Kartläggning av behovet av expertstöd på CBRNområdet

Kartläggning av behovet av expertstöd på CBRNområdet Redovisning av fas 1 i regeringsuppdraget att inventera fortsatt behov och tillgång av expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen 2007-03-30 1636/2006

Titel: Kartläggning av behovet av expertstöd på CBRN-området Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Upplaga: [konsultera Informationsenheten] ex ISSN: [erhålls från Informationsenheten] ISBN: [erhålls från Informationsenheten] KBM:s dnr: 1636/2006 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats www.krisberedskapsmyndigheten.se

Innehåll 1. Sammanfattning 4 1.1 Uppdraget...4 1.2 Genomförandet...4 1.3 Resultat...5 1.4 Övriga bedömningar...7 2 Inledning 8 2.1 Uppdraget...8 2.2 Tolkning av uppdraget...8 2.3 Genomförande och avgränsningar...10 2.4 Sakgranskning...11 2.5 Frågor...11 2.6 Disposition...12 3 Analys 13 3.1 Iakttagelser...13 3.2 Behov av expertstöd avseende framtagning av hotbildsunderlag och hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser...14 3.3 Behov av expertstöd avseende laboratorieberedskap...16 3.4 Behov av expertstöd avseende utbildningar och övningar...20 3.5 Behov av expertstöd vid operativa insatser...22 3.6 Behov av expertstöd vid civil krishantering inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP)...25 3.7 Behov av expertstöd till Försvarsmakten vid internationella insatser...26 3.8 Behov av expertstöd i nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang...26 4 KBM:s samlade bedömning av behovet av expertstöd 29 5 Referenser 33 3

1. Sammanfattning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 14 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i uppdrag att inventera fortsatt behov och tillgång av expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området). Enligt regeringens uppdragsbeskrivning ska arbetet delas upp i två faser. I den första fasen av uppdraget ska KBM efter samråd med berörda myndigheter samt kommuner och landsting, kartlägga det samlade, nationella behovet av fortsatt expertstöd till operativt ansvariga instanser och andra användarkategorier på CBRN-området. Kartläggningen ska enligt uppdragsbeskrivningen avse behovet av expertstöd för framtagning av hotbildsunderlag, hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser, stöd till expert- och laboratorieberedskap, medverkan vid utbildning och övning etc; direkt operativt stöd vid insatser vid CBRN-händelser; Försvarsmaktens internationella insatser; svenskt deltagande i civil krishantering inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) samt svensk medverkan i internationella nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang. Regeringen anger att kartläggningen av behovet av expertstöd ska baseras på användarnas bedömningar. I en andra fas ska KBM kartlägga de nationella expertresurserna på CBRN-området samt göra en genomgång av de regler som gäller för de operativa instansernas möjligheter att ta olika expertmyndigheters tjänster i anspråk. I anslutning härtill bör principer tas fram för expertmyndigheters roll i förhållande till totalförsvarets institutioner. Förslag i detta senare avseende ska kostnadsberäknas och finansieringsform föreslås. Den första fasen av uppdraget ska rapporteras till regeringen senast den 31 mars 2007 och den andra fasen ska rapporteras senast den 30 september 2007. Denna rapport avser fas 1 i utredningsuppdraget. 1.2 Genomförandet I regeringsuppdraget anges att kartläggningen ska avse det samlade nationella behovet av expertstöd inom CBRN-området. Regeringen efterfrågar således en bred genomlysning och en samlad bedömning avseende det nationella behovet. Samtidigt är den tidsram som angivits för uppdraget snäv. KBM har därför begränsat urvalet av deltagande aktörer i utredningen till att i huvudsak omfatta de centrala myndigheter som ingår i samverkansområdet Farliga ämnen samt Utrikesdepartementet, Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter och Statens kriminaltekniska laboratorium. Frågor har också ställts till länsstyrelser, landsting/regioner, polismyndigheter och kommuner i storstadslänen, ett Norrlandslän samt två län i Mellansverige. KBM vill framhålla att eftersom regeringen i uppdragsbeskrivningen separerat behovskartläggningen från resurskartläggningen kan det, med utgångspunkt i de svar om behovet av expertstöd som inkommit, inte dras några slutsatser om resurstillgången på området. Uppdraget att kartlägga befintliga expertresurser på CBRN-området ingår i fas 2 i regeringsuppdraget. 4

1.3 Resultat För de aktiviteter som regeringen har angett i uppdraget ser behovet av expertstöd, enligt KBM:s samlade bedömning, ut på följande sätt. Framtagning av hotbildsunderlag och risk- och sårbarhetsanalyser KBM bedömer att det vid framtagning av hotbildsunderlag och risk- och sårbarhetsanalyser på CBRN-området finns behov av att få expertstöd främst för att: analysera grupper eller individer som har intresse av att genomföra attacker med farliga ämnen, bedöma kunskapen om farliga ämnen hos antagonistiska grupper och individer och om de förfogar över eller kan få tag på sådana ämnen, analysera tidigare attacker eller olyckor med farliga ämnen, hur dessa händelser upptäcktes och vilka skyddsåtgärder som vidtogs därefter, analysera olycksrisker i hanteringen av C-, B- respektive R/N-ämnen avseende t.ex. användning, förvaring och transporter, analysera aktörsbundna respektive icke aktörsbundna hot för att sammanställa dem till en integrerad hotbild, dra beredskapsmässiga slutsatser av hotbildsunderlag samt risk- och sårbarhetsanalyser som underlag för planeringsantaganden och dra slutsatser angående dimensionering av skydd av samhällsviktig verksamhet. Enligt KBM:s bedömning bör resultaten av hotbildsanalyserna vara användbara hela vägen från lokal nivå upp till internationell nivå. Därför finns behov av att experter tar fram underlag och medverkar i arbetet med att formulera tydliga och konkreta hotbildsbedömningar och risk- och sårbarhetsanalyser samt att dessa delges berörda aktörer på ett samordnat sätt. Laboratorieberedskap KBM bedömer att det finns behov av expertstöd i form av laboratorieberedskap på CBRNområdet för identifiering och analys av C-, B- och R/N-prover. Bedömningen baseras på redovisningar av behovet av expertstöd som inkommit från centrala, regionala och lokala aktörer. Vissa centrala expertmyndigheter anger att det kan uppstå behov av expertstöd i form av laboratorieberedskap vid större händelser och extrem belastning på de egna laboratorieresurserna. KBM bedömer att behovet av expertstöd i form av laboratorieberedskap bör utsträckas till att gälla hela analyskedjan vid CBRN-händelser. Med analyskedja avses provtagning, transport, hantering av provet, analys av provet och rapportering. För att analyskedjan ska bli ändamålsenlig är det viktigt att provtagningen sker på ett korrekt sätt. För att säkerställa provtagningen i det initiala skedet av en CBRN-händelse, då det kan vara oklart vilket ämne som spridits, finns behov av dels gemensamma anvisningar om vart man vänder sig för att få stöd, dels riktlinjer från experter på hela CBRN-området. Även vid transport och hantering av analysprover samt vid diagnostik av analysprover är det viktigt med expertstöd och att det sker en samordning av expertresurserna. Det redovisade behovet av laboratorier som kan hantera det okända provet kan, enligt KBM:s bedömning, ses som en del i behovet av att samordna expertresurserna för att säkerställa att analyskedjan är ändamålsenlig och effektiv. 5

