DEL AV KRAGSTA 1:51, VALLENTUNA KOMMUN PM DAGVATTENUTREDNING

DEL AV KRAGSTA 1:51, VALLENTUNA KOMMUN PM DAGVATTENUTREDNING

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Beställare: Per Sjöberg Kragsta Park AB Upprättad av: Christof Ågren Anders Lalin Structor Geoteknik Stockholm AB Structor Mark Stockholm AB Granskad av: Annika Persson Structor Mark Stockholm AB Vårt uppdragsnummer: 3540 Kontakt: 08-545 55 630 Structor Mark Stockholm AB M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 2(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 3 UNDERLAG... 4 4 BEFINTLIG SITUATION... 4 4.1 MARKFÖRHÅLLANDEN... 6 4.2 YT- OCH GRUNDVATTEN... 6 4.3 VATTENSKYDDSOMRÅDE... 7 4.4 RECIPIENTEN OCH DESS STATUS... 7 4.5 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG... 8 5 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING OCH DAGVATTENHANTERING... 9 6 FRAMTIDA MARKANVÄNDNING... 11 7 FLÖDES- OCH FÖRORENINGSBERÄKNINGAR... 13 7.1 FLÖDESBERÄKNINGAR... 13 7.2 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR... 14 8 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING... 16 9 SLUTSATS & FORTSATT ARBETE... 19 10 BILAGOR... 19 M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 3(19)

1 INLEDNING KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Structor Mark Stockholm AB har på uppdrag av Kragsta Park AB utrett dagvattenförhållandena inom del av fastigheten Kragsta 1:51 i Kragstalund, Vallentuna kommun. 2 BAKGRUND OCH SYFTE Kragsta Park AB avser att omvandla och utveckla fastigheten för bostadsändamål. Syftet med denna utredning är att beskriva dagvattensituationen i området före och efter den planerade exploateringen. Utredningen ska redovisa lämpligt omhändertagande av dagvattnet samt möjliga renings- och fördröjningsåtgärder. Utredningen ska utgöra underlag till framtagande av detaljplan och projektering av dagvattenlösningar. 3 UNDERLAG Det underlag som använts i utredningen är följande: - Primärkarta från 2016 - Situationsplan daterad 2016-11-14 - Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde Policy, råd och riktlinjer 2001 - Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Miljökvalitetsnormer för recipienter, Länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas vatteninformationssystem (www.viss.lst.se, 2015-02-11) - Inmätning utförd 20160601. - Ledningsunderlag från berörda ledningsägare - Järnvägsplan för Roslagsbanans Kårstalinje (Granskningshandling 2016-05-02) - Jordartskarta (www.sgu.se) 4 BEFINTLIG SITUATION Del av fastigheten Kragsta 1:51 ligger ca 350 m söder om Kragstalunds station i Vallentuna kommun. Fastigheten är ca 8600 m 2 och befintlig markanvändning utgörs av naturmark (skog). Det föreslagna planområdet är något större än fastigheten och omfattar även del av angränsande fastigheter. Planområdet avgränsas av Roslagsbanan i öster, befintlig GC-väg i väster, befintlig bebyggelse i söder och Zetterlunds väg i norr. Marknivåerna varier mellan +42.80 till +44.80 M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 4(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Bild 1. Översikt (Hitta/Lantmäteriet) Bild 2. Ungefärlig avgränsning del av Kragsta 1:51 (röd linje) och ungefärlig avgränsning för planområde (blå linje). Ortofoto från Hitta/Lantmäteriet. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 5(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 4.1 Markförhållanden Planområdet består topografiskt och vegetationsmässigt av två delar. Dels en större östlig/sydlig del som ligger något lägre än omgivande mark och som är den sydvästligaste delen av den ursprungliga Byle mosse, men som nu är avskuren från resten av mossen av Roslagsbananas banvall. I den mindre nordvästra delen utmed Zetterlunds väg höjer sig marknivån någon meter och övergår i ett skogbevuxet fastmarksområde. I den östra och södra delen, Byle mosse delen, förekommer följande jordlagerföljd: Organisk jord, i huvudsak torv Glacial lera Finkornig morän Berg I den nordvästra delen förekommer ytnära berg under ett tunt moränlager. Inom delar saknas moränlagret och bergöverytan går i dagen. Bild 3. Utdrag ur jordartskartan (SGU). 4.2 Yt- och grundvatten Ytvatten förekommer under en (stor) del av året inom den östra delen, då denna del blivit instängd mellan banvallen och fastmarksområdet. Det finns visserligen en dagvattentrumma genom banvallen i södra delen men den ligger högre än marknivån i det östra området. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 6(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 I moränen under leran förekommer ett permanent slutet grundvattenmagasin som sträcker vidare öster ut under Roslagsbanan och är en del av grundvattenmagasinet under Byle mosse. Magasinets trycknivå ligger som högst på +42 m och som lägst ca +41 m. Grundvattenmagasinet kan utgöra recipient för dagvattnet från området om infiltrations- och perkolationskapaciteten inom området förbättras genom att den täta lerjorden helt eller delvis schaktas bort och ersätts med genomsläpplig jord eller krossmaterial. Den nordvästra delen av fastigheten saknar både yt- och grundvatten. 