsregn utgör en begränsning för utflödet till recipienten. Detta innebär att ca 115 m 3 magasinsvolym behöver anordnas för utjämningsändamål inom planområdet. Med hjälp av sedumtak kan det totala utjämningsbehovet minskas till ca 90 m 3. För att ta fram lämpligt reningskrav för kvartersmark och allmän platsmark har föroreningsberäkningar utförts på fem delområden med befintlig och framtida markanvändning. Dessutom har Kretslopp och vattens metodik Reningskrav för dagvatten använts som stöd för föreslagna reningskrav. Rekommenderat reningskrav för kvartersmark och allmän platsmark visade sig bli densamma; enklare rening. Enklare rening innebär avskiljning av partiklar, företrädesvis översilning genom växtlighet eller fördröjning. Exempel på åtgärder som uppfyller kravet på enklare rening är översilning och gräsdike, brunnsfilter eller olika typer av magasin med väl dimensionerande sandfång och driftmöjligheter. Genom att anlägga något av ovan listade dagvattenreningsanläggningar kan också kravet på dagvattenfördröjning uppnås. För allmän platsmark föreslås dagvattnet ledas till makadammagasin förlagda under parkeringsytor och gång- och cykelvägar. På grund av utfyllnad med makadam behöver dessa magasin uppgå till totalt ca 183 m 3. Magasinen bör tätas för att undvika att de fylls med grundvatten. Dagvattnet bör passera sandfång för att erhålla godtagbar rening innan det når magasinen. Även för kvartersmark är de enklare reningsåtgärderna som listats ovan tillräckliga för att uppnå uppsatta krav gällande rening och fördröjning. Hulebäcken utgör recipient för dagvattnet även efter exploatering. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Sverige Telefon Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Jonatan Larsson Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) jonatan.larsson@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Orientering 1 2 Befintlig dagvattenhantering Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Befintliga dagvattenflöden Föroreningar i dagvatten Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten Metod StormTac Befintlig föroreningsbelastning Befintlig ytvattenavrinning 13 3 Framtida dagvattenhantering Flödesberäkningar Erforderliga magasinsvolymer Föroreningsbelastning och reningsbehov Reningskrav och reningseffekter Kvartersmark Allmän platsmark Föreslagen framtida dagvattenhantering Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Höjdsättning av planområdet 26 Bilagor Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Föreslagen dagvattenhantering Bilaga 3 Framtida föroreningsbelastning med konventionella tak utan reningsåtgärder

4

5 1 Orientering På uppdrag av Härryda kommun har Sweco tagit fram föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för området kring Bäckgatan och Idrottsvägen i centrala Mölnlycke. Planområdet omfattar knappt 3 ha och dess läge framgår översiktligt av Figur 1. Planområdet innefattar flera befintliga byggnader, gräsytor, samt väg- och parkeringsytor. Från norr till söder genomkorsas området av Hulebäcken som söder om planområdet är kulverterad innan dess utlopp i Mölndalsån. Parkeringsytorna finns i södra delen av området och nyttjas av Hulebäcksgymnasiet, beläget söder om planområdet. Östra delen omfattas av en stor gräsyta, samt asfaltsytor och två byggnader som nyttjas av idrottsplatsens användare. Idrottsplatsen ligger dock utanför planområdet. Figur 1. Översiktskarta över planområdet (karta från hitta.se). Planområdet markerat med rödstreckad linje.

6 Ytorna i planområdet står inför nyexploatering och i planen ingår bland annat flerfamiljshus med utrymme för butiker och restauranger i markplan, samt en förskola. Syftet med planen är också att binda ihop området kring Råda torg med området vid Idrottsvägen och Bäckvägen. Därför planeras för bredare gatuytor med utrymme för planteringar i kombination med parkeringsutrymmen. Se Figur 2 för översikt. Figur 2. Planförslaget. (Bild från Härryda kommuns hemsida)

7 2 Befintlig dagvattenhantering Planområdet ligger i centrala Mölnlycke och är bebyggt sedan tidigare. Befintliga dagvattenledningar inom, och i anslutning till, planområdet redovisas i Bilaga 1. Av bilagan framgår att dagvattenledningar från ytor uppströms planområdet korsar planområdet och mynnar ut i Hulebäcken som belastas av ett relativt stort avrinningsområde. Planområdet lutar generellt ner mot Hulebäcken, som korsar området från norr till söder. Områdets marknivåer varierar mellan ca +51 m och +54 m. En geoteknisk undersökning av planområdet utfördes av ÅF i februari Undersökningen visade att marken består av ca 1 m mulljord, sand och grus. Därefter följer ett ca 1-3 m tjock torrskorpelager av silt eller lera. Hydrogeologiska förhållanden har undersökts i samband med skruvprovtagning i den geotekniska undersökningen och visar att grundvattennivån kan variera mellan ca 1,2 och 1,85 m under markytan. Utifrån dessa förutsättningar bedöms infiltrationsmöjligheterna av dagvatten vara begränsade inom planområdet. Med avseende på framtida exploatering och befintliga markförhållanden har planområdet delats in i fem delområden, delområde 1 5 (se översikt i Bilaga 1). Ett platsbesök gjordes i samband med startmötet den 17 juni 2016 och utifrån observationer vid detta besök beskrivs kortfattat respektive delområde under rubrikerna nedan. 2.1 Delområde 1 Delområdet utgörs av en byggnad, samt en asfalterad parkeringsyta på den östra sidan om byggnaden (se Figur 3). Asfaltsytan sluttar svagt ner mot Hulebäcken. Enligt erhållet VA-underlag passerar en dagvattenledning nordväst om byggnaden och mynnar i bäcken. Byggnaden har stuprör på utsidan av fasaden och ner i marken. Sannolikt avleds takvattnet via dessa till dagvattenledningen. Figur 3. Bild tagen från söder över delområde 1.

