VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1285-50-001 Anlaggningsnamn: Ellinge Avloppsreningsverk Posnummer: 24138 Or: ESLÖV Besöksadress för anl.: Ellingevägen 32 Fasighesbeeckningar: Ellinge 36:3 Kommun: Eslöv Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: 40.10 (Gas- och väskeformiga bränslen) Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: 5.(f) (Anläggningar för rening av avloppsvaen från äbebyggelse) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Länssyrelse Miljöledningssysem: ISO 14001. REVAQ cerrifika. ISO 9001. Koordinaer: 6187483 393578 Länk ill anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:2017-03-31 13:53:08 Version:1 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Ellinge Avloppsreningsverk(1285-50-001) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Michael Efernamn: Kjellberg Telefonnummer: 040-635 06 09 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: michael.kjellberg@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efernamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö Inlämnad:2017-03-31 13:53:08 Version:1 2 / 2
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner... 10 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 11 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 16 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 16 EGENKONTROLL... 16 Verksamhesledningssysem... 16 REVAQ... 16 Sysemaisk brandskyddsarbee... 17 Cenral krisledning... 17 Usläppskonroll och drifkonroll... 17 Funkion hos mäurusning... 18 Drif- och underhållsysem... 18 Riskvärdering... 18 GÄLLANDE BESLUT... 19 TILLSTÅNDSBESLUT... 19 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 19 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 19 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 19 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 20 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 22 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 23 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 24 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 25 REGN... 25 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 25 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 25 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 27 UTSLÄPP TILL VATTEN... 27 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 29 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 30 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 30 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 30 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 31 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 32 Fällningskemikalier... 32 Köldmedia... 32
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 6 ENERGIANVÄNDNING... 32 HANTERING AV AVFALL... 34 LUKT... 34 BULLERMÄTNING... 35 PERIODISK UNDERSÖKNING... 35 RECIPIENTKONTROLL... 35 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 36 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 36 Ledningsnä... 36 Avloppsreningsverk... 36 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 37 Ledningsnä... 37 Avloppsreningsverk... 37 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 37 Ledningsnä... 37 Avloppsreningsverk... 38 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 38 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 39 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 39 UPPSTRÖMSARBETE... 39 Ansluna verksamheer... 39 Allmänheen... 40 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 41
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 7 Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Ellinge avloppsreningsverk avseende 2016. Ellinge avloppsreningsverk ligger i södra Eslöv och är de sörsa av oal åa reningsverk i kommunen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 8 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD är en regional organisaion i sydväsra Skåne som levererar frisk dricksvaen och renar avloppsvaen å mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 350 ansällda. VA SYD är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA verksamheer och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheen. Organisaionen ugår från re huvudprocesser, A illhandahålla dricksvaen, A a hand om avloppsvaen och A a hand om hushållsavfall och preseneras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Ellinge avloppsreningsverk är Länssyrelsen i Skåne.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 9 Uppagningsområde Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk ugörs av äorerna Eslöv, Gullarp, Ösra Asmundorp, Sabbarp, Väsra Srö, Kungshul, Marieholm och Örofa, se figur 2. Figur 2. Uppagningsområde för Ellinge avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Ellinge avloppsreningsverks verksamhesområde ugörs av ca 1 000 ha. Ungefär 17 % besår av kombinera avloppsledningsnä och reserande är duplikasysem, se abell 1. Den oala spillvaenförande ledningslängden är 160 km varav 29 km är ryckledningar. Ledningarna ransporerar avloppsvaen från cirka 20 000 personer. Under 2016 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 10 Tabell 1. Avloppssysem inom Eslövs avloppsområde Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha (Kombinera avloppssysem sam Icke verksam duplikasysem) Spillvaen ill reningsverk, ha (Duplikasysem sam endas spillvaen) Eslöv 167,4 637,5 Marieholm 0,07 80,5 Väsra Srö 0 8 Gullarp 0 2,4 Ö. Asmundorp 0 9,3 Kungshul 0 28,3 Sabbarp 0 7,9 Örofa 0 39,5 Väggarp 0 10,9 Summa 167,47 824,3 Fördelning 17 % 83 % Pumpsaioner På ledningsnäe för spillvaen finns 21 pumpsaioner kopplade ill Ellinge avloppsreningsverk. En föreckning över vikiga pumpsaioner inom Ellinges uppagningsområde framgår av bilaga 2. Överordna syr och övervakningssysem (Uniview) är implemenera under 2014 och där kommer pumpsaionerna inom drifområde succesiv läggas ill. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Ellinge avloppsreningsverk är lokalisera i södra Eslöv vid recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Närmase bosadsområde ligger ca 1 000 meer väser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverke har vari placera på samma plas sedan de byggdes på 1930 ale. E flygfoo där anläggningens placering i förhållande ill närliggande bebyggelse och verksamhe visas i figur 3.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 11 Figur 3. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Ellinge avloppsreningsverk har en illsåndsgiven belasning enlig abell 2 nedan. Tabell 2. Tillsåndgiven belasning Parameer Värde Anal personekvivalener (pe) 330 000 Medeldygnsflöde (m 3 ) 20 000 Dimensionerande illrinning (m 3 /h) 1 145 Dimensionerande förorening 1) (kg BOD/dygn) 23 100 Dimensionerande förorening 1) (kg P/dygn) 255 1) Toal inkommande före ujämning. Avloppsvaen behandlas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur 4.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 12 Ellinge avloppsreningsverk Vaenfas Slam Regnvaenbassäng Bräddvaenmagasin Brädd ill Eslövsbäcken Rejek-/ slamvaen Rens Gas Kemslam Slam från yre reningsverk Kommun inlopp Rensgaller Sandfång Försed Slamlufning Slamano Akivslam Ano Lufning NO3 Mellansed Fällning/ flockning Slused Ugående rena avloppsvaen Trekammarbrunnslam Överskoslam Reurslam Blandslam Rens Förjockare Procordia inlopp Försedimenering/ förjockare Ujämningsmagasin Aciflo Slamvaen Mek förj Rejekujämning Acifloslam Procslam Blandslamsilo Rökammare Röslamsilo Röslamförjockare Cenrifug Slamlager Rejek cenrifug Särkelseslam silrens Gas ill uppvärmning och fordon Slam ill jordbruk Figur 4. Flödesschema över Ellinge avloppsreningsverk Reningsverke har vå inkommande ledningar, en från Orkla Foods Sverige och en från kommunens invånare och övriga påkopplade indusrier. Processvane från Orkla Foods passerar en egen försedimeneringsbassäng och pumpas sedan ill en lufad veckoujämningsbassäng från vilken e insällbar konsan flöde as u och därefer i normalfalle leds direk ill slamanobassängen. Vane kan även leds via en aciflo anläggning om behov uppsår. Aciflo anläggningen fungerar så a suspendera maerial avskiljs genom a avloppsvane reagerar med fällningskemikalier, polymer och finkornig sand. Slamme leds ill en mekanisk avvanare före ranspor ill rökammarna. Sanden leds illbaka ill processen och de renade avloppsvane leds ill slamanobassängen som kolkälla. En slamlufningsbassäng med eferföljande slamanobassäng har byggs före befinlig akivslambassäng (se figur 5). Till slamlufningsbassängen leds reurslam från mellansedimeneringen illsammans med rejekvaen från cenrifugen. Avloppsvane från slamlufningen leds vidare ill slamanobassängen där avloppsvaen från ujämningsbassäng/ aciflo anläggning används som kolkälla. De finns möjlighe a illsäa eanol som kolkälla vid behov. De kommunala spillvane renas grov i maskinrensade galler för a därefer ledas genom e lufa sandfång ill försedimeneringsbassängen där sörre pariklar sedimenerar. Vaenfasen leds direk ill akivslamanläggningen där den blandas med avloppsvaen från slamanobassängen (se figur 6).