Utbildning och övning KBM bedömer att det finns behov av expertstöd för utbildning och övning främst för att utbilda bl.a. CBRN-instruktörer, personal i stabs- och ledningsfunktioner, polisiära insatsgrupper och Tullverkets gränsskyddsgrupper samt planera, genomföra och utvärdera övningar på CBRN-området på central, regional och lokal nivå. KBM bedömer att det finns ett fortsatt behov av att genom utbildning och information förbättra kommunernas förmåga att identifiera de områden där det finns behov av expertstöd på CBRN-området. Räddningsverket har i sin sakgranskning av rapporten angett att myndigheten inte anser att finns ett kommunalt behov av någon särskild utbildning för att identifiera de områden där det behövs expertstöd på CBRN-området. Operativa insatser KBM bedömer att det på flera områden finns behov av expertstöd vid operativa insatser. Enligt redovisade bedömningar behövs expertstöd främst för: att kunna identifiera olika ämnen (även blandningar av t.ex. kemiska ämnen) och bistå med kunskap om egenskaper hos farliga ämnen, indikering och mätning av farliga ämnen beräkningar av spridning och i förekommande fall kvarliggningstider för ämnet; att göra effektberäkning for gasmolnsförbränning och explosioner; att kunna utföra sanering av människor, djuranläggningar m.m. i påverkat område samt insatspersonal under och efter insats, att kunna minimera miljöpåverkan, framtagande av bedömningsmallar och beslutsstöd som underlag för akuta åtgärder direkt rådgivning via telefon eller på plats vid en händelse, expertstödet bör vara tillgängligt dygnet runt, stöd för att tolka lägesbilder och analysresultat samt för att leda, samverka och informera, väderprognoser, spridningsberäkningar samt riskbedömningar vid blandningar av kemiska ämnen och hantering av smitta vid större sjukdomsutbrott hos människor eller djur, kontinuitetsplanering vid epidemier samt identifiering av samhällsviktig verksamhet vid CBRN-händelser. KBM bedömer att det, särskilt på lokal nivå, finns ett behov av kunskap om befintliga expertresurser, i vilka fall de kan nyttjas och hur de på ett snabbt sätt kan kontaktas vid en CBRN-händelse. Civil krishantering inom ramen för ESFP Civila myndigheter som inkommit med redovisade bedömningar till KBM anger att de inte deltar i ESFP. I myndigheternas internationella verksamhet inom ramen för t.ex. EU och FN motsvaras, enligt KBM:s bedömning, behovet av expertstöd av det behov som redovisats för den nationella verksamheten. Enligt redovisad bedömning från Försvarsmakten finns inom ramen för ESFP behov av att från fältet kunna rådfråga experter och att i laboratorier undersöka tagna CBRN-prover. 6

Försvarsmaktens internationella insatser KBM bedömer att behovet av expertstöd till Försvarsmakten vid utlandsstyrkans internationella insatser avser rådgivning, utbildning, träning, metodutveckling för analys och verifiering. Nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang KBM bedömer att i det i nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang finns ett behov av expertstöd i form av en mängd olika avancerade expertkunskaper på CBRN-området som avser teknik för olika vapensystem, laboratoriekunskap och mätteknik. Behovet avser kunskaper om internationella regelsystem och beslut om nedrustning, ickespridning och exportkontroll samt erfarenhet av att samverka med Regeringskansliet i internationella sammanhang och med utländska experter inom området. KBM konstaterar att det enligt de redovisade bedömningarna är viktigt att dessa expertresurser är samlade och finns tillgängliga i Sverige. 1.4 Övriga bedömningar Behovet av expertstöd inom de olika aktiviteter som beskrivs i uppdraget har i första hand bedömts utifrån dagens situation och i ett kort tidsperspektiv. Enligt KBM:s bedömning bör emellertid behovet också betraktas ur ett längre tidsperspektiv. Detta behov kan dels avse möjligheterna för experter att bibehålla sina kunskaper, dels möjligheterna att utveckla kompetensen. På ännu längre sikt handlar det om att tillgodose ett framtida behov av experter. Behovet kan då handla om att stödja rådande forskningsmiljöer och nätverk inom de naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga discipliner som behövs inom CBRN-området. KBM vill framhålla att det med hänsyn till detta behov är viktigt att beakta att det tar lång tid att bygga upp kvalificerade expertresurser på området. KBM bedömer att det finns ett behov av att snabbt kunna få ett kvalificerat och behovsanpassat expertstöd direkt vid en händelse inom en rad olika kompetensområden. Behovet kan avse ett koordinerande system som underlättar för användarna att vända sig till en rätt instans för att få expertstöd. Behovet av samordning av expertresurserna har särskilt betonats i bedömningarna av behovet av gemensamma hotbilds- och risk- och sårbarhetsanalyser. Behovet av samordning av expertresurserna har också aktualiserats i bedömningen av behovet av expertstöd för att säkerställa analyskedjan vid CBRN-händelser. KBM vill slutligen återigen påminna om att bedömningarna att det finns behov av expertstöd på CBRN-området, i enlighet med regeringens anvisningar för första fasen i uppdraget, inte på något sätt belyser tillgången av befintliga resurser. Kartläggningen av resurser ingår i regeringsuppdragets andra fas. 7

