Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2010

Kommentarer till beräkningarna av fjärde kvartalet 2010 Fördjupningstexter Efter fördjupningstexterna finns en beskrivning av avstämningar mellan ekonomins produktions- och användningssida som gjorts i samband med beräkningarna. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. I samband med beräkningarna av fjärde kvartalet 2010 har uppgifter reviderats. I texten om revideringar finns en beskrivning av de viktigaste förändringarna och dess konsekvenser för estimaten. I samband med fjärde kvartalet 2010 publiceras fördjupningstexter inom följande områden: Fortsatt stark utveckling av den svenska ekonomin Bred uppgång för hushållskonsumtionen Offentlig konsumtion ökade kraftigt Investeringar på väg att hämta i kapp Minskade lager men positivt BNP-bidrag Positivt exportnetto Stark avslutning på året för näringslivets produktion Sysselsättningsnedgången återhämtad H ushållens disponibla inkomster och sparande Avstämning av fjärde kvartalet 2010 Revideringar vid beräkningen av fjärde kvartalet 2010 1

BNP-utvecklingen fjärde kvartalet 2010 Fortsatt stark utveck l i ng av den svensk a ek onomin Den kraftiga tillväxten tredje kvartalet fortsatte även det fjärde. BNPutvecklingen jämfört med motsvarande kvartal förra året blev 7,3 procent att jämföra med tredje kvartalet som ökade med 6,9 procent. N edgången i den svenska ekonomin pågick under fyra kvartal med start fjärde kvartalet 2008 varför jämförelseperioderna vid jämförelse med motsvarande period föregående år har varit tämligen likartade för 2010 års kvartal även om fjärde kvartalet 2009 var bättre än de övriga kvartalen 2009. Säsongrensat och jämfört med föregående kvartal var ökningen fjärde kvartalet 1,2 procent, en fortsatt stark utveckling men lägre än andra respektive tredje kvartalet. A lla delar av användningen har gått starkt men utmärkande för fjärde kvartalet 2010 har varit att utvecklingstakten för exporten ökat jämfört med tidigare kvartal medan importen tappat fart. Exportnettots bidrag till BNP blev för fjärde kvartalet 1,1 procentenheter från att de två första kvartalen 2010 varit negativt och noll för tredje kvartalet. Kraftiga exportökningar gällde samma varor som tidigare kvartal; teleprodukter, motorfordon, metallvaror och maskiner. För importen var det samma varor som uppvisade stora ökningstal men en viss dämpning har skett. Att importen minskar kan ha samband med att lageruppbyggnaden efter den stora lageravtappningen under krisen har klingat av något. Lagerbidraget till BN P-utvecklingen, som var 3,0 respektive 2,6 procentenheter andra respektive tredje kvartalet, föll fjärde kvartalet till 1,5 procentenheter. Den offentliga konsumtionen tog fart fjärde kvartalet med en ökning på 4,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009 och bidraget till BNPutvecklingen blev 1,3 procentenheter. Den statistik som insamlas för produktionen gav sammantaget en lägre utveckling än användningen. Att skillnader uppstår beror till stor del på att man inte samlar in kvartalsuppgifter för förädlingsvärden som är produktionssidans bidrag till BNP. Generellt insamlas från produktionssidan endast produktionsvärden, omsättningsdata eller leveransdata. Uppgifter om förbrukningen saknas och därför görs i kvartalsberäkningarna ett antagande om att förbrukningen förändras likadant som produktionen. Årsstatistiken som är mer komplett visar emellertid att skillnader i utveckling förekommer och skillnaderna varierar med i vilket läge ekonomin befinner sig. I den starka uppgång ekonomin befunnit sig i under 2010 finns det tydliga skäl att justera upp produktionen för att ligga närmare den preliminära skattningen av användningssidan istället för att följa den preliminära produktionsskattningen. De senaste årens kraftiga svängningar i ekonomin har inneburit att skillnaden mellan den första preliminära beräkningen av BNP från produktions- respektive användningssidan skiljer sig åt mer än tidigare år. 2

Bred uppgång för hushållskonsumtionen D e egentli ga hushål l ens k onsumti onsutgi f ter 1 ök ade med 4,4 procent f j ärde k vartal et 2010 i j ämförel se med motsvarande k vartal 2009. Bland annat bidrog utgifter för inköp av transporter, hemelektronik och svensk konsumtion utomlands till ökningen. Bidraget till BNP-utveck l i ngen uppgick till 2,1 procentenheter. H ushållskonsumtionen fjärde kvartalet 2010 fortsatte liksom de tidigare kvartalen 2010 att öka och fick även detta kvartal fortsatt skjuts av den stärkta kronkursen som gjort att svensk konsumtion utomlands ökat. D i agram 1. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent. 8 6 4 2 0-2 -4-6 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Uppgången av hushållens konsumtionsutgifter var bred fjärde kvartalet och samtliga aggregerade utgiftsposter bidrog positivt till ökningen förutom konsumtionen av alkohol och tobak som gav ett negativt bidrag. Bilar är en konjunkturkänslig variabel inom hushållskonsumtionen. Precis som under 2008 och 2009 och de tre första kvartalen 2010 påverkade hushållens utgifter för bilar utvecklingen mycket. Å r 2008 och 2009 gav minskade inköp av bilar kraftigt negativa bidrag och 2010 har inköp av bilar bidragit positivt till utvecklingen. Fjärde kvartalet 2010 ökade hushållens inköp av bilar med 39 procent. Förutom inköp av bilar bidrog även hushållens inköp av terrängfordon och motorcyklar positivt. Dessa har under en lång tid uppvisat kraftiga minskningar men ökade fjärde kvartalet för första gången sedan första kvartalet 2008. H ushållskonsumtionen av 1 Exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 3