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 13 Figur 5. Slamlufning och slamanobassäng Figur 6. Lufare i akivslamanläggningen Vane från akivslamanläggningen leds ill mellansedimeneringen där yerligare sedimenering sker. Slamme åergår ill ledningscenralen mellan slamanobassängen och slamlufningsbassängen och vidare in ill slamlufningsbassängen medan vaenfasen leds ill kemsege. Avloppsvane renas sluligen kemisk genom uflockning av fosfor med hjälp av i försa hand fällningskemikalien järnklorid. Polyaluminiumklorid kan användas vid behov. Förbiledning och bräddning Vid höga flöden finns de möjlighe ill ujämning från vå punker på Ellinge avloppsreningsverk, före galler sam efer försedimeneringsbassängen. Vane ujämnas ill en regnvädersbassäng på ca 100 000 m 3. Därifrån kan vane ledas illbaka ill processen då flöde åerigen är lägre. De är förs om vane bräddar från regnvädersbassängen ill recipienen, Eslövsbäcken, som de ine kan åerföras processen. På de bräddade vane finns koninuerlig flödesmäning och flödesproporionell provagning. Slambehandling Kommunal primärslam förjockas i försedimeneringsbassängen illsammans med överskosslam och kemslam och leds via en mekanisk avvanare ill en slamsilo, kallad blandslamsilon (se figur 7). Där blandas slamme med de övriga slamfrakionerna och med eern avfall från Orkla Foods innan blandslamme pumpas in i rökammare 1. Slam som avskils från Orkla Foods processvaen pumpas från en cirkulär försedimeneringsbassäng ill en i bassängen koncenrisk placerad förjockare och leds därefer vidare ill blandslamsilon. Överskosslam som bildas i de biologiska processerna as u från reurslamsrömmen och leds ill den kommunala försedimeneringen. Kemslam från den kemiska reningen pumpas ill den kommunala försedimeneringen. Från blandslamsilon pumpas slamme via röslam/råslamvärmevälare, där värmeväling sker mellan varm ugående röslam och kall ingående råslam, ill de vå seriekopplade rökamrarna. Upumpa slam leds via en röslamförjockare och e slammagasin ill avvaningen i en cenrifug. Vid avvaning i cenrifugen används olika yper av polymerer. Avvana slam pumpas ill slamlager 1 eller ransporeras med skruvar ill en slamsilo varifrån de körs med lasbil ill de inerna slamlagre, lager 2, på Ellinge avloppsreningsverk för långidslagring.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 14 Långidslagring är den meod som idag används för hygienisering av slamme. Den indikaorbakerie som konrolleras är salmonella. Figur 7. Blandslamsilo och biogasanläggning Rejekvaenbehandling Rejekvaen från slamavvaningen leds via en ujämningsbassäng ill slamlufningsbassängen där de blandas med reurslam från mellansedimeneringen och lufas. Moagning av eernslam Organisk avfall i form av särkelseslam, silrens och fe från Orkla Foods levereras regelbunde ill en moagningsficka kopplad ill blandslamsilon före rökammaren. De eerna resprodukerna blandas i slamsilon med övriga slamfrakioner från avloppsvaenreningen innan de pumpas in ill rökammare 1. Slam från avloppsreningsverken i Flyinge, Hurva, Löberöd, Sockamöllan och Öslöv ransporeras efer förjockning ill rökamrarna på Ellinge avloppsreningsverk. Trekammarbrunnsslam ransporeras ill Ellinge avloppsreningsverk av Ohlssons AB. Trekammarbrunnsslamme rycks in i en moagningsank med senfång. Kemikaliehanering Järnklorid för kemisk rening levereras av bilar för ADR ranspor. Reningsverke har oal re järnkloridankar på sammanlag 45 m 3 och en ank för aluminiumklorid på 15 m 3. Evenuell spill vid lossning hamnar i en gjuen invallning vid lossningssälle och pumpas sedan ill flockningen. Polymerer används vid avvaning av slamme i cenrifugen och i den mekaniska förjockaren. Pulverpolymeren ransporeras med ryckluf ill en blandningsanordning där vaen illsäs för upplösning. Polymeren ill vaenreningen på aciflo anläggningen levereras som pulver i sorsäckar. Eanol levereras med ankbil och haneras som kolkälla ill kvävereningsprocessen. De finns en skydds och haneringsinsrukion på varje sälle där kemikalier haneras. Säkerhesdaablad finns inlagda i VA SYDs kemikaliesysem Eco Online som finns illgänglig för alla medarbeare. Alla kemikalier som används i drifen finns lisade i en kemikalieföreckning i digial form. Alla kemikalier på labbe finns lisade i en kemikalieföreckning på labbe.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 15 De finns specialillverkade lock s.k. äingar a lägga på dagvaenbrunnar för a förhindra a spill hamnar i dagvaenbrunnarna. De finns åa porabla uppsamlingskärl som kan samla upp en volym på 1 000 lier. Dessa kärl används vid illfälliga lösningar och vid drifförsök. Dagvane från reningsverksområde leds ill bräddningsdammar. Energi och gasanvändning Energibehove vid Ellinge avloppsreningsverk avser elenergi för drif av pumpar och maskiner och allmänna behov. Biogasen som produceras i rökammarna används både ill uppvärmning av egna byggnader och ill uppvärmning ue på fjärrvärmenäe. En del av gasen genomgår en uppgraderingsanläggning för a kunna används som fordonsgas. Reningsverkes behov av uppvärmning av lokaler illgodoses av inern fjärrvärmenä där biogas används som bränsle. Värmeenergi produceras i Krafringens regi från en sorskalig värmepumpanläggning där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall Hushållssopor soreras i maavfall och brännbar. Övrig avfall soreras som konorspapper, pappersförpackningar, wellpapp, övriga plasförpackningar, dunkar, fa och burkar i plas, meallförpackningar och glas (se figur 8). Merab är ansvariga för avfallshanering i Eslöv, Höör och Hörby. Hämning av de olika avfallsfrakionerna skös av Ohlssons AB. Meallskro lämnas på Sena Gohards i Eslöv. Farlig avfall förvaras i LOTS miljösaion som hyrs av Sysav. Vid ömning konakas Sysav i Malmö som ombesörjer hämning. I miljösaionen finns behållare för spillolja, lysrör, baerier, sprayburkar, isocyanaer, färgburkar, kvicksilverhalig avfall, kadmiumhalig avfall, glödlampor sam el och elekronikavfall. Tillsånd ufärda av Länssyrelsen i Skåne län finns för ranspor av olika yper av farlig avfall inom verksamhesområde. Tillsånde gäller ill och med den 3 mars 2021. Figur 8. Saion för avfallssorering på Ellinge avloppsreningsverk Sand från sandfånge väas och ransporeras i conainrar av Fleilas ill Merabs åervinningscenral Rönneholm uanför Sehag. Rens väas i en väpress innan de ransporeras ill Sysav för a brännas i deras anläggning.