8 2.2 Delområde 2 Området utgörs huvudsakligen av en förskola med tillhörande gårdsyta (se Figur 4). Gårdsytan sluttar åt söder och är till stor del hårdgjord men inkluderar också sandlådor, samt gräsytor. Takvattnet från byggnaden leds till dagvattenledning men liksom för fastigheten i delområde 1, är det inte helt tydligt hur fastigheten är ansluten till det kommunala dagvattennätet. Sannolikt är dock fastigheten ansluten till dagvattenledningen som korsar området från öster till väster. Ledningen mynnar sedan ut i Hulebäcken. Figur 4. Bild tagen från norr över delområde 2 (Bild från google maps street view)

9 2.3 Delområde 3 Stora parkeringsytor med avskärande gräsytor och alléer utgör merparten av delområdets yta. I delområdet finns också en byggnad, som tidigare använts för förskoleverksamhet, med omgivande skolgård (se Figur 5). Delområdet sluttar svagt åt öster mot Hulebäcken. Asfaltsytorna avvattnas via rännstensbrunnar till dagvattenledning (BTG 225 mm) som mynnar i den södra delen av Hulebäcken. Byggnadens takvatten avleds till dagvattenledning. Figur 5. Till vänster: Parkeringsyta med avskärande alléer. Till höger: förskolebyggnad

10 2.4 Delområde 4 I delområde 4 finns två byggnader som utnyttjas av idrottsplatsens användare (se Figur 6). Marken i anslutning till byggnaderna är hårdgjord och avvattnas via rännstensbrunnar. Takytorna avvattnas delvis till dagvattenledning och delvis till markytan via utkastare. Utmed Hulebäcken i den västra delen av delområdet, samt i öster, finns också gräsytor. Delar av området sluttar mycket svagt söderut mot Idrottsvägen (delområde 5). Delar av dagvattnet rinner därför ytledes till rännstensbrunnar i detta område. Figur 6. Byggnad och asfaltsyta i delområde Delområde 5 Området utgörs av de asfalterade vägarna Idrottsvägen, Bäckvägen och Gärdesvägen (se Figur 7-Figur 8), samt gräsytor utmed Hulebäcken. Idrottsvägen avvattnas till rännstensbrunnar men det är inte helt känt till vilken ledning brunnarna är anslutna. Strax öster om korsningen Hulebäcken/Idrottsvägen finns en lågpunkt. Både den östra och den västra delen av Idrottsvägen sluttar in mot lågpunkten. Detta visualiseras i avsnitt 2.8 Befintlig ytavrinning.

11 Figur 7. Till vänster: Idrottsvägen från korsningen av bäcken tagen åt sydväst. Till höger: bäcken tagen åt norr från Idrottsvägen. I nord-sydlig riktning genom planområdet går Bäckvägen (se Figur 8). Den norra delen av gatan sluttar åt norr och den södra åt söder. I mitten finns en hårdgjord vändzon där en gångväg åt öster binder samman Bäckvägen med Gärdesvägen. Utmed Bäckvägen i den nordöstra delen utgörs området av träd, samt vildvuxet sly och buskar. Det är här som Hulebäcken rinner in i planområdet. Bäckvägen avvattnas via rännstensbrunnar till kommunala dagvattenledningar. Den norra delen avleds till Hulebäcken, medan det södra systemet mynnar ut i Mölndalsån söder om planområdet. Figur 8. Bäckvägen. Bild tagen från söder. Gärdesvägen, som ligger norr om förskolan i delområde 2, sluttar åt väster ner mot Hulebäcken. Dagvatten från vägen avleds ytledes till bäcken.

12 2.6 Befintliga dagvattenflöden Avrinningen (Q) från planområdet har beräknats med hjälp av rationella metoden. Då multipliceras regnets intensitet (I) med arean på området (A) samt med dess avrinningskoefficient (φ). Q = I A φ Vilken intensitet det dimensionerande regnet har styrs av rinntiden och av dess återkomsttid. Enligt riktlinjer från Härryda kommun har befintliga dagvattenflöden beräknats för ett regn med 20 års återkomsttid. Rinntiden har bedömts till 10 minuter. I enlighet med Svenskt Vattens publikation P110 har intensiteten för ett regn med 20 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet beräknats till ca 287 l/s,ha. Avrinningskoefficienter (φ) anger hur stor del av nederbörden som rinner av från en yta. Dessa har, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P110, valts till 0,9 för takytor, 0,8 för asfalterade ytor, 0,3 för grusytor och 0,1 för gräsytor. Resultatet från beräkningarna visas i Tabell 1. Tabell 1. Beräknade befintliga flöden (rationella metoden) från avrinningsområdena visas i tabellen. Delområde Typ av yta Total area (ha) φ Deltagande yta (ha) Q vid dim. regn 20 år (l/s) Tak 0,06 0,9 0, Asfalt (parkering) 0,05 0,8 0,04 11 Gräs 0,04 0,1 0,00 1 Totalt delområde 1 0,15 0,10 28 Tak 0,03 0,9 0, Grus/sand 0,09 0,3 0,03 8 Gräs 0,02 0,1 0,00 1 Totalt delområde 2 0,14 0,06 16 Tak 0,10 0,9 0, Asfalt (GC-väg, parkering) 0,41 0,8 0,33 95 Grus/sand 0,13 0,3 0,04 11 Gräs 0,13 0,1 0,01 4 Totalt delområde 3 0,76 0, Tak 0,06 0,9 0, Asfalt (GC-väg) 0,10 0,8 0,08 23 Gräs 0,30 0,1 0,03 9 Totalt delområde 4 0,46 0,16 47 Tak 0,01 0,9 0, Asfalt (GC-väg, väg) 0,92 0,8 0, Gräs 0,50 0,1 0,05 14 Totalt delområde 5 1,43 0, Totalt planområdet 2,94 1,98 455

13 2.7 Föroreningar i dagvatten Dagvattnet från planområdet, liksom dagvattnet från stora delar av centrala Härryda, leds till Massetjärn och Mölndalsån. Mölndalsån passerar sedan Rådasjön och Stensjön mot Göta älv. Slutlig recipient för dagvattnet från Mölnlycke är Kattegatt. Rådasjön, strax väster om Mölnlycke är dricksvattentäkt för Mölndals kommun och även reservvattentäkt för Göteborgs kommun. Det är därmed särskilt viktigt att denna skyddas mot föroreningar. Det finns i dagsläget ingen känd rening av dagvatten inom planområdet. Härryda kommun har en antagen dagvattenpolicy från I policyn beskrivs inriktningen för hantering av dag- och dräneringsvatten. Som komplement till policyn utvecklade kommunen en dagvattenstrategi år I strategin beskrivs betydelsen av att minska föroreningsbelastningen på recipient, och det mest långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva är att begränsa föroreningarna till dagvattnet redan vid källan. Reningsbehovet av dagvatten skall bedömas i varje enskilt fall och utifrån föroreningsinnehåll, recipientens totala belastning, dess behov av vatten, dess känslighet för tillskott av föroreningar samt dess skyddsvärde. I dagvattenstrategin beskrivs att en bedömning av åtgärder kan göras genom att klassificera dagvattnet utifrån dess föroreningsinnehåll. Föroreningshalter för olika områdestyper har tagits fram med hjälp av dagvattenmodellen StormTac. Genom att jämföra föroreningsinnehåll i form av årsmedelhalter med riktvärden framtagna i Stockholms Län 2009 (Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp) kan klassificeringen av områdestyper göras. Denna metodik för reningskrav är lik den som är framtagen av Kretslopp och Vatten i Göteborgs Stad 2016 (Reningskrav för dagvatten 1 ). Metodikerna skiljer sig något åt då reningskrav enligt Kretslopp och Vatten också beror på vilken recipient dagvattnet leds ut i. Rekommenderat är att allmän platsmark och kvartersmark separeras i utredningar av reningskrav. Matrisen för typ av rening presenteras i Tabell 2. Tabell 2 Matris för dagvattenrening i Kretslopp och vattens dokument Reningskrav för dagvatten (Kretslopp och vatten, ). Den avvattnade ytan är indelad i tre kategorier; hårt belastad yta, medelbelastad yta och mindre belastad yta. Kategorierna är bestämda på samma sätt som för dagvattenstrategin i Härrydas kommun men med uppdaterade värden från StormTac. Recipienter i Göteborgs kommun är klassade enligt tre klasser; mycket känslig, känslig och mindre känslig. Önskemål från Härryda kommun är att metodiken från Kretslopp och Vatten tillämpas i denna utredning. Recipienter utanför Göteborgs kommun är dock inte klassade, men Härryda kommun har klassat recipienten Mölndalsån som känslig (december 2016). 1 Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad

