2(18) Sammanfattning På en fastighet med gymnasieskola och idrottshall (Porthällagymnasiet och Partillebohallen) i Partille planeras ny bostadsbebyggelse och en omdaning av mark mot Säveån. Allt dagvatten från planområdet leds till vattenförekomsten Säveån- Olskroken till Brodalen som enligt klassning MKN 2009 har måttlig ekologisk status. God status ska vara uppnådd senast 2021. Planområdet är beläget mellan Gamla Kronvägen och Säveån i centrala Partille. Marken mellan befintlig bebyggelse och Säveån består till stora delar av asfaltsbelagda parkeringsytor. I den östra delen finns hårdgjorda och grusbelagda ytor för idrottsändamål. Området har duplikat system (dagvatten avleds för sig). Avrinningen leds huvudsakligen till Säveån i fyra ledningssystem. Planområdet planeras med viss ny bebyggelse vilket innebär att befintliga mindre skolbyggnader längs med Gamla Kronvägen ersätts med bostadsbebyggelse. Ytterligare en byggnad kommer att uppföras i områdets östra del. Förändringen av områdets avrinningsytor med avseende på takytor, lokalgator, torgytor och liknande bedöms bli liten. Andelen hårdgjorda p-ytor i planområdets norra del minskar då p-ytorna mellan skolbyggnaderna och Säveån tas bort. Ett p-däck ersätter dessa och frigör därmed stora ytor som planeras som parkområde. Här bedöms möjligheterna till LOD-åtgärder som goda. Av de genomförda flödesberäkningarna framgår att takytor och gatumark orsakar de största flödena, avrinning från tak står för cirka hälften av den totala avrinningen. För att reducera avrinningen från tillkomande takytor kan dessa utformas som gröna tak vilket i de flesta fall innebär växtlighet i form av lågväxande sedummattor. Avrinningen från gata kan reduceras genom att dagvatten leds till trädplanteringar (växtbäddar) längs med Gamla Kronvägen analogt med vad som föreslagits för närliggande planområde för Östra centrum. Det finns goda möjligheter att väsentligt reducera flöden/avrunnen volym ut från området. Främst kan detta ske genom avledning av dagvatten över gröna ytor i det planerade parkområdet men även infiltration i trädplanteringar, gröna tak och rasterytor kan bidra till en reducering. Sammantaget bedöms exploateringen med olika åtgärder kunna uppfylla kommunens riktlinjer och rekommendationer för dagvattenhantering. En väsentlig minskning av föroreningstransporten bedöms ske enbart genom att stora p-ytor slopas. Ytterligare minskning kan ske genom avledning över gröna ytor i parkområdet. Möjligheten att uppnå god status enligt MKN i Säveån senast 2021 förbättras därför genom den planerade omdaningen inom planområdet. Närheten till Säveån gör området känsligt för översvämning i samband med höga nivåer i vattendraget. Översvämning av området närmast Säveån kan ske enligt utförd översvämningsmodellering. Gångstråket och gröna ytor längs med Säveån sätts då under vatten. Den nordvästra delen av planområdet där ett P-däck planeras riskerar också att översvämmas vilket bör beaktas då P-däcket projekteras. Under byggskedet är risken stor att förorenat dagvatten kan nå Säveån. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Eftersom ett utsläpp på mycket kort tid kan nå Säveån är detta viktigt att beakta.
3(18)
4(18) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 5 2 Riktlinjer från VA-huvudmannen... 5 3 Recipienten Säveån... 5 4 Planområdet - nuläge... 6 5 Planområde - efter exploatering... 11 6 Avrinning flödesberäkningar och åtgärdsförslag... 11 7 Översvämningsrisk... 14 8 Föroreningsbelastning... 15 9 Byggskedet... 15 10 Övriga åtgärder för dagvattenhantering... 16 12 Referenser... 18 Bilagor: 1. Situationsplan planområde, efter exploatering - förslag dagvattenhantering 2. Ytor och flöden - sammanställningstabell 3. Ytindelning med uppgifter om yta 4. Flödesberäkning Total yta planområde/jämförelse med nuläge 5. Flödesberäkning Ny bebyggelse (endast takytor) vid Gamla Kronvägen, jämförelse med och utan gröna tak Omslagsbild: Planområdet efter omdaning, bild från Gestaltningsprogram, utkast 2012-05-14.
