Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp Provmoment: Ten1 Ladokkod: 21EK1B Tentamen ges för: Administratörsprogrammet, startår 2016 Kod: Tentamensdatum: 2017-11-02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Kommunal redovisningslag beskrivning och tolkning av Brorström m fl; RKR: Rekommendationer och informationer t o m 2017, Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt Miniräknare Totalt antal poäng på tentamen: 40 För att få respektive betyg krävs: Betyg G 24 poäng, betyg VG 32 poäng Allmänna anvisningar: Resultat anslås tidigast efter 20 arbetsdagar Nästa omtentamenstillfälle äger rum den 15 december 2017 Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: 1
Fråga 1 (4 poäng) G-Kommunen har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1480 mkr, Inventarier 1520 mkr (anskaffningsvärde 3100 mkr och ackumulerade avskrivningar 1580 mkr) och Eget kapital 3 000 mkr. Den första februari år 2016 anskaffar G-Kommun inventarier för 500 mkr. Alla kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på fem år räknat från anskaffningsdatum. Därefter antas de inte ha något återstående restvärde. G-kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina inventarier. På nästa sida visas en tabell anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar och redovisat värde vid inledningen av år 2016 på samtliga inventarier anskaffade under åren 2012 till 2015. Nedan visas anskaffningsvärdet på alla inventarier som köptes in. (A) Bokför ingående, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton.(b) En avskrivningsmetod ska avspegla hur tillgångars värde och/ eller servicepotential successivt förbrukas. Vad menas med servicepotential och hur hanteras ett restvärde? Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Ackumulerade avskrivningar (T) Avskrivningar (K) Balansräkning Resultaträkning 2
Utdrag ur kommunens anläggningsregister gäller uppgift 1 Inventarier den 1/1 år 2016 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2015 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) 2012-01-01 1000 800 200 2013-01-01 700 420 280 2014-01-01 400 160 240 2015-01-01 1000 200 800 Totalt 3100 1580 1520 Inventarier anskaffade under 2015 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) 2016-02-01 500 Nyttjandeperiod 5 år 3
Fråga 2 (4 poäng) F-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1000 tkr, Inventarier 1800 tkr (anskaffningsvärde 3 000 tkr och ackumulerade avskrivningar 1200 tkr) och Eget kapital 2 800 tkr. Inventarierna var anskaffade under början av år 2014 för 3 000 tkr med en nyttjandeperiod på fem år. Efter dessa fem år har inventarierna inget återstående restvärde. Kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina tillgångar således även på inventarieinköpet år 2014. I slutet av år 2016 framkommer efter utredning att inventariernas värde måste skrivas ned med 500 tkr. (A) Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. (B) Hur stora årliga avskrivningar har kommunen de kommande åren efter det att nedskrivningen är gjord? Visa beräkningen av avskrivningarna de kommande åren och hänvisa till gällande regelverk. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Inventarier (avskrivningar) (K) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier (nedskrivningar) (K) Balansräkning Resultaträkning 4
Fråga 3 (3 poäng) E-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1480 tkr, Inventarier 1520 tkr (anskaffningsvärde 3100 tkr och ackumulerade avskrivningar 1580 tkr) och Eget kapital 3000 tkr. Vid samma tidpunkt säljer kommunen delar av dessa inventarier (inventariet B som köptes 2013) för 200 tkr. Det redovisade värdet på inventariet B uppgick till 280 tkr (ackumulerade avskrivningar 420 tkr). Inventariet B som köptes 2013 för 700 tkr som hade en nyttjandeperiod på 5 år. Även alla övriga kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på fem år. Vid nyttjandeperiodens slut antas dessa inventarier inte ha något restvärde. E-Kommun tillämpar linjär avskrivningsmetod. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Reavinst försäljning inventarier (I) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier avskrivningar (K) Balansräkning Resultaträkning 5