14 Som komplement till reningskrav enligt matrisen i Tabell 2 skall en föroreningsberäkning göras för området. Resultatet skall jämföras med riktvärden/målvärden satta i Göteborgs stad presenterade i kapitel Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten Riktlinjer och riktvärden för förorenat dagvatten är framtaget av Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun år 2013 och har till syfte att skydda vattendragen och dess organismer, verka för god vattenstatus samt minimera risken att påverka människors hälsa. Riktvärdena för föroreningshalter gäller vid verksamhetens utsläppspunkt till dagvattensystem, dike eller direkt i recipient. Riktvärdena är ett kommunikationsverktyg och gäller i Göteborg först när Miljöförvaltningen beslutat om dem i det enskilda fallet. I de fall riktvärdena inte kan följas är det upp till verksamhetsutövaren att göra en platsspecifik bedömning. I den skall en skälighetsavvägning göras utifrån vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. Framtagna riktvärden är gjorda för de ämnen som är vanligast förekommande från verksamheter och processer, framförallt tungmetaller och olja. Till grund för denna utvärdering är främst miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och fisk- och musselvatten, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag samt bakgrundsdata till riktvärden för förorenad mark. Understiger föroreningshalterna riktvärdena kan ett utsläpp normalt accepteras även till en känslig recipient. Som tillägg till Miljöförvaltningens riktvärden har Kretslopp och Vatten år 2016 tagit fram målvärden som skall kunna användas för känsliga och mindre känsliga recipienter (ej mycket känslig recipient). För att kunna avgöra vilka reningsmetoder som är skäliga beroende på recipientens känslighet behövde riktvärdena från Miljöförvaltningen kompletteras, därmed framtagandet av målvärdena. I Kretslopp och Vattens studie har det visats att mindre känsliga recipienter klarar den dubbla koncentrationen för ämnena; fosfor, kväve, koppar, zink, suspenderad substans och TOC. Detta resonemang stämmer väl överens med Stockholms riktvärden för utsläpp i dagvatten (2009). I Stockholm har riktvärden tagits fram beroende på recipientens storlek och utsläppets karaktär (utsläpp direkt till recipient eller i ett delområde). Studerade ämnen i denna utredning är fosfor, kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel, suspenderad substans och TOC, vilka omnämns i Härryda kommuns dagvattenstrategi. I Tabell 3 presenteras generella riktvärden och målvärden för studerade ämnen.

15 Tabell 3 Riktvärden, framtagna av Miljöförvaltningen, samt målvärden framtagna av Kretslopp och vatten i Göteborgs kommun för föroreningshalter i dagvatten. Ämne/parameter Riktvärden i utsläppspunkt (μg/l)* Målvärden i utsläppspunkt (μg/l)** Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) 14 - Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) 0,4 - Krom (Cr) 15 - Nickel (Ni) 40 - Suspenderad Substans (SS) TOC * Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten, Miljöförvaltningen ** Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten Mölndalsån har i samband med utredningen klassats som en känslig recipient vilket innebär att föroreningshalterna från allmän platsmark och kvartersmark inom studerat område bör jämföras med målvärdena framtagna av Kretslopp och Vatten. För de ämnen där inga målvärden är framtagna görs jämförelse istället med riktvärdena. Detta resonemang resulterar i att årsmedelhalterna för fosfor, kväve, koppar, zink, suspenderad substans och TOC jämförs med målvärdena och att bly, kadmium, krom och nickel jämförs med riktvärdena Metod StormTac Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (v16.4.1) har använts för att beräkna föroreningsbelastning från planområdet. Föroreningsbelastningen baseras på ett flertal studier för olika typer av markanvändningsområden där flödesproportionella föroreningsmätningar genomförts. Föroreningsbelastningen har beräknats för planområdet i befintlig och framtida situation för fem delområden, 1-5. Delområdena 1-4 utgör kvartersmark och delområde 5 allmän platsmark.

16 2.7.3 Befintlig föroreningsbelastning Den befintliga föroreningsbelastningen har uppskattats för de fem delområdena med modellen StormTac Web (v16.4.1) och presenteras i Tabell 4. Som tidigare nämnt utgörs fyra delområden (1-4) av kvartersmark och ett delområde (5) av allmän platsmark. Delområde 1-4 består av markanvändningarna; tak, gång- och cykelväg, parkering, grus och gräs. Delområde 5 består av markanvändningarna; tak, gång- och cykelväg, gräs och väg. Föroreningsbelastning presenteras som årsmedelhalter (µg/l) och årlig mängd (kg/år). Tabell 4. Årsmedelhalter och årlig mängd av föroreningar för de fem delområdena med befintlig markanvändning. Delområde Ämne Belastning Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Suspenderad Substans (SS) TOC [µg/l] [kg/år] 0,09 0,04 0,5 0,3 1,2 [µg/l] [kg/år] 1,4 1,2 6,8 3,2 17 [µg/l] ,6 3,4 [kg/år] 0,01 0,002 0,08 0,006 0,03 [µg/l] 19 8, [kg/år] 0,02 0,007 0,1 0,03 0,2 [µg/l] [kg/år] 0,07 0,02 0,4 0,05 0,3 [µg/l] 0,5 0,3 0,4 0,3 0,3 [kg/år] 0,0005 0,0002 0,002 0,0007 0,002 [µg/l] 7,5 1,8 8,9 3,8 6 [kg/år] 0,007 0,001 0,05 0,008 0,05 [µg/l] 3,7 2 3,3 2,8 3,6 [kg/år] 0,004 0,002 0,02 0,006 0,03 [µg/l] [kg/år] 64 9, [µg/l] [kg/år] 12 8,

17 2.8 Befintlig ytvattenavrinning Parallellt med denna utredning arbetar Sweco på uppdrag av Härryda kommun med att ta fram en ytavrinningskartering över de centrala delarna av Mölnlycke. Ett utdrag ur utredningen visas i Figur 9 där planområdet är markerat med streckad linje. Översvämningsutbredningen och avrinningsvägarna som karterats ger en ögonblicksbild av vad som kan ske vid ett extremfall, som kan inträffa då anlagda dagvattensystem inte längre är verksamma. Figuren visar att främst området kring bäcken riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. När ytan fyllts upp följer dagvattnet den röda linjen, vilken i detta fall motsvaras av bäckfåran, genom planområdet åt sydost. Figur 9. Karteringen syftar till att hitta riskområden för översvämning orsakade av extrem nederbörd. Kartan representerar en nederbördshändelse när dagvattenförande system (ledningar, kulvertar, trummor, etc.) inte är verksamma och inte avleder något dagvatten.