4.3 Vattenskyddsområde Fastigheten ligger inte inom eller avvattnas inte till något beslutat vattenskyddsområde. 4.4 Recipienten och dess status Baserat på tillgänglig grundkarta och Vatteninformationssystem Sveriges (VISS) redovisning av avrinningsområden antas planområdet ligga inom Vallentunasjöns avrinningsområde (total ca 5000 ha) vilket i sin tur ligger inom Oxundaåns avrinningsområde. Nedan redovisas de fastställda miljökvalitetsnormerna för Vallentunasjön enligt VISS. Ekologisk status och krav Status 2009 = Otillfredsställande ekologisk status Kvalitetskrav = God ekologisk status 2021, undantaget övergödning. Kemisk ytvattenstatus Status 2009 =God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav = God kemisk ytvattenstatus 2015 I nya förslag till miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten föreslås att tidsfristen för god ekologisk status förlängs till 2027 på grund av orimliga kostnader för att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status till 2021. Påverkanskällorna är i huvudsak jordbruk, urban markanvändning och enskilda avlopp. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 7(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 VATTENFÖREKOMST VALLENTUNASJÖN TILLRINNINGSOMRÅDE VALLENTUNASJÖN PLANOMRÅDET Bild 4. Reciptenten Vallentunasjön och tillrinningsområdet illustrerat med blå linje (VISS). 4.5 Markavvattningsföretag Några registrerade markavvattningsföretag finns inte inom planområdet. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 8(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 5 Befintlig markanvändning och dagvattenhantering Fastigheten utgörs i huvudsak av skogsmark som ligger mellan bostadsområdena kring Zetterlunds väg och Bylevägen samt Roslagsbanan. Delen närmast Roslagsbanan består av glest trädbevuxen våtmark. Marken lutar svagt sydost mot Roslagsbanan och avrinningen sker idag med naturlig infiltration och fördröjning. Delar av fastigheten utgör en lågpunkt i landskapet och ligger på ungefär samma nivå (+42.80) som stora delar av Byle mosse öster om av Roslagsbanan. Fastigheten har hydrologiskt kontakt med Byle mosse genom det torv- och moränlager som finns under järnvägsbanken. Byle mosse och dess sumpskogsområde är känsligt för minskad tillrinning av ytvatten. Planområdet är ca 1 ha stort och omfattar förutom del av Kragsta 1:51 även angränsande naturmark. Se bilaga 1 R-50.1-01 för redovisning av befintlig situation. Foto 1. Vy från Zetterlunds väg, fastigheten Kragsta 1:51 på höger sida. Det ytvatten som inte infiltreras rinner diffust längs markytan mot Roslagsbanan men eftersom marknivåerna på båda sidorna om spåret är ungefär desamma, och att grundvattnet ligger nära markytan, blir vatten stående på delar av fastigheten vid större regn. Den befintlig betongtrumma dimension 600 mm under järnvägen mot Byle mosse har troligtvis ingen betydande funktion för avvattningen av området men fungerar dock som en möjlig faunapassage. Trumman ligger i en lutning mot mossen om ca 3,5 vilket ger en teoretisk kapacitet om ca 375 l/s. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 9(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Foto 2 & 3. Befintlig vegetation och befintlig betongtrumma under Roslagsbanan (160609). Dagvatten från angränsade fastigheter söder och väster om planområdet avrinner diffust ner mot de lägre belägna delarna inom fastigheten liksom dagvatten från delar av Bylevägen. Vägen avvattnas via två dagvattenbrunnar och en dagvattenledning Ø200 som mynnar utanför planområdets sydvästra hörn. Vid platsbesök 20160609 hittades även en trumma som leder dagvatten från området väster om gång- och cykelvägen in på fastigheten. Vid platsbesöket noterades också att det finns en kupolsil med en anslutande betongledning som antas leda dagvatten från Zetterlunds väg in på fastigheten. Något trummöga eller brunn inne på fastigheten hittades dock inte. Foto 4 & 5. Befintlig trumma vid gång- och cykelvägen och befintlig kupolsil vid Zetterlunds väg (160609) M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 10(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 6 Framtida markanvändning Fastigheten avses bebyggas med bostäder (radhus/kedjehus och flerfamiljshus) med en gemensam parkering och grönytor. Södra delen av området får karaktär av parkmark och föreslås används som avrinningstråk för fördröjning och infiltration av dagvatten. Urgrävning av befintliga jordlager