Aroseken bostäder AB Vårdboende Karlslund

Aroseken bostäder AB Vårdboende Karlslund Göteborg 2017-07-06 Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Vårdboende Karlslund Uppdragsansvarig: Johan Bengtsson Handläggare: Henrik Ölander-Hjalmarsson Org. Nr 556729-7832 Granskad av: Kjell Norberg Uppdragsnummer: 4132-1701 Hemsida: www.structor.se Dokumentbeteckning: Reviderad:

2 (21) SAMMANFATTNING Aroseken bostäder AB avser att expandera antalet platser för vårdboende Karlslund i samarbete med Temagruppen och LBE Arkitekter. Vårdboende Karlslund i Västerås är ett centralt serviceboende med nära anknytning till både central stadsbebyggelse och naturområden. Intentionen med om- och nybyggnationen är att skapa en tilltalande boendemiljö, samtidigt som de kultur- och naturhistoriska värdena utvecklas i området. I enlighet med Västerås dagvattenpolicy, som antogs 2014-03-06, har Structor Mark Göteborg AB fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom Karlslundsområdet m.h.t. planerad byggnation. I dagsläget avleds dagvattnet från Karlslund till Svartån utan fördröjning eller rening. Exploateringen medför en ökning på ca 1000 m 2 hårdgjord area. För beräkningarna av dagvattenflödet har ett 10-minuters 5-årsregn använts som det dimensionerande regnet. Totalt genererar exploateringen ett flöde på ca 21 l/s och det totala flödet från området ökar från ca 267 l/s till 288 l/s. Det som dimensionerar fördröjningsvolymen är dock endast inte det flöde som uppkommer från exploateringen. Fördröjningsvolymen dimensioneras utifrån ett maxflöde från utredningsområdet på 15 l/s per hektar. Detta ger ett totalt fördröjningsbehov på ca 150 m 3. Gröna tak med en större fördröjningskapacitet än ett 10-minuters 5-årsregn reducerar det totala fördröjningsbehovet i området och kan med fördel kombineras med de andra fördröjningslösningarna. Reningseffekterna i området bedöms bli goda och avsevärt bättre än i dagsläget, under förutsättning att gröna fördröjningslösningar såsom regnträdgårdar, växtbäddar och andra biofilter används. De fördröjnings- och reningslösningar som förespråkas i denna utredning är regnträdgårdar, permeabla ytskikt, upphöjda växtbäddar samt utlopp som leder dagvattnet till öppna översilningsdiken innan recipienten Svartån.

3 (21) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Allmänt om dagvatten... 4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 2.1 Lokalisering... 5 2.2 Riktlinjer för dagvattenhantering... 5 2.3 Avgränsningar... 6 2.4 Koordinat- och höjdsystem... 6 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 7 3.1 Topografi och markslag... 7 3.2 Ytliga flödesvägar och avrinningsområden... 8 3.3 Vattennivåer i Svartån... 9 3.4 Geotekniska förhållanden... 10 3.5 Hydrogeologiska förhållanden... 10 3.6 Markföroreningar... 11 3.7 Miljökvalitetsnormer (MKN)... 11 3.8 Befintligt dagvatten- och avledningssystem... 11 4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN... 11 5 ÖVERSIKTLIG DIMENSIONERING DAGVATTENHANTERING... 12 5.1 Dimensioneringsförutsättningar... 12 5.2 Översiktlig dimensionering... 13 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING... 15 6.1 Allmänt dagvattenhantering... 15 6.2 Förslag till metoder för att fördröja och rena dagvatten... 16 6.3 Dagvattenhantering vid extremflöden... 19 6.4 Påverkan av miljökvalitetsnormer med föreslagen markanvändning... 19 7 BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR OMLÄGGNINGAR/ÅTGÄRDER... 19 7.1 Omläggning av befintliga dagvattenledningar... 19 8 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 20 9 FORTSATT ARBETE... 20 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Befintligt avvattningssystem Framtida ytliga rinnvägar Förslag på dagvattensystem Princip regnträdgårdar Exempel på dagvattenlösningar