18 3 Framtida dagvattenhantering Vid exploatering eller ombyggnad i ett område ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket leder till snabbare avrinningsförlopp och ökad ytavrinning. För aktuellt område medför ombyggnadsförslaget relativt stora förändringar till följd av att det planeras för breda gatustråk och tillkommande fastigheter. Med hjälp av sedumtak/gröna tak kan avrinningen minskas vilket leder till att mindre kompletteringar med utjämningsmagasin eller liknande erfordras. Föreslagen dagvattenhantering beskrivs nedan och visas översiktligt i Bilaga Flödesberäkningar Beräkning av framtida dagvattenflöden har utförts enligt Svenskt Vattens rekommendationer och precis som för beräkning av befintliga flöden har rationella metoden använts. Enligt önskemål från Härryda kommun har dimensionerande nederbörd satts till 20 år med rinntiden 10 minuter. Vid beräkning av framtida flöden och dimensionering av nya dagvattensystem tas även hänsyn till prognostiserade klimatförändringar. Numera rekommenderar Svenskt Vatten att säkerhetsfaktorn (även kallad klimatfaktor) 1,25 används, vilket betyder att framtida dimensionerande regns intensitet bedöms öka med 25 %. Intensiteten för dimensionerande 20-årsregn uppgår då till ca 359 l/s,ha. Samma ytindelning som använts vid beräkningarna av befintlig avrinning används även för beräkning av framtida dagvattenflöden. Av Tabell 5 framgår de olika ytornas storlek, deras avrinningskoefficienter, samt beräknade avrinningsflöden efter exploatering. Avrinningskoefficienterna har satts till 0,9 för tak, 0,8 för asfalt och 0,1 för gräsytor i enlighet med Svenskt Vattens P110. Innergårdarna antas efter ombyggnation utgöras av en kombination av asfalt- och gräsytor, samt delvis ligga på bjälklag, varför avrinningskoefficienten satts till 0,6. Om innegårdarna utförs med planterbara ytor kan avrinningskoefficienten sänkas. Totalt framtida flöde utan fördröjningsåtgärder (exempelvis sedumtak) är beräknat till ca 610 l/s. Skillnaden i flöde mot innan exploateringen orsakas delvis av säkerhetsfaktorn, som endast används vid beräkning av framtida flöden, men också på grund av att den deltagande ytan ökar med knappt 10 %. I Tabell 6 visas vilken avrinning som fås från planområdet om taken utgörs av sedumtak. I detta fall minskar den deltagande ytan med ca 5 % jämfört med befintligt. Avrinningsberäkningarna för sedumtaken har baserats på att ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet kan fördröjas i taket. Med hjälp av intensiteten för ett 2- respektive 20-årsregn, båda med 10 minuters varaktighet, har avrinningskoefficienten från sedumtaken beräknats till 0,53. φ = I 20 I 2 I 20 = = 0,53

19 Tabell 5. Beräknade framtida flöden (rationella metoden) från delområdena visas i tabellen. Notera att inga åtgärder för att minska dagvattenavrinningen har inkluderats. Delområde Typ av yta Total area (ha) φ Deltagande yta (ha) Q vid dim. regn 20 år (l/s) Tak 0,06 0,9 0, Asfalt (parkering) 0,05 0,8 0,04 14 Gräs 0,04 0,1 0,00 1 Totalt delområde 1 0,15 0,10 35 Tak 0,03 0,9 0, Asfalt (lokalgata) 0,03 0,8 0,02 9 Gräs 0,08 0,1 0,01 3 Totalt delområde 2 0,14 0,06 22 Tak 0,36 0,9 0, Asfalt (lokalgata, parkering) 0,16 0,8 0,13 47 Innergård på bjälklag 0,09 0,6 0,06 20 Gräs 0,14 0,1 0,01 5 Totalt delområde 3 0,76 0, Tak 0,06 0,9 0, Asfalt (parkering) 0,12 0,8 0,10 35 Gräs 0,28 0,1 0,03 10 Totalt delområde 4 0,46 0, Asfalt (parkering, GC-väg, väg) 1,00 0,8 0, Gräs 0,43 0,1 0,04 16 Totalt delområde 5 1,43 0, Totalt planområdet 2,94 1,71 612

20 Tabell 6. Beräknade framtida flöden (rationella metoden) från avrinningsområdena med sedumtak. Delområde Typ av yta Total area (ha) φ Deltagande yta (ha) Q vid dim. regn 20 år (l/s) Sedumtak 0,06 0,53 1 0, Asfalt (parkering) 0,05 0,8 0,04 14 Gräs 0,04 0,1 0,00 1 Totalt delområde 1 0,15 0,08 27 Sedumtak 0,03 0,53 1 0, Asfalt (lokalgata) 0,03 0,8 0,02 9 Gräs 0,08 0,1 0,01 3 Totalt delområde 2 0,14 0,05 18 Sedumtak 0,36 0,53 1 0, Asfalt (lokalgata, parkering) 0,16 0,8 0,13 47 Innergård på bjälklag 0,09 0,6 0,06 20 Gräs 0,14 0,1 0,01 5 Totalt delområde 3 0,76 0, Sedumtak 0,06 0,53 1 0, Asfalt (parkering) 0,12 0,8 0,10 35 Gräs 0,28 0,1 0,03 10 Totalt delområde 4 0,46 0, Asfalt (parkering, GC-väg, väg) 1,00 0,8 0, Gräs 0,43 0,1 0,04 16 Totalt delområde 5 1,43 0, Totalt planområdet 2,94 1, Beräknad avrinningskoefficient, se resonemang ovan