2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 14 september 2006 att ge Krisberedskapsmyndigheten (KBM) i uppdrag att inventera fortsatt behov och tillgång av expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. I regeringens beslut lyder uppdragsbeskrivningen på följande sätt. Regeringen uppdrar åt Krisberedskapsmyndigheten att, efter samråd med berörda myndigheter samt kommuner och landsting, kartlägga det samlade, nationella behovet av fortsatt expertstöd till operativt ansvariga instanser och andra användarkategorier på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området). Stödet skall främst avse: stöd från expertmyndigheterna genom framtagning av hotbildsunderlag, hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser, stöd till expert- och laboratorieberedskap, medverkan vid utbildning och övning etc.; direkt operativt stöd vid insatser för att hantera spridning av kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära ämnen (så kallade CBRN-händelser, exempelvis kemikalieolycka med klorgasutsläpp eller naturligt förekommande smittspridning från person till person); stöd till Försvarsmakten vid internationella insatser; stöd vid svenskt deltagande i civil krishantering inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP); stöd i internationella nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang. Behovet av stöd skall grunda sig på användarnas bedömningar. Härvid bör beaktas att behovet av CBRN-stöd i stort kan skilja sig avsevärt från behovet vid specifika händelser. Vid naturligt förekommande smittspridning har exempelvis generell CBRN-kompetens begränsad betydelse. Krisberedskapsmyndigheten skall vidare, i en andra fas, kartlägga de nationella expertresurser på CBRNområdet som i dag finns för att tillgodose ett samlat behov av stöd. Tillgång avser här kompetens, kapacitet och uthållighet i stödet. Det är särskilt angeläget att inventera befintliga sammanställningar och peka på såväl existerande dubbleringar av resurser och expertis som möjligheter till synergivinster. I den andra fasen skall Krisberedskapsmyndigheten göra en genomgång av det regelverk och de förutsättningar detta skapar för de operativa instanserna att ta olika expertmyndigheters tjänster i anspråk. I anslutning härtill bör principer tas fram för expertmyndigheters roll (exempelvis Statens veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet) i förhållande till totalförsvarets institutioner (Totalförsvarets forskningsinstituts och Försvarsmaktens resurser). Förslag i detta senare avseende skall kostnadsberäknas och finansieringsform föreslås. Den första fasen av uppdraget skall rapporteras till regeringen senast den 31 mars 2007. Den andra fasen skall rapporteras senast den 30 september 2007. 1 2.2 Tolkning av uppdraget KBM konstaterar att den första fasen av uppdraget utgörs av en kartläggning av behovet av expertstöd inom CBRN-området. Kartläggningen sker med utgångspunkt i de aktiviteter som anges i regeringsuppdragets fem strecksatser ovan. Föreliggande dokument utgör därmed KBM:s redovisning av den första fasen i regeringsuppdraget. De delar av regeringsuppdraget som har varit särskilt angelägna att tolka är dels innebörden av vissa av de aktiviteter som anges i regeringsuppdragets fem strecksatser, dels samrådsförfarandet. Därutöver har det varit angeläget att definiera några centrala begrepp. 1 Uppdrag att inventera fortsatt behov och tillgång av expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Regeringsbeslut 2006-09-14, Fö2006/2158/CIV. 8

Aktiviteterna När det gäller vissa av formuleringarna i de ovan angivna aktiviteterna så tolkar KBM deras innebörd enligt följande: De två första aktiviteterna, som avser framtagning av hotbildsunderlag, laboratorieberedskap etc. och stöd vid operativa insatser, tolkas som att kartläggningen ska avse det behov av expertstöd som kan uppstå före, under och efter en CBRN-händelse. Formuleringen angående behovet av expertstöd vid svenskt deltagande i den civila krishantering inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) tolkas som att stödet kan avse såväl förberedande arbete och planering som operativa insatser. Vidare anges att behovet av expertstöd i nedrustnings-, ickespridnings- och exportkontrollsammanhang ska kartläggas. Denna del av uppdraget avser, enligt KBM:s tolkning, behovet av expertstöd för det arbete som Utrikesdepartementet, Inspektionen för strategiska produkter, Statens kärnkraftinspektion och Tullverket bedriver inom detta område. Samrådsförfarandet I uppdragsbeskrivningen anges att kartläggningen av behovet av fortsatt expertstöd ska ske efter samråd med berörda myndigheter samt kommuner och landsting. KBM tolkar denna formulering som att de samverkansansvariga myndigheterna i samverkansområdet Farliga ämnen, länsstyrelserna samt Sveriges Kommuner och Landsting ska ges möjlighet att lämna synpunkter på arbetet. Under arbetets gång har synpunkter inhämtats från dessa aktörer. Enligt KBM:s tolkning så finns det inget krav på att samrådet ska leda fram till att berörda myndigheter, kommuner och landsting ska vara eniga med KBM om utredningsresultatet. Inkomna yttranden från berörda myndigheter, kommuner och landsting som på väsentliga punkter avviker från KBM:s bedömningar redovisas emellertid i rapporten. Formuleringen om att kartläggningen av behovet av expertstöd skall grunda sig på användarnas bedömningar tolkas som att underlag ska inhämtas från användarna. KBM ska dock stå för analysen och slutsatserna. Begreppsdefinitioner KBM gör bedömningen att begreppen expertstöd och användare behöver definieras närmare i utredningen. KBM definierar begreppen enligt följande. Begreppet expertstöd avser enligt KBM:s bedömning sådant externt stöd som myndigheter, kommuner och landsting anser sig behöva inför, vid eller efter en CBRN-händelse då den egna kompetensen inte räcker till. Kompetensbristen kan avse både kvalitativa förhållanden (att den egna kunskapsnivån inte är tillräckligt hög) eller kvantitativa förhållanden (att aktörens egna expertresurser inte räcker till storleksmässigt). Expertstöd kan lämnas av t.ex. experter, specialister, fackmän, sakkunniga etc. Begreppet användare avser inte bara kommuner, länsstyrelser, landsting och regionala polismyndigheter. Även centrala myndigheter kan ha ansvar för arbetsuppgifter inom CBRNområdet där det krävs expertkunskaper utöver den kompetens som finns inom den egna 9