5(18) 1 Bakgrund och syfte På en fastighet med gymnasieskola och idrottshall (Porthällagymnasiet och Partillebohallen) i Partille planeras ny bostadsbebyggelse och en omdaning av mark mot Säveån. Detta PM ska belysa hur avrinningen efter exploatering av området skiljer sig från dagens situation samt föreslå lämpliga LOD-lösningar för att fördröja/rena dagvatten. 2 Riktlinjer från VA-huvudmannen Partille kommun är VA-huvudman. Området ingår i verksamhetsområde för dagvatten. I samband med detaljplanearbetet har kommunen ställt kravet att kommunens riktlinjer och rekommendationer följs avseende dagvattenhantering. Riktlinjer (Partille kommuns riktlinjer för olje- slam- och fettavskiljare) finns för parkeringsytor med 30 p-platser eller mer som ska förses med oljeavskiljare. I övrigt är rekommendationen i kommunen att i normalfallet ska cirka 10 mm nederbörd kunna infiltreras. Mellanskillnaden i avrinning mellan nuläge och efter exploatering från ett 10 minuters 10-årsregn ska fördröjas. Kommunens riktlinjer och rekommendationer för dagvattenhantering kan följas efter exploatering genom ett antal olika LOD-åtgärder, se avsnitt 6. 3 Recipienten Säveån Allt dagvatten från planområdet leds till vattenförekomsten Säveån- Olskroken till Brodalen har enligt klassning MKN 2009 (Viss vatteninformationssystem Sverige) måttlig ekologisk status. God status ska vara uppnådd senast 2021. Vattenförekomsten är kraftigt påverkad av mänsklig verksamhet och rinner till stora delar genom storstadsmiljö. Den biologiska provtagningen visar på begränsad påverkan, men den totala bilden av vattenförekomsten är att kraven på god status troligen inte uppnås. Totalfosforhalten uppfyller kraven för god status. Data finns för tre stationer utefter vattendragssträckan vilka samtliga visar på god status. Inom vattenförekomstens avrinningsområde finns källor för prioriterade ämnen och andra miljögifter och det är därför sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha problem med miljögifter. Omprövning av status kan ske i ett senare skede då mer information finns tillgänglig.
6(18) 4 Planområdet - nuläge Planområdet är beläget mellan Gamla Kronvägen och Säveån i centrala Partille. Marken mellan befintlig bebyggelse och Säveån består till stora delar av asfaltsbelagda parkeringsytor, se bilaga 1. I den östra delen finns hårdgjorda och grusbelagda ytor för idrottsändamål. Området har duplikat system (dagvatten avleds för sig), avrinningen leds huvudsakligen till Säveån i fyra ledningssystem (se figur 1, 2 och bilaga 1): - Avrinning från Gamla Kronvägen och den västra delen av området leds via ledningar i Gamla Kronvägen/Yllegatan till Säveån i den västra delen av området. - Direkt avledning till Säveån från p-ytor längst västerut mot Yllegatan. - Avrinning från bebyggelse framför gymnasiets huvudbyggnad och hårdgjorda ytor mellan huvudbyggnad och denna bebyggelse leds österut till en större ledning (Ø 800) vid Porthällastigen. Även Partillebohallen och ytor kring denna avvattnas denna väg. - Gymnasiebyggnadens tak och de hårdgjorda ytorna (exklusive p-ytor i den västra delen) mellan byggnaden och Säveån leds via två ledningar till Säveån. Merparten av p-ytorna avvattnas via detta system. Huvudledningen i den östra delen vid Porthällastigen avvattnar även andra ytor, bl.a. befintliga p-ytor som ingår i planområdet för planerade området Östra centrum, samt del av vägområdet E20. Slutlig recipient för områdets avrinning är Göta älv i centrala Göteborg. Ledningssystemet bedöms ha god kapacitet enligt uppgifter från Partille kommun. Iakttagelser om översvämningar i området är inte kända hos kommunen. En oljeavskiljare med beteckning CAM 305 för rening av dagvatten från p-ytor finns i den västra delen av planområdet, i övrigt saknas reningsanläggningar för dagvatten. Planområdet ligger enligt planbeskrivning i ett område med fyllnadsmaterial underlagrad av djupa sättningsbenägna lerlager. Infiltrationsförhållandena bedöms därför generellt vara dåliga. För mindre mängder dagvatten kan dock infiltration sannolikt ske i de övre marklagren utan problem.