och fyllning med krossmassor för grundläggning av de nya bostäderna och kringliggande hårdgjorda ytor kommer att utföras och marken avses där höjas mellan ca 1-2 m jämfört med dagens nivåer. Bild 5. Förslag situationsplan 161114 (BAU). Roslagsbana ska byggas ut och bli dubbelspårig mellan Täby Kyrkby och Kragstalund. Rådande markförhållanden har inneburit att marken tryckts ner av järnvägsbanken tyngd. Vid en utbyggnad av järnvägen kommer urgrävning av banken att utföras och återfyllning göras med sprängsten vilket kommer att innebära att planområdet även fortsättningsvis kommer att ha hydrologisk kontakt med Byle mosse (Roslagsbanan - Teknisk PM Hydrogeologi 2014-09-18). Befintlig trumma ersätts med en ny i nytt läge anpassat till den nya bebyggelsen. Trumman kommer inte få någon större funktion för avvattningen av planområdet men kan även fortsättningsvis fungera som en faunapassage. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 11(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Kragsta 1:51 Planområdet Kragsta 1:15 Roslagsbanan Kragsta 1:11 GC-väg Kragsta 1:51 Byle Mosse Bild 6. Tvärsektion av järnvägskropp efter dubbelspårsutbyggnad (Teknisk PM Hydrogeologi, SL 2016-04-19) M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 12(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 7 Flödes- och föroreningsberäkningar 7.1 Flödesberäkningar Flödes- och föroreningsberäkningar för planområdet har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen Stormtac (version 16.2.3). Som indata till modellen används uppskattad rinnsträcka, flödeshastighet och områdets markanvändning. Det dagvattenflöde som planområdet ger upphov till vid ett regn med 10-års återkomsttid redovisas i tabell 1 och 2 (se bilaga 3 för fullständig redovisning av beräkningarna). I beräkningarna av flödet efter exploateringen har kvartersmarken (benämnda radhusområde & flerfamiljsområde i tabell 1) antagits vara utformad så att dagvattnet kan omhändertas lokalt (LOD). I ytorna för kvartersmark ingår även ytorna för parkering och lokalgator. Med hänsyn till kommande klimatförändringar har regnintensiteten för dagvattenflödena efter exploateringen räknats upp med 25 % enligt Svenskt Vatten P110. Markanvändning Yta (ha) Avrinnings Koefficient Area Reducerad (ha) Regnintensitet 10- årsregn, varaktighet 20 min (l/s, ha) Qdim (l/s) Skogsmark 1 0.05 0.05 151 7.2 l/s Tabell 1. Före exploatering (10-årsregn). Markanvändning Yta (ha) Avrinnings koefficient Area Reducerad (ha) Regnintensitet 10- årsregn, varaktighet 10 min, klimatpåslag 1,25 (l/s, ha) Qdim (l/s) Radhusområde 0.41 0.2 0.08 285 23 med LOD Flerfamiljsområde 0.41 0.25 0.1 285 29 med LOD Parkmark 0.18 0.18 0.03 285 9 Total 1 0.21 61 l/s Tabell 2. Efter exploatering inklusive uppräknad regnintensitet (10-årsregn). För ett 10-årsregn ökar flödet från 7.2 l/s till 61 l/s. Detta på grund av att andelen hårdgjorda ytor ökar vilket innebär både större och intensivare avrinning. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 13(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 7.2 Föroreningsberäkningar Beräknade föroreningshalter och föroreningsmängder i dagvattnet från planområdet före och efter exploatering samt efter exploatering med LOD redovisas i tabell 2 och 3. Tabell 3. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet före och efter exploatering. Dessa jämförs med riktvärde 1M. Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering Efter exploatering med LOD och svakdiken Efter exploatering med LOD, svackdiken & krossmagasin Riktvärde 1M P ug/l 31 150 70 52.5 160 N ug/l 710 1200 430 279.5 2000 Pb ug/l 2.1 5.3 1.3 0.455 8.0 Cu ug/l 4.6 14 3.6 1.44 18 Zn ug/l 11 50 7.5 3 75 Cd ug/l 0.074 0.25 0.070 0.035 0.40 Cr ug/l 0.43 4.1 0.82 0.328 10 Ni ug/l 0.50 4.8 1.4 0.77 15 Hg ug/l 0.0043 0.014 0.0091 0.00637 0.030 SS ug/l 9800 25000 3800 1140 40000 Olja ug/l 78 270 14 4.9 400 PAH16 ug/l 0 0.20 0.040 0.022 - BaP ug/l 0 0.026 0.0052 0.00286 0.030 Beräkningarna visar på att föroreningshalterna i dagvattnet ökar för alla ämnen vid en exploatering om inga åtgärder görs. Om de åtgärder som föreslås i avsnitt 8 genomförs kommer visa ämnens föroreningshalter öka medan andra minskar i jämförelse med före en exploatering. I båda scenariona ligger dock halterna under de riktvärden RTK föreslagit (riktvärde 1M). M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 14(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Tabell 4. Föroreningsmängder i dagvatten från planområdet före och efter exploatering. Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering Efter exploatering med LOD och svackdiken Efter exploatering med LOD, svackdiken & krossmagasin P kg/år 0.039 0.33 0.15 0.1125 N kg/år 0.89 2.7 0.96 0.624 Pb kg/år 0.0026 0.012 0.0029 0.001 Cu kg/år 0.0058 0.030 0.0078 0.00312 Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.014 0.000091 0.00053 0.00062 0.0000053 12 0.097 0 0.11 0.017 0.00055 0.00015 0.0091 0.0018 0.011 0.0032 0.000031 0.000020 55 8.3 0.60 0.030 0.00044 0.000089 0.0068 0.000075 0.00072 0.00176 0.000014 2.49 0.0105 0.00004895 BaP kg/år 0 0.000058 0.000012 0.0000066 Den årliga belastningen av föroreningar ökar efter exploatering för samtliga ämnen om inga åtgärder görs. Om de åtgärder som föreslås i avsnitt 8 genomförs kommer visa ämnens föroreningshalter öka medan andra minskar i jämförelse med före en exploatering. Detta är en naturlig konsekvens av att naturmark bebyggs. Den ökning som sker är låg. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 15(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 8 Förslag på dagvattenhantering Föreslagen markanvändning och dagvattenhantering redovisas på bilaga 2 R-50.1-02. Utgångspunkten i nedan föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen har varit att: 1. Förorening av dagvatten ska minimeras och mängden dagvatten ska minimeras. 2. Dagvattnet ska renas och fördröjas nära källan. 3. Minimera risken för översvämning av ny bebyggelse. 1. Förslag på åtgärder för att minska mängden föroreningar och mängden dagvatten Materialval bör övervägas för att förhindra att dagvattnet förorenas. Speciellt bör tungmetaller såsom bly, koppar och zink aktivt undvikas. Andelen hårdgjorda ytor kan minimeras genom att tex förse parkeringsplatserna med genomsläpplig beläggning så som hålad marksten, rasteryta eller permeabel asfalt. Vidare bör parkeringsytan höjdsättas så att avrinning sker till anslutande öppna avrinningsstråk typ svackdiken där ytterligare fördröjning, infiltration och rening kan ske. Svackdikena bör utformas gräsbeklädda och med flacka släntlutningar för att möjliggöra infiltration och rening av dagvattnet. Foto 6. Exempel genomsläpplig beläggning (betonghålsten) på parkeringsplats. Gröna tak bidrar till att minska avrinningen och kan med fördel användas på komplementbyggnader med små taklutningar. 2. Förslag på åtgärder för rening och fördröjning av dagvattnet Dagvatten från takytor bör ledas via stuprör ner till marknivån och spridas över omgivande infiltrationsytor (gräsmatta eller grusytor) som höjdsätts så att det vatten som inte infiltreras avrinner mot uppsamlande öppna avrinningsstråk typ svackdiken. Svackdikena bör utformas gräsbeklädda och med flacka släntlutningar för att möjliggöra infiltration och rening av dagvattnet. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 16(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Foto 7 & 8. Exempel utledning av takdagvatten på gräsmatta och öppet avrinningsstråk typ svackdike. Eftersom utfyllnad planeras för bebyggelsen och vägarna bedöms förutsättningarna för infiltration inom fastigheten som goda. Fyllningen med krossmassor kommer innebära att mellan 2000-3000 m 3 hålrum skapas i fyllnadsmassorna där dagvatten kan infiltreras och magasineras och därefter perkolera ned till grundvattenmagasinet. Vid lämpliga ställen kan perkolationsbrunnar med kupolsilar sättas som vid intensiva regn leder ner det dagvatten som inte hinner infiltreras ner i magasinet via marklagrena. 3. Förslag på åtgärder för att minimera risken för översvämningar Eftersom planområdet ligger lågt och är instängt är höjdsättningen av området av yttersta vikt för att säkra bebyggelsen mot översvämningar. Huvudprincipen ska vara att avrinningen sker från norr mot söder mot ett lägre beläget öppet avrinningsstråk där en yta för fördröjning anläggs (torr damm). Bebyggelsen närmast Zetterlunds väg bör placeras på en sådan nivå ovan vägen (ca +45) så att marken får en ordentlig lutning bort från husen och för att möjliggöra ett avskärande dike mellan vägen och kvartersmarken. Storleken på diket kommer att påverkas av omfattningen av bebyggelsen men ett minimum bör vara är att en skålad gräsklädd dikesanvisning utförs mellan vägen och tomtmark. Denna kan vid behov kompletteras med en dräneringsledning. Önskvärt är dock att ett större svackdike utförs. Mindre öppna avrinningsstråk kan även behövas mellan bebyggelsen inom kvartersmark för att avleda vatten vid extrema nederbördssituationer. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 17(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 Foto 9. Exempel på öppet avrinningsstråk mellan bebyggelse. Grönyta i södra delen av fastigheten föreslås nyttjas för ett öppet avrinningsstråk där ytterligare fördröjning och infiltration av dagvattnet kan ske. Nivån på detta område bör ligga på ungefär samma nivå som idag. Till detta stråk leds även fortsättningsvis dagvattnet från fastigheterna söder och väster om planområdet. I området föreslås att ett öppet fördröjningsmagasin (utan permanent vattenspegel) anläggs. Ytan förslås att utformas som en gräsbeklädd torr damm med flacka slänter så att ytan kan samutnyttjas tex för lek. Vid nederbörd kommer en vattenyta bildas och efterhand som nederbörden avtar töms ytan på vatten genom infiltration. Vid större regn kan det dröja innan magasinet töms och vatten riskerar att bli stående eller stiga eftersom nivåerna på båda sidorna om Roslagsbanan är ungefär de samma. Delar eller hela ytan för magasinet bör grävas ut och fyllas med krossmassor som ansluter till krossmassorna för banvallen. En ny trumma läggs under banvallen, ca 20 m söder om den befintliga trumman. Foto 10. Exempel på utjämningsmagasin (torr damm). Flödeshantering I möte med SL har framkommit att den nya trumman inte ska belastas med mer flöde än vad den befintliga hanterar idag d.v.s. 375 l/s. M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 18(19)

KRAGSTA 1:51 PM DAGVATTENUTREDNING 2016-11-16 9 Slutsats & fortsatt arbete Dagvattnet inom planområdet kommer tas hand om lokalt men ökade hårdgjorda ytor på grund av utbyggda vägar, bebyggelse och parkeringsytor kommer att påverka avrinningen från området, både med avseende på kvalitet som kvantitet. Detta är en naturlig konsekvens av att naturmarken ersätts med ytor avsedda för boende och fordonstrafik. En ökning av mängden föroreningar kommer för vissa ämnen på årsbasis att ske i jämförelse med dagens mängder. Även om det är en ökning är mängderna små och ytterligare rening kan även antas ske på vägen mot recipienten då avledningen av dagvattnet utanför planområdet till stor del sker i öppna system. Vidare utgör planområdet endast 0.02% av det totala avrinningsområdet till Vallentunasjön och om de åtgärder som föreslås i avsnitt 8 genomförs bedöms möjligheterna inte försämras för ytvattenförekomsten att uppnå god ekologisk och kemisk status. Vid ett genomförande av planen och i denna utredning föreslagna åtgärder kommer tillrinningen av vatten från planområdet till Byle mosse förbättras. Vid större regnmängder exempelvis vid 100-årsregn kommer inte det öppna dagvattensystemet att kunna avleda allt vatten bort från planområdet. Överflödigt vatten kommer då att samlas i lågpunkten vid fördröjningsmagasinet i södra delen av området. Eftersom avrinningsmöjligheterna är begränsade och Byle Mosse öster om planområdet har hydrologiskt kontakt riskerar vattennivån att stiga och översvämma delar av planområdet. Eftersom det finns en osäkerhet avseende de högsta vattennivåerna i Byle mosse är det dock svårt att göra en bedömning av vilken maximal nivå vattnet kan bli stående till i det öppna fördröjningsmagasinet. I jämförelse ligger dock det lägsta befintliga belägna huset idag på ca +44 (Kragsta 1:19) och projekterad spårhöjd på nya Roslagsbanan på ca +43.80 utan att det har rapporterats problem med översvämningar. Om den planerad bebyggelse placeras ungefär mellan +45 till +46 bör därför marginal mot översvämning finnas vid 100-årsregnet. Detaljutformning på föreslagna lösningar, i synnerhet höjdsättningen av området, behöver studeras mer noggrant i det fortsatta arbetet liksom läget och funktionen på den befintliga ledningen som antas avvattna delar av Zetterlunds väg in mot planområdet. Samordning med utbyggnaden av Roslagsbanan behövs då exploateringen av fastigheten kan antas ske innan arbetena med Roslagsbanan påbörjas. I detta scenario kommer tex den befintliga trumman vara i drift tills den nya läggs. Ytvattnet från fördröjningsmagasinet behöver då provisoriskt ledas till den befintliga trumman. 10 Bilagor 1. R-50.1-01 - Befintlig situation, markanvändning & dagvatten 2. R-50.1-02 - Planerad bebyggelse, markanvändning & dagvatten 3. Indata för flödes- och föroreningsberäkningar M:\1. Uppdrag\2017\M1700122_PT_Kragstalund_FMPU\06-Underlag\6.11 Dagvatten\Dagvattenutredning 2016-11-24\PM_Dagvattenutredning.docx 19(19)

48,413 VALLENTUNA KOMMUN KRAGSTALUND 48,783 47,453 46,143 44,873 47,043 44,803

48,413 VALLENTUNA KOMMUN KRAGSTALUND 48,783 47,453 46,143 44,873 47,043 44,803

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 1.0 ha Rinnsträcka s 130 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Skogsmark 0.050 0.050 1.0 1.0 1.0 Totalt 1.0 1.0 1.0 1.2 Utdata Volymavrinningskoefficient ϕ v 0.050 Dim. avrinningskoefficient ϕ 0.050 A red 0.050 ha red Basflöde, årsmedel Q b 0.029 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.010 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.039 l/s Basflöde, årsmedel Q b 920 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 320 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 1200 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.15 l/s Dim. flöde Q dim 7.2 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 22 min Rinnhastighet v 0.10 