myndigheten. Myndigheter som i sig utgör expertmyndigheter kan således under vissa omständigheter också vara i behov av expertstöd. Det kan vara så att en myndighet som i en specifik situation har en expertfunktion gentemot t.ex. den kommunala räddningstjänsten i sin tur kan behöva expertstöd för att lösa sina arbetsuppgifter vid en CBRN-händelse. Även begreppet CBRN kan behöva en närmare presentation. I utredningen använder KBM förkortningen CBRN för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. I vissa sammanhang används begreppen NBC och farliga ämnen parallellt med CBRN. Begreppet NBC (tidigare ABC) för framförallt tanken till det militära försvaret och till NBC-stridsmedel. Det arbete som idag betecknas som NBC-verksamhet behöver dock inte enbart avse beredskap för att hantera stridsmedel utan kan även omfatta icke-militära verksamheter som t.ex. stora sjukdomsutbrott och smuggling av högradiotoxiska eller nukleära ämnen. Syftet med att till bokstäverna N, B och C lägga R är således att förtydliga att även andra radioaktiva ämnen än nukleära stridsmedel ingår i begreppet. Till detta hör även att N utvidgats till att omfatta kärnämne som inte är av vapenkvalitet. Även internationellt har användningen av begreppet CBRN ökat kraftigt och används numera allmänt inom Nato/PFF och EU. Begreppet farliga ämnen används ofta synonymt med CBRN. 2 2.3 Genomförande och avgränsningar Kartläggningen av behovet av expertstöd baseras på uppgifter som inhämtats från användare inom CBRN-området på regional och lokal nivå samt på central myndighetsnivå. Uppgifter har även inkommit från Regeringskansliet. Resultat från tidigare utredningar på CBRN-området har beaktats i utredningsarbetet. I regeringsuppdraget anges att kartläggningen ska avse det samlade nationella behovet av expertstöd inom CBRN-området. Regeringen efterfrågar således en bred genomlysning och en samlad bedömning avseende det nationella behovet. Samtidigt är den tidsram som angivits för uppdraget snäv. KBM har därför valt att begränsa urvalet av deltagande aktörer i utredningsarbetet. Från central nivå har skriftligt underlag inhämtats från de myndigheter som ingår i samverkansområdet Farliga ämnen. Dessutom har uppgifter samlats in från Utrikesdepartementet, Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter, Statens kriminaltekniska laboratorium. KBM har också genomfört gruppintervjuer med representanter från dessa myndigheter. Dessutom har myndigheterna i samverkansområdet Transporter inkommit med en gemensam redovisning. Urvalet av aktörer på regional och lokal nivå ser ut på följande sätt. Skriftliga underlag har inkommit från länsstyrelser, landsting/regioner och polismyndigheter i Malmö, Örebro, Dalarnas och Norrbottens län samt Malmö kommun, Örebro kommun, Borlänge kommun och Luleå kommun. Även Länsstyrelsen i Uppsala län har lämnat en redovisning. Gruppintervjuer har genomförts med representanter från samtliga ovan angivna regionala aktörer och kommuner med undantag för Länsstyrelsen och Landstinget i Norrbottens län samt Luleå kommun. Dessutom har representanter för Landstinget i Stockholms län och Göteborgs stad deltagit i vissa gruppintervjuer. I urvalet ingår således representanter från storstadslänen, ett 2 Fördjupad genomgång av arbetet med CBRN-frågor hos polisen, räddningstjänsten och akutsjukvården. (KBM dnr 0188/2004), s. 16. 10

Norrlandslän samt två län i Mellansverige. Inför arbetet med denna utredning har KBM inhämtat synpunkter på genomförandet av kartläggningen från myndigheterna i samverkansområdet Farliga ämnen. I det yttrande som då lämnades av Socialstyrelsen framhölls att även Regeringskansliet kan ha ett behov av expertstöd inom CBRN-området. Behovet kan t.ex. avse expertstöd för hantering av pandemier, radiakhändelser, exportkontroll, icke-spridnings- och nedrustningsfrågor. KBM delar Socialstyrelsens uppfattning att Regeringskansliet kan ha behov av expertstöd på samtliga dessa områden. Enligt KBM:s tolkning omfattar emellertid detta utredningsuppdrag främst Regeringskansliets behov av expertstöd på exportkontroll-, ickespridnings-, och nedrustningsområdet. 2.4 Sakgranskning Ett utkast av rapporten har sakgranskats av de myndigheter, kommuner och landsting som inkommit med underlag till KBM. Vissa av dessa aktörer har lämnat synpunkter på sakinnehåll och skrivningar i texten. KBM har mot denna bakgrund funnit anledning att tydliggöra vissa formuleringar och komplettera vissa delar av rapporten. I de fall sakgranskningarna resulterat mer omfattande ändringar i texten anges detta i rapporten. 2.5 Frågor KBM har i en hemställan om skriftligt underlag och vid intervjuerna ställt fyra frågor till berörda myndigheter, landsting och kommuner. För varje fråga har aktörerna ombetts att ange om det bedömda behovet av stöd avser ett generellt expertstöd i frågor på CBRN-området eller om bedömningen avser expertstöd i frågor rörande en specifik kategori av farliga ämnen. 1. I vilken utsträckning och i vilka avseenden finns det behov av expertstöd avseende framtagning av hotbildsunderlag och hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser? 2. I vilken utsträckning och i vilka avseenden finns det behov av expertstöd avseende laboratorieberedskap? 3. I vilken utsträckning och i vilka avseenden finns det behov av expertstöd avseende medverkan vid utbildning och övning? 4. I vilken utsträckning och i vilka avseenden finns det behov av expertstöd avseende direkt operativt stöd vid insatser för att hantera spridning av kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära ämnen? För kartläggningen av behovet av expertstöd avseende de övriga aktiviteterna som nämns i regeringsuppdraget har KBM formulerat ytterligare tre frågor enligt följande. Berörda centrala myndigheter har ombetts att besvara frågan om behovet av expertstöd i anslutning till svenskt deltagande i civil krishantering inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). Deltagandet i ESFP kan avse såväl operativa insatser som myndigheternas medverkan i det löpande EU-arbetet rörande frågor på CBRN-området. Försvarsmakten har ombetts att besvara frågan om behovet av stöd till Försvarsmakten vid internationella insatser. Utrikesdepartementet, Inspektionen för strategiska produkter och Kärnkraftinspektionen har ombetts att besvara frågan om behovet av expertstöd i internationella nedrustnings-, 11