7(18) Figur 1. Planområdets nuvarande utseende. Gräns för planområde ej exakt angivet. Säveån Planerad ny bebyggelse, Östra centrum Figur 2. Översiktskarta. Planområdet och läge för dagvattenledningar med utlopp i Säveån ungefärligen markerade.
8(18) Figur 3. Del av de stora p-ytorna mellan befintlig skola och Säveån. Avledning av dagvatten direkt till Säveån via ledningar på gymnasietomten. Figur 4. Torgyta vid skolentré i den västra delen längs med Gamla Kronvägens norra sida. Avledning av dagvatten till ledning i Yllegatan. Fotoriktning österut. De låga byggnaderna till vänster i bild ska rivas och ersättas med bostäder.
9(18) Figur 5. Lokalgata längs med Partillebohallen i områdets östa del. Avledning av dagvatten till ledning vid Porthällastigen. Foto mot norr/säveån Figur 6. Hårdgjorda ytor i anslutning till skolbyggnader. Avledning av dagvatten till ledning vid Porthällastigen. Byggnaderna ska rivas och ersättas med bostäder.
10(18) Figur 7. Hårdgjorda ytor för idrottsändamål i områdets östra del. Säveån till vänster i bild. Avledning av dagvatten till ledningar inom gymnasieområdet. Figur 8. Baksidan av gymnasiebyggnaden, hårdgjorda ytor kring tillfälliga byggnader. Avrinning direkt till Säveån via ledningar inom gymnasieområdet. Byggnader kommer att rivas.
11(18) 5 Planområde - efter exploatering Planområdet planeras med ny bebyggelse enligt situationsplan i bilaga 1 vilket innebär befintliga skolbyggnader längs med Gamla Kronvägen ersätts med bostadsbebyggelse. Ytterligare ett större bostadshus planeras i områdets östra del. Förändringen av områdets avrinningsytor med avseende på takytor, lokalgator, torgytor och liknande bedöms bli liten. Andelen hårdgjorda p-ytor i planområdets norra del minskar då p-ytorna mellan skolbyggnaderna och Säveån tas bort. Ett p-däck ersätter dessa och frigör därmed stora ytor som planeras som parkområde. Här bedöms möjligheterna till LOD-åtgärder som goda. N Partillebohallen Porthällagymnasiet Figur 9. Volymskiss över ny bebyggelse i området. Västra delen med planerat p-däck ej med i illustration. Bild från Gestaltningsprogram, utkast 2012-05-14. 6 Avrinning flödesberäkningar och åtgärdsförslag Området bedöms enligt svenskt vattens publikation P90 vara ej instängt område inom citybebyggelse vilket innebär att dagvatten kan avledas ytledes med självfall från området. Dimensionerande regn för fylld ledning blir då ett regn med 2 års återkomsttid. Avvattningen av området bör därför dimensioneras så att en större säkerhetsmarginal uppnås. Som dimensionerande regn har därför valts 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Kort varaktighet bedöms vara dimensionerande då områdets olika delavrinningsområden är små och hårdgjorda vilket bedöms ge korta rinntider. De genomförda flödesberäkningarna (se bilaga 2 och 4) visar att avrinningen från planområdet efter exploatering blir ungefärligen i samma storleksordning som i nuläget om inga speciella åtgärder vidtas för att fördröja/reducera flöden från området. Hårdgjorda p-ytor ersätts med