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 16 Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Eslövsbäcken som mynnar u i Bråån. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf och vaen redovisas i emissionsdeklaraionen. Aval finns mellan VA SYD och Orkla Foods, för a konrollera de vikigase paramerarna och för a ine överbelasa verke. Möen hålls ca 1 gång per kvaral för a följa upp drif och drifresula sam uförda ågärder och undersökningar. Verksamhesförändringar under åre Inga sörre förändringar av verksamheen har genomförs under åre. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs verksamhesledningssysem är e inegrera ledningssysem som är uppbygg med beakande av miljö, kvalie, sysemaisk arbesmiljö AFS 2001:1 sam sysemaisk brandskyddsarbee. Verksamhesledningssyseme ugår från lagsifning och myndigheskrav sam VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcerifierade enlig ISO 14001:2004 sedan 2013 och kvaliescerifierade enlig ISO 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalies och miljösandarder ukom hösen 2015 och under 2016 har arbee med a införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö och kvaliesledningssyseme ill ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015 påbörjas. Verksamhesledningssysemes dokumensrukur besår av ruiner, syrande och redovisande dokumen som finns illgängliga på VA SYDs inranä. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge avloppsreningsverk är REVAQ cerifiera sedan 2008. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 17 Fokus för REVAQ arbee ligger på e långsikig och srukurera arbee för a uppnå en god slamkvalie. Uppsrömsarbee är en av de vikigase delarna och målsäningen är a minska illförseln av icke nedbrybara eller oiska ämnen ill reningsverke. En bäre kvalie på avloppsvane som ska behandlas i reningsverke leder i sin ur ill förbärad kvalie på både producera slam och ugående vaen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinsiu, SP, konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj 2016. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e brand och gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken. Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. Usläppskonroll och drifkonroll Usläppskonrollen uförs av laboraorier vid Källby och Ellinge. Analysverksamheen vid Källby och Ellinge omfaar e begränsa anal paramerar och för paramerar som laboraorie ine är ackrediera för används VA SYDs Miljölaboraorium, lokalisera på Bullofa VV. De innebär bl.a. a samliga analyser på avvana slam sam meallanalyser på avloppsvaen analyseras där. Laboraorierna ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig SS EN ISO 17025: 2005.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 18 De finns fyra provagningspunker på Ellinge ARV: inkommande vaen från kommunen inkommande vaen från Orkla ugående vaen brädda ugående vaen Flöde mäs koninuerlig och prov as u flödesproporionell för in och ugående vaen. Brädda flöde mäs koninuerlig vid bräddning och prov as u flödesproporionell. De finns även nivåmäning av ujämningsmagasine. Usläppskonrollen uförs en gång per vecka och i samband med den konrolleras samliga reningsseg inom verke. Den dagliga drifkonrollen sker på e anal vikiga provpunker på anläggningen. On line insrumen för syrning och konroll av olika paramerar används. De finns e fleral mäare för syre, suspenderande ämnen, nira, ammoniumkväve, fosfafosfor och ph. Funkion hos mäurusning Ruiner finns för konroll och kalibrering av insrumen, flödesmäare och provagare. De finns serviceaval för flerale insrumen med årlig eern kalibrering av flödesmäare sam årlig konroll av nivågivare m.m. En hög illgänglighe av provagare garaneras av a e sor anal av lika fabrika finns på verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdebearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. Drif och underhållsysem E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E underhållssysem (IDUS) som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. Drifingenjören har ansvare för planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder. Avdelningen har vå projekingenjörer som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso och miljösynpunk. VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 19 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Dnr / Mål nr Beslusmyndighe Beslue avser 1996 12 20 Dnr 192 279 95 Koncessionsnämnden för miljöskydd Koncessionsnämnden för miljöskydd har lämna Eslövs kommun illsånd enlig miljöskyddslagen a dels ill Eslövsbäcken släppa u avloppsvaen från Eslövs cenralor sam äorerna Gullarp, Kungshul och Marieholm, dels a emo 70 000 m3 eern slam och anna organisk maerial per år för behandling i avloppsreningsverkes biogasanläggning sam dels genomföra ansöka ubyggnader och förändringar. 1998 06 25 M97/277/8 Regeringen Regeringen ändrar beslue från 1996 12 20 så a de begränsningar som gäller för illsånde i fråga om mängden avloppsvaen som får släppas u upphävs. 2002 04 05 M 331 99 Miljödomsolen Dom som föreskriver yerligare sluliga villkor 13 14. 2003 02 21 M 4606 02 Miljööverdomsolen Dom som ändrar villkor 13. Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser (Inga anmälningar gjorda under 2016) Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2015 09 04 15/01568 Länssyrelsen Skåne Beslu om klassificering och underlag för avgif för prövning och illsyn enlig miljöbalken. Verksamheen har idigare bedöms omfaas av verksamheskod 90.10 enlig miljöprövningsförordningen (2013:251). Länssyrelsens bedömer efer yerligare granskning a bolage ska klassas enlig kod 90.10 och 40.10. Tillsåndsgiven och fakisk belasning I illsåndsbeslue för Ellinge avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsparameer på verksamheens omfaning. Dimensionerande belasning är 23 100 kg BOD/d vilke mosvarar 330 000 pe. BOD belasningen har under 2016 vari 7 470 kg/dygn, mosvarande 107 000 pe, BOD belasningen från Orkla Foods har under 2016 vari 4 900 kg/dygn, mosvarande 69 950 pe. Anale ansluna personer 2016 12 31 var ca 21 680 personer. Yerligare informaion om beräkning av anal ansluna och fakisk belasning åerfinns under avsni Resula av mäningar och undersökningar.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 20 Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Avloppsvane skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk kemisk rening, uförd och driven i huvudsaklig överenssämmelse med vad kommunen angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig åagi sig, dock med beakande av de undanag som eferföljande villkor kan föranleda. Även övriga anläggningar skall drivas på mosvarande sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 2 Anläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås sam så a miljöpåverkan blir minsa möjliga. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 3 Vid drifsörningar i reningsverke eller avloppsledningsnäe eller om del av anläggningarna as ur drif för ombyggnad, underhåll m.m. ska kommunen vida lämpliga ågärder för a moverka förorening av vaen och andra olägenheer i omgivningen. Kommunen skall vid sådana illfällen snaras underräa illsynsmyndigheen, som får medge a usläppsvillkor illfällig överskrids. Kommenar: Under åre inräffade e usläpp av meangas vilke närmare beskrivs under villkor 8. Villkor 4 Slamhaneringen vid reningsanläggningen skall ske på sådan sä a olägenheer för omgivningen ine uppkommer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Inga olägenheer inrapporerade. Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ej illföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs, a slamme ine kan användas för jordbruksändamål eller särskilda olägenheer uppkommer för omgivningen eller i recipienen. Kommenar: Ellinge avloppsreningsverk cerifierades 2008 enlig Svensk Vaens cerifieringssysem REVAQ och måle är a minska ungmealler och andra miljösörande ämnen både i slam och i ugående vaen. Se avsnie Uppsrömsarbee. Villkore bedöms därmed vara uppfyll. Villkor 6 Avloppsledningsnäe skall forlöpande ses över och underhållas i syfe a så lång som möjlig dels begränsa illflöde ill reningsanläggningen av grund och dräneringsvaen och dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig behandla bräddvaen. Kommenar: VA SYD rapporerar genom miljörapporerna om vidagna ågärder för ledningsnäe ill länssyrelsen, se vidare under rubriken Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile Ågärder som genomförs under åre. Villkore anses därmed uppfyll.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 21 Villkor 7 Buller från anläggningen skall begränsas så a verksamheen ine ger upphov ill högre ekvivalen ljudnivå uomhus vid närmase bosadsbebyggelse än: Tider Efer ubye av kompressorer 1 Dagid, kl. 07 18 Kvällsid, kl. 18 22 Naeid, kl. 22 07 50 db(a) 45 db(a) 40 db(a) Kommenar: En bullermäning ufördes under 2012 och den visade a verksamheen klarade uppsaa krav. Inga klagomål på buller har inkommi under åre. Villkore anses därmed uppfyll. Villkor 8 All meangas skall samlas upp och förbrännas eller försäljas. Kommenar: Den 25 maj inräffade e srömavbro som slog u den gasfläk som ransporerar gas ill den eerna gaspanna som är ansluen ill anläggningen. Larm gick ine heller u vid händelsen vilke annars normal sker. Tre samverkande ågärder är under projekering för a säkersälla a liknande incidener undviks i framiden; ny fackla, ny sörre gasklocka sam diskussioner med eern par för a omhändera den producerade gasen. Den mängd gas som släppes u beräknas ill ma 310 m3. Villkor 9 För omgivningen besvärande luk får ej uppkomma. Kommenar: VA SYD har under juni månad moagi klagomål på luk från de kringboende på Sallerupsområde som ligger väser om reningsverke. Anledningen ill luken var långvarig värme i kombinaion med ihållande väsliga vindar. Luken uppkom vid den bassäng som finns inom område för ujämning av indusriavloppsvaen. Händelserna beskrivs även under avsnie luk. Villkor 10 Möjlighe ill desinfekion av de ugående, renade vane skall finnas. Kommenar: Villkore är uppfyll. En porabel doseringsurusning finns på Ellinge reningsverk, om behov uppsår kommer lämplig medel för desinfekion omgående a hämas hem. Dosering osv kommer a ske i samråd med illsynsmyndighe. Villkor 11 Flyande kemikalier som förvaras i eller i ansluning ill reningsverke skall förvaras inom avloppslös invalla område på sådan sä a avledning ill spill eller dagvaennäe eller spridning ill omgivningen i övrig förhindras. Kommenar: Villkore är uppfyll. Alla kemikalier som används permanen i drifen förvaras i invallade områden eller på plaser där avlopp saknas. Vid provisoriska lösningar finns åa porabla uppsamlingskärl som 1 Nu gällande villkor