ickespridnings- och exportkontrollsammanhang. 2.6 Disposition Utredningen har disponerats på följande sätt. I kapitel 3 redovisas KBM:s analys av de redogörelser som lämnats till KBM av myndigheter, kommuner och landsting som svar på de frågor som formulerats i uppdraget. I kapitel 4 redovisas KBM:s samlade bedömning om behovet av expertstöd på CBRN-området. 12

3 Analys I detta kapitel analyserar KBM användarnas bedömningar av behovet av expertstöd utifrån svaren på de frågor som formulerats med utgångspunkt i uppdraget. Svar med redovisade bedömningar av behovet av expertstöd har inkommit från de myndigheter, landsting och kommuner som anges i inledningen till denna rapport. 3.1 Iakttagelser Användarnas redovisade bedömningar av behovet av expertstöd kan både vara CBRNövergripande och avse vissa specifika ämnen. I KBM:s analys av de redovisade bedömningarna anges dels de CBRN-övergripande delarna av behovet av expertstöd, dels de ämnesspecifika behovsbeskrivningarna. Varje sådant avsnitt avslutas med en redovisning av KBM:s slutsatser. I genomgången av de redovisade bedömningarna från berörda myndigheter, kommuner och landsting har KBM konstaterat att dessa i flera fall relativt kortfattat redovisar behovet av experter genom att ange vilka myndigheter de samarbetar med inom CBRN-området eller de myndigheter varifrån expertstödet tillhandahålls. I mindre utsträckning har det i de redovisade bedömningarna angetts specifikt i vilka avseenden och i vilken utsträckning det behövs externt stöd då den egna kompetensen inte räcker till vid en CBRN-händelse. Karaktären på de redovisade bedömningarna har påverkat KBM:s kartläggningsarbete. I de fall redovisningarna innehåller mer utförliga beskrivningar av konkreta kunskapsområden där det behövs expertstöd redovisas detta i rapporten. I rapporten redovisar KBM också bedömningar av behov av expertstöd som kan uppstå på grund av extrem arbetsbelastning vid CBRN-händelser. För KBM har det dock inte varit möjligt att ge en heltäckande bild av eller storleksmässigt bedöma behovet av expertstöd med utgångspunkt i de redovisade bedömningarna. I enlighet med den information som KBM tidigare gett till berörda myndigheter, kommuner och landsting har ett rapportutkast skickats ut för faktagranskning under andra veckan i mars 2007. Några myndigheter har efter faktagranskningen framfört synpunkter till KBM om att rapporten ger intryck av att det för flera aktiviteter saknas expertresurser inom CBRNområdet. I viss utsträckning har i samband med sakgranskningen därför påpekats att rapporten bör kompletteras med uppgifter om att det finns resurser som motsvarar de behov som beskrivits i rapporten. KBM vill med anledning av dessa påpekanden framhålla att det, med utgångspunkt i de uppgifter och bedömningar om behovet av expertstöd som redovisas i denna rapport, inte går att dra några som helst slutsatser om tillgången av expertstöd. I enlighet med regeringsuppdraget ska endast behovet av expertstöd redovisas i denna första fas av utredningen. KBM ska i den andra fasen inventera tillgång av expertstöd på CBRNområdet. Skälet till att det i vissa stycken kan uppfattas som att rapporten även beskriver tillgången på expertresurser är att det i flera redovisade bedömningar från myndigheter, kommuner och landsting anges att det finns behov av expertstöd från vissa utpekade myndigheter. Mot bakgrund av att det i uppdraget anges att kartläggningen ska grundas på användarnas bedömningar är det ofrånkomligt att redovisade bedömningar, som t.ex. anger att det finns behov av expertstöd från myndigheten X eller att det finns behov av ett ökat stöd från myndigheten Y, också satt sin prägel på KBM:s rapport. 13