Utdrag ur kommunens anläggningsregister gäller uppgift 3 Inventarier den 1/1 år 2016 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2015 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) 2012-01-01 (A) 1000 800 200 2013-01-01 (B) 700 420 280 2014-01-01 (C) 400 160 240 2015-01-01 (D) 1000 200 800 Totalt 3100 1580 1520 Inventarier såld under 2016 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Försäljningspris inventariet B 2013-01-01 (B) 700 200 Nyttjandeperiod 5 år 6
Fråga 4 (3 poäng) D-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 150 mkr, upplupna skatteintäkter 32 mkr och Eget kapital 182 mkr. D-Kommunen erhåller år 2016 preliminära skatteinbetalningar på 1 800 mkr. Prognosen för slutavräkningen för år 2016 uppgår till 24 mkr. Slutavräkningen för år 2015 uppgår till 40 mkr. I bokslutet för år 2015 uppgick prognosen för slutavräkningen för år 2015 till 32 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Upplupna skatteintäkter (T) Allmän kommunalskatt (I) Skatteavräkning (I) Balansräkning Resultaträkning 7
Fråga 5a (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2013 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 150 mkr och Eget kapital 450 mkr. Vid bokslutet år 2013 fastställdes att anläggningstillgångarna behövde skrivas ned med 15 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren 2013. År 2013 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Balansräkning Resultaträkning 8
Fråga 5b (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2014 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 135 mkr (anskaffningsvärde 150 och nedskrivningar 15) och Eget kapital 435 mkr. Vid bokslutet år 2014 visade sig att tidigare nedskrivning på finansiella anläggningstillgångar i C kommun kunde återföras i sin helhet. Nedskrivningar uppgick till 15 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren 2014. År 2014 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Fin anl. tillgångar: återföring av nedskrivning(i) Balansräkning Resultaträkning 9
Fråga 5c (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 150 mkr och Eget kapital 450 mkr. Vid bokslutet år 2015 gjordes bedömningen att de finansiella anläggningstillgångarna hade ett värde på 210 mkr. Bedömningen gjordes att detta värde var både tillförlitligt och bestående. Vidare fanns inget tvivel om att detta värde väsentligt överstiger bokfört värde; vilket i detta fall sammanfaller med anskaffningsvärdet.. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren 2015. År 2015 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Fin anl. tillgångar: återföring av nedskrivning(i) Balansräkning Resultaträkning 10
Fråga 6 (6 poäng) Uppgift: Upprätta en kassaflödesanalys för E-Kommunen år 2016 och kommentera E-Kommunens självfinansieringsförmåga! Balansräkning (mkr) År 2016 År 2015 Kassaflödesanalys (mkr) År 2016 Anläggningstillgångar Den löpande verksamheten Mark 80 110 Årets resultat Byggnader 385 400 Justering för avskrivningar och reavinster Inventarier 40 50 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar Summa anläggningstillgångar 505 560 Förråd 35 10 Medel från verksamheten före förändring av RK Fordringar 30 70 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Kassa och Bank 190 100 Ökning/minskning förråd och varulager Summa omsättningstillgångar 255 180 Ökning/minskning kortfristiga skulder Summa Tillgångar 760 740 Kassaflöde från den löpande verksamheten Eget kapital och skulder Eget kapital (UB) 280 260 Investeringsverksamheten varav årets resultat 20 25 Investering i materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder 180 170 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Långfristiga skulder 300 310 Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa EK och skulder 760 740 Finansieringsverksamheten Resultaträkning (mkr) År 2016 År 2015 Nyupptagna lån Verksamhetens intäkter 120 105 Amortering av långfristiga skulder Verksamhetens kostnader -700-680 Ökning av långfristiga fordringar Avskrivningar -25-15 Minskning av långfristiga fordringar Verksamhetens nettokostnader -605-590 Minskning av avsättningar pga. Utbetalningar Skatteintäkter 550 545 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Statsbidrag 70 65 Finansiella intäkter 10 9 Årets kassaflöde Finansiella kostnader -5-4 Årets resultat 20 25 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 11