flygtransporter ökade med knappt 12 procent i volym medan utgifter för tågtransporter bidrog negativt. Tabel l 1. Bidrag till hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP fjärde kvartalet 2010, procentenheter och volymförändring i procent. COICOP Bidrag Volymutveckling 01 Livsmedel 0,0 0,2 02 Alkohol och tobak -0,1-1,5 03 Kläder och skor 0,3 6,6 04 Bostad 0,5 1,7 05 Möbler 0,1 1,8 06 Hälso- och sjukvård 0,1 1,7 07 Transporter 1,0 8,1 08 Kommunikation 0,2 7,4 09 Fritid och Underhållning 0,7 5,8 10 Utbildning 0,0 3,1 11 Hotell och restaurang 0,3 5,5 12 Övriga varor och tjänster 0,3 3,2 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 3,4 3,4 15 Svensk konsumtion utomlands 0,8 18,1 16 Utländsk konsumtion i Sverige 0,2-4,6 TOTALT 4,4 4,4 Den stränga kylan under december månad har också fått genomslag på utvecklingen av konsumtionen då den lett till en kraftigt ökad el- och fjärrvärmeanvändning. Konsumtionsutgifterna för el ökade med 7,1 procent i volym och fjärrvärmen med drygt 12 procent. Detta alltså till följd av att det var betydligt kallare det fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med det fjärde kvartalet 2009. Konsumtionen av detaljhandelsvaror ökade totalt med 3,5 procent i volym och det var främst ökade utgifter för hemelektronik samt kläder och skor som bidrog till ökningen. Tillsammans bidrog utgifterna för hemelektronik och kläder och skor med 1,0 procentenheter till den totala ökningen av konsumtionen. Konsumtionen av charterresor ökade med 8,2 procent och svensk konsumtion utomlands ökade med drygt 18 procent. Det finns flera potentiella förklaringar till svenskarnas ökade reslusta. En del av ökningen förklaras sannolikt av att den svenska kronan stärktes med 8 procent 2 i jämförelse med fjärde kvartalet 2009. En annan möjlig förklaring var att kylan ökade efterfrågan på resor till varmare länder. Ökningen av den svenska konsumtionen utomlands var den största sedan det tredje kvartalet 2 Enligt svenskt TCW-index. w w w.riksbank.se 4

år 2000. Utländska besökares konsumtion i Sverige minskade med 4,6 procent vilket kan bero på att det blev relativt sett dyrare att semestra i Sverige. Eftersom utländska besökares konsumtion i Sverige är en avdragspost från den totala konsumtionen innebar volymminskningen att bidraget till konsumtionsutvecklingen blev positivt. Offentlig konsumtion ökade kraftigt Konsumtionsutgifterna för offentliga myndigheter steg k raf ti gt med 4,5 procent f j ärde k vartal et 2010 j ämfört med motsvarande peri od f öregående år. Det är den största ökningen som uppmätts för ett enskilt kvartal under 2000-talet. En bi dragande orsak var k ommunernas 3 stark a konsumtionsökning på 5,5 procent. D i agram 2. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent. 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommunernas konsumtionsutgifter, som ökade 5,5 procent, svarade för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna. Kommunernas konsumtionsutgifter var svaga i början av året för att sedan öka mer och mer för varje kvartal. Kommunernas faktiska arbetade timmar steg under fjärde kvartalet efter tre kvartal i rad med minskningar, ökningen var 1,7 procent. Lönesumman ökade med 6,4 procent i löpande priser jämfört med motsvarande period föregående år, vilket beror på nya löneavtal. Dessa avtal som slöts under våren betalades ut under fjärde kvartalet, med stora retroaktiva utbetalningar som följd. En annan förklaring till kommunernas ökade 3 Med kommuner avses primärkommuner och kommunalförbund 5