När KBM återger sådana bedömningar i denna rapport ska det inte på något sätt uppfattas som att KBM avser att redovisa tillgången av befintliga expertresurser. Istället ska sådana formuleringar läsas som att det till KBM inkommit redovisningar som anger att det finns behov av expertstöd från myndigheten X eller Y. Arbetet med att kartlägga befintliga expertresurser på CBRN-området ska enligt regeringens uppdragsbeskrivning separeras från behovskartläggningen och kommer att redovisas i fas 2 i utredningsarbetet. 3.2 Behov av expertstöd avseende framtagning av hotbildsunderlag och hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser Enligt redovisade bedömningar från myndigheter, kommuner och landsting behövs expertstöd både för framtagning av hotbildsunderlag och i risk- och sårbarhetsanalysarbetet på CBRNområdet. Framtagning av hotbildsunderlag Enligt redovisade bedömningar från vissa berörda myndigheter, kommuner och landsting behövs expertstöd för att formulera hotbildsbedömningar som är användbara såväl på internationell och nationell nivå som på regional och lokal nivå. Detta expertstöd bedöms främst kunna tillhandahållas av de centrala myndigheterna. Användarnas bedömningar av behovet av expertstöd för framtagning av hotbildsunderlag avser särskilt kompetens att analysera antagonistiska hot. Det behövs stöd för att bedöma karaktären på hotet, vilken typ av ämne som kan tänkas blir föremål för avsiktlig spridning samt händelsens allvarlighetsgrad. Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket anger särskilt behovet av expertstöd för att analysera bioterrorism. För att användarna i sin tur ska kunna bidra med sina bedömningar av de aktörsbundna hotens allvarlighetsgrad behövs samverkan och stöd från de militära och polisiära underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Det har också redovisats bedömningar som anger behov av expertstöd från FOI, Krisberedskapsmyndigheten och Försvarsmakten i form av Totalförsvarets skyddscentrum. Vissa redovisade bedömningar, bl.a. från Säkerhetspolisen, bedömer att det finns behov av ett internationellt samarbete på området. KBM konstaterar också att det redovisats en specifik bedömning om att stödet från Säkerhetspolisen bör öka. Det finns behov av expertstöd för bedömningar av icke antagonistiska hot och i arbetet med att skapa en hotbild där icke antagonistiska hot och antagonistiska hot kan integreras i en och samma hotbild. Hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser Behovet av expertstöd i risk- och sårbarhetsanalysarbetet är, enligt redovisade bedömningar, inte lika stort som behovet avseende framtagandet av hotbildsunderlag. Flera myndigheter, kommuner och landsting anger att det finns ett behov av att myndigheterna i samverkansområdet Farliga ämnen samverkar med varandra och med kommuner och landsting i detta arbete. Regionala myndigheter har enligt redovisade bedömningar behov av stöd för att analysera risker för extraordinära händelser eller olyckor som kan eskalera till extraordinära händelser. Utöver dessa övergripande bedömningar om behovet av expertstöd har några redovisade bedömningar specificerat vilka expertkompetenser som kan behövas som hjälp i risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Jordbruksverket nämner att det behövs expertstöd för att bedöma t.ex. risk för spridning av smitta. Enligt Jordbruksverket behövs, utöver de experter som finns 14

på Statens veterinärmedicinska anstalt, experter i vissa specifika sammanhang, t.ex. ornitologer när det gäller fågelinfluensa, humanmedicinskt smittskyddssakkunniga när det gäller zoonoser. Dessutom framhålls behovet av expertstöd för bedömningar av sannolikheten för och konsekvenserna av en svår kärnkraftsolycka samt radioekologiska bedömningar om hur olika radioaktiva ämnen sprids i livsmedelskedjan. Från en regional sjukvårdsansvarig instans har det redovisats ett behov av visst expertstöd vid framtagande av hotbildsunderlag och risk- och sårbarhetsanalyser på B-området. Behovet kan t.ex. avse kunskaper om hur tidigare attacker eller olyckor med biologiska ämnen upptäckts och vilka skyddsåtgärder dessa resulterat i. Enligt redovisade bedömningar finns behov av att sådana historiska analyser kombineras med kontinuerliga hotbildsanalyser samt risk- och sårbarhetsanalyser. C-området Behovet av expertstöd för hotbildsunderlag och risk- och sårbarhetsanalyser specifikt rörande kemiska ämnen kan avse både nationella och internationella resurser. Enligt redovisade bedömningar kan det på nationell nivå finnas behov av stöd från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet samt FOI. Inom sjukvården anges behov av expertstöd från t.ex. Räddningsverket, Giftinformationscentralen, Kemikalieinspektionen och andra centrala myndigheter och expertgrupper (t.ex. den medicinska expertgruppen på C-området, C-MeG). På internationell nivå finns enligt Jordbruksverkets bedömning behov av ett samarbete inom jordbruks- och livsmedelssektorn med experter bl.a. i EU-kommissionen. B-området Behovet av expertstöd för framtagande av hotbildsunderlag och risk- och sårbarhetsanalyser på B-området kan enligt bedömningar av regionala sjukvårdsansvariga instanser avse resurser på Smittskyddsinstitutet och FOI i första hand. Som viktiga expertmyndigheter på området nämns också Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Socialstyrelsen (Centrala fältepidemiologiska gruppen (CFG)). R/N-området Behovet av expertstöd för risk- och sårbarhetsanalyser och hotbildsunderlag specifikt rörande radiologiska och nukleära ämnen har berörts i redovisningar från länsstyrelser och från Jordbruksverket. I behovsbedömningarna anges som särskilt betydelsefulla expertmyndigheter Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion, SMHI och Socialstyrelsens medicinska expertgrupp inom N-området (N-MeG). Statens strålskyddsinstitut anger att det mesta arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen genomförs internt på myndigheten men är baserat på underlag som framtagits av experter på exempelvis på FOI eller universitetens radiofysiska institutioner. Statens strålskyddsinstitut redovisar bedömningen att det för framtagande av dimensionerande hotbilder och genomförandet av hotbildsanalyser finns ett generellt behov av expertstöd. KBM:s slutsatser Mot bakgrund av att det i behovsbedömningarna anges att hotbildsanalyserna ska vara användbara hela vägen från lokal nivå upp till internationell nivå drar KBM slutsatsen att det finns behov av att experter tar fram underlag och medverkar i arbetet med att formulera tydliga och konkreta hotbildsbedömningar samt underlag för risk- och sårbarhetsanalyser och att dessa delges berörda parter på ett samordnat sätt. 15