Information om poster i RR som inte påverkar likviditeten Avskrivingar 25 Reavinster mark 35 byggnader 0 inventarier 0 Reaförluster mark 0 byggnader 0 inventarier 0 Avsättningar ökning 0 minskning 0 Information om poster i BR Investering i anl tillg. Nej Försäljning av anl. Tillg. Ja Nyupptagna långfristiga lån Nej Amortering av långfristiga lån Ja 12
Fråga 7 (6 poäng) A-Kommun har aldrig ägt några bolag. All verksamhet i kommunen har bedrivits i förvaltningsform. Vid inledningen av år 2016 bestämmer sig dock A-Kommunen för att köpa AB Djurparken. A- Kommun vill på detta sätt garantera att det finns goda möjligheter för invånare till kontakt med djur. A-Kommunen förvärvar 60 % av aktierna i AB Djurparken den 1/1 år 2016 för 1000 mkr vid en tidpunkt då AB Djurparken enligt sin redovisning har tillgångar på 3 200 mkr, skulder på 2 400 mkr och eget kapital på 800 mkr. Övervärden som uppstår vid förvärvet kan helt och hållet hänföras till goodwill i AB Djurparken. Skattesatsen för aktiebolag antas vara 20 %. Ett år efter förvärvet av AB Djurparken skall A-Kommun upprätta en koncernbalansräkning och koncernresultaträkning för den kommunala koncernen. Nedan presenteras därför i arbetsblad 2016 års balansräkningar och resultaträkningar för A-Kommun och AB Djurparken. Goodwillen skrivs av på fem år. (A) Upprätta en sammanställd redovisning med hjälp av förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. (B) Vad är syfte med kommunens sammanställda redovisning. Vilka skillnader finns till bolagsrättslig koncernredovisning? Arbetsblad för sammanställning av koncernbalansräkningen BR (belopp i mkr) 31/12 år 2016 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Aktier i DB 1000 1000 Goodwill 0 Fastigheter 825 2470 3295 Korta fordringar 580 650 1230 Bank 210 830 1040 Summa tillgångar 2615 3950 6565 Eget kapital 1134 840 1974 Långa skulder 870 1800 2670 Obeskattade reserver 500 500 Avsättningar Korta skulder 611 810 1421 Summa skulder och eget kapital 2615 3950 6565 Arbetsblad för sammanställning av koncernresultaträkningen RR (belopp i mkr) år 2016 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Verksamhetens intäkter 520 1190 1710 Verksamhetens kostnader -1728-1020 -2748 Avskrivningar -25-130 -155 Verksamhetens nettokostnader -1233 40-1193 Skatteintäkter 1030 1030 Statsbidrag 240 240 Finansiella intäkter 33 30 63 Finansiella kostnader -16-20 -36 Resultat före extraordinära poster 54 50 104 Skattekostnader -10-10 Årets resultat 54 40 94 13
Fråga 8 (8 poäng) Följande två frågor berör Frostenssons (m fl) lärobok a/ (1p) Hållbarhetsredovisningen (liksom den finansiella redovisningen) sägas ha två grundläggande funktioner. Ange dessa samt vilken av de två som varit och fortfarande är mest central i dagens hållbarhetsredovisningar (praxis) b/ (1p) Enligt Frostensson finns väsentliga skillnader mellan vad som tas upp/fokuseras i den finansiella redovisningen och hållbarhetsredovisningen Nämn två sådana skillnader. Följande tre frågor berör teorikapitlen (Deegan) c/ (1p) Hur kan förekomsten av hållbarhetsredovisning förklaras utifrån legitimitetsteorin? d/ (2p) - Till vem vänder sig hållbarhetsredovisningen enligt intressentteorin/stakeholder theory utifrån ett etiskt/normativt perspektiv? - Förklara också varför intressentdialogen är så betydelsefull med utgångspunkt från detta perspektiv e/ (1p) "Gällande ramverk/normer för den finansiella redovisningen hindrar/begränsar möjligheten att inkludera social och/eller miljömässig påverkan". Ge ett exempel på en sådan begränsning Följande fråga berör GRI standard f/ (1p) Enligt GRI redovisar man idag på antingen kärnnivå (core) eller omfattande nivå (comprehensive). Val av indikatorer har fått större betydelse för redovisningens kvalitet! Vad menas med indikatorer och hur identifieras indikatorer? (Exemplifiera och förklara)! Ange och förklara två kvalitativa principer (utöver balans) för att säkerställa redovisningens kvalitet. g/ (1p) Exemplifiera hur val av indikatorer kan påverka redovisningens kvalitetskriterium balans (redovisningen skall vara objektiv och neutral) särskild när det gäller den kommunala verksamheten. 14