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 22 ska användas för dessa ändamål. De finns specialillverkade lock ill dagvaenbrunnarna som ska användas vid spill och olyckshändelser. Dagvaennäe på reningsverke är uforma för a minimera risken för usläpp ill Eslövsbäcken. Dagvane på område leds ill regnvädersbassängerna. Villkor 12 E förslag ill revidera konrollprogram för verksamheen skall inges ill illsynsmyndigheen inom den id som myndigheen besämmer. Kommenar: Villkore är uppfyll. Villkor 13 Reshalen av föroreningar i de behandlade avloppsvane får, uöver vad som följer av gällande föreskrif om rening av avloppsvaen från äbebyggelse(snfs 1994:7), ine översiga följande koncenraioner. Parameer Villkor från 2006 01 01 BOD 7 P o NH 4 N 10 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, rikvärde och månadsmedelvärde, gränsvärde och årsmedelvärde 3 mg/l, rikvärde och medelvärde för perioden juni om okober 5 mg/l, rikvärde och årsmedelvärde 6 mg/l, gränsvärde och månadsmedelvärde (juni okober) Föroreningar som sker genom bräddning skall inberäknas i angivna begränsningsvärden. Kommenar: Villkore är uppfyll och följs upp under rubriken Usläpp ill vaen. Villkor 14 Kommunen skall uppräa en arbesplan för a minimera bräddning sam för a minska mängden ovidkommande vaen som leds ill avloppsreningsverke. Planen skall omfaa ågärder för iden fram ill år 2012 och skall inges ill illsynsmyndigheen senas den 31 december 2003. Kommenar: Villkore är ine akuell. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har ske enlig SNFS 1990:14. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre. När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubriken Hanering av slam respekive i emissionsdeklaraionen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 23 Beakande av de allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan och målsäningen är a dela i ubildning mins 5 dagar/år. Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsrömsoch nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill våra dammar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verkyge. Hushållnings och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där de finns möjlighe används egenproducerad energi för.e. uppvärmning sam a biogas används för framsällning av fordonsgas. Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare under Hanering av avfall.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 24 Ågärdsplan/saneringsplan En Ågärdsplan för Eslövs kommuns avloppsnä färdigsälldes under 2016. Den framagna ågärdsplanen ska vara beslusunderlag för inveseringsbehove för kommande förbäringar på de befinliga ledningsnäe inom Ellingeverkes uppagningsområde. Dessuom ska den vara basen för urednings och projekeringsarbee för Eslövs avloppsnä på cirka 10 års sik. Denna plan presenera bl.a. förslag på ågärder som minskar risken för källaröversvämningar vid regn, reducerar föroreningsbelasningen på recipienen sam minskar mängden illskosvaen ill spillvaenförande ledningar.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 25 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har 5 mäare i Eslövs kommun som koninuerlig mäer nederbörd, en av dessa är placerad i cenrala Eslöv vid vaenverke. SMHIs närms belägna saion finns i Sehag. I abell 3 visas uppmä nederbörd i Sehag och Eslöv 2016 sam referensvärde för Sehag perioden 1961 90. Den uppmäa årsnederbörden vid SMHIs saion i Sehag uppgick ill 574 mm, vilke är 162 mm mindre än normalvärde. VA SYDs regnmäare i Eslöv regisrerade 610 mm. Enlig VA SYDs egna regndaa har de i verksamhesområde under 2016 ine inräffa några erema regnillfällen som orsakade sörre problem på ledningsnäe. De sörsa regne som föll över oren var e 2 års regn den 11 juli då de regnade 22 mm på 3 immar. Tabell 3. Uppmä nederbörd i Sehag och Eslöv 2016 SMHI, Sehag 1961 90 (mm) SMHI, Sehag (mm) VA SYD, Eslöv (mm) Januari 64 40 36 Februari 38 60 57 Mars 52 33 36 April 45 44 56 Maj 42 13 14 Juni 58 65 60 Juli 79 91 98 Augusi 64 54 56 Sepember 72 12 15 Okober 71 67 68 November 79 61 67 December 73 34 47 Summa 1 736 574 610 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe På ledningsnäe ill Ellinge avloppsreningsverk förekommer endas bräddpunker på pumpsaioner. För informaion om vilka pumpsaioner som har möjlighe ill bräddning, se Bilaga 2. Där anges även recipien för respekive bräddpunk. Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell 4. Renvaenprodukionen bedöms som hög, ca 248 l/p, d. Andelen illskosvaen är 28 %.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 26 Tabell 4. Vaenbalans för Ellinge avloppsreningsverk Typ av vaen Flöde (m 3 /år) Spillvaen 1 1 959 000 Spill och processvaen Orkla Foods Sverige 2 749 000 Tillskosvaen - varav dagvaen 3 1 048 000 202 000 Toal mängd inkommande vaen 3 756 000 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen i kommunen (= renvaenförbrukning Eslöv renvaenförbrukning Orkla) 2 Uppmä mängd 3 Basera på ansluen hårdgjord ya Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD 7, oalfosfor och oalkväve visas i abell 5. Tabell 5. Inkommande flöde och belasning Parameer Kommun Orkla Foods Medel dygn Ma dygn Medel dygn Ma dygn BOD 7 (mg/l) 313 490 2 393 4 420 P o (mg/l) 5,2 15 19 41 N o (mg/l) 36 69 65 120 Flöde (m 3 /d) 9 290 36 960 1 980 4 760 Anm. Vid beräkning av medelvärdena har deekionsgränsen använs. Inkommande dygnsmedelflöde under period 2012 2016 visas i figur 9. De inkommande flöde visar inga sörre variaioner de senase fem år. Inkommande kommunal flöde ökar flera gånger med nederbörden. Under 2016 var maflöde för de kommunala inkommande flöde 36 960 m 3 /d och medelflöde var 9 290 m 3 /d. Orklas inkommande flöde har dygnsvariaioner under en vecka men en marginell nederbördspåverkan. 14 000 12 000 Medelflöde (m 3 /d) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Figur 9. Inkommande dygnsflöde, 2012 2016 2012 2013 2014 2015 2016