KBM gör bedömningen att det fordras expertkompetens för att: analysera aktörsbundna respektive icke aktörsbundna hot för att sammanställa dem till en integrerad hotbild, analysera grupper eller individer som har intresse av att genomföra attacker med farliga ämnen, bedöma kunskapen om farliga ämnen samt tekniska kunskaper hos antagonistiska grupper och individer och om de förfogar över eller kan få tag på sådana ämnen, analysera tidigare attacker eller olyckor med farliga ämnen, hur dessa händelser upptäcktes och vilka skyddsåtgärder som vidtogs därefter, analysera risker för extraordinära händelser i hanteringen av C-, B- respektive R/Nämnen avseende t.ex. användning, förvaring och transporter. Behovet avser också stöd från ornitologer, smittskyddssakkunniga eller experter på radioekologi. dra beredskapsmässiga slutsatser av den integrerade hotbilden som underlag för planeringsantaganden och dra slutsatser som underlag för dimensionering av skydd av samhällsviktig verksamhet. KBM vill framhålla att denna redovisning endast avser behovet av expertstöd för framtagning av hotbildsanalyser och hjälp med risk- och sårbarhetsanalyser. Kartläggningen av befintliga expertresurser ska enligt regeringens uppdragsbeskrivning genomföras i fas 2 i detta utredningsarbete. 3.3 Behov av expertstöd avseende laboratorieberedskap Med utgångspunkt i användarnas redovisade bedömningar analyserar KBM i detta avsnitt behovet av expertstöd avseende laboratorieberedskap på CBRN-området. Generellt behov provtagning, identifiering och en säker analyskedja Av de redovisade bedömningar som inkommit från regionala och lokala aktörer framgår att det finns ett behov av expertstöd för provtagning och identifiering av CBRN. Kommunala räddningstjänster anger att de har en egen förmåga avseende kompetens och utrustning att upptäcka och identifiera vissa farliga ämnen. Om det inträffar en större händelse och om det sker en spridning av mindre vanliga farliga ämnen eller om det uppstår misstankar om sådan spridning, så finns det dock ett behov av expertstöd i form av laboratorieberedskap för identifiering. Behovet av laboratorieberedskap framhålls även av Tullverket och regionala polismyndigheter. Regionala polismyndigheter konstaterar att behovet vid en händelse kan kvarstå under en längre tidsperiod och att det därför kan finnas behov av ett uthålligt stöd. Händelserna för några år sedan med Antraxbrev används som exempel för att åskådliggöra behovet av centrala laboratorier. I en bedömning från en kommunal räddningstjänst anges att behovet av laboratorieberedskap är stort. Störst behov av expertstöd finns, enligt denna bedömning, på B-området men med hänsyn till frekvens av händelser är behovet mest prioriterat inom C-området. Som exempel nämns att det behövs expertstöd i form av laboratorieberedskap för identifiering och kvantifiering av farliga ämnen i rökgaser vid omfattande bränder i farliga ämnen och vid utsläpp då olika farliga ämnen blandas. Enligt redovisade bedömningar från länsstyrelser, kommuner och landsting är det viktigt att avståndet till laboratorieresurserna för provtagning inte är alltför långt i akuta situationer. Regionala och lokala aktörers redovisade bedömningar av behovet av expertstöd på 16

laboratorieområdet ligger inte helt i linje med vissa centrala myndigheters behovsbedömningar. Dessa myndigheter anger, utan att närmare gå in på frågan om i vilken utsträckning eller i vilka avseende det i rådande läge finns ett behov av expertberedskap för laboratorieberedskap, att det pågår ett arbete med en gemensam nationell indikeringsinriktning. Arbetet syftar till att höja förmågan att indikera och mäta på skadeplatsen och bedöms resultera i ett minskat behov av expertstöd i form. Av särskilt intresse för redovisningen av behovet av expertstöd för laboratorieberedskap är Livsmedelsverkets redovisade bedömning att behovet gäller hela analyskedjan vid CBRNhändelser. Med analyskedjan avses provtagning, transport, hantering av provet, analys av provet och rapportering. För att analyskedjan ska bli säker är det viktigt att provtagningen sker på ett korrekt sätt. För att säkerställa provtagningen i det initiala skedet av en CBRNhändelse då det kan vara oklart vilket ämne som spridits finns behov av gemensamma riktlinjer från experter på hela CBRN-området. Även vid transport och hantering av prover av t.ex. främmande ämnen i livsmedel samt vid diagnostik av analysprover är det viktigt med expertstöd och att det sker en samordning av expertresurserna. Behovet av en säker analyskedja sammanhänger med redovisade bedömningar från regionala sjukvårdsansvariga instanser, länsstyrelser och kommunal räddningstjänst om ett behov av laboratorieresurser som kan ta emot CBRN-ämnen och som kan analysera det okända provet. Inom ramen för behovet av expertstöd för att säkerställa analyskedjan ligger också redovisade bedömningar från regionala polisiära myndigheter och Statens kriminaltekniska laboratorium om behovet av forensisk analys vid antagonistiska och icke-antagonistiska händelser. Behovet av samordning återkommer i centrala myndigheters redovisade bedömningar om behov av expertstöd för laboratorieberedskap på B-området. Statens veterinärmedicinska anstalt konstaterar i sin redovisade bedömning att det förekommer väldigt många typer av smittämnen och att det behövs ett diversifierat utbud av expertstöd vid B-händelser och en samordning av laboratorieberedskapen. Enligt denna bedömning finns ett samhälleligt behov av att koordinera humanmedicinska och veterinärmedicinska laboratorier med regionala polismyndigheter, sjukvården och kommunala räddningstjänster. Behovet av en sådan koordinering sammanhänger bl.a. med risken för bioterrorism. Bedömningarna rörande behovet av att samordna B-laboratorieresurserna inom sjukvården ligger i linje med redovisningen av behovet av expertstöd i remissversionen av Smittskyddsinstitutets och Socialstyrelsens utredning Beredskapssamordning av mikrobiologiska laboratorier hos myndigheter och sjukvårdshuvudmän. 3 Enligt redovisade bedömningar finns behov av kontaktuppgifter för befintliga laboratorieresurser på CBRN-området så att expertstödet enkelt, smidigt och snabbt kan ställas till förfogande för de användare som har behov av hjälp. En regional sjukvårdsansvarig instans redovisar att det finns behov dels av förmåga att analysera såväl mikroorganismer, kemikalier och radioaktiva ämnen inom CBRN-området, dels av råd och riktlinjer om hur och vart sådana prover ska skickas. 3 Beredskapssamordning av mikrobiologiska laboratorier hos myndigheter och sjukvårdshuvudmän. Remissversion 2006, s. 1 och 3. Utredningen är ett resultat av ett arbete som bedrivits sedan år 2003 av en arbetsgrupp med representanter från Arbetsmiljöverket, FOI, Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap (KcB/Smittskyddsinstitutet), Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, mikrobiologiska regionslaboratorier samt mikrobiologiska länslaboratorier. Projektledare har varit Britt Åkerlind, Universitetssjukhuset, Linköping. 17