4 (21) INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Aroseken bostäder AB avser att expandera antalet platser för vårdboende Karlslund i samarbete med Temagruppen och LBE Arkitekter. Vårdboende Karlslund i Västerås är ett centralt serviceboende med nära anknytning till både central stadsbebyggelse och naturområden. Intentionen med om- och nybyggnationen är att skapa en tilltalande boendemiljö, samtidigt som de kultur- och naturhistoriska värdena utvecklas i området. När ett område byggs om eller exploateras förändras den naturliga vattenbalansen. Eftersom en större exploatering vanligtvis innebär en större hårdgjord area ökar således oftast också dagvattenmängden. I enlighet med Västerås dagvattenpolicy, som antogs 2014-03-06, har Structor Mark Göteborg AB fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhantering inom Karlslundsområdet m.h.t. planerad byggnation. Syftet med denna utredning är att översiktligt studera och ta fram lämpliga principlösningar för dagvattenhantering med hänsyn till nuvarande förhållanden och den föreslagna markanvändningen. Principlösningarna ska ligga till grund för fortsatt arbete med detaljplanearbetet och framtida detaljprojektering av området. I denna utredning behandlas enbart förutsättningar och förslag till dagvattenhantering. 1.2 Allmänt om dagvatten Dagvatten är vatten som tillfälligt avrinner från markytan eller från annan konstruktion. Exempel på dagvatten är regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten. Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållande. Hårdgjorda ytor i en brant lutning ger en relativt snabb dagvattenavrinning medans flacka och vegetationsrika områden ger upphov till en trög avrinning. Traditionellt har dagvatten avletts via ledningar till närmaste vattendrag, sjö eller hav, den så kallade recipienten. En sådan hantering medför stora variationer i flödes- och föroreningsbelastning till recipienten och ställer höga krav på ledningsnätets kapacitet. Kunskapen om de nackdelar traditionell dagvattenhantering medför har ökat samtidigt som dagvattnet alltmer ses som en resurs för att upprätthålla vattenbalans i mark och vattendrag. Dagvattnet ses även som en möjlighet till att skapa vackrare stadsmiljöer. I stället för att dagvattnet avleds direkt till en ledning förespråkas öppna dagvattenlösningar där vattnet hanteras så nära källan som möjligt genom fördröjning och omhändertagande. En förutsättning för att lyckas med en hållbar dagvattenhantering är att planeringen av ny bebyggelse sker i samverkan mellan berörda aktörer och att tillräckligt utrymme lämnas i nya planområden för dagvattenanläggningar.

5 (21) 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lokalisering Området är beläget i centrala Västerås mellan Skultunavägen, och Svartån nordväst om Skarpskyttebron. Figur 1 visar en karta där området är markerat. I anslutning till området finns Falkenbergska kvarnen. Längs med Svartån finns ett gångstråk som är tillgängligt för allmänheten. Planområdet består idag av blandad bebyggelse; både i form av byggnader från bl.a. 1990-talet samt ett antal betydligt äldre byggnader. Figur 1. Översiktsbild av Västerås. Karlslunds område är markerat med en röd ring (www.eniro.se, 2017). 2.2 Riktlinjer för dagvattenhantering Västerås har en dagvattenpolicy där den senaste versionen antogs 2014-03-06. Syftet med en dagvattenpolicy enligt Västerås Stad är att skapa genomtänkta, miljöanpassade och

6 (21) kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område. Dagvattenpolicyns övergripande mål är följande: Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen bibehålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen. Dagvatten ska utredas i alla planer. Ingångsdata för beräkningar av flöden och fördröjningsbehov framgår under punkt 5 Översiktlig dimensionering dagvattenhantering. 2.3 Avgränsningar I denna utredning studeras förutsättningar och förslag till dagvattenhantering med beskrivning av olika metoder med dess för- och nackdelar. I senare detaljprojekteringsskede finns därför friheten att välja metoder till dagvattenhantering så länge de framtagna dimensioneringskraven uppfylls. I utredningen och dess bilagor anges flöden, fördröjningsvolymer, ett resonemang kring föroreningar i dagvattnet samt ett flertal förslag till dagvattenhantering. Dessa ska ses som en vägledning och kontroll av platsbehov till kommande detaljprojekteringsskede. 2.4 Koordinat- och höjdsystem Aktuellt plan- och höjdsystem för utredningsområdet är: Plansystem: SWEREF 99 16 30. Höjdsystem: RH 2000

7 (21) 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Bebyggelsen är belägen längs med Skultunavägen där huvudbyggnaden för det befintliga vårdboendet agerar som en sammanhängande barriär mellan vägen och Svartån längs en sträcka på ca 150 m. Utredningsområdets totala area är ca 2.5 hektar. Förutom huvudbyggnaden så finns ett antal friliggande byggnader, inklusive Falkenbergska kvarnen, inom området. Ett flertal kombinerade dag- och spillvattensystem korsar området och har sina utlopp i Svartån. 3.1 Topografi och markslag Området lutar sydväst mot Svartån. Skultunavägen lutar åt sydost längs med områdets nordöstra sida. I den norra delen av området, vid Skultunavägen, är marknivån ca +17.5 för att sedan slutta ned till ca +9.5 vid åkanten. I den södra delen av området är marknivån vid Skultunavägen ca +15.5 för att sedan slutta ned till ca +9.5 vid åkanten. I anslutning till de befintliga byggnaderna består marken främst av asfaltsytor. Området mellan bebyggelsen och Svartån består av buskage- och trädbevuxna grönytor. Vårdboende Svartån Falkenbergska kvarnen Figur 2. Planområdets ungefärliga lokalisering på en flygbild. Gräns visas med röd linje. Blå pil illustrerar flödesriktningen i området. (www.eniro.se, 2017). Utanför planområdet, på andra sidan Skultunavägen, finns ett bostadsområde som består av villor, bostadshus, grönområden och trädgårdar. Där sluttar marken brant ned mot planområdet med en lutning på ca 10-12% från en höjdrygg med nivån ca +32.