21 3.2 Erforderliga magasinsvolymer Fördröjning kan ske i öppna system, t.ex. i form av dammar eller under mark i form av makadam- eller rörmagasin. I aktuellt planområde finns begränsat utrymme för öppna dagvattenlösningar, varför fördröjningen huvudsakligen föreslås ske under mark. Grundvattennivån är, som tidigare nämnt, relativt hög och marken består delvis av lera, vilket innebär att möjligheten till infiltration är begränsad. Med hänsyn till om sedumtak kan användas i den utsträckning som antagits i Tabell 6 krävs ytterligare fördröjningsåtgärder i olika omfattning. I kolumn 3 i Tabell 7 visas vilken fördröjningsvolym som krävs om konventionella tak används. I kolumn 4 visas vilken volym som krävs om sedumtak används. Volymerna har beräknats med hjälp av planförslaget som visas i Bilaga 2 samt ett regn med 20 års återkomsttid och säkerhetsfaktorn 1,25. Tillåten avtappning från respektive delområde motsvarar befintlig avrinning vid ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Tabell 7. Tabellen visar erforderliga utjämningsvolymer för delområde 1-5 för ett 20-årsregn inkl. säkerhetsfaktor 1,25. Utjämningsbehov Tillåten avtappning (l/s) Erforderlig fördröjningsvolym med konventionella tak (m 3 ) Erforderlig fördröjningsvolym med sedumtak (m 3 ) Totalt inom planområdet

22 3.3 Föroreningsbelastning och reningsbehov Den framtida föroreningsbelastningen efter planerad exploatering har uppskattats för de fem delområdena med modellen StormTac Web (v16.4.1). Föroreningsbelastning har uppskattats i årsmedelhalter (µg/l) och årlig mängd (kg/år). Beräkningar har gjorts för två fall; all takyta är gröna tak, respektive all takyta är konventionella tak. Resultaten för beräkningar med gröna tak presenteras i Tabell 8 och för konventionella tak i Bilaga 3. Delområde 1-4 består av markanvändningarna; tak, gång- och cykelväg, parkering, lokalgata, innegård och gräs. Delområde 5 består av markanvändningarna; parkering, gång- och cykelväg, gräs och väg. Orangemarkerade rutor visar där framtida exploatering innebär en försämring gentemot befintlig exploatering. Det motsatta resultatet, att framtida exploatering innebär en förbättring visualiseras som blåmarkerade rutor. Sker ingen förändring är rutorna transparenta. Jämförelsen har endast gjorts för årlig mängd. Tabell 8 Beräknade årsmedelhalter [µg/l] och årlig föroreningsbelastning [kg/år] i dagvattnet (inkl. basföde) utan rening där takyta utgörs av gröna tak. Orangemarkerade rutor är ämnen där framtida exploatering innebär en försämrad situation i jämförelse med befintlig exploatering, blåmarkerade rutor är där framtida exploatering innebär en förbättrad situation och transparenta rutor innebär en oförändrad situation. Gröna tak Delområde Ämne Belastning Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Suspenderad Substans (SS) TOC [µg/l] [kg/år] 0,1 0,08 0,6 0,2 1,2 [µg/l] [kg/år] 1,3 0,9 6,9 2,6 18 [µg/l] 15 5,4 7, [kg/år] 0,01 0,003 0,03 0,03 0,05 [µg/l] [kg/år] 0,02 0,01 0,07 0,05 0,2 [µg/l] [kg/år] 0,06 0,02 0,2 0,1 0,4 [µg/l] 0,3 0,1 0,2 0,2 0,3 [kg/år] 0,0002 0, ,0007 0,0005 0,002 [µg/l] 8 1,4 3,3 7,3 6,8 [kg/år] 0,006 0,0008 0,01 0,02 0,06 [µg/l] 2,9 1,4 2,6 2,5 3,8 [kg/år] 0,002 0,0008 0,01 0,005 0,03 [µg/l] [kg/år] [µg/l] [kg/år] 12 8,

23 Tabell 8 visar att framtida situation innebär en förbättring för övervägande del av ämnena inom delområde 1-3. Bidragande orsaker till detta är sannolikt att takyta ersatts med gröna tak, samt att resterande markanvändningar bevarats till ungefär samma yta. Inom delområde 4 och 5 planeras gång- och cykelvägar och tak att ersättas med parkering, vilket höjer den årliga mängden föroreningar i dagvattnet. Uppskattade årsmedelhalter där takyta är gröna tak har jämförts med Kretslopp och vattens målvärden i Tabell 9. För de ämnen där målvärden inte finns görs jämförelsen med Miljöförvaltningens riktvärden. Samma jämförelse där takyta är konventionellt tak redovisas i Bilaga 3. Jämförelsen presenteras som ett procentuellt reningsbehov. Tabell 9 Årsmedelhalter [µg/l] utan rening för respektive delområde jämförs med målvärde/riktvärde i Göteborgs kommun och redovisas som ett reningsbehov. Rödmarkerade rutor är ämnen där ett reningsbehov identifierats och gulmarkerade rutor är där halten ligger på gränsvärdet. Ämne Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Susp. Substans (SS) TOC MV/RV [µg/l] 150 M 2500 M 14 R 22 M 60 M 0,4 R 15 R 40 R M M Delområde Halt [µg/l] Reningsbehov [%] 6 Halt [µg/l] Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 15 5,4 7, Reningsbehov [%] 7 * Halt [µg/l] Reningsbehov [%] 8 * Halt [µg/l] Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 0,3 0,1 0,2 0,2 0,3 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 8 1,4 3,3 7,3 6,8 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] 2,9 1,4 2,6 2,5 3,8 Reningsbehov [%] Halt [µg/l] Reningsbehov [%] Halt [µg/l] Reningsbehov [%] M Kretslopp och vattens målvärden ; R Miljöförvaltningens riktvärde ; * Halt på gränsvärdet De ämnen vars årsmedelhalter överstiger målvärdena/riktvärdena är fosfor (P), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn) och suspenderad substans (SS). Reningsbehovet varierar mellan 6-21% beroende på vilket ämne och delområde som studeras. För delområde 2 (kvartersmark - förskola) och delområde 5 (allmän platsmark vägar och gräsytor) har