konsumtionsutgifter var ökad förbrukning av tjänster och material samt ökade sociala naturaförmåner. Kommunernas sociala naturaförmåner ökade med 13,2 procent, vilket berodde på att de valde att anlita företag i den privata sektorn för tjänster inom framför allt förskola och gymnasieskola. Variationerna är stora mellan kommunerna, i vissa kommuner finns det inga elever hos privata företag och i andra kommuner dominerar den privata sektorn. Det är framförallt i storstadsområden och större städer som trenden var mest tydlig. Ökade sociala naturaförmåner inom utbildning samt sjuk- och hälsovård innebär inte automatiskt ökad offentlig konsumtion. Kommuner och landsting får ökade utgifter för sociala naturaförmåner men samtidigt reduceras deras egna löne- och förbrukningskostnader. Landstingen visade, trots tillfälliga statsbidrag, endast en måttlig konsumtionsökning med 0,5 procent. Den verksamhet som sker inom landstingens egen förvaltning minskade, medan kostnader för att köpa verksamhet från privata vårdgivare samt kostnader för läkemedelsförmånen ökade. Statens konsumtionsutgifter ökade med 6,2 procent fjärde kvartalet. Detta förklaras delvis av att försvarets varaktiga varor nästan fördubblades. De sociala naturaförmånerna var däremot svaga fjärde kvartalet. D i agram 3. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent. 10 8 6 4 2 0 Stat Kommun Landsting -2 1 2 3 4 1 2 3 4 2009 2010 6

Investeringarna på väg att hämta i kapp Fj ärde k vartal et 2010 ök ade de f asta bruttoi nvesteringarna med 9,8 procent j ämfört med motsvarande k vartal f öregående år. D en k raf ti ga ökningen f örk l aras f ramför al l t av starkt växande bostads- och mask i ni nvesteri ngar. I nvesteri ngarnas bidrag til l BN P-ti l l växten uppgick til l 1,8 procentenheter. Fjärde kvartalet 2010 blev det tredje kvartalet i rad med växande investeringar. De senaste kvartalens investeringsökningar tyder på en ökad investeringsvilja. Investeringsnivån för de totala investeringarna var fjärde kvartalet cirka 6 procent lägre än vid motsvarande kvartal 2007 4. Fjärde kvartalet 2009 var skillnaden cirka 15 procent vid motsvarande jämförelse. D i agram 4. Totala fasta bruttoinvesteringar. Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 De flesta större investeringstyper gav positiva bidrag till de totala investeringarna. Bostads- respektive maskininvesteringar exklusive transportmedel bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Investeringarna i transportmedel ökade relativt kraftigt men gav ett mindre bidrag. Byggnads- och anläggningsinvesteringar inklusive vägar ökade relativt starkt och gav ett bidrag till investeringsuppgången på 1,6 procentenheter. Väginvesteringarna som står för cirka 12 procent av aggregatets investeringar minskade och gav ett negativt bidrag på 0,4 procentenheter. 4 Då investeringarna började falla brant i samband med konjunkturnedgången det andra halvåret 2008 görs jämförelsen med fjärde kvartalet 2007. 7

Programvaruinvesteringarna ökade starkt och bidrog med 1,2 procentenheter till investeringsuppgången. Den kraftiga volymutvecklingen för de leasingfinansierade maskininvesteringarna exklusive transportmedel dämpades fjärde kvartalet i jämförelse med tidigare kvartal 2010. Däremot stärktes investeringsutvecklingen för de icke leasingfinansierade maskininvesteringar exkl. transportmedel som ökade med 13,1 procent och bidrog med 3,6 procentenheter till den totala uppgången. Tabel l 2. Bidrag samt volymutveckling per investeringstyp fjärde kvartalet 2010. Procentenheter respektive volymförändring i procent. Investeringstyper i NR Bidrag Volym Maskiner inkl. transportmedel och inventarier 4,5 11,8 därav leasingfinansierade investeringar 0,5 6,6 därav icke leasingfinansierade investeringar 4,0 13,0 Maskiner och inventarier exkl. transportmedel 3,9 12,2 därav leasingfinansierade investeringar 0,3 6,7 därav icke leasingfinansierade investeringar 3,6 13,1 Transportmedel 0,7 9,8 Bilar lastbilar bussar m.m. 0,8 23,5 Billeasing 0,2 6,5 Transportmedel exkl. bilar -0,3-38,3 Bostäder 2,8 19,2 Byggnader inkl. vägar 1,6 5,3 därav vägar -0,4-10,1 Programvara m.m. 0,9 5,4 Totalt 9,8 9,8 Bred uppgång inom näringslivet I näringslivet som helhet ökade de fasta bruttoinvesteringarna med 10,0 procent och investeringsuppgången omfattade både varu- och tjänstebranscherna. Dragloket för näringslivets investeringar var tjänstebranscherna vars investeringar ökade med 11,9 procent. Exkluderas bostadsbyggandet var ökningen 9,0 procent. Bilden inom tjänstebranscherna var relativt entydig, då de flesta branscher ökade sina investeringar. Sammantaget minskade industriinvesteringarna med 1,0 procent. Inom den tungt vägande tillverkningsindustrin ökade investeringarna med 3,9 procent, vilket var den starkaste ökningen sedan fjärde kvartalet 2007. Däremot fortsatte gruv- och mineralutvinningsindustrins investeringar att falla kraftigt, vilket också skett de senaste åtta kvartalen. Inom övriga varubranscher fortsatte byggindustrins investeringar utvecklas starkt med 21,2 procent. Energiinvesteringarna som sammantaget minskat de tre första kvartalen 2010 ökade det fjärde kvartalet med 12,2 procent. Den 8