8 (21) 3.2 Ytliga flödesvägar och avrinningsområden Eftersom marken nordost om planområdet lutar in mot Karlslund innebär det att dagvatten leds in till området vid intensiva regn. SMHI på uppdrag av Länsstyrelsen har utfört en skyfallskartering av Karlslund och dess omnejd. Figur 3 visar de ytliga flödesvägar som vattnet sannolikt kommer att följa vid stora regn i nuläget. Falkenbergska kvarnen Figur 3. Skyfallskartering av Karlslund. Blå linjer indikerar flödesvägar. Tjockare linjer indikerar större flöden. Stadsbyggnadsförvaltningen 2017-03-13. Karlslund ligger inom delavrinningsområdet 660947-154247 som mynnar ut i Mälaren. Den summerade arean för de delavrinningsområden som leder sitt vatten förbi Karlslund i Svartån är ca 776 km 2. Det lokala avrinningsområdet som belastar Karlslund, se figur 4, är ca 20 ha. Vid stora skyfall kan kapaciteten i ledningsnätet ibland inte räcka till. Dagvattnet börjar då brädda ut på markytan. Bilaga 1 visar var dagvattnet leds igenom området. Se de mellanstora röda pilarna.

9 (21) Karlslund Figur 4. Det lokala avrinningsområde som belastar Karlslund. Storlek ca 20 ha. 3.3 Vattennivåer i Svartån MSB har utfört översvämningsberäkningar för Svartån samt ett stort antal andra stora vattendrag i Sverige. Beräknat högsta flöde, BHF, är det flöde som är ansatt som dimensionerande i relation till vilka vattennivåer som anses påverka Karlslund-planområdet. Figur 5 visar utbredningen för 100-årsnivån (blå yta) samt BHF-nivån (skrafferad yta). Översvämningsanalysen visar att BHF-nivån endast påverkar området vid Falkenbergska kvarnen. 100-årsnivån påverkar inte läget för de planerade fastigheterna inom planområdet.

10 (21) Falkenbergska kvarnen Figur 5. Skyfallskartering av Karlslund. Stadsbyggnadsförvaltningen 2017-03-13. Blå yta = 100-årsnivå. Skrafferad yta = BHF-nivå. 3.4 Geotekniska förhållanden Nedanstående beskrivning är endast en översiktlig redovisning av delar av Teknisk PM Geoteknik, upprättat av Structor Mark Göteborg AB till detaljplanearbetet. De naturliga jordlagren i området består av lera ovan morän som vilar på berg. Inom stora delar av området förekommer fyllning vars sammansättning och tjocklek varierar stort. Fyllningen består huvudsakligen av siltig torrskorpelera, men innehåller även sten, mulljord, tegel och trärester. Generellt sett för området är förutsättningarna för att infiltrera dagvatten ogynsamma. 3.5 Hydrogeologiska förhållanden Nedanstående beskrivning är endast en översiktlig redovisning av delar av Teknisk PM Geoteknik, upprättat av Structor Mark Göteborg AB till detaljplanearbetet. Vattenståndet i Svartån är reglerat vid Falkenbergska kvarnen som ligger i sydöstra delen av området. Dämnings- och sänkningsgränsen är angivna till +9.39 respektive +8.97 i RH2000. Normalvattenytan +9.07 ska så långt som möjligt eftersträvas.