24 inget reningsbehov identifierats vid jämförelse mot målvärden och riktvärden för föroreningar i dagvatten satta i Göteborgs kommun. Tabell 8 visar dock på att många av delområdena kommer ha en högre föroreningsbelastning än vid befintlig exploatering. För scenariot där all takyta utgörs av konventionella tak överstigs målvärdena/riktvärdena för zink (Zn), Kadmium (Cd) och suspenderad substans (SS). Reningsbehovet är något högre än för scenariot med gröna tak och varierar mellan 10-26% beroende på vilket ämne och delområde som studeras. Delområde 5 (allmän platsmark) har ingen planerad takyta varför föroreningsbelastningen är samma i scenariona. Hur allvarlig påverkan föroreningsbelastningen från ett område har beror på recipientens egenskaper och på den övriga föroreningsbelastningen. Det är missvisande att enbart fokusera på dagvattenkoncentrationer när recipientpåverkan skall studeras. Dagvatten blir mycket sällan direkt toxiskt, utan det är den totala mängden förorening (kg/år) som avgör den miljömässiga påverkan. Det blir då tydligt att delområde 5 utgör störst miljömässig påverkan (oberoende av vilket takmaterial som används) då delområdet har störst årlig mängd för alla studerade ämnen (se Tabell 8). Vid jämförelse mellan materialvalen gröna och konventionella tak blir den årliga mängden mindre eller lika för kväve, bly, koppar, zink, kadmium, krom, nickel och suspenderad substans med gröna tak. Dock blir den årliga mängden högre eller lika för fosfor och TOC med gröna tak Reningskrav och reningseffekter Reningsbehovet har studerats separat för kvartersmark (delområde 1-4) och allmän platsmark (delområde 5). Hjälpmedel för bedömning av reningsbehov är Kretslopp och vattens metodik Reningskrav för dagvatten samt föreoreningsberäkningar gjorda i StormTac. Kretslopp och vattens metodik delger reningskrav beroende på den avvattnade ytan och recipientens klassning. Årsmedelhalter (µg/l) i framtida situation har jämförts mot mål-/riktvärden i Göteborgs Stad. Jämförelsen belyser om det finns något reningsbehov och vad det procentuella reningsbehovet är. För utvärdering av den miljömässiga påverkan från dagvattenutsläpp är den årliga mängden (kg/år) föroreningar viktig Kvartersmark Jämförelsen mellan årsmedelhalter och mål-/riktvärden i Göteborgs Stad identifierar ett reningsbehov för dagvattnet från kvartersmark (se Tabell 9 och Tabell 13). Reningsbehov påvisas för ämnena fosfor, bly, koppar, zink och suspenderad substans för gröna tak och zink, kadmium och suspenderad substans för konventionella tak. Reningsbehovet varierar mellan 6-21% för gröna tak och 10-26% för konventionella tak beroende på vilket ämne och delområde som studeras. Reningseffekterna som behövs är därmed små vilket stämmer överens med Kretslopp och vattens metodik där en medelbelastad yta med dagvattenutsläpp i en känslig recipient resulterar i reningsmetoden enklare rening. Enklare rening beskrivs som avskiljning av partiklar, företrädesvis översilning genom växtlighet eller fördröjning. Förslag på reningsmetoder är översilning och gräsdike, brunnsfilter och olika typer av magasin med väl dimensionerande sandfång och driftmöjligheter. I Tabell 10 redovisas schablonmässiga reningseffekter för gräsdike och makadamfyllt

25 magasin. Schablonvärdena kommer från dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Vid jämförelse mellan identifierat reningsbehov för respektive ämne i de två fallen (grönt tak respektive konventionellt tak) med reningseffekterna i Tabell 10 är de tillräckliga för att uppnå mål-/riktvärdena i Göteborgs Stad. Tabell 10 Schablonmässiga reningseffekter för gräsdike (siffror från dike/vägdike) och makadamfyllt underjordiskt magasin (StormTac, ) Reningseffekter [%] Gräsdike (dike i StormTac) Makadamfyllt underjordiskt magasin Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Suspenderad Substans (SS) TOC källa finns inte Föreslagna reningsmetoder inom kvartersmark är de som Kretslopp och vatten föreslår för enklare rening samt att reningen innebär att mål-/riktvärdena i Göteborgs Stad uppfylls Allmän platsmark Jämförelsen mellan årsmedelhalter och mål-/riktvärden i Göteborgs Stad identifierar inte ett reningsbehov för dagvattnet från allmän platsmark (se Tabell 9 och Tabell 13). Miljömässig påverkan från dagvattenutsläpp bestäms dock oftast av den årliga mängden föroreningar, detta för att koncentrationerna i dagvatten sällan är direkt toxiska. Högsta årliga tillförsel av föroreningar sker från delområdet som utgörs av allmän platsmark varför delområdet därför har den största miljömässiga påverkan. Till detta resonemang delger Kretslopp och vattens metodik att en enklare rening behövs för området. Därför rekommenderas åtgärder enligt reningsbehovet enklare rening likt rekommendationer för kvartersmarken. Härryda kommun har som förslag att anlägga makadamfyllda underjordiska magasin för fördröjning av dagvatten inom den allmänna platsmarken. Om dessa utformas med väl dimensionerande sandfång och driftmöjligheter uppnås kraven ställda i Kretslopp och

26 vattens metodik. Om reningseffekter för makadamfyllda underjordiska magasin, presenterade i Tabell 10, appliceras på föroreningsbelastningen från allmän platsmark blir uppskattade utgående årsmedelkoncentrationer och årliga mängder enligt Tabell 11. Tabell 11 Uppskattade årsmedelhalter [µg/l] och årlig mängd [kg/år] efter rening genom makadamfyllt underjordiskt magasin. Årsmedelhalt [µg/l] Årlig mängd (kg/år) Fosfor (P) 84,5 0,8 Kväve (N) ,9 Bly (Pb) 1,3 0,01 Koppar (Cu) 6,3 0,06 Zink (Zn) 13,8 0,1 Kadmium (Cd) 0,1 0,0009 Krom (Cr) 2 0,02 Nickel (Ni) 1,7 0,02 Suspenderad Substans (SS) TOC 18000* 18000* * ingen förändring då det saknas schablonmässig reningseffekt

27 3.4 Föreslagen framtida dagvattenhantering Förslag till lösning för framtida dagvattenhantering baseras på ovan beskrivna behov av rening och fördröjning. Anläggningarna skall klara att utjämna och avleda ett regn med 20-års återkomsttid, samt rena dagvattnet för att uppfylla uppsatta målvärden/riktvärden. Som tidigare nämnts har utgående flöde från respektive delområde begränsats till befintlig avrinning vid ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. För kvartersmark har endast översiktliga exempel för att erhålla tillräcklig rening och utjämning tagits fram eftersom det är upp till respektive exploatör vilka anläggningar som skall anläggas. För allmän platsmark ges dock ett mer detaljerat förslag. Det slutgiltiga valet av lösning bör baseras på framtida höjdsättning av planområdet och dess höjdskillnad mot Hulebäcken. I följande stycken presenteras olika typer av anläggningar, samt även hur dagvatten kan tas om hand i respektive delområde. Sedumtak/grönt tak För att minska avrinningen från tillkommande takytor kan dessa förses med sedumtak, se Figur 10. Sedumtak kan ta emot och fördröja mindre regn och de kan anläggas på små och stora byggnader. Sedumtak har också en renande effekt på dagvattnet. En förutsättning för anläggning är att taket inte har en alltför kraftig lutning. Dessutom måste takkonstruktionen vara dimensionerad för att klara den extra last som ett grönt tak medför. Figur 10 Exempel på grönt tak (foto: Sweco) Utformningen av gröna tak kan variera från tunna sedummattor till metertjocka jordlager med träd och buskar. De minskar ytavrinningen genom att vegetationen tar upp, magasinerar och avdunstar nederbörden. Ett grönt tak uppbyggt av 50 mm tjock sedumvegetation kan minska årsavrinningen med ca 50 %. Fördröjningseffekten av ett grönt tak beskrivs ibland också att kunna fördröja belastningen av ett 2-årsregn. När det gröna taket är mättat ger det emellertid inte längre någon fördröjning.