kraftiga ökningen berodde främst på att den tungt vägande delen el- och värmeverk ökade sina investeringar. N ivån på näringslivets investeringar fjärde kvartalet låg cirka 11 procent lägre än förkrisnivån, vilket kan jämföras med cirka 20 procent det fjärde kvartalet 2009. Tabel l 3. Bidrag samt volymutveckling fasta bruttoinvesteringar fjärde kvartalet 2010. Procentenheter respektive volymförändring i procent. Fasta bruttoinvesteringar Bidrag Volym Varubranscher 1,7 6,3 därav: Industri -0,1-1,0 Tjänstebranscher 6,0 11,9 därav: Bostäder 2,8 19,2 Näringslivet 7,7 10,0 Offentliga myndigheter 2,1 9,3 Totalt 9,8 9,8 Ombyggnationen av småhus gav fortsatt stort bidrag De totala bostadsinvesteringarna ökade 19,2 procent fjärde kvartalet och bidrog med 2,8 procentenheter till den totala investeringsökningen. Nyinvesteringarna i flerbostads- och småhus 5 ökade fjärde kvartalet med 27,7 respektive 5,3 procent jämfört med samma period föregående år. Ombyggnationsinvesteringarna fortsatte att utvecklas starkt fjärde kvartalet både för flerbostads- och småhus. Ombyggnationsinvesteringarna i småhus bromsade in något i jämförelse med de tre första kvartalen 2010 men tillväxten var ändå mycket hög. Bland bostadsinvesteringarna stod ombyggnationen av småhus för det största bidraget till den totala investeringsökningen, 1,2 procentenheter. Off entli ga myndigheters i nvesteri ngar ök ade Sammantaget växte de offentliga myndigheternas investeringar med 9,3 procent i jämförelse med motsvarande tidsperiod föregående år. De statliga investeringarna har vuxit starkt sedan andra kvartalet 2009 med undantag för andra kvartalet 2010 och steg 5,1 procent fjärde kvartalet 2010. Uppgången berodde främst på ökande järnvägsinvesteringar. De kommunala investeringarna växte med 13,1 procent fjärde kvartalet. Den starka utvecklingen förklaras främst av ökade investeringar inom Landstingen, som bland annat lyftes av byggprojektet N ya Karolinska sjukhuset i Solna. A ndra stora investeringar som pågår är Citybanan och Universitetssjukhuset i M almö. 5 Kategorin lägenheter i småhus består av friliggande enbostadshus, rad- par och kedjehus samt friliggande tvåbostadshus. 9

Minskade lager men positivt BNP-bidrag Lageromsl aget under f j ärde k vartal et bidrog till BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. D et var f rämst i ndustri ns l ager som l åg bak om bidraget men även handel ns l ager. BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen motsvarande kvartal föregående år i procent av BNP för jämförelseperioden. Lagerinvesteringarna har under 2010 gett kraftiga bidrag till BNPutvecklingen. Första kvartalet var bidraget 1,2 procentenheter, för att andra och tredje kvartalet öka till 3,0 respektive 2,6 procentenheter. För fjärde kvartalet uppgick BNP-bidraget till 1,5 procentenheter, vilket historiskt är ett kraftigt bidrag men ändå betydligt lägre än de två föregående kvartalen. Anledningen till de stora lagerbidragen var den extrema lagernedgång som skedde under krisen med lagerminskningar på över 60 miljarder kronor från fjärde kvartalet 2008 till och med fjärde kvartalet 2009. Lageråterhämtningen 2010 uppgick till 20 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet minskade lagren med cirka 3 miljarder, men då lagerneddragningarna var mycket större fjärde kvartalet 2009, 13 miljarder kronor, innebär det ändå ett positivt bidrag till BNP på 1,5 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2009. Lagerneddragningar under fjärde kvartalet är vanligt förekommande. Lagren byggs normalt upp första och tredje kvartalen och tappas av andra och fjärde kvartalen. Det var främst lager inom industri som låg bakom bidraget med produkter i arbete och färdigvaror som bidrog med 0,7 procentenheter och insatsvaror som bidrog med 0,3 procentenheter. Även lagren inom varuhandeln bidrog positivt till utvecklingen med 0,4 procentenheter, främst sällanköpsvaror och motorhandeln låg bakom bidraget. D i agram 5. Lagerbidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter. 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 10

Positivt exportnetto Fj ärde k vartal et 2010 växt e exp orten med 13 procent jämfört med motsvarande k vartal f öregående år. V aruexp orten ök ade med hel a 17 procent. I mporten steg med 13 procent. Exp ortnettot gav ett posi ti vt bidrag till BNP-tillväxten med 1,1 procentenheter. D et är det största bidraget sedan f örsta k vartal et 2006. De senaste kvartalens starka utveckling för utrikeshandeln har resulterat i att såväl exporten som importen är uppe på samma nivåer som innan finanskrisen. D i agram 6. Export, import och handelnettot i miljoner kronor referensårspriser 2009. Export Import Exportnetto 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Varu- och tjänstehandeln Tabel l 4. Volymförändring fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Utrikeshandel Export 13 Export varor 17 Export tjänster 5 Import 13 Import varor 15 Import tjänster 7 11