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 27 Fakisk belasning i förhållande ill illsåndsgiven belasning Ellinge avloppsreningsverk är dimensionera för 23 100 kg BOD/d vilke mosvarar 330 000 pe. BOD belasningen har under åre vari 7 470 kg/dygn, mosvarande 107 000 pe, ma 16 240 kg/dygn och min 2 510 kg/dygn. BOD belasningen från Orkla har under åre vari 4 900 kg/dygn, mosvarande 69 950 pe, ma 13 760 kg/dygn och min 500 kg/dygn. Den maimala dygnsbelasningen är basera på 70g BOD 7 /p,d och uppgår ill 231 930 pe varav 181 070 pe från Orkla. Medelflöde för åre har vari 10 230 m 3 /d. Anale ansluna personer 2016 12 31 var ca 21 680 personer. Den maimala genomsniliga veckobelasningen (ma gvb) har, i enlighe med Naurvårdsverkes ukas ill vägledning, beräknas efer Eslöv som sörsa äor. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har uppskaas ill 2 000 personer. Indusribelasningen uppskaas ill 211 400 pe. Indusribelasningen ill Ellinge minskar under sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 233 000 pe. Usläpp ill vaen Usläppa haler och mängder avseende BOD 7, COD Cr, P o, N o, NH 4 N sam TOC under åre visas i abell 6. Ugående haler avseende de paramerar som har rik och gränsvärden, visas månadsvis i figur 10 13. Samliga paramerar uppfyller kraven enlig villkoren. Ugående meallhaler kan suderas i bilaga 3 som innehåller en sammansällning av vaen och slamanalyser. Tabell 6. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on/år) Reningsgrad (%) BOD 7 4,7 17 99 COD Cr 39 140 96 TOC 1 12 44 P o 0,20 0,71 98 N o 5,4 20 89 NH 4 N 2 1,6 7,0 93 1 Beräkna med fakor COD/3,2 2 Medelhalen för NH4 N under juni okober var 0,7 mg/l Ugående haler av BOD 7 visas i figur 10. Årsmedelvärde uppgick ill 4,7 mg BOD 7 /l och reningsgraden var över 99 %. Deekionsgränsen för BOD 7 analysen är 3 mg/l. Uppmä BOD 7 hal har vid flera illfälle vari under 3 mg/l och har då sas ill 3 mg/l.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 28 12 10 8 BOD (mg/l) 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 10. Ugående haler av BOD 7 2016 Ugående haler av oalfosfor visas i figur 11. Månadsmedelvärdena var under 0,3 mg/l och årsmedelvärde var 0,20 mg/l. Reningsgraden för oalfosfor var 98 %. 0,35 0,30 Toalfosfor (mg/l) 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 11. Ugående haler av oalfosfor 2016 Ugående haler av oalkväve visas i figur 12. Årsmedelvärde för oalkväve var 5,4 mg/l och reningsgraden var över 89 %. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde har vari under rikvärde under hela åre.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 29 12 10 8 Toalkväve mg/l 6 4 2 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Figur 12. Ugående haler av oalkväve 2016 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde Ugående haler av ammoniumkväve visas i figur 13. Årsmedelvärden som rikvärde var under 5 mg/l under hela åre. Månadsmedelvärdena under juni okober underseg 6 mg/l under hela perioden. Medelvärde under denna period var 0,7 mg/l vilke är beydlig lägre än rikvärde 3,0 mg/l. 7 6 Ammoniumkväve (mg/l) 5 4 3 2 1 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Gränsvärde som månadsmedelvärde jun ok Rikvärde och medelvärde jun ok Rikvärde som årsmedelvärde Medelvärde jun ok Figur 13. Ugående haler av ammoniumkväve 2016 Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 30 Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden översiger röskelvärde för usläpp som skall rapporeras i emissionsdeklaraionen. När de gäller mealler i ugående vaen ligger koppar, kvicksilver och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa beräkningar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga 3). Inga övriga analyserade ämnen överskrider röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Förbiledning och bräddning på verke Under åre har de ine ske någon bräddning. Omkring 2 470 m 3 vaen förbileddes före galler sam 109 000 m 3 efer försedimeneringsbassänger ill regnvädersbassängen. Förbiledning av vaen har enbar ske i samband med regnväder då den hydrauliska belasningen överskreds. Under åre leddes cirka 181 800 m 3 vaen illbaka ill processen då flöde var lägre. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera illfredsällande under åre. För a kunna a helgens dygnsprover ogs provagare med provvälare i drif för inkommande kommun och inkommande Orkla sam ugående provagning. Tidigare ogs helgens prover in vid helgens illsynsrundor vilka därmed ine är akuella längre. Hanering av avvana slam Toal producerades 5 726 on slam vid Ellinge avloppsreningsverk under åre med en genomsnilig TS hal på 20,4 % och GF hal av 66,4%. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär a slamme långids lagras i mins 6 månader på VA SYDs anläggningar. Efer lagring analyseras de för salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår och hössådd har slam som produceras både under 2015 och 2016 spridis under åre. Toal har 2 607 on slam spridis på åkermark under åre. Massbalans över hanerade mängder framgår av abell 7. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen. Tabell 7. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Ingående lager Ellinge 2016 01 01 2 760 Slamprodukion 2016 5 726 Spridning på åkermark 2015 års produkion Spridning på åkermark 2016 års produkion 1 596 1 011 Jordillverkning 1 642 Deponiäckning 0 Ugående lager Ellinge 2016 12 31 3 871
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 31 Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 8 nedan, i bilaga 3 och 6 sam i emissionsdeklaraionen. Gränsvärdena för a få sälja och överlåa avloppsslam för jordbruksändamål (SFS 1998:944) har ine överskridis under åre. Tabell 8. Årsmedelvärden för avvana slam och gränsvärden för a sälja slam för jordbruksändamål Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enlig SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly 12 100 Kadmium 0,92 2 Kvicksilver 0,30 2,5 Krom 27 100 Nickel 16 50 Koppar 290 600 Zink 390 800 Silver 1,3 Tenn 9,2 Moagning av eernslam En sammansällning över moage eernslam finns i abell 9. Mängden moage slam från enskilda avlopp uppgick ill sammanlag 4 901 m 3. Mängden moage slam från andra reningsverk uppgick ill 3 150 m 3. Tabell 9. Mängd moage eernslam från avloppsreningsverk, Orkla och enskilda avlopp 2016 Eernslam Slammängd (m 3 ) Slammängd (on TS ca) Flyinge ARV 1 900 55 VA SYD anmälningsplikiga avloppsreningsverk Hurva ARV 95 3,2 Sockamöllan ARV 44 1,2 Löberöd ARV 1 111 30 Särkelseslam 7 631 763 Orkla Silrens 3 420 667 Fe 156 70 Enskilda avlopp 4 901 44