12(18) gröna ytor i parkområdet längs med Säveån men denna minskning av avrinningen uppvägs till stor del av att gröna ytor längs med Gamla Kronvägen ersätts med tak och hårdgjorda ytor (se situationsplan, bilaga 1). Konsekvensen bli en mindre dagvattenbelastning i området mot Säveån men en ökning mot ledningsnätet i Gamla Kronvägen (om dagvattenet leds ut denna väg, se resonemang nedan), uppskattningsvis ökar flödet med cirka 40 l/s (10-årsregn med 10 minuters varaktighet). Ledningen i Gamla Kronvägen ansluter till ledning mot Säveån vid korsningen med Yllevägen i områdets västra del. Denna del av ledningsnätet kommer därför att belastas ytterligare efter att nya bostäder uppförs. Alternativt kan en fördelning ske mellan avledning mot Gamla Kronvägen och ledningen som ansluter till huvudledningen vid Porthällastigen. Merparten av avrinningen från området där de nya bostäderna ska uppföras leds i nuläget mot Porthällastigen men anslutande ledning kan inte ligga kvar eftersom bostadskvarteren har en annan utformning än nuvarande bebyggelse. Den framtida utformningen av innergårdarna vid de planerade bostadshusen är inte känd, andelen gröna ytor har stor påverkan på vilken avrinning som sker från dessa ytor. Avrinningskoefficienten är satt till 0,5 (enligt Svenskt vatten, P90) vilket bedöms vara ett rimligt antagande. Av flödesberäkningarna (se bilaga 2,4 och 5) framgår att takytor och gatumark orsakar de största flödena, avrinning från tak står för cirka hälften av den totala avrinningen. För att reducera avrinningen från tillkomande takytor kan dessa utformas som så kallat gröna tak vilket i de flesta fall innebär växtlighet i form av lågväxande sedummattor (se figur 10). Gröna tak kan anläggas på tak med upp till cirka 30 graders lutning vilket innebär att taken på de nya byggnaderna i området kan utformas med relativt stor frihetsgrad. Behovet av gröna tak bedöms inte vara stort i den nya bebyggelsen mot Gamla Kronvägen, dels på grund av den stora parkytan i området mot Säveån, dels för att avståndet till Säveån är kort och behov av fördröjning därför inte bedöms föreligga (kort rinntid till utlopp). Om en dämpning av flödet ut från de nybyggda bostäderna längs med Gamla Kronvägen önskas är dock gröna tak i stort sett den enda LOD-åtgärden som står till buds om inte fördröjningsmagasin ska anläggas. Ökningen av avrinningen från denna del av planområdet kan med gröna tak minskas från 40 l/s till cirka 20 l/s. En större reducering av avrinningen kan uppnås om LOD-åtgärder vidtas längs med Gamla Kronvägen, se nedan. Ett grönt tak enligt Svenskt Vatten P105 inte kan kvarhålla mer än cirka 5 mm nederbörd 1 vilket teoretiskt innebär att viss del av avrinningen från valt regn i de flesta fall rinner av taket. Ett grönt tak kan därför inte entydigt betraktas som en grön yta med låg avrinningskoefficient. Om så vore fallet skulle flödet minska från 40 till cirka 5 l/s från taken på den nya bebyggelsen. På grund av den fördröjning som trots allt sker i ett grönt tak efter att detta är mättat ligger den verkliga avrinningskoefficienten någonstans mellan dess ytterligheter. 1 Hur en beräkning av avrinningen från gröna tak vid olika regn ska göras behandlas inte i Svenskt Vatten P90. Vid revidering av P90 under 2013 kommer denna fråga troligen att belysas.