Totalt ökade varuexporten med 17 procent medan tjänsteexporten steg med 5 procent. Motorfordon stod för den största positiva volymutvecklingen med 52 procent följt av teleprodukter samt maskiner, ej kontorsmaskiner, som ökade med 36 respektive 17 procent. Inom tjänsteexporten var det främst spedition, 65 procent, licenser och royalties, 23 procent, samt juridiska och ekonomiska konsulttjänster, 10 procent, som bidrog. Importen visade en något lägre tillväxttakt jämfört med tidigare kvartal. Totalt ökade importen med 13 procent och precis som på exportsidan var det varuhandeln som bidrog mest till ökningen. Importen av varor ökade med 15 procent och importen av tjänster ökade med 6,7 procent. Gällande varuimporten ökade teleprodukter, 37 procent, motorfordon, 36 procent, och maskiner, ej kontorsmaskiner, 25 procent. Den svenska konsumtionen utomlands bidrog till tjänsteimportens starka utveckling. Stark avslutning på året för näringslivets produktion Näringslivets produktion fortsatte att ök a f j ärde k vartal et 2010 j ämfört med motsvarande k vartal f öregående år. N äringslivets produktion ökade med 9,9 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Varuproduktionen ökade med knappt 17 procent och bidrog med 3,8 procentenheter till BN P-utvecklingen. Tjänsteproduktionen ökade med 6,5 procent och bidrog med 2,9 procentenheter till BNP-utvecklingen. Tjänsteproduktionen har passerat den nivå som förelåg före nedgången medan varuproduktionen fortfarande ligger på en något lägre nivå. D i agram 7. N äringslivets förädlingsvärde i fasta priser med referensår 2009, säsongrensade värden. Index 100 = första kvartalet 2005. 120,00 Hela näringslivet Varuproducenter Tjänsteproducenter 115,00 110,00 105,00 100,00 95,00 90,00 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 12

Stark tillväxt inom verkstadsindustrin Tillverkningsindustrin ökade med 22 procent fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Å terigen var det de typiska exportbranscherna metallvaru-, maskin- och motorfordonsbranschen som utvecklades starkt. Verkstadsindustrin steg totalt med 32 procent. Kemisk industri, där läkemedelsbranschen utgör största delen, ökade med 16 procent. Kombinationen av robust industrikonjunktur och högt uppvärmningsbehov till följd av ovanligt kallt väder under fjärde kvartalet bidrog positivt till elgas- värme- och vattenindustrin. Den starka efterfrågan möttes av en ökad produktion på 9,3 procent jämfört med fjärde kvartalet föregående år. Byggindustrin arbetade för högtryck under perioden. Utvecklingstalen för byggbranschen har varit positiva sedan fjärde kvartalet 2009 och ökade fjärde kvartalet med 9,5 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009. Produktionen inom motor-, parti- och detaljhandeln ökade 9,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Uthyrnings-, data- och övriga företagstjänster ökade fjärde kvartalet med 8,1 procent. Bemanningsbranschen visade återigen stark utveckling då jobbåterväxten inom industrin skedde till stor del med inhyrd personal. Bemanningsbranschen drabbades inte lika hårt under krisåren som övriga näringslivet, utan har haft en snabb återhämtning och även haft möjlighet att växa ytterligare under konjunkturuppgången. Arkitekter och tekniska konsulter var en bransch som gick bra i kölvattnet av den goda byggkonjunkturen. Transport och kommunikation visade en ökning på 8,8 procent. Järnvägsbranschen hade ett utmanande fjärde kvartal. Snö, kyla och blåst begränsade framkomligheten på järnvägarna och järnvägstransporter var en av de fåtal branscher med vikande produktion. Rederier och lufttransporter utvecklades däremot starkt under fjärde kvartalet. Luftfartsindustrin redovisade betydande produktionstapp under 2009 och stora delar av 2010. Ökningen under fjärde kvartalet 2010 skedde därför från mycket låga nivåer. Den offentliga produktionen minskade med 0,6 procent. Sysselsättningsnedgången återhämtad A ntal et syssel satta ök ade med 2,4 procent f j ärde k vartal et 2010 i j ämf örel se med motsvarande k vartal f öregående år. A ntal et syssel satta var därmed åter drygt 4,5 mil j oner, vil k et var den nivå som rådde före nedgången under 2009. Syssel sättningen i nom näringsl i vet ök ade med 3,4 procent, varav tillverkningsindustrin ökade med 1,9 procent och tjänstesek torn ök ade med 3,5 procent. Sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna var oförändrad. Ingen sektor uppvisade någon nedgång i syssel sättningsutveck l i ngen, vil k et var f örsta gången sedan andra k vartal et 2007. 13