m/s 1/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning 0.0050 Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n 0.040 s/m 1/3 Längslutning S 0.045 Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Utflöde, max Q out2 200 l/s Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Utjämningsvolym, effektiv V d 0 m 3 Dim. varaktighet vid dim. V d t r 3.0 min 2.6 1: 1.0 0.55 1.5 0.55 2/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Faktor* Skogsmark 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skogsmark 30 700 0.80 4.0 10 0.030 0.40 0.50 0.0040 1500 70 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skogsmark 35 750 6.0 6.5 15 0.20 0.50 0.50 0.0050 34000 100 0 0 3/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 30 700 0.80 4.0 10 0.030 0.40 0.50 0.004 0 1500 70 0 0 BaP Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 35 750 6.0 6.5 15 0.20 0.50 0.50 0.005 0 3400 0 100 0 0 BaP Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 0.028 0.65 0.000 74 0.003 7 0.009 2 0.000 028 0.000 37 0.000 46 0.000 0037 1.4 0.065 0 0 BaP Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 0.011 0.24 0.001 9 0.002 1 0.004 8 0.000 064 0.000 16 0.000 16 0.000 0016 11 0.032 0 0 BaP Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C 31 710 2.1 4.6 11 0.074 0.43 0.50 0.0043 9800 78 0 0 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.039 0.89 0.002 0.005 0.014 0.000 0.000 0.000 0.000 12 0.097 0 0 BaP 4/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 6 8 091 53 62 0053 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH1 6 kg/ha/ år kg/ha/ år kg/ha/ år 0.039 0.89 0.002 6 kg/ha/ år 0.005 8 kg/ha/ år kg/ha/ år 0.014 0.000 091 kg/ha/ år 0.000 53 kg/ha/ år 0.000 62 kg/ha/ år 0.000 0053 kg/ha/ år kg/ha/ år kg/ha/ år 12 0.097 0 0 BaP kg/ha/ år 5/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skogsmark 31 713 2.1 4.6 11 0.074 0.43 0.50 0.0043 9819 78 0 0 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Skogsmark 0.039 0.89 0.0026 0.0058 0.014 0.00009 1 0.00053 0.00062 0.00000 53 12 0.097 0 0 6/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Våt damm & våtmark Del av reducerat avrinningsområde K Aϕ 150 m 2 /ha red Utflöde från permanent vattennivå Q out1 5.0 l/s Dim. utflöde Q out2 200 l/s 4.2 Utdata Permanent vattenyta A p 7.5 m 2 Total regleryta A d 25 m 2 Permanent vattenvolym V p 19 m 3 Total vattenvolym V tot 22 m 3 Reningseffekter (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni 0 13 58 0 0 52 0 0 Hg SS Oil PAH16 BaP 30 49 85 0 0 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C re 31 620 0.90 4.6 11 0.035 0.43 0.50 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C re 0.0030 5000 12 0 0 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.039 0.77 0.0011 0.0058 0.014 0.0000 43 0.0005 3 0.0006 2 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.0000 037 6.2 0.014 0 0 7/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 L 2 5.0 m L 1 4.0 m A d 25 m 2 V d2 0 m 3 V d1 3.7 m 3 V tot 22 m 3 A w 32 m 2 S w 430 % Q out2 200 l/s Q out1 5.0 l/s A p 7.5 m 2 V p 19 m 2 W w 2.0 m T out1 0.20 h B 2 5.0 m A p Permanent vattenyta Z 2 1:3.0 Z 2 1:3.0 B 1 4.0 m D h2 0.066 m D h1 0 m W b 0 m H r2 0 m H r1 0.17 m H w 0.20 m H' 1.2 m A d Total regleryta A w Vegetationsyta V p Permanent vattenvolym V tot Total vattenvolym V d1 Nedre reglervolym V d2 Övre reglervolym S w Andel vegetation T out1 Tömningstid för Qout1 L 1 Längd vid permanent vattennivå L 2 Längd vid maximal vattennivå b 1 Bredd vid permanent vattennivå b 2 Bredd vid maximal vattennivå D H1 Diameter av lägre skibordshål D H2 Diameter av övre skibordshål W b Bottenbredd h r1 Undre reglerhöjd h r2 Övre reglerhöjd h w Djup på våtmarkszonen h Permanent vattendjup Z 1 Z 2 Nedre släntlutning Övre släntlutning 8/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Ytvatten Grundvatten ha ha Villaområde 147.70 147.70 Radhusområde 5.70 5.70 Flerfamiljshusområde 1.30 1.30 Skogsmark 148.00 148.00 Ängsmark 3.00 3.00 Våtmark 8.80 8.80 Totalt exkl. recipient 310 310 Totalt inkl. recipient 350 350 Recipient Recipientens vattenyta A rec 32.20 ha Recipientens vattenvolym V rec 640000 m 3 5.2 Utdata Föroreningshalter i recipient Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning/mätdata C rec 58 890 0.45 1.7 3.6 0.024 0.47 2.7 Halt efter rening C rec,after 58 890 0.45 1.7 3.6 0.024 0.47 2.7 Riktvärde C cr,rec 20 400 1.2 0.50 5.5 0.080 3.4 4.0 Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning/mätdata C rec 0.0019 8800 0.30 0.099 0.020 Halt efter rening C rec,after 0.0019 8800 0.30 0.099 0.020 Riktvärde C cr,rec 0.050 6000 1000 0.00017 Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in 77 1100 3.6 7.8 30 0.17 1.4 2.4 Acceptabel belastning L acc 27 510 9.6 2.3 45 0.57 9.9 3.5 Reningsbehov L 51 630 0 5.6 0 0 0 0 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in 0.0095 15000 140 0.17 0.015 Acceptabel belastning L acc 0.25 11000 460000 0 0.00012 Reningsbehov L 0 5000 0 0.17 0.015 9/10