13(18) Avrinningen från gata kan reduceras genom att dagvatten leds till trädplanteringar (växtbäddar) längs med Gamla Kronvägen analogt med vad som föreslagits för närliggande planområde för Östra centrum. Gamla Kronvägen bidrar med cirka 12 % av avrinningen från planområdet (24 % om takytor exkluderas). Trädplanteringar kan fördröja och minska mängden avrunnet dagvatten även från hårdgjorda ytor intill vägen, exempelvis torgytorna framför Porthällagymnasiet. Trädplanteringar med skelettjord längs med gatan (placerade där detta är möjligt med hänsyn till ledningar och andra installationer) bedöms kunna ha en väsentlig flödesdämpande effekt (princip, se figur 11). En sådan anläggning i Hammarby sjöstad har utvärderats och bedömts kunna fördröja 10-årsregn med korta varaktigheter, d.v.s. i de flesta fall intensiva sommarregn. Vid tillfällen då kapaciteten överskrids kan dagvatten brädda ut till befintligt ledningsnät i gatan. Genom fastläggning i mark och växternas upptag sker även en minskning av föroreningstillförseln till recipienten. Liknande LOD-förslag förekommer i planeringen av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Då de flesta p-platserna i området tas bort och ersätts med ett p-däck blir avrinningen från eventuella mindre p-ytor på lokalgator i markplan liten i jämförelse med övrig markanvändning. Om avrinningen ska reduceras från p-platserna kan dessa utformas med rasterytor som dels är genomsläppliga, dels lagrar en viss andel av nederbörden och därmed hindrar omedelbar avrinning. Utöver att fördröja/minska avrinningen har denna åtgärd en renande effekt då en stor del av föroreningarna i dagvatten fastläggs i marken. Sammantaget bedöms exploateringen med olika åtgärder kunna uppfylla kommunens riktlinjer enligt avsnitt 2. Det finns goda möjligheter att väsentligt reducera flöden/avrunnen volym ut från området främst genom avledning av dagvatten över gröna ytor i det planerade parkområdet men även infiltration i trädplanteringar, gröna tak och rasterytor kan bidra till en reducering. Figur 10. Sedumtak på garagebyggnad.
14(18) Gata och p-yta med hårdgjorda ytor Dagvattenledning Figur 11. Principskiss (profil), skelettjordsanläggning i Hammarby sjöstad, Stockholm. (berabetad efter figur i Skelettjord att hantera trafikdagvatten i stadsmiljö). Ytterligare exempel på utformning finns i Växtbäddar i Stockholms stad en handbok (2009). 7 Översvämningsrisk Under förutsättning att området planeras så att inga lågpunkter uppstår bedöms förutsättningarna som goda att klara även extrema nederbördstillfällen inom planområdet. Avståndet till Säveån är kort vilket underlättar ytlig avrinning och minimerar risken för att byggnader och installationer tar skada längs med avrinningsstråken mot vattendraget. Avrinningen på den södra sidan sker ytledes ut mot Gamla Kronvägen. Från Gamla Kronvägen kan ytavrinnande vatten ledas via lokalgata (Yllegatan) i planområdets västra del och lokalgata öster om gymnasiet, och vidare till Säveån. I övrigt kan vatten ytledes ledas direkt till Säveån över markytor norr om bebyggelsen. Närheten till Säveån gör området känsligt för översvämning i samband med höga nivåer i vattendraget. Översvämning av området närmast Säveån kan ske enligt utförda översvämningsmodeller 2008 (se bilaga 1). Gångstråket och gröna ytor intill längs med Säveån sätts då under vatten. Den nordvästra delen där ett P-däck planeras riskerar också att översvämmas vilket bör beaktas då P-däcket projekteras. Vid de tillfällen då vattennivån i Säveån är extremt högt kan dagvattenledningarna bli dämda en bit upp i systemet vilket minskar den hydrauliska kapaciteten.