C-området Behovet av expertstöd för laboratorieberedskap specifikt på C-området har nämnts i Jordbruksverkets redovisade bedömning. Jordbruksverket framhåller att det finns ett stort behov av laboratorieberedskap för undersökning av foder. Behovet avser både kemiska rutinanalyser och mer förutsättningslösa undersökningar av foder som kontaminerats av okänt ämne. På en mer övergripande nivå framhåller flera redovisade bedömningar både från centrala och regionala aktörer att det finns behov av att förbättra laboratorieberedskapen på C-området. B-området På B-området finns, enligt redovisade bedömningar från vissa centrala expertmyndigheter, behov av expertstöd i form av laboratorieberedskap vid smittoutbrott för identifiering av smittämne i livsmedel, dricksvatten, djur och produkter av djur. Stödet kan avse t.ex. diagnostik av bakteriella agens. Det kan också finnas behov av identifiering av toxiner. Smittskyddsinstitutet bedömer att det vid en extraordinär händelse, då provantalet kan bli för stort, behövs hjälp från andra mikrobiologiska laboratorier. Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket bedömer att det vid extrema sjukdomsutbrott, såsom utbrott av allvarliga epizootier, som ställer höga krav på uthållighet och diagnostisk kapacitet kan uppstå behov av expertstöd till Statens veterinärmedicinska anstalt genom förstärkningar av den laborativt kunniga personalen. Statens veterinärmedicinska anstalt bedömer att det finns ett långsiktigt behov av internationellt samarbete med andra veterinärmedicinska institut för att utveckla diagnostik för exotiska smittämnen. R/N-området Behovet av expertstöd för laboratorieberedskap för händelser med radiologiska och nukleära ämnen beskrivs i redovisningar från länsstyrelser och centrala myndigheter. Expertstöd behövs t.ex. för analys och utvärdering av prover vid olycka vid kärnteknisk anläggning. Det finns behov av mobila laboratorier för snabba analyser. Jordbruksverkets redovisade bedömning framhåller behovet av att det omedelbart efter en händelse kan påbörjas mätningar för att kartlägga nedfall av radioaktiva ämnen. Laboratorieberedskapen bedöms vara av avgörande betydelse för Jordbruksverkets möjligheter att ge ut lämpliga rekommendationer avseende vilka motåtgärder lantbrukare bör vidta vid en R/N-händelse. Behovet avser också expertstöd för att kartlägga nedfallet och mätningar som kan möjliggöra friklassning av icke kontaminerade områden. I de redovisade bedömningarna anges i flera fall att det finns ett behov av Statens strålskyddsinstituts kontrakterade beredskapslaboratorier. För att exemplifiera behovet anges att dessa kunde användas av sjukvården i samband med den s.k. poloniumaffären hösten 2006. Vikten av att kunna använda beredskapslaboratorierna vid en större kärnteknisk olycka framhålls i de redovisade bedömningarna. Beredskapslaboratorierna är, enligt redovisade bedömningar, t.ex. av avgörande betydelse för att man ska kunna ge ut lämpliga rekommendationer avseende vilka motåtgärder lantbrukare bör vidta vid en R/N-händelse. De bedöms vara nödvändiga för att kartlägga nedfallet, vilket bl.a. möjliggör friklassning av icke kontaminerade områden. Enligt en redovisad bedömning är dock analyskapaciteten inte tillräcklig vid en extraordinär händelse. 18

Statens strålskyddsinstituts redovisade bedömning anger att myndigheten har ett stort behov av expertstöd från beredskapslaboratorier (FOI CBRN-skydd och säkerhet, Sveriges geologiska undersökning, universitetens radiofysikinstitutioner och Studsvik). Dessa beredskapslaboratorier har kontrakterats i myndighetens beredskapsplan bl.a. utifrån scenarierna olycka i svensk kärnteknisk anläggning; annan svensk olycka med radiologisk konsekvens; nedfallande satellit samt medveten spridning av radioaktivt material. Statens strålskyddsinstitut hänvisar i sin redovisade bedömning till tidigare genomförda scenariobaserade behovsanalyser avseende bl.a. mätbehov, utrustningskrav, uthållighet som identifierats utifrån scenarierna kärnvapendetonation i Sverige, reaktorolycka, terrorism (smutsig bomb och lokala utsläpp i vatten/livsmedel), borttappade strålkällor, transportolycka, industriella olyckor (industrier, sjukhus, universitet) och nedfallande satellit. Strålskyddsinstitutets har sin redovisade bedömning besvarat frågan om behovet av expertstöd för laboratorieberedskap genom en beskrivning av tillgängliga expertresurser. Strålskyddsinstitutet anger att det finns avtal med FOI avdelning för systemteknik i Kista för drift av fem luftfilterstationer och en därtill hörande beställning till FOI avd. för systemteknik som avser drift och underhåll av övervakningssystemet Tidig varning. Strålskyddsinstitutet driver även ett nät av 32 gammastationer samt det s.k. kommunmätsystemet i vilket varje kommun utför regelbundna mätningar. Enligt Statens strålskyddsinstitut utreds för närvarande frågan om driften av gammastationer ska läggas ut på extern leverantör. En sådan förändring skulle enligt Statens strålskyddsinstitut resultera i ett ökat behov av expertstöd. KBM:s slutsatser Med utgångspunkt i myndigheters, kommuners och landstings redovisade bedömningar kan KBM konstatera att det finns behov av expertstöd för laboratorieberedskap för identifiering och analys av C-, B- och R/N-ämnen, KBM bedömer att behovet av expertstöd i form av laboratorieberedskap bör utsträckas till att gälla hela analyskedjan, dvs. provtagning, transport, hantering av provet, analys av provet och rapportering, vid CBRN-händelser. Det redovisade behovet av laboratorier som kan hantera det okända provet kan, enligt KBM:s bedömning, ses som en del av behovet av att samordna expertresurserna för att säkerställa analyskedjan. KBM konstaterar att det finns ett