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta_Nuläge - A1 Datum: 2016-08-15 Massbalans P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L 53 400 2.9 5.5 21 0.14 1.1 1.6 Belastning atmosfärisk deposition L a 6.6 370 0.29 0.47 1.7 0.018 0.086 0.12 Belastning basflöde L b 17 370 0.38 1.9 6.9 0.014 0.21 0.69 Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out 41 630 0.32 1.2 2.6 0.017 0.34 1.9 L point 0 0 0 0 0 0 0 0 L netsed 36 500 3.3 6.6 27 0.15 1.0 0.43 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L 0.0041 13000 110 0.15 0.013 Belastning atmosfärisk deposition L a 0.0035 0 0 0.014 0.00072 Belastning basflöde L b 0.0019 2300 27 0.0088 0.0015 Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out 0.0014 6300 0.21 0.070 0.014 L point 0 0 0 0 0 L netsed 0.0082 9200 140 0.10 0.00040 Vattenbalans Utflöde från recipient Q out 710000 m 3 /år Totalt inflöde till recipient Q in 900000 m 3 /år Dagvattenflöde Q 310000 m 3 /år Basflöde Q b 390000 m 3 /år Atmosfärisk flöde Q a 200000 m 3 /år Avdunstning från recipienten Q e 190000 m 3 /år Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella belastningar etc. Q point 0 m 3 /år 0.15 10/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 1.0 ha Rinnsträcka s 130 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Parkmark 0.18 0.18 0.18 0.18 0.18 Radhusområde med total LOD 0.20 0.20 0.41 0.41 0.41 Flerfamiljshusområde med total LOD 0.25 0.25 0.41 0.41 0.41 Totalt 1.0 1.0 1.0 1.2 Utdata Volymavrinningskoefficient ϕ v 0.22 Dim. avrinningskoefficient ϕ 0.22 A red 0.22 ha red Basflöde, årsmedel Q b 0.026 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.044 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.070 l/s Basflöde, årsmedel Q b 820 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 1400 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 2200 m 3 /år Medelavrinning Q m 0.66 l/s Dim. flöde Q dim 62 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 0.50 m/s 1/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning 0.0050 Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n 0.040 s/m 1/3 Längslutning S 0.045 Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Utflöde, max Q out2 200 l/s Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Utjämningsvolym, effektiv V d 0 m 3 Dim. varaktighet vid dim. V d t r 3.0 min 2.6 1: 1.0 0.55 1.5 0.55 2/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Faktor* Parkmark 5.0 Radhusområde med total LOD 5.0 Flerfamiljshusområde med total LOD 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Parkmark 35 1100 0.72 4.1 8.4 0.027 0.50 1.1 0.0080 12000 34 0 0 Radhusområde med total LOD Flerfamiljshusområde med total LOD 58 1100 0.87 4.8 23 0.033 0.70 3.0 0.0060 6200 67 0.030 0.010 70 1200 1.1 5.8 27 0.038 1.4 3.9 0.0080 9600 78 0.030 0.010 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Parkmark 120 1200 6.0 15 25 0.30 3.0 2.0 0.020 49000 200 0 0 Radhusområde med total LOD Flerfamiljshusområde med total LOD 200 1200 7.2 18 68 0.36 4.2 5.6 0.015 25000 390 0.36 0.060 240 1400 9.0 21 80 0.42 8.4 7.2 0.020 39000 460 0.36 0.030 3/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 58 1100 0.93 5.1 22 0.034 0.94 3.0 0.0072 8700 65 0.024 0.0082 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 210 1300 7.9 19 67 0.38 6.0 5.8 0.018 35000 390 0.31 0.037 Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.048 0.92 0.00076 0.0042 0.018 0.000028 0.00077 0.0025 0.0000059 7.1 0.054 0.000020 0.0000067 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.29 1.8 0.011 0.026 0.093 0.00052 0.0083 0.0080 0.000025 48 0.54 0.00042 0.000051 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C 150 1200 5.3 14 50 0.25 4.1 4.8 0.014 25000 270 0.20 0.026 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.33 2.7 0.012 0.030 0.11 0.00055 0.0091 0.011 0.000031 55 0.60 0.00044 0.000058 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.33 2.7 0.012 0.030 0.11 0.00055 0.0091 0.011 0.000031 55 0.60 0.00044 0.000058 4/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Parkmark 84 1136 3.8 10 18 0.18 1.9 1.6 0.015 33372 130 0 0 Radhusområde med total LOD Flerfamiljshusområde med total LOD 144 1172 4.7 12 50 0.23 2.8 4.6 0.011 17395 262 0.23 0.040 183 1303 6.3 16 62 0.29 6.1 6.1 0.016 28802 329 0.25 0.023 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Parkmark 0.030 0.41 0.0013 0.0037 0.0064 0.00006 6 Radhusområde med total LOD Flerfamiljshusområde med total LOD 0.00069 0.00058 0.00000 53 0.12 1.0 0.0041 0.011 0.043 0.00020 0.0024 0.0040 0.00000 99 0.18 1.3 