15(18) Översvämningar kan i ibland orsakas av att brunnar, ledningssystem och anordningar för LOD inte underhålls på rätt sätt. Det är därför viktigt att drift- och underhåll av dagvattensystemet i området sköts på ett förebyggande sätt samt att ansvarsfördelningen mellan kommunen och fastighetsägarna är klargjord. Utöver ovanstående är det viktigt att planera ledningssystemet inom fastigheterna så att en eventuell hydraulisk överbelastning internt inte drabbar hus och installationer. 8 Föroreningsbelastning Även utan LOD-åtgärder kommer avrinningen från hårdgjorda markytor att minska jämfört med nuläget. Minskad avrinning till ledningsnät från hårdgjorda markytor leder oftast till en mindre föroreningstransport ut i recipienten. Då p-ytor ersätts med parkområde, som i detta fall, uppstår en positiv effekt. Ytor under tak (boendeparkeringar och undre däcken på P-huset) är kopplade till spillvattenledningar vilket innebär att spolvatten och annan avrinning från dessa ytor inte belastar dagvattenledningarna och Säveån. Avrinning från takytor ökar i området efter omdaning men denna avrinning innehåller normalt låga halter föroreningar 2 och bidrar inte till en ökad föroreningstransport. För att ytterligare förstärka den positiva effekten av att p-ytorna reduceras ska (enligt kommunala riktlinjer) den övre delen av det planerade p-däcket förses med olje/slamavskiljare och all direkt avledning av dagvatten från parkytorna och hårdgjorda ytor (mellan byggnader och Säveån) via ledningar till Säveån undvikas. Avrinnande dagvatten bör i stället ledas över markytorna ner mot Säveån, eventuellt via fördröjningsytor som i de flesta fall är torrlagda. Sammantaget bedöms en väsentlig minskning av föroreningstransporten ske enbart genom omdaningen av området. Ytterligare minsking kan ske genom översilning på gröna ytor i parkområdet. Möjligheten att uppnå god status enligt MKN i Säveån senast 2021 förbättras därför genom den planerade omdaningen inom planområdet. 9 Byggskedet Under anläggningsskedet är risken mycket stor för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Eftersom ett utsläpp på mycket kort tid kan nå Säveån är detta viktigt att beakta. 2 Materialberoende, koppartak och andra frilagda metallytor släpper tungmetaller. Takvattnets sammansättning påverkas även av luftburna föroreningar från källor i närheten, i detta fall av E20 som passerar cirka 150 m från planområdet.
16(18) Exempel på åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden (se figur 12). Det kan även under byggskedet vara aktuellt att lägga ut avgränsande skärmar vid utloppen i Säveån. Figur 12. Rening av dränvatten från byggverksamhet, Citybanan Stockholm 10 Övriga åtgärder för dagvattenhantering Ytor för att lagra snö bör etableras inom området på platser där avrinningen kan ske utan att påverka bebyggelse och gatumark. Lagringsytorna bör helst ligga så att avrinningen kan ledas ut på gröna ytor för att om möjligt fastlägga föroreningar vid avsmältning i marken. Användningen av vägsalt inom området bör minimeras. Utformningen av det planerade parkområdet bör ske så att åtgärder för dagvattenhantering kan bli en del av områdets karaktär. Då området faller mot Säveån finns ingen risk att vatten blir stående någon längre tid i parkområdet om detta inte eftersträvas i enstaka punkter, exempelvis mindre dammar eller stensatta vattenstråk (se figur 13). För att undvika låga vattennivåer, stillastående vatten och algblomning, bör möjlighet finnas till viss tillförsel av dricksvatten eller vatten från Säveån.
17(18) Figur 13. Dagvattenkanaler, exempel på olika formspråk.
18(18) 12 Referenser Utdrag ur VA-karta för Partille kommun. 2012-07-06. Darostomten/Östra centrum PM dagvattenhantering. Tyréns AB, 2012-08-29 Partille centralskola, situationsplan vatten- och avloppsledningar, 3-2-1966 Planskiss utkast 2012-04-24. Partille kommun Planbeskrivning 2012-03-02(utkast 2012-04-11), Partille kommun Översvämningsmodellering av Säveån, Norkonsult 2008-11-07. Skelettjord att hantera trafikdagvatten i stadsmiljö, Stockholm Vatten, rapportnr 2005 24. Muntliga referenser: Göran Ahlborg, VA Partille kommun Nina Hannula, Plan Partille kommun
Grönt Tak Grus Innergårdar Marksten Gata, hårdgjort Total yta Avrinningskoefficient Red. area flöde l/s flöde l/s,ha Planområde exklusive Gamla Kronvägen 1,6498 1,57 0 0,07 0,00 0,80 4,09 0,55 2,25 506 124 Gamla Kronvägen 0 0,00 0 0,00 0,12 0,40 0,52 0,78 0,40 91 176 Totalt 1,65 1,57 0,00 0,07 0,12 1,20 4,6 0,58 2,65 597 130 Nuläge 1,41 1,38 0,24 0 0,12 1,46 4,6 0,58 2,67 602 131 Differans 0,24 0,19-0,24 0,07 0,00-0,25 0,00 0,00-0,02-5 -1 10 årsregn, 10 min varaktighet. Efter exploatering utan LOD Grönt Gröna tak Grus Innergårdar Marksten Tak Gata, hårdgjort Total yta Avrinningskoefficient Red. area flöde l/s flöde l/s,ha Planområde exklusive Gamla Kronvägen* 1,6498 0,32 0 0,07 0,00 1,2539 0,80 4,09 0,30 1,23 276 68 Gamla Kronvägen** 0 0,00 0 0,00 0,12 0,00 0,40 0,52 0,20 0,10 23 45 Totalt 1,65 0,32 0,00 0,07 0,1166 1,2539 1,20 4,6 0,29 1,33 299 65 Nuläge 1,41 0,00 0,24 0 0,12 1,382 1,46 4,6 0,58 2,67 602 131 Differans 0,24 0,32-0,24 0,07 0,00-0,13-0,25 0,00-0,29-1,34-302 -66 10 årsregn, 10 min varaktighet. Efter exploatering med LOD. Hårdgjorda ytor (främst tak och lokalgator)minskade med ytor som leds till gröna ytor i planerat parkområde * Avledning av takvatten från gymnasiet och hårdgjorda ytor norr om byggnaden till gröna ytor sänker avrinningskoefficenten från området totalt, avrinningskoefficienten uppskattad till 0,3 **LOD-åtgärder längs med Gamla Kronvägen har bedömts ge en låg avrinningsfaktor, ca 0,2
Uppdrag: 242647 Dagvattenhantering - Gymnasiet Partille. Efter exploatering utan LOD-åtgärder/jämförelse med nuläge Ytor enligt underlag från Partille kommun Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Efter exploatering Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Tak 1,57 0,9 1,42 184 110 241 144 318 191 Gamla Kronvägen 0,40 0,8 0,32 41,9 25,1 54,8 32,9 72,5 43,5 Lokalgata 0,72 0,8 0,57 74,5 44,7 97,4 58,5 129 77,4 P-ytor 0,00 0,8 0,00 0 0 0 0 0 0 P-däck 0,08 0,8 0,07 8,82 5,29 11,5 6,92 15,3 9,16 Marksten (torgytor kring skola) 0,12 0,7 0,08 10,6 6,37 13,9 8,33 18,4 11,0 Grus 0,00 0,2 0,00 0,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Gröna ytor 1,65 0,1 0,16 21,4 12,9 28,0 16,8 37,1 22,3 Innergård 0,07 0,5 0,03 4,26 2,56 5,58 3,35 7,38 4,43 Summa 4,61 0,58 2,66 346 207 452 271 598 359 Före exploatering Tak 1,38 0,9 1,24 162 97,0 211 127 280 168 Gamla Kronvägen 0,40 0,8 0,32 41,9 25,1 54,8 32,9 72,5 43,5 Lokalgata 0,59 0,8 0,47 61,5 36,9 80,4 48,2 106 63,8 P-ytor 0,31 0,8 0,25 32,2 19,3 42,1 25,3 56 33,4 Hårdgjorda ytor (idrott) 0,16 0,8 0,12 16,2 9,70 21,1 12,7 28,0 16,8 Marksten(torgytor kring skola) 0,12 0,7 0,08 10,6 6,37 13,88 8,33 18,4 11,0 Grus (idrott) 0,24 0,2 0,05 6,23 3,74 8,14 4,89 10,8 6,47 Gröna ytor 1,41 0,1 0,14 18,4 11,01 24,0 14,4 31,8 19,1 Summa 4,61 0,58 2,68 349 209 456 274 603 362 Ytor utanför planområdet** 1,8 0,8 1,44 187 112 245 147 324 194 Flöde efter exploatering: 346 l/s 452 l/s 598 l/s Flöde före exploatering*: 349 l/s 456 l/s 603 l/s Diff i % * -1 % -1 % -1 % Diff i l/s * -3 l/s -4 l/s -5 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider (korta rinntider, se nedan). Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. Avrinningen kommer att ledas ut från området via cirka 4 ledningar förlagda i östra och västra delen samt i mitten av området (norr om skolbyggnad). Det beräknade flödet belastar därför inte enbart en utgående ledning. Hur avrinningen fördelas mellan ledningarna efter en omdaning av området är för närvarande oklart. **: Närliggande ytor med avrinning till ledningen i Porthällastigen (vägyta E20, del av Gamla Kronvägen samt p-ytor inom planområde för Östra centrum). Ytorna ingår inte i den beräknade jämförelsen.
Uppdrag: 242647 Dagvattenhantering - Gymnasiet, Partille. Efter exploatering - jämförelse med och utan gröna tak på ny bebyggelse längs med Gamla Kronvägen. Ytor enligt underlag från Partille kommun Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 Utan gröna tak avrinnkoeff red area Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Tak 0,32 0,90 0,29 37 22 49 29 65 39 Gata, p-platser mm 0,00 0,80 0,00 0 0 0 0 0 0 Rasterytor** 0,00 0,20 0,00 0 0 0 0 0 0 Gröna ytor 0,00 0,10 0,00 0 0 0 0 0 0 Marksten 0,00 0,70 0,00 0 0 0 0 0 0 Innergård 0,00 0,50 0,00 0 0 0 0 0 0 Summa 2-års regn 0,32 0,90 0,29 37 22 Summa 5-års regn 0,32 0,90 0,29 49 29 Summa 10-års regn 0,32 0,90 0,29 65 39 Alla tak = gröna tak Tak, sedum* 2-årsregn 0,32 0,35 0,11 15 9 Tak, sedum* 5-årsregn 0,32 0,52 0,17 28 17 Tak, sedum* 10-årsregn 0,32 0,62 0,20 44 27 Tak 0,00 0,90 0,00 0 0 0 0 0 0 Gata, p-platser mm 0 0,80 0,00 0 0 0 0 0 0 Rasterytor** 0,00 0,20 0,00 0 0 0 0 0 0 Gröna ytor 0,00 0,10 0,00 0 0 0 0 0 0 Marksten 0,00 0,70 0,00 0 0 0 0 0 0 Innergård 0,00 0,50 0,00 0 0 0 0 0 0 Summa 2-års regn 0,32 0,35 0,11 15 9 Summa 5-års regn 0,32 0,52 0,17 28 17 Summa 10-års regn 0,32 0,62 0,20 44 27 Utan gröna tak: 37 l/s 49 l/s 65 l/s Alla tak = Gröna tak: 15 l/s 28 l/s 44 l/s Diff i % 157 % 73 % 45 % Diff i l/s 23 l/s 21 l/s 20 l/s Sammanfattning: Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Beräkningar är utförda efter Svenskt vattens publikation P90. **: Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor (0,2) antagits. *: Avrinningskoefficienten för ett sedumtak varierar med tjocklek och vilket tidsintervall som väljs. Ett tjockt lager (ca 150 mm) ger 0,25 i avrinningskoefficient på årsbasis, ett tunt (ca 100 mm) ger 0,55. Vid intensiva regn bedöms minst 5 mm nederbörd kvarhållas, resterande rinner av (källa Svenskt vatten, publikation 105). Exempelvis innebär detta att det ovan angivna 5-årsregnet ger en avrinningsfaktor på maximalt cirka 0,5 då cirka hälften av nederbörden kvarhålls.