11 (21) Tre grundvattenrör har installerats i den underliggande friktionsjorden. Under Maj 2017 lästes rören av. Grundvattennivåerna var generellt sett lägre än vad som är normalt för årstiden i regionen och låg på mellan +6.80 och +7.55. Maximal grundvattennivå har uppskattats till mellan +8.55 och +9.30. 3.6 Markföroreningar Tidigare utförda markundersökningar inte påvisat några föroreningshalter som överstiger riktvärdena för mindre känslig markanvändning (SPI Miljösaneringsfond AB, 2006). 3.7 Miljökvalitetsnormer (MKN) Statusklassning enligt VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) för Svartån mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna (SE661626-153765). Ekologisk status Den ekologiska statusen är klassad som måttlig pga. vandringshinder samt mätningar av näringsämnen. Målet är att vattendraget ska ha god ekologisk status år 2027. Kemisk ytvattenstatus Svartån klassas som uppnår ej god status, inkl. kvicksilver. Om kvicksilver samt polybromerade difenyletrar exkluderas från denna bedömning så uppnår dock vattendraget god status. 3.8 Befintligt dagvatten- och avledningssystem Svartån rinner förbi Karlslund innan utloppet i Mälaren. Ån är i dagsläget reglerad på ett flertal platser, bland annat vid Falkenbergska kvarnen som är i direkt anslutning till planområdet. Tillrinningen till Svartån genom planområdet sker i huvudsak från de bebyggda och höglänta partierna nordost om området. Aktuellt avrinningsområde framgår av figur 4. Västerås stad har befintliga kommunala kombinerade spill- och dagvattenledningar som korsar utredningsområdet. Dessa är översiktligt redovisade på Bilaga 1 med markerade avledningspunkter. Enligt information från Mälarenergi är det viktigt att det inte tillkommer något mer dagvatten till dessa ledningar. Recipienten för samtliga dagvatten- och ytliga avledningssystem är Svartån. 4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

12 (21) Inom området Karlslund planeras en om- ny- och tillbyggnation av det befintliga vårdboendet. Nya trädgårdar anläggs på innergårdarna och intill Svartån ska det befintliga gångstråket göras mer tillgängligt och inbjudande för allmänheten. Trädgården närmast vårdboendets huvudbyggnad ska anpassas för de boendes behov. Den ska även vara en miljö som främjar möten med vänner och familj. För att göra Svartån mer lättillgänglig från Skultunavägen tas en befintlig inomhuspassage bort från vårdboendets huvudbyggnad. Ett nytt entrétorg för huvudbyggnaden samt nya parkeringsplatser kommer att byggas. Andelen hårdgjorda ytor kommer att öka något i området. Hårdgjorda ytor klassas som tak, asfaltsytor och stensatta ytor. För planområdet inom Karlslund finns en upprättad illustrationsplan, se figur 6. Figur 6. Illustrationsplan för Karlslund (LBE arkitekt AB) 5 ÖVERSIKTLIG DIMENSIONERING DAGVATTENHANTERING 5.1 Dimensioneringsförutsättningar 5.1.1 Allmänna förutsättningar För att ta hänsyn till framtida klimatförändringar och ökade nederbördsmängder ska en säkerhetsfaktor användas vid samtliga beräkningar. Svenskt Vattens Publikationer rekommenderar att en säkerhetsfaktor mellan 1,05 1,3 väljs för korttidsnederbörd i Sverige, vilket innebär att dimensionerande regn förväntas öka med 5-30 % beroende på områdets lokalisering i landet. Säkerhetsfaktorn ansätts efter lokala förhållanden såsom lutningsförhållanden, höjdsättning av bebyggelse och risken för dämning från recipienten. En säkerhetsfaktor på 1,25 (+ 25 %) har använts i denna utredning utifrån information från VAhuvudmannen Mälarenergi. I utredningen och dess bilagor anges flöden, fördröjningsvolymer och förslag till dagvattenhantering. Dessa ska ses som en vägledning och kontroll av platsbehov till kommande detaljprojekteringsskede.

13 (21) 5.1.2 Val av dimensionerande regn Val av dimensionerande regn som ska gälla för planområdet har tagits fram med stöd av Svenskt Vatten P110. Området har antagits falla in i klassificeringen tät bostadsbebyggelse enligt Svenskt Vatten P110:s definiton. Detta innebär att VA-huvudmannen Mälarenergi enligt Svenskt Vatten P110 ansvarar för att ledningarna ska klara en återkomsttid på 5 år vid fylld ledning. Med avseende på områdets storlek och beskaffenhet har varaktigheten på regnet ansatts till 10 minuter. Det dimensionerande regnet ska gälla för planområdets samtliga dagvattenledningar, rännor och övriga dagvattenanläggningar med en avledande funktion. 5.1.3 Val av fördröjningskriterier Det tillåtna utflödet från området efter ombyggnation har ansatts till 15 l/s per hektar enligt information från Mälarenergi. Med en total area på ca 2.5 ha för hela utredningsområdet ger detta ett totalt tillåtet utflöde på ca 38 l/s. Andelen hårdgjord area i utredningsområdet skiljer sig relativt lite mellan befintlig situation och framtida situation. Detta innebär att skillnaden i det totala flödet mellan befintlig och framtida situation blir liten. Eftersom näst intill hela planområdet ska byggas om så finns det goda möjligheter att göra en signifikant förbättring gällande både dagvattenkvalité och minskad dagvattenvolym till Svartån. Detta med hjälp av relativt enkla medel. Fokus i denna rapport ligger på gröna fördröjningslösningar eftersom dessa kan rena, infiltrera och fördröja dagvattnet. Regnträdgårdar, växtbäddar, gröna tak och andra typer av fördröjningslösningar kan komma att bli aktuella. 5.2 Översiktlig dimensionering 5.2.1 Översiktlig dimensionering av förväntat dagvattenflöde För att studera vilken effekt det framtida Karlslund kommer att ha på dagvattenflödet har beräkningar av förväntat dagvattenflöde utförts. Den framtagna planstrukturen (LBE arkitekt AB) ligger till grund för tolkningen av markanvändningen för framtida exploatering av Karlslundsområdet. Markanvändningen i nuläget har tolkats via flygfoton och grundkartor från Västerås Stad. Vid beräkningar av dimensionerande flöde före och efter exploatering har rationella metoden använts enligt Svenskt Vatten P110. Beräkning av dimensionerande flöden enligt rationella metoden qdag dim=a x ϕ x i x kf Där: qdag dim = dimensionerade flöde, l/s A = avrinningsområde, ha ϕ = avrinningskoefficient enligt tabell 1