0.0062 0.016 0.061 0.00029 0.0059 0.0060 0.00001 6 12 0.046 0 0 15 0.23 0.00020 0.00003 5 28 0.32 0.00024 0.00002 3 5/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 4. Föroreningsreduktion 4.1 Indata Vald reningsanläggning: Biofilter / makadamdike / svackdike / gräsdike Andel av reducerad avrinningsyta n 0 65 % Utflöde, max Q out 200 l/s Tjocklek, tom yta h 1 250 mm Tjocklek, växtbädd h 2 150 mm Tjocklek, grov sand h 3 0 mm Tjocklek, makadam h 4 0 mm Tjocklek, skelettjord h 5 0 mm Tjocklek, underbyggnad/undergrund/terrass h 6 1000 mm Avstånd vattengång dräneringsrör till undergunden h 7 150 mm Avstånd vattengång bräddbrunn till den övre bäddens yta h 8 200 mm Porandel, växtbädd n 2 0.25 Porandel, makadam n 4 0.33 Hydraulisk konduktivitet, växtbädd K 2 200 mm/h Hydraulisk konduktivitet, makadam K 4 36000 mm/h Hydraulisk konduktivitet, underbyggnad/undergrund/terrass K 6 8.0 mm/h Släntlutning, 1:X z 3.0 Anläggningens längd L 256 m Är marken förorenad? Nej 4.2 Utdata Anläggningens yta A stf2 1400 m 2 Totalt anläggningsdjup exkl. underbyggnad H tot2 0.40 m 2 Dimensionerande erforderlig utjämningsvolym V d3 +V d4 9.4 m 3 Tillgänglig total utjämningsvolym V stftot 430 m 3 Är anläggningen tillräckligt stor avseende flödesutjämning? Ja Behövs tätning runt anläggningen? Nej 6/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 Reningseffekter (%) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni 54 65 75 74 85 72 80 70 Hg SS Oil PAH16 BaP 35 85 95 80 80 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) efter rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C re 70 430 1.3 3.6 7.5 0.070 0.82 1.4 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning C re 0.0091 3800 14 0.040 0.0052 Riktvärde C cr,sw 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) efter rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.15 0.96 0.0029 0.0078 0.017 0.00015 0.0018 0.0032 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 0.000020 8.3 0.030 0.000089 0.000012 7/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 h 1 250 mm h 8 200 mm 1:3.0 h 2 150 mm h 7 h 6 150 mm 1000 mm Gräsdike / svackdike 8/10

StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 5. Recipient 5.1 Indata Avrinningsområde Ytvatten Grundvatten ha ha Villaområde 147.70 147.70 Radhusområde 5.70 5.70 Flerfamiljshusområde 1.30 1.30 Skogsmark 148.00 148.00 Ängsmark 3.00 3.00 Våtmark 8.80 8.80 Totalt exkl. recipient 310 310 Totalt inkl. recipient 350 350 Recipient Recipientens vattenyta A rec 32.20 ha Recipientens vattenvolym V rec 640000 m 3 5.2 Utdata Föroreningshalter i recipient Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning/mätdata C rec 58 890 0.46 1.8 3.6 0.025 0.47 2.7 Halt efter rening C rec,after 58 890 0.46 1.7 3.6 0.025 0.47 2.7 Riktvärde C cr,rec 20 400 1.2 0.50 5.5 0.080 3.4 4.0 Hg SS Oil PAH16 BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Beräkning/mätdata C rec 0.0019 9500 0.30 0.096 0.020 Halt efter rening C rec,after 0.0019 9500 0.30 0.096 0.020 Riktvärde C cr,rec 0.050 6000 1000 0.00017 Föroreningsmängder till recipient P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in 80 1200 3.9 8.2 31 0.18 1.4 2.4 Acceptabel belastning L acc 27 520 10 2.3 46 0.59 10 3.6 Reningsbehov L 52 640 0 5.8 0 0 0 0 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Total belastning L in 0.0098 17000 140 0.17 0.015 Acceptabel belastning L acc 0.25 11000 480000 0 0.00013 Reningsbehov L 0 6300 0 0.17 0.015 9/10

Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) StormTac Web v16.2.4 Filnamn: Kragsta Datum: 2016-08-15 Massbalans P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L 56 440 3.2 5.9 22 0.15 1.1 1.6 Belastning atmosfärisk deposition L a 6.6 370 0.29 0.47 1.7 0.018 0.086 0.12 Belastning basflöde L b 17 360 0.38 1.8 6.8 0.014 0.21 0.69 Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out 44 670 0.35 1.3 2.7 0.019 0.36 2.0 L point 0 0 0 0 0 0 0 0 L netsed 36 500 3.5 6.9 28 0.16 1.1 0.37 Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning dagvatten L 0.0044 15000 120 0.15 0.013 Belastning atmosfärisk deposition L a 0.0035 0 0 0.014 0.00072 Belastning basflöde L b 0.0019 2300 27 0.0088 0.0015 Belastning utflöde från recipienten Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella utsläpp etc. Nettobelastning till (+) / från (-) sedimenten L out 0.0015 7200 0.23 0.073 0.015 L point 0 0 0 0 0 L netsed 0.0084 10000 140 0.10-0.00 Vattenbalans Utflöde från recipient Q out 750000 m 3 /år Totalt inflöde till recipient Q in 940000 m 3 /år Dagvattenflöde Q 360000 m 3 /år Basflöde Q b 380000 m 3 /år Atmosfärisk flöde Q a 200000 m 3 /år Avdunstning från recipienten Q e 190000 m 3 /år Punktflöde från tex. andra sjöar, industriella belastningar etc. Q point 0 m 3 /år 0.18 10/10