28 Utjämningsbehovet för planområdet har efter önskemål från Härryda kommun beräknats både med och utan gröna tak. För delområden med stora totala takytor ger åtgärden en stor inverkan beträffande det totala fördröjningsbehovet. Erforderliga magasinsvolymer med och utan sedumtak har beskrivits i avsnitt 3.2 ovan. Fördröjning under mark Ibland kan det vara svårt att inrymma fördröjningsåtgärder ovan mark. Då kan underjordiska magasin, så som makadam-, kassett- eller rörmagasin, placeras under jord. Genom att strypa eller reglera utloppet från magasinet kan en fördröjning uppnås innan utsläpp till recipient eller befintligt ledningsnät. Fördelen med dessa magasin är att de kan förläggas under till exempel vägar och parkeringsplatser. Makadammagasin med väldimensionerade sandfång har också en renande effekt på dagvattnet. Vid beräkning av erforderlig total volym för ett makadammagasin bedöms vanligen magasinet kunna fyllas med 30 % vatten, resterande 70 % utgörs av makadam. En nackdel är åtkomsten för underhåll, samt att systemet förlorar höjd gentemot recipienten och nedströms liggande ledningssystem. Anläggningar under mark kan också begränsas av trädrötter och det utrymme som andra ledningssystem tar i anspråk. Eftersom grundvattennivån i området är relativt hög skulle ett underjordiskt magasin behöva utföras som tätt för att minska risken för problematik med inläckage. Befintlig marknivå i området uppgår till m. Dämningsgränsen i Stensjön, som också styr vattenståndet i Massetjärn, uppgår till +49,72 m med möjlig överdämning till +50,03 m. Vattenståndet i Hulebäcken är dock inte känd varför det i detta skede är svårt att bedöma på vilken höjd dagvattnet kan släppas till recipienten. Vid placering och anläggning av ett underjordiskt magasin är det viktigt att säkerställa att magasinet inte riskerar att bakdämmas och därmed fyllas med vatten från recipienten Delområde 1 På grund av byggnadens ringa takyta påverkar anläggning av ett sedumtak inte utjämningsbehovet nämnvärt. Utifrån planförslaget som legat till grund i denna utredning har fördröjningsbehovet för delområdet har beräknats till ca 3 m 3 både med och utan sedumtak. Denna volym kan exempelvis erhållas genom att anlägga ett tätat makadammagasin under parkeringsytan. Alternativt kan dagvattnet ledas ytledes till en öppen utjämningsyta med utlopp i Hulebäcken. Utflödet från utjämningsanordningen bör begränsas till ca 30 l/s vilket motsvarar befintlig avrinning från ytan vid ett 20-årsregn med 10 min varaktighet. Med hjälp av ett makadammagasin med sandfång uppnås också erforderlig dagvattenrening som beskrivits i avsnitt

29 3.4.2 Delområde 2 På grund av att befintligt planförslag endast innefattar uppförande av en byggnad ger sedumtak liten inverkan, från ca 4 till ca 3 m 3, på den totala erforderliga utjämningsvolymen. Det är möjligt att anlägga exempelvis ett botten- och sidotätat makadammagsin under en gräsyta och låta systemet få sitt utlopp i Hulebäcken. Dagvattnet kan tillåtas infiltrera ner i magasinet. Utloppet från magasinet bör strypas till att maximalt släppa 16 l/s då det motsvarar befintlig avrinning från området (20-årsregn, 10 min varaktighet) Delområde 3 Delområdet utgörs i dagsläget av parkerings- och grönytor och ska bebyggas med flerbostadshus och nya lokalgator. Delområdet innefattar också ett grönområde utmed Hulebäcken. Om sedumtak anläggs kan den erforderliga utjämningsvolymen för delområdet minskas från 38 till ca 17 m 3 baserat på detaljplanen. Möjliga fördröjnings- och reningsåtgärder är makadammagasin eller en öppen dagvattendamm som förläggs på innegårdarna. Utflödet från kvarteret bör begränsas till ca 135 l/s vilket motsvarar befintlig avrinning vid ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Det planeras också för ett underjordiskt parkeringsgarage under den södra byggnaden. På grund av det utsatta läget med risk för översvämning från Mölndalsån/Massetjärn har Härryda kommun beslutat att garaget inte ska ha några brunnar. Istället skall garaget utformas med pumpgrop som slamsugs vid behov. Det kan till exempel vara vid spolning av garaget eller då trafikdagvatten rinner av bilarna. Garaget ska utformas med vattentäta konstruktioner Delområde 4 Genom att förse byggnadens tak med sedummatta kan den erforderliga utjämningsvolymen för delområdet minskas från 13 till ca 10 m 3. Delområdet kommer att utgöras av en byggnad som används till förskoleverksamhet varför öppna dagvattenlösningar bör användas med försiktighet på grund av säkerhetsrisker för barnen. Möjligt är att anlägga ett underjordiskt makadammagasin med sandfång under parkeringsytan, och sedan släppa dagvattnet till Hulebäcken. Magasinet bör strypas till att maximalt släppa ett flöde om ca 45 l/s till Hulebäcken vilket motsvarar befintlig avrinning vid ett 20- årsregn med 10 minuters varaktighet Delområde 5 I princip hela delområdet utgörs i dagsläget av asfaltsytor och kommer enligt detaljplanen också i fortsättningen att göra det. Därför bedöms makadammagasin som anläggs under vägytorna var lämpliga för att minska avrinningen från området, samt för att rena dagvatten från föroreningar. Dagvatten förslås rinna ytledes intagsbrunnar med sandfång till magasinen och sedan avledas till Hulebäcken. Baserat på planförslaget uppgår utjämningsbehovet för delområdet till 55 m 3. Vid utfyllnad med makadam bedöms den totala volymen istället bli ca 183 m 3, baserat på 30 %