14 (21) i = dimensionerande nederbördsintensitet, l/s x ha med hänsyn till rinntid (10 min) kf = klimatfaktor (Vald till 25 % = 1,25) Tabell 1. Valda avrinningskoefficienter Typ av yta Avrinningskoefficient, ϕ Tak 0.9 Asfalterade ytor 0.8 Park, gräsyta och ängsmark 0.1 Beräkning av förväntat flöde före och efter exploateringen framgår av sammanställningen i nedanstående tabell 2. Flödena i tabell 2 tar inte hänsyn till någon fördröjning. Samtliga flöden är beräknade inklusive en klimatfaktor på 25 %. Tabell 2. Beräkning av flöde före och efter exploatering, fördröjning ej medräknad. Nuläge Framtid Nuläge Framtid Nuläge (t=10 min) Framtid (t=10 min) Karlslund area (m2) area (m2) Avrinnings- Avrinnings- T=5 år, klimatf.=1.25 t=10 min t=10 min koefficient (m2) T=5 år, klimatf.=1.25 koefficient (m2) q = 226.7 l/s, ha q = 226.7 l/s, ha q_dim_10_min (l/s) q_dim_10_min (l/s) Tak 4511 5345 0.9 0.9 92 109 Asfalt 8153 8517 0.8 0.8 148 154 Grönyta 11786 10588 0.1 0.1 27 24 Summa: 24450 24450 Tot. Flöde 267 288 Den hårdgjorda ytan i området ökas med ca 1000 m 2 efter exploatering. Beräkningarna visar att flödet i området ökar från ca 267 l/s till 288 l/s. Detta innebär en ökning på 21 l/s för exploaterat område jämfört med befintlig situation. 5.2.2 Översiktlig dimensionering av förväntat fördröjningsbehov Utifrån det framtida flödet i tabell 2 (ca 288 l/s) blir erforderlig fördröjningsvolym vid ett 10- minutersregn således (288-267)/1000*600 = 12.6 m 3. Det är dock inte denna volym som är dimensionerande för området. Enligt 5.1.3 Val av fördröjningskriterier ska det högsta totala tillåtna utflödet från området på 38 l/s vara dimensionerande. Detta innebär således en fördröjningsvolym på (288-38)/1000*600 = 150 m 3. Dagvatten kommer främst att genereras av de hårdgjorda ytorna. I första hand förespråkas användning av gröna fördröjningslösningar eftersom dessa, kombinerat med sin

15 (21) fördröjningskapacitet, även bidrar med goda reningseffekter. Om det inte är möjligt att få till gröna lösningar finns det andra alternativ; t ex makadamdiken eller underjordiska magasin. Den framtagna planstrukturen (Temagruppen, 2017-06-20) ligger till grund för uppskattningen av storleken på de tillgängliga fördröjningsytorna i kvartersmiljön. Uppskattningar av erforderlig area för fördröjningslösningar har tagits fram för ett flertal alternativa fördröjningsmetoder, se tabell 3. Tabell 3. Erforderlig area per fördröjningsmetod. Ca 150 m 3 dagvatten behöver kunna fördröjas. Fördröjningsmetod Motsvarande area (m 2 ) för 150 m 3 fördröjningsvolym Regnträdgård ca 0.65 m tjocklek totalt varav 0.5 m är jord och 0.15 m är fri volym. Regnträdgård ca 0.75 m tjocklek totalt varav 0.5 m är jord och 0.25 m är fri volym. Nedsänkt gräsyta 25 cm djup Parkeringsplats med genomsläppligt ytskikt. 1 m djup, 30% porositet. Gröna tak 20 mm magasineringskapacitet (Vegtech, 2017) 600 m 2 0.25 m 3 400 m 2 0.38 m 3 670 m 2 0.22 m 3 1000 m 2 0.15 m 3 7500 m 2 0.02 m 3 Fördröjning per m 2 yta (m 3 ) 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 6.1 Allmänt dagvattenhantering Utformningen av hållbar dagvattenhantering omfattar många olika typer av åtgärder. Den kännetecknas av en trög avrinning, infiltration så långt som möjligt, stor flödeskapacitet för extremsituationer via öppna dagvattenlösningar samt en höjdsättning som skyddar bebyggelsen från översvämningar. (Svenskt Vatten P110-Del 1, januari 2016)