De offentliga myndigheterna noterade en oförändrad procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal 2009. I likhet med tredje kvartalet 2010 drog värnpliktiga ned sysselsättningsutvecklingen inom de offentliga myndigheterna även detta kvartal. 2009-års riksdagsbeslut om att avskaffa värnplikten från och med 1 juli 2010 resulterade i att antalet värnpliktiga minskade med cirka 4000 personer fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal 2009. Utan denna förändring skulle antalet sysselsatta inom de offentliga myndigheterna ökat med 0,4 procent. Diagram 8. Antal sysselsatta. Procentuell förändring jämfört med motsvarande period föregående år. 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 Hela ekonomin Offentliga myndigheter Tjänsteproducenter Tillverkningsindustrin 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2005 2006 2007 2008 2009 2010 A ntal arbetade timmar Det faktiska antalet arbetade timmar ökade med 4,0 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Fjärde kvartalet 2010 hade en arbetsdag mer än motsvarande kvartal 2009. Kalendereffekten var 1,2 procent. Kalenderkorrigerat och i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år ökade antalet arbetade timmar med 2,8 procent. Störst ökning av antalet arbetade timmar stod tillverkningsindustrin för, den faktiska ökningen var 5,3 procent. Den kalenderkorrigerade ökningen i tillverkningsindustrin var 3,9 procent. Även tjänstebranscherna ökade starkt, det faktiska antalet arbetade timmar steg med 5,0 procent och kalenderkorrigerat var ökningen 3,8 procent. M edelarbetstiden i hela ekonomin ökade med 1,6 procent räknat på faktiskt arbetade timmar i jämförelse med fjärde kvartalet 2009. Arbetsproduktivitet i näringslivet A rbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent fjärde kvartalet 2010. Produktivitetsökningen var störst inom tillverkningsindustrin, 17,1 procent. Produktiviteten i tjänstebranscherna 14

ökade med 2,6 procent. Inom offentliga sektorn minskade produktiviteten med 0,5 procent. Arbetskostnader Totalt ökade lönesummorna med 5,9 procent fjärde kvartalet 2010 i jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. I näringslivet ökade lönesummorna med 6,1 procent och inom de offentliga myndigheterna ökade de med 5,9 procent. Totalt ökade lönesumman per anställd med 3,5 procent och lönesumman per arbetad timme ökade med 3,1 procent. Hushållens disponibla inkomster och sparande Hushållens disponibla inkomster uppgick till 413 mdkr under fjärde k vartal et vi lket var en ökning med 4,6 procent nominellt och 3,4 procent real t. H ushål l ssek torns f i nansi el l a sparande uppgi ck ti l l 10 mdkr vilket var en minskning med 7,9 mdkr j ämfört med motsvarande k vartal 2009. Hushållens sparande uppgick till 19 mdkr vilket var en nedgång med 7 mdkr. Sparkvoten minskade från 6,1 procent f j ärde k vartal et 2009 till 4,4 procent fjärde k vartal et 2010. Löneinkomsterna uppgick till 343 mdkr under fjärde kvartalet vilket var en ökning med 6,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Kapitalinkomstnettot var totalt 6 mdkr under fjärde kvartalet 2010 vilket var en minskning med 23 procent i löpande priser. I kapitalinkomstnettot ingår räntor, utdelningar, kapitalinkomster tillräknade försäkringstagarna samt övriga kapitalinkomster och -utgifter. Studerar man enbart hushållens räntenetto var detta negativt. Räntenettot uppgick till -18 mdkr medan det FISIM-justerade räntenettot uppgick till -8 mdkr under fjärde kvartalet 2010. M ellanskillnaden beror på att en del av de räntor som betalas respektive erhålls räknas som konsumtion eller insatsförbrukning. Andelen bestäms av den så kallade referensräntan, vilken är den ränta bankerna betalar varandra vid sin upplåning sinsemellan. Transfereringsinkomsterna uppgick till 166 mdkr under fjärde kvartalet och var oförändrade jämfört med motsvarande kvartal 2009. A v transfereringsinkomsterna uppgick de sociala förmånerna andra än in natura till 145 mdkr vilket var en ökning med 0,2 procent och andra löpande transfereringar uppgick till 22 mdkr vilket var en minskning med 1,7 procent i löpande priser. I begreppet sociala förmåner andra än in natura inryms kontanta utbetalningar i form av exempelvis pensionsutbetalningar, aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning, a-kassa, föräldraförsäkring, barnbidrag och bostadsbidrag med flera. I begreppet andra löpande transfereringar ingår exempelvis skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna exklusive sociala avgifter uppgick till 155 mdkr, en ökning med 1,5 procent. Den största delen av transfereringsutgifterna utgörs av skatter. Dessa ökade med 2,3 procent och uppgick till 132 mdkr under fjärde kvartalet. 15