30 hålrumsvolym. I Bilaga 2 har ytor om ca 700 m 2 markerats under gång- och cykelväg och parkeringsytor. Med denna yta kan makadammagasin om ca 0,3 m djup förläggas och erforderlig utjämningsvolym uppnås. Det är viktigt att intagsbrunnar till magasinen förses med sandfång för att tillräcklig rening skall uppnås. I Bilaga 2 har magasinen placerats så nära Hulebäcken som möjligt för att möjliggöra för så mycket vatten som möjligt att avrinna till magasinen. Exakt vilken höjd som dagvattnet kan släppas till Hulebäcken på bör kontrolleras i detaljprojekteringen. I detta skede bestäms också magasinens djup för att optimera fördröjningen i förhållande till höjder på omkringliggande mark. 3.5 Höjdsättning av planområdet Höjdsättningen av området är mycket viktig med hänsyn till kraftiga skyfall som blivit allt mer vanligt förekommande. De system som anläggs för omhändertagande av dagvatten kan dock omöjligt dimensioneras för sådana skyfall. Men återkomsttiden för trycklinje i marknivå med marköversvämning som följd bör enligt Svenskt Vatten uppgå till minst 30 år för centrumbebyggelse. Vid vilken återkomsttid som marköversvämning sker inom planområdet är svårt att bedöma utan hjälp från modelleringsverktyg. När trycknivån i dagvattensystemen når marknivå och marköversvämning sker, innebär det också en avlastning av dagvattensystemet eftersom fördröjningsytor uppstår. Det finns för lite information om kapaciteten och responsen i de befintliga dagvattensystemen runt om och inom planområdet för att kunna besvara vad trycknivåerna i dessa system är vid ett visst nederbördsscenario eller för vilken återkomsttid marköversvämning fås för olika områden. Det är viktigt att det klarläggs hur vattnet rinner på ytan vid en sådan situation så att dagvattenflöden, som då ej ryms i ledningssystemet, kan avledas ytledes för att undvika skador på byggnader. Detta medför till exempel att marken alltid ska höjdsättas på ett sådant sätt att dagvatten skall kunna avrinna där det orsakar minst skada. Särskilt viktigt är att lokala lågpunkter identifieras och en riskbedömning sker av konsekvensen av att marken översvämmas vid extrem nederbörd. Ytavrinningskarteringen som har utförts för området visar att riskområdet för översvämning är området utmed Hulebäcken. Särskilt utsatt är lågområdet strax öster om Hulebäcken vid Idrottsvägen. Idrottsvägen bör därför här utgöra ett lågstråk jämfört med omgivande bebyggelse för att möjliggöra att vattnet kan rinna ytledes mot Massetjärn och därmed säkerställa att byggnaderna i detta område inte skadas om bäcken svämmar över. Det är också viktigt att dagvattnet tillåts rinna ytledes ut från innergårdarna. Särskilt viktig blir då höjdsättningen som måste skapa avrinningsvägar så att dagvattnet ytledes kan rinna bort från byggnaderna. En ytterligare aspekt att beakta vid höjdsättning är översvämningsrisken från Massetjärn och Mölndalsån. Flera åtgärder har genomförts för att minska översvämningsriskerna längs hela Mölndalsån, till exempel nybyggnad av dämme uppströms Mölnlycke Fabriker.

31 Härryda kommun har även vattendom på att genomföra kapacitetsökande åtgärder i Mölndalsån genom Mölnlycke, vilket kommer minska risker för översvämning från Massetjärn.

32

33 44 BETECKNINGAR ( ) PLANOMRÅDESGRÄNS DELOMRÅDESGRÄNS () DELOMRÅDESBETECKNING >> ( ) BEFINTLIG DAGVATTENLEDNING YTAVRINNINGSRIKTNING HULEBÄCKEN >> > LOKAL LÅGPUNKT GÄRDESOMRÅDET > > > ( ) ) ( > ( ) > > > ( ) ( ) > > ( ) > >> > > > > IDROTTSPLATS MASSETJÄRN >> HULEBÄCKS- GYMNASIET HULEBÄCKS- GYMNASIET > > RÅDA TORG ENVIRONMENT Telefon STATUS UPPDRAG DATUM ANSVARIG BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING LISA EKSTRÖM TILL DETALJPLAN SKALA IDROTTSVÄGEN - HÄRRYDA KOMMUN 1: NUMMER BILAGA 1

34 BETECKNINGAR ( ) () PLANOMRÅDESGRÄNS DELOMRÅDESGRÄNS DELOMRÅDESBETECKNING >> ( ) YTAVRINNINGSRIKTNING VID KATASTROFNEDERBÖRD BEFINTLIG DAGVATTENLEDNING >> > HULEBÄCKEN GÄRDESOMRÅDET NY BYGGNAD NY P-YTA > > > FÖRESLAGEN DAGVATTENLEDNING ( ) ) ( FÖRESLAGET GRÖNT TAK FÖRESLAGET MAKADAMMAGASIN > ( ) > > > ( ) ( ) > > ( ) > >> > > > > IDROTTSPLATS MASSETJÄRN >> HULEBÄCKS- GYMNASIET HULEBÄCKS- GYMNASIET RÅDA TORG ENVIRONMENT Telefon STATUS UPPDRAG DATUM ANSVARIG FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING LISA EKSTRÖM TILL DETALJPLAN SKALA IDROTTSVÄGEN - HÄRRYDA KOMMUN 1: NUMMER BILAGA 2

35 Bilaga 3 Framtida föroreningsbelastning utan rening med konventionella tak Den framtida föroreningsbelastningen efter planerad exploatering har uppskattats för de fem delområdena med modellen StormTac Web (v16.4.1). I denna bilaga presenteras resultaten där takyta är satt till konventionellt tak. Resultaten presenteras i Tabell 12. Uppskattade årsmedelhalter har jämförts med Kretslopp och vattens målvärden och presenteras i Tabell 13. För de ämnen där målvärden inte finns görs jämförelsen med Miljöförvaltningens riktvärden. Jämförelsen presenteras som ett reningsbehov i Tabell 13. Tabell 12 Beräknade årsmedelhalter [µg/l] och årlig föroreningsbelastning [kg/år] i dagvattnet (inkl. basföde) utan rening där takyta utgörs av konventionellt tak. Orangemarkerade rutor är ämnen där framtida exploatering innebär en försämrad situation i jämförelse med befintlig exploatering, blåmarkerade rutor är där framtida exploatering innebär en förbättrad situation och transparenta rutor innebär en oförändrad situation. Fall 2 Delområde Ämne Belastning Fosfor (P) Kväve (N) Bly (Pb) Koppar (Cu) Zink (Zn) Kadmium (Cd) Krom (Cr) Nickel (Ni) Suspenderad Substans (SS) TOC Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] 0,09 0,08 0,6 0,2 1,2 Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] 1,4 1 7,6 2,7 18 Årsmedelhalter [µg/l] 12 5,2 6, Årlig mängd [kg/år] 0,01 0,004 0,03 0,03 0,05 Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] 0,02 0,01 0,08 0,05 0,2 Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] 0,07 0,03 0,2 0,2 0,4 Årsmedelhalter [µg/l] 0,5 0,4 0,5 0,4 0,3 Årlig mängd [kg/år] 0,0005 0,0003 0,003 0,0008 0,002 Årsmedelhalter [µg/l] 7,5 2,1 3,9 7,1 6,8 Årlig mängd [kg/år] 0,007 0,002 0,02 0,02 0,06 Årsmedelhalter [µg/l] 3,7 2,2 3,7 2,9 3,8 Årlig mängd [kg/år] 0,004 0,002 0,02 0,007 0,03 Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] Årsmedelhalter [µg/l] Årlig mängd [kg/år] 12 7,