16 (21) 6.1.1 Illustration av olika steg av dagvattenhantering Nedan redovisas ett förslag till upplägg på dagvattenhantering med olika steg för hantering och avledning till recipienten Svartån, se Figur 7. Lokalt omhändertagande Fördröjning och rening nära källan Trög avledning Samlad fördröjning och rening Svartån Kvartersmark Allmän platsmark Figur 7. Illustration av olika steg av dagvattenhantering Samtliga fastigheter inom planområdet ska anslutas till kommunalt spill- och vattenledningsnät. Förbindelsepunktens läge för respektive kvarter fastställs av Mälarenergi. Dagvattnet föreslås ledas direkt till Svartån via nya separata utlopp, efter fördröjning och rening. 6.1.2 Illustration av dagvattenhantering när systemen är överbelastade För att säkerställa dagvattenhanteringen även vid förhållanden som överstiger de dimensionerade systemens kapacitet krävs det att ytors höjdsättning medger en säker ytavledning till recipienten, d.v.s. att sekundära rinnvägar säkras upp inom planområdet. Det är viktigt att undvika att instängda områden uppstår som hindrar kan ledas bort utan skada på byggnader och konstruktioner. Se Figur 8. Gårdarna och gatornas höjdsättning medger en säker ytavledning Svartån Figur 8. Illustration av dagvattensystem när systemen är överbelastade 6.2 Förslag till metoder för att fördröja och rena dagvatten Förslag till metoder för att fördröja och rena dagvatten inom planområdet med olika steg för hantering och avledning till recipienten har tagits fram och finns redovisade i Bilaga 5. Förväntad effekt samt positiva och negativa egenskaper för respektive metod har också beskrivits. Metoderna är framtagna utifrån de grundkrav som ställts i denna utredning, givna förutsättningar samt utifrån den i dagsläget kända och planerade markanvändningen. Huvudsyftet med de föreslagna metoderna är att ha god kontroll på dagvattenavrinningen inom och ifrån området, skapa mervärden, erhålla grundvattenbalans, uppnå flödesutjämning och att få en avskiljning av eventuella föroreningar innan recipienten Svartån. Öppna lösningar (gröna lösningar) med vegetativ rening och fastlåsning av föroreningar ska användas så långt det är möjligt. Bräddning av dagvattensystemen ska kunna ske kontrollerat på markytan.

17 (21) De framtagna metoderna och systemprinciperna ska ligga till grund för vidare detaljprojektering. En kombination av olika metoder kan bli aktuell. Vid val av metoder i detaljprojekteringskedet ska valet ske med fördröjningsbehov och reningsbehov som utgångspunkt för att uppfylla de ställda kraven. De föreslagna metoderna är indelade enligt tidigare beskriven princip, se Figur 7. 6.2.1 Dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska kännetecknas av ett lokalt omhändertagande (LOD). Bostadsområden med gårdsmiljö har ofta goda möjligheter och valmöjligheter till gröna fördröjningsmetoder för att uppfylla det ställda fördröjningskravet på 150 m 3. Avledningen av dagvatten från området sker med slutligt utlopp till Svartån. Förslag på dagvattenhantering ska uppfylla dagvattenpolicyn. I första led ska gröna fördröjningslösningar användas i så stor mån som möjligt. När det inte finns plats för denna typ av fördröjning så går det att använda andra metoder, t ex makadamfyllda diken, dagvattenkassetter och rörmagasin. Eftersom det finns gott om plats bör det dock finnas utrymme för gröna lösningar att ta hand om hela fördröjningsvolymen. Regnträdgårdar föreslås i anslutning till alla parkeringsplatser, se grönfärgade områden i Bilaga 3. På så sätt kan dagvattnet renas i direkt anslutning till källan för föroreningen. En principskiss av hur ett sådant system kan se ut finns i Bilaga 4. För bildexempel på regnträdgårdar, se Bilaga 5 Figur 18 och 24. Nedsänkta gårdsytor föreslås för de trädgårdsytor som främst består av gräs. En nedsänkt gårdsyta kan fyllas upp med dagvatten för att sedan sakta dräneras ur och bräddas över till en ledning om ytan blir full. Detta medför både rening och fördröjning. Se exempelbild i Bilaga 5 Figur 5. För exempel på placering av en sådan yta i Karlslund, se Bilaga 3. Ett alternativ och komplement till regnträdgårdar kan vara att anlägga genomsläppliga ytskikt på parkeringsplatser. På grund av de geotekniska förutsättningarna i området är dock de naturliga infiltrationsmöjligheterna begränsade. Detta innebär att sådana parkeringar behöver förses med någon form av magasinerande material under ytskiktet, med ett dräneringssystem i botten som kan leda bort det dagvatten som infiltreras. För exempel på en sådan yta, se Bilaga 5 Figur 10. Ett ytekonomiskt sätt att fördröja dagvattnet är att använda en kombination av gröna tak och andra gröna lösningar. För byggnader utan gröna tak kan exempelvis förhöjda växtbäddar i lådor (se Bilaga 5 - Figur 7) användas i direkt anslutning till stuprören för att fördröja dagvatten som uppkommer på taken. Detta gäller särskilt för de byggnader som leder sitt dagvatten från taket ut mot Skultunavägen. Dessa kan sedan kombineras med ytliga rännor för att leda vidare bräddat dagvatten, se Bilaga 5 Figur 17. Vid val av underjordiska metoder (t.ex. dagvattenkassetter eller stenfyllda hålrumsmagasin) är det av stor vikt att de anläggs ovan grundvattennivån för att hela den tänkta fördröjningsvolymen ska kunna nyttjas. I Karlslund ligger dock grundvattennivån djupt, minst ca 5 meter under marken. Detta innebär att grundvattnet inte bör påverka eventuella underjordiska magasin.

18 (21) För att säkerställa dagvattenhanteringen även vid förhållanden som överstiger de dimensionerade systemens kapacitet krävs att gårdars höjdsättning medger en säker ytavledning (sekundära rinnväg) till Svartån, se Bilaga 2. Den föreslagna utformningen avser ett dagvattensystem för omhändertagande av dagvatten i Karlslund. Utformningen visar också ytvattenledning med bräddning från de olika fördröjningsåtgärdena som anläggs inom området. Istället för att koppla de föreslagna dagvattenledningarna till det befintliga ledningssystemet, som periodvis är belastat av bräddat vatten från spillvattenledningar, föreslås det att dagvattnet släpps ut i översilningsdiken till Svartån. Denna typ av utloppslösning bidrar till ytterligare rening och fördröjning av dagvattnet. Se Bilaga 3 för exempel på placering av olika fördröjningslösningar i området. 6.2.2 Beräkningsexempel på fördröjning För att översiktligt undersöka hur stor area som behövs för att fördröja dagvattnet har följande uträkning utförts enligt tabell 4. Tabellen visar ett exempel på hur stor total area som krävs för fördröjning om en antagen kombination av olika fördröjningsmetoder används för att fördröja 150 m 3 dagvatten. Tabell 4. Exempel på hur stor summerad area som behövs för att fördröja 150 m 3 dagvatten. Fördröjningsmetod Regnträdgård ca 0.75 m tjocklek totalt varav 0.5 m är jord och 0.25 m är fri volym. Nedsänkt gräsyta 25 cm djup Parkeringsplats med genomsläppligt ytskikt. 1 m djup, 30% porositet. Upphöjd växtbädd ca 0.75 m tjocklek totalt varav 0.5 m är jord och 0.25 m är fri volym. Total erforderlig area för att fördröja 150 m 3 dagvatten. Area 135 m 2 115 m 2 195 m 2 55 m 2 500 m 2 Resultatet i exemplet visar att det krävs ca 500 m 2 area för att klara av att fördröja 150 m 3 dagvatten. Den totala arean på fördröjningsområden som är markerade i Bilaga 3 är ca 1000 m 2 och detta visar att det finns tillräckligt med plats för att fördröja dagvattnet. För beskrivningar av olika fördröjningsmetoder, se Bilaga 5.