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 32 Förbrukning av kemiska produker Fällningskemikalier Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 4. För fosforfällning har 264 on PIX 111 och 51 on PAX använs. I figur 14 redovisas förbrukningen av fällningskemikalier under de senase 5 åren. Ökningen av den förbrukade mängden PAX under senase vå åren beror på a periodvis har de kommi mer parikulär maerial efer mellansedimenering ill fällningen. För a kunna reglera fosforhal i ugående vaen doserades PAX samidig som PIX då denna kombinaion fungerar bäre vid avskiljning av parikulär maerial. 400 350 300 Mängd (on/år) 250 200 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 PIX 111 PAX Figur 14. Förbrukning av PIX 111 (röd sapel) och PAX (blå sapel), 2012 ill 2016 Köldmedia Vid verke finns e aggrega innehållande en mängd köldmedia som översiger 3 kg. Den oala mängden i dea aggrega är 8,6 kg R407C. Energianvändning Sedan 2006 värms Ellinges byggnader med egenproducerad energi. Elanvändningen har under åre uppgå ill 3 268 MWh. En sammansällning över energianvändning och energiprodukion finns i abell 10 och 11. Under åre har endas en mindre mängd fjärrvärme använs och då i samband med drifsörningar eller planera underhåll på pannanläggningen. Under åre facklades 18 % av den producerade biogasen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 33 Tabell 10. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 3 268 334 Energianvändning Fjärrvärme (kwh) 14 750 Biogas (kwh) 1 356 200 Toal (kwh) 4 639 280 Energiprodukion Biogas (kwh) 10 753 770 Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) 8 062 000 Toal (kwh) 18 815 770 Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 59 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas 42 590 ( Ger 17 760 m 3 renad gas) 250 550 Gaspanna 230 550 1 356 200 Sallerups gaspanna 1 218 390 718 840 Toal nyogjord biogas 1 491 530 8 773 660 Förluser (fackling) 336 620 1 980 120 Producerad biogas 1 828 160 10 753 770 Figur 15 visar elanvändningen på Ellinge 2012 2016. Elförbrukning (kwh/år) 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2012 2013 2014 2015 2016 Elförbrukning kwh kwh/pe 0 Figur 15. Årlig elanvändning på Ellinge ARV 2012 ill 2016
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 34 Figur 16 visar biogasprodukionen under de fem senase åren. Under 2012 och 2013 ömdes och renoverades både rökamrarna vilke ge någon ökad gasprodukion. Variaioner av biogasprodukionen kan variera över id då den ill sor del är beroende av vad som kommer in ill reningsverke från indusrin. 2 500 000 25 Biogas Nm 3 /år 2 000 000 1 500 000 1 000 000 20 15 10 500 000 5 0 2012 2013 2014 2015 2016 0 Biogas (Nm3/år) Biogas (Nm3/Pe) Figur 16. Årlig biogasprodukion på Ellinge ARV, 2012 ill 2016 Hanering av avfall Verksamheen på reningsverken har under åre ransporera iväg 1,645 on farlig avfall. 41,6 on rens och 16,5 on sand ransporerades bor under åre. Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre uppdela på olika avfallsslag redovisas i bilaga 5. Luk Under åre har klagomål på luk inkommi vid re illfällen, vilka beskrivs i abell 12 nedan. E av dessa bedöms koppla ill ujämningsbassängen för Orklas processvaen på Ellinge avloppsreningsverk. Tabell 12. Klagomål på luk Daum VA SYDs dnr Kommenar 2016 02 05 16/00661 E anonym klagomål inkom ill Länssyrelsen om luk från rengöringsmedel i Bråån nedsröms Ellinge ARV. De hade ine vari någo problem med drifen. Personal uförde lukkonroll vid plasen uan a känna någo avvikande. E vaenprov ogs som ine visade några förhöjda värden. Länssyrelsen bedömde a bolage vidagi de undersökningar och ågärder som ansågs rimliga och besluade a avslua handläggningen uan ågärd. 2016 06 01 16/00661 Flera klagomål inkom från område Sallerup i Eslöv under månadsskife maj/juni. VA SYD konsaerade a luken kom från Orklas ujämningsbassäng och bedömde a de berodde på en kombinaion av lång, ihållande värme och ogynnsamma vindar. All processurusning konrollerades och prover ogs för a säkersälla a de ine var någo som sörde processen. Ujämningsbassängen ogs ur drif, vilke den allid gör juni sepember, och då sluade klagomålen. Länssyrelsen informerades om klagomålen och avsluade så småningom ärende uan ågärd.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 35 2016 09 19 16/00661 E lukklagomål vidarebefordrades ill VA SYD från Länssyrelsen. Klagomåle gällde skumning sam luk av schampo och vål i Eslövsbäcken nedsröms Ellinge ARV. Efer besök på plasen gjorde Länssyrelsen bedömningen a både luk och skum uppsår naurlig då vaen faller och då humusämnen frigörs i samband med den lufning som sker av vane sam i samband med a ugående vaen från Ellinge blandas med de naurliga i bäcken. Länssyrelsen bedömer a klagomåle ine innebär en beydande olägenhe för människors hälsa eller miljön och besluar a lukklagomåle ine föranleder någon ågärd. VA SYD bör dock ha era konroll på avloppsvane när de är lägre flöden i bäcken, som under sommaren, för a säkersälla a de ine uppsår sörande luk. Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs under åre. Periodisk undersökning En periodisk undersökning genomfördes i maj 2016. Beröm gavs för kunnig och engagerad personal sam för anläggningens skick. De noerades dock även 11 punker som bolage bör ureda och/eller ågärda. För dessa har en handlingsplan uppräas. Recipienkonroll Recipien ill Ellinge avloppsreningsverk är Eslövsbäcken som efer cirka 300 m mynnar u i Bråån, som i sin ur mynnar u i Kävlingeån för vidare färd u i Öresund. Kävlingeån och Bråån är inressana ur fiskesynpunk på grund av förekoms av bl.a. öring. Under perioden 2009 2013 har Bråån höj sin ekologiska saus från oillfredssällande ill målig medan Kävlingeån (Have Bråån) har bibehålli oillfredssällande ekologisk saus på grund av övergödning, vaenkemiska resula och förekoms av e särskil förorenande ämne (Diflufenikan). Måle för 2027 är god ekologisk saus. I Sverige idag översiger kvicksilver gränsvärde för god kemisk saus i alla yvaenförekomser. Även e ny Europeisk gränsvärde för polybromerade difenylerar (PBDE) i fisk ycks överskridas i alla yvaen. Dessa gränsvärden överskrids även i Bråån och Kävlingeån vilke ger ej god kemisk saus. Kävlingeåns kemiska saus uan överall överskridande ämnen är god medan Bråån ej klassas. En samordnad recipienkonroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vaenråd där VA SYD är medlem. Under åre har Alconrol ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar sam boenfauna. I konrollprogramme finns 13 provpunker i Kävlingeån och dess biflöden, varav en är belägen sra uppsröms reningsverke och en dryg 8 km nedsröms. Årsrappor för recipienkonrollen 2016 färdigsälls under våren 2017.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 36 Ågärder som genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelse och förbäringsågärder sam nyläggningar på Eslövs kommuns ledningsnä. Toal har de resulera i 8 683 meer spillvaenförande ledningar och 5 298 meer dagvaenledningar i förnyelseoch förbäringsprojek. Möllegränd För a minska risken för källaröversvämningar för de boende på Möllegränd i Eslöv separerades under 2016 ledningsnäe i gaan. Cirka 100 m spillvaenledning respekive dagvaenledning lades ner och anslös ill befinlig sysem i Skomakaregaan. Figur 17. En ny spillvaenledning sam dagvaenledning lades ner i Möllegränd och anslös ill befinlig sysem i Skomakaregaan Ågärder på pumpsaioner Pumpsaionen Trollenäs har blivi helrenoverad med avseende på pumpar, auomaik, byggnad och kommunikaion. Pumpsaion Solkullen har få nya pumpar, rörgalleri, flödesmäning och uppkoppling mo överordna övervakningssysem. Avloppsreningsverk E regelbunde förebyggande underhåll genomförs vid anläggningen för a drifsörningar och haverier ska undvikas. Bassängerna öms ned en i age i varje processeg och en okulär besikning av
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 37 bassängen sam genomgång av maskinell urusning sker en gång per år. Moorer och pumpar ill lufarna i Orklas ujämningsbassäng konrolleras. Verke är uppbygg av flera parallella linjer för respekive reningsseg vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras uan sörningar. Underhållsarbee uförs normal under sommarmånaderna då Orklas belasning på reningsverke är minimal. En sammanfaning av åerkommande underhållsarbee visas i abell 13. Tabell 13. Underhållsarbee på Ellinge avloppsreningsverk under 2016 Anläggningsdel Akivie Daum Slamlufning och slamano Översyn av dysor och omrörare Juni augusi Akivslambassänger Översyn av membran och omrörare Juni augusi Sedimeneringsbassänger Mek, bio resp. kemsegen Orklas ujämningsbassäng Orklas Försedimenering/ förjockare Översyn av skrapor och kedjor och ubye vid behov I Mellansedimeneringsbassängerna har 2 skrapspel bys u sam 6 pumpar med illhörande rör och el. Översyn och reparaion av omrörare och moorer, bye av luffiler Översyn av skrapor och pumpar Forsa renovering av bonen i förjockare Maj augusi Juli sepember Juli sepember Regnvädersmagasin Ubye av pumpar för åerpumpning ill processen Februari Krafcenral En fjärde blåsmaskin saes in som reserv April Slambehandling 2 Nya slam slam värmevälare har ersas med nya Dec 16 jan 17 Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 36 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 9 i Eslöv. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Under åre inräffade en drifsörning avseende usläpp av meangas, vilke beskrivis idigare i avsni Gällande beslu under villkor 8. De finns planerade inveseringar för a undvika a de inräffade sker igen. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Samarbee sker med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas även pumpsaioner och miljöförvalningen.
VA SYD Miljörappor Ellinge avloppsreningsverk 2016 38 I miljövagnen finns en pärm med informaion om farliga verksamheer (enlig lag (2003:778) om skydd mo olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar sam informaion om avlopps och dagvaennäe inom VA SYDs verksamhesområde. Vagnen är urusad med proppar i olika dimensioner för a soppa flöde från serviser och ryckavlopp sam huvudledningar. Miljövagnen är även urusad med bland anna dränkbara pumpar, mä och provagningsurusning, äingar, länsar och olika sorers absorben för a omhändera föroreningar. I vagnen finns också skyddsurusning, syrgas och urusning för nedsigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under åre gå ubildning i avloppsvaenprovagning och haf en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsurusning. Beredskapspersonalen har även vari ue och visa upp miljövagnen på arbesplasräffar på VA SYD och Miljöförvalningar sam vari med på indusrinaen. Figur 18. VA SYDs miljövagn från usidan och insidan Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Ellinge avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs under sycke Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner. För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Ellinge bedriver e sysemaiska brandskyddsarbee. Skyddsronder har genomförs på Ellingeverke under åre och avvikelserna har införs i handlingsplan. Under hösen 2016 hade Räddningsjänsen Syd illsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. De noerades avvikelser på gasledningarna avseende briser i svesförbanden. En massa för a säkersälla a läckage ine uppsår kommer a penslas på i avvakan på en mer permanen lösning. Denna lösning är i skrivande sund under framagande. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra