Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala



Relevanta dokument
Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Odling och användning av proteingrödor

Svensk sojaodling forskningsläget med utblick mot Nordeuropa

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Åkerböna Aktuellt från JTI angående mognad, värmebehandling och humankonsumtion

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

100% ekologiskt foder till slaktgrisar? Finansiering: Jordbruksverket

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Tabell A. Råvarusammansättning och analyserat näringsinnehåll i foderblandningarna som användes i rapsförsöket (optimerad värden inom parantes)

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Svensk djurhållning utan soja?

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Vad vet vi från forskningen idag?

Av: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, Råvaruvärdering

100% ekologiskt foder från 2012

Leif Göransson

Antinutritionella faktorer i baljväxter. Hälsoeffekter, halter och effekter av beredning

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Proteinets potential i produktion av foder

Enzymer och fiberfraktioner

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Närproducerade proteinfodermedel till köttdjur. Av Helena Stenberg och Cecilia Lindahl

Torrsubstanshalt. % (ts)

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Omsättbar energi MJ/kg torrsubstans. Torrsubstanshalt. % (ts)

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Bra proteinfoder till mjölkkor i ekologisk produktion

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Torka och lagra bra kvalitet. Nils Jonsson och Gunnar Lundin, JTI

Differensen mellan EU:s import och export i areal 39 M Ha

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 91/2002

Öland En växande teknik

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Slutrapport Rostning av åkerböna för ökat fodervärde (projekt nr 666/2012)

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Bra vallfoder till mjölkkor

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Ärtan och bönan två goda växter för bönder och konsumenter AgrD Fredrik Fogelberg, JTI, Uppsala

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Tolkning av foderanalys BLGG

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Betfor en riktig klassiker!

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Närproducerat foder i praktik och teori

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Rapport utfärdad av ackrediterat laboratorium. Report issued by Accredited Laboratory. Analysrapport ± 8% SS-EN ISO 13903: g/kg. 21.

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

NÖT

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Av: Erik. Våga vägra kött

Rörsvingel Vad vet vi om den?

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

DP-13. Ridge Tool Company

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Svenska bönor inte bara bruna

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Rörflen till Strö och Biogas

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Värdering av grovfoder i fodervärderingssystemet NorFor Beskrivning av försöket Faktaruta. Definitioner och analyser NDF: ADF: ADL:

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Foderstatsparametrar

Transkript:

Skörd, rostning och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

När skall man tröska? Åkerböna och soja är ofta mogna senare delen av september till mitten av oktober. Baljorna skall vara torra och plantorna avlövade. Vissa växtslag kan stå kvar länge (soja) och tröskningen kan då ske efter frost.

Soja i slutet av september 2010

Tröskning kan vara klurigt Många baljväxter sätter baljorna nära marken (5-6 cm) vilket gör att spillet kan bli stort vid tröskningen. Vissa typer av bönor (Phaseolus vulgaris), kan direkttröskas, men är känsliga. Strängläggning rekommenderas och specialtröskor med pick-up bord. Det finns specialskärbord som underlättar tröskning.

Flexibelt skärbord för soja som ger en stubbhöjd på 25 mm. Märkesobundet. www.cressoni.it

BISO-Schrattenecker flexiskärbord (Österrike)

Torkning Soja, bruna bönor, lupin, ärter är alla lätta att torka. Åkerböna har ett kraftigt fröskal och kräver torkning i flera steg Bönor behöver inte torkas ned till 14% utan ca 17%.

Räcker torkning för ett bra foder? Nötboskap kan generellt äta krossade torkade åkerbönor, lupiner och sojabönor. Enkelmagade djur kan oftast inte utfodras med råa åkerbönor mm, till mer än 5-8%. Torkning påverkar inte smaklighet eller ANF (antinutritionella föreningar)

Antinutritionella egenskaper Trypsininhibitorer Hämmar proteinupptaget i kroppen Lektiner Magbesvär, gaser i magen Fytater Komplexbinder kalcium och järn Saponiner Bitter smak, ger skum vid sköljning

Åkerböna Sojaböna Ärta Bruna böna Rostade malda prover.

Hur ordnar man dessa problem? Värmebehandling! Rostning (foder) Kokning (mat) Groddning (mat) Oljepressning (mat och foder)

Värmebehandling Värmebehandling kan ske på flera sätt, ofta handlar det enbart om hygienisering. Pelletering, pressning etc ger i sig en värmeutveckling, men det är oklart om detta påverkar fodervärdet. Rostning (toasting) är en process som påverkar själva fröet, proteiner mm

Varför rosta frön? Rostning har flera syften: Förbättrat fodervärde Hygienisering Förbättrad smaklighet Torkning Förenklad krossning, malning

AAT PBV NDF Vilka analyser behövs? Aminosyror ADF-N???? Ni som skall använda fodret, vad behöver ni ha för att fatta beslut?

Vad kan man rosta? I princip alla frön större än 3 mm (befintlig teknik sätter storleksgräns). Det måste vara hela frön, inte mjöl eller kross

Tekniska data Arbetstemperatur 40-230 C Kontinuerligt flöde på cirka 100 kg/h Elektricitet 380 V, 25 A Storlek ungefär 2,5 x 1,5 m Tillverkad i Sydafrika Kan rosta bönor, nötter och andra frön större än 3 mm

Rostaren Fördelar Enkel teknologi Lätt att använda Lätt att transportera och installera (1000 kg, 380 V) Billig (maskin med kapacitet 100 kg/h - ungefär 20000 EURO) Kan användas på gårdar och fabriker Arbetar kontinuerligt

Rostaren Nackdelar Ganska grov teknik, många förbättringar är möjliga Elektriska kablar måste ersättas till EU-standard Uppsamlingsbehållaren för frön <3 mm kan bli full om det är dåligt rensat Måste placerat på ett torrt ställe och inte för kall miljö

Råprotein (g/kg TS) Stärkelse (g/kg TS) Obehandlade soja ärta åkerböna 426 231 338 16 514 307 NDF 147 99 115 ADF-N 1,0 3,4 1,2 Kommentarer Aminosyror, PBV och AAT från andra partier metionin 5,8 2,3 2,1 cystin 6,9 4,3 4,1 treonin 16,7 9,4 11,3 lysin 28,0 18,9 20,8 AAT 86 100 101 PBV 319 91 190

Analyser av åkerböna Åkerböna (Vicia faba) Behandlad cirka 5,5 minuter (75 Hz) Analyser från BLGG AgroXpertus Temperatur, C Torrhalt AAT PBV Obehandlad 87% 113 130 140 89% 148 91 160 91% 148 92 180 92% 146 85 210 92% 148 93

g/kg TS Analyser 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Obehandlad 140 160 180 210 Temperatur, C AAT20, g/kg ts PBV20, g/kg ts 140 C räcker för att få önskad effekt på åkerböna: Minskat PBV, proteinbalans i vommen Ökat AAT, aminosyror absorberade i tunntarmen

Rostning höjer AAT avsevärt

Analyser av sojaböna Sojaböna (Glycine max) Temperatur, C Urea, mgn/g TIA, mg/g TIU, U/mg TS Obehandlad Ej analyserad 27,0 51,3 120 4,19 23,8 45,3 140 2,49 12,4 23,6 160 0,41 5,4 10,2 180 0,02 4,0 7,5 180, 4 min 0,83 8,4 16,1

Soja är lätt att processa Torra sojabönor är lätta att processa Det verkar vara olikheter på temperaturkravet mellan förädlade växter Smakligheten för människor förbättras också Soja-check borde användas när nya satser har rostats

Praktiskt försök bönrostning i Långaröd Rostning av åkerböna Blandning av vitblommiga och brokblommiga 10-20 ton rostas Långaröd har ca 70 mjölkkor, ekologiskt Rostaren sköts av bröderna Larsson Bönorna fylls i tratten direkt från kallagret Efter rostning tippficka Betingelser: 140 C, 65 Hz

Praktiskt försök bönrostning i Långaröd Hantering av åkerböna Lättare att krossa efter rostning Mycket ogräs rensas bort vid rostning, bra för speciellt ekologiska gårdar Analyser av Långaröds åkerbönor Torrhalt före rostning 19,7 % Torrhalt efter rostning 14,1 % Mögelanalyser före och efter rostning

Före och efter bönrostning i Långaröd Före rostning Efter rostning En del bönor spricker efter rostning (uppskattat 10-20 %) OBS, bönorna på bilderna har lagrats 1 månad i plastpåse

Mögelanalyser Analys Åkerböna Rostad åkerböna Mögelsvamp total, st/g(log) 4,0 <3,0 Mögel lagringsflora, st/g(log) 4,0 <3,0 Aspergillus fumigatu, st/g(log) <2,0 <2,0 Endogen infektion, % 30% 10% Vattenaktivitet, % 1% 1% Före analys: bönorna lagrades i plastpåsar, 10-15 C i ca 4 veckor Lägre andel mögelsvamp efter rostning Orsaken är troligtvis den högre vattenhalten i åkerböna före rostning Sprickbildning under rostning leder inte till mer mögelbildning jämfört med obehandlad åkerböna under dessa betingelser

Viktiga saker att komma ihåg Hastigheten på rostningsprocessen beror av temperatur och fukthalt Processhastigheten påverkas också av temperaturen utanför maskinen 140 C ger samma effekt på PBV och AAT värdena som temperaturer upp till 210 C

Exempel Åkerböna med ungefär 20 % fukthalt kan torkas till ungefär 14 % fukthalt på 6 minuter i rostaren Lägre processhastighet p.g.a. kallt ute: Utomhustemperatur kallare än -9 C Temperatur på rostaren 150 C Blöt åkerböna (20%) som lagras kallt Processhastighet ungefär 60 kg/h (jmf normalt 100 kg/h)

Slutsatser - mögelpåverkan Rostningen ger inte ökad mögelbildning på åkerböna trots att skalen spricker Oklart om rostning dödar av mögel och andra sjukdomsalstrande organismer. Detta behöver studeras.

Slutsatser rostningstekniken Befintlig rost är enkel att använda, men kan förbättras, speciellt vad gäller värmeåtervinning och med förvärmning av inkommande råvara. En fördel med maskinen är dess ringa storlek och vikt, vilket gör det lätt att transportera och placera. Rosten skulle kunna användas för både torkning och värmebehandling av våtlagrad åkerböna.