19 (21) Om gröna tak kan användas på byggnaderna så går det att reducera erforderlig markyta som krävs för att fördröja dagvattnet. Ett enkelt sedumtak kan i dagsläget hålla mellan ca 18-22 mm dagvatten (Vegtech 2017). För Karlslund motsvarar således fördröjningen på sådana tak ca 95-100 m 3 dagvatten om den totala takarean på samtliga byggnader kan tillgodoräknas. Det ska dock noteras att detta är när taken fungerar optimalt och det är rimligt att tillämpa en säkerhetsfaktor som bland annat tar hänsyn till taklutning. 6.3 Dagvattenhantering vid extremflöden 6.3.1 Ytavledning av dagvatten vid extremflöden Eftersom marken på motsatt sida om Skultunavägen lutar mot Karlslund så finns det en risk att stora regn genererar flöden som leds på ytan genom området. Vid extremflöden, d.v.s. flöden som uppstår utöver vad den föreslagna dagvattenanläggningen är dimensionerad för, ska ytliga avrinningsvägar (sekundära rinnvägar) säkras upp inom området. Detta för att inte orsaka olägenheter för byggnader och andra anläggningar. Höjdsättningen föreslås utföras på ett sådant sätt att det inte uppkommer några nya instängda områden. Dagvattnet ska kunna rinna på ytan direkt till recipienten utan förhinder. För gatumark i brant lutning där höga vattenhastigheter kan uppkomma ska det säkerställas att ytavrinningen kan ske utan att skador uppkommer. Det är av vikt att dagvattenhanteringen får en robust utformning med tanke på skaderisken på anläggningar, erosion, urspolning m.m. och att vattenhastigheten inom dessa partier begränsas. Det är också viktigt att säkerställa dagvattenhanteringen för gårdsmiljöer med en ytlig avrinningsväg (sekundär rinnväg) ut från gården till Svartån. Det befintliga ytliga flödesstråk som finns illustrerat i Bilaga 1 och 2 samt i Figur 5 föreslås inte förändras eftersom detta kan medföra uppdämning av vattenmassor. 6.4 Påverkan av miljökvalitetsnormer med föreslagen markanvändning Exploateringen med föreslagen dagvattenhantering av Karlslund anses kunna ske med en positiv påverkan av vattenkvalitén i Svartån. Eftersom det inte finns några gröna fördröjningslösningar i Karlslund i dagsläget kommer vattenkvalitén i områdets utsläppspunkter att förbättras, förutsatt att gröna fördröjningslösningar används. Parkeringsytor och genomfartsgator kommer att generera de största föroreningsmängderna i planområdet. Växtbäddar och regnträdgårdar har i studier visats ge en god rening av urbant dagvatten (Svenskt Vatten, 2016). Reningen av dagvattnet bedöms därför bli god vid användning av dessa typer av reningsmetoder. 7 BEFINTLIGA VA-LEDNINGAR OMLÄGGNINGAR/ÅTGÄRDER 7.1 Omläggning av befintliga dagvattenledningar Den befintliga dagvattenledningen (D 600 mm) som i dagsläget ligger precis väster om Karlslunds vårdboende läggs om för att inte hamna i konflikt med den nya byggnaden. En

20 (21) kombinerad ledning (AK 225 mm) i den södra delen av området behöver också läggas om. Se bilaga 3. 8 DISKUSSION OCH SLUTSATS Exploateringen av området kommer att medföra en relativt liten ökning av den hårdgjorda ytan. Detta medför att flödet inte ökar i hög grad. Eftersom hela området byggs om så finns det dock goda möjligheter till att fördröja dagvattnet ned till 15 l/s och hektar med relativt enkla medel. En översiktlig exempellösning har tagits fram. I exempellösningen finns det flexibilitet att pussla och flytta runt de olika fördröjningslösningarna för att få till erforderlig fördröjningskapacitet, se Bilaga 3. 9 FORTSATT ARBETE Denna utredning är en första genomlysning avseende dagvattenhanteringen. De dagvattenåtgärder som slutligen väljs ska detaljprojekteras inför anläggandet. Bevakning av i denna utredning ställda krav så att de inarbetas i den kommande detaljprojekteringen.

21 (21) REFERENSER MSB, 2014. Rapport nr 19, 2014-08-28. Översvämningskartering utmed Svartån. SPI Miljösaneringsfond AB, 2006. Rapport avseende miljötekniska markundersökningar. SPIMFAB arbetsnr: 10-3935. Structor Mark Göteborg AB, 2017. Teknisk PM Geoteknik för Vårdboende Karlslund. Svenskt vatten, 2011. P105. Hållbar dag- och dränvattenhantering. Svenskt vatten, 2016. P110. Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Svenskt vatten, 2016. Rapport nr 2016-05, Kunskapssammanställning dagvattenrening. VISS (2017) Vatteninformationssystem i Sverige. http://viss.lansstyrelsen.se/ Vegtech, 2017. Information om gröna tak. http://www.vegtech.se Västerås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. http://www.vasteras.se/download/18.5e8d74b614b07e41ca61029e/1424080156647/dagvatten policy.pdf Västerås stad, 2014. Handlingsplan för dagvatten i Västerås. http://www.vasteras.se/download/18.5e8d74b614b07e41ca6102a0/1424080170007/handlings plan+f%c3%b6r+dagvatten+i+v%c3%a4ster%c3%a5s+antagen.pdf Kartunderlag Västerås Stad, 2017. Digital grundkarta i DWG-format. Mälarenergi, 2017. Digital ledningskarta i DWG-format. Temagruppen, 2017. Planstruktur av planerad bebyggelse (2017-06-20)