Hushållens konsumtionsutgifter ökade starkt även detta kvartal. Konsumtionsutgifterna ökade med 5,5 procent eller 22 miljarder kronor i löpande priser. Det var framförallt ökade inköp av bilar och hemelektronik som drog upp hushållens konsumtion. D i agram 9. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling. 10,0 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sparkvoten uppgick till 4,4 procent vilket kan jämföras med fjärde kvartalet 2009 då sparkvoten uppgick till 6,1 procent. Vid beräkningen av sparandet och sparkvoten ingår avsättningar av tjänstepensioner för hushållen som en inkomst och således som ett sparande. Denna avsättning är ej disponibel för hushållen varför det kan vara intressant att studera nivån på hushållens sparande exklusive dessa tjänstepensioner. Den justerade sparkvoten exklusive tjänstepensioner minskade från -0,9 procent fjärde kvartalet 2009 till -1,8 procent fjärde kvartalet 2010. 16

D i agram 10. H ushållens sparkvot. 25 Sparkvot Sparkvot, individuell 20 15 10 5 0-5 -10-15 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Hushållens finansiella sparkvot minskade från 4,2 procent till 2,3 procent fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Den justerade finansiella sparkvoten exklusive avtalspensioner uppgick till -4,0 procent fjärde kvartalet 2010, en minskning med en procentenhet jämfört med fjärde kvartalet 2009 då den uppgick till -3,0 procent. Avstämning fjärde kvartalet och helåret 2010 Under hela 2010 har det statistiska underlaget för produktionssidan gett en lägre utveckling av BNP än underlaget för användningssidans beräkningar. Tolkningen av detta är att beräkningarna från produktionssidan ger en underskattning av BN P-utvecklingen i det läge ekonomin befunnit sig i det senaste året. Uppgifter om förbrukningen saknas kvartalsvis och därför görs i kvartalsberäkningarna, i utgångsläget, ett antagande om att förbrukningen förändras likadant som produktionen. I den starka uppgång ekonomin befunnit sig under 2010 finns det tydliga skäl att justera upp produktionen för att ligga närmare den preliminära skattningen av användningssidan istället för att följa den preliminära produktionsskattningen. Sett till helåret 2010 var BN P enligt användningssidan 43 miljarder kronor högre i fasta priser och 23 miljarder kronor i löpande priser. Före avstämning gav det statistiska underlaget en BNP-utveckling från användningssidan på 5,7 procent medan produktionssidan visade en utveckling på 4,1 procent för helåret 2010. Redovisad BN P för helåret är 5,5 procent. 17

För fjärde kvartalet gav det statistiska underlaget en BN P-utveckling från användningssidan på 7,9 procent medan produktionssidan visade en utveckling på 5,8 procent. I föregående års prisnivå var användningen 17,7 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser 8,4 miljarder kronor. I likhet med avstämningarna vid beräkningen av alla de tidigare kvartalen 2010 har produktionen det fjärde kvartalet justerats upp och användningen ned. Justeringarna har varit större av produktionen än av användningen. Produktionssidan justerades upp med sammanlagt 15,7 miljarder kronor i fasta priser och 7,5 miljarder i löpande priser. A nvändningen justerades ned 2,0 miljarder i fasta priser och 0,9 miljarder kronor i löpande priser. Den analys av tillgång och användning som gjordes på mer detaljerad nivå indikerade att maskininvesteringarna var för höga i förhållande till tillgången i ekonomin. Lagerinvesteringarna i löpande priser justerades ned 1,0 miljarder. Efter avstämning var den faktiska BNP-utvecklingen 7,7 procent. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan N ationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BN P. 18

Tabel l 5. Avstämning fjärde kvartalet 2010, faktisk volymutveckling samt mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 4,3 4,3 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 4,5 4,5 0,0 Fast bruttoinvestering 11,1 9,8-1,3-2,0-1,9 Lager (effekt på BNP-förändring) 1,5 1,5 0,0 1,0 Export varor 17,4 17,4 0,0 Export tjänster 5,0 5,0 0,0 Import varor 15,0 15,0 0,0 Import tjänster 6,7 6,7 0,0 BNP från användningssidan 7,9 7,7-0,2-2,0-0,9 Förädlingsvärde industri 14,6 23,2 8,6 9,2 5,5 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 8,2 9,0 0,7 0,7-0,4 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 5,3 6,8 1,4 5,8 2,4 Förädlingsvärde off. Myndigheter 0,4 0,4 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 4,7 5,2 0,5 BNP från produktionssidan 5,8 7,7 1,9 15,7 7,5 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). N edan redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007:1 2010:4 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. Tabel l 6. Extremvärden i säsongrensningen. Period Kvartal 1 2007 Kvartal 4 2008 Kvartal 1 2009 Kvartal 2 2009 Kvartal 1 2010 Extremvärde för: Arbetade timmar i utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg BNP till marknadspris De egentliga hushållens konsumtion Export av varor Produktskatter Förädlingsvärdet i parti- och detaljhandel BNP till marknadspris Export av varor Förädlingsvärdet i mineralutvinningsindustrin Förädlingsvärdet i kommuner Import av varor Arbetade timmar i tillverkningsindustrin 19

Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här: http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26. Revideringar vid beräkningen av fjärde kvartalet 2010 Revideringar av 1999 och 2008 Kvartalsuppgifterna för produktskatter och produktsubventioner har reviderats för åren 1999 och 2008. H elårsvärdena är dock oförändrade liksom nettot av de både posterna vilket gör att BN P är densamma som tidigare. Revideringar av 2009 Kvartalsmönstret för de offentliga konsumtionsutgifternas mittårspriser har upprättats i samband med denna publicering. Ä ndringen har följdjusterats på lagerinvesteringarnas mittårspriser vilket gör att BN P-utvecklingen per kvartal är densamma som tidigare. Ä ndringen av mittårspriserna för de offentliga konsumtionsutgifternas gör emellertid att volymutvecklingen för offentliga konsumtionsutgifter reviderats inom året. Revideringar av 2010 I enlighet med den normala revideringspolicyn för BN P-beräkningarna så tas nya och reviderade primärstatistikuppgifter in även för första, andra och tredje kvartalet vid publiceringen i mars. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett mellan de olika beräkningstillfällena av kvartal 1, 2 och 3 2010. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Tabel l 7. Bidrag till BN P kvartal 1, 2 och 3 2010 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal. Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv 1 maj-10 1,5 0,1-0,3 1,4 0,2 3,0 Kv 1 sep-10 1,7 0,0-0,2 1,5-0,4 2,7 Kv 1 nov -10 1,8 0,2-0,2 1,2-0,3 2,7 Kv 1 mar -11 1,8 0,1-0,2 1,2-0,4 2,5 Kv 2 juli-10 1,3 0,4 1,2 2,0-0,6 4,2 Kv 2 sep-10 1,2 0,9 1,3 2,6-0,8 5,2 Kv 2 nov -10 1,2 1,0 0,8 3,1-1,0 5,0 Kv 2 mar -11 1,2 1,0 0,9 3,0-1,2 5,0 Kv 3 nov -10 1,8 0,5 2,0 2,9-0,2 6,9 Kv 3 mar -11 1,9 0,4 2,0 2,6 0,0 6,9 20

BN P-utvecklingen första kvartalet har sänkts från 2,7 till 2,5 procent i jämförelse med publiceringen i november. Revideringen är ett resultat av att statistikunderlaget för exporten av varor och tjänster samt de offentliga konsumtionsutgifterna reviderats ned. I avstämningarna av det första kvartalet justerades produktionssidan upp med 6,7 miljarder i föregående års prisnivå och användningssidan ned med 2,5 miljarder. BN P-utvecklingen andra kvartalet är oförändrad i jämförelse med publiceringen i november. Det har emellertid skett en del förändringar på försörjningsbalansens delar där bidraget från de fasta bruttoinvesteringarna, exportnettot och lager har reviderats. I avstämningarna av andra kvartalet justerades produktionssidan upp med 4,6 miljarder i föregående års prisnivå. BN P-utvecklingen tredje kvartalet är också oförändrad i jämförelse med publiceringen i november. Ä ven tredje kvartalet har det skett en del förändringar på försörjningsbalansens delar där hushållens konsumtionsutgifter samt exporten har reviderats upp något till följd av nytt statistikunderlag. Offentliga konsumtionsutgifter samt lager har dock reviderats ned motsvarande vilket gör att BN P-utvecklingen är oförändrad. I avstämningarna av tredje kvartalet justerades produktionssidan upp med 9,9 miljarder i föregående års prisnivå och användningssidan ned med 2,8 miljarder. Tidsserie BNP-revideringar I tabellen nedan redovisas BN P-utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle för de olika kvartalen. 21

Tabel l 8. Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen, 2007:1-2010:4. År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2007 maj-07 3,0 aug-07 3,0 3,5 sep-07 3,0 3,4 nov-07 2,8 3,0 2,5 feb-08 2,8 2,9 2,5 2,2 maj-08 3,3 2,9 2,6 2,2 nov-08 2,7 3,1 2,3 2,1 6:e maj-10 4,0 3,4 2,5 3,3 2008 maj-08 1,0 aug-08 1,0 2,6 sep-08 1,0 2,6 nov-08 0,9 2,7 0,4 feb-09 0,9 3,0 0,3-4,8 maj-09 1,0 3,0 0,6-4,8 nov-09 0,9 2,9 0,5-4,8 6:e maj-10 0,7 2,4 0,4-4,9 28:e maj-10 0,7 2,4 0,6-5,0 nov -10 0,4 2,2 0,5-5,2 2009 maj-09-6,6 jul-09-6,6-7,2 sep-09-6,9-7,0 nov-09-6,7-6,8-5,1 mar-10-6,5-6,8-5,2-1,0 6:e maj-10-6,9-7,0-5,7-1,3 28:e maj-10-6,6-6,9-5,9-1,2 nov -10-6,6-7,1-6,4-1,3 2010 28:e maj-10 3,0 jul-10 3,0 4,2 sep-10 2,7 5,2 nov -10 2,7 5,0 6,9 mars-11 2,5 5,0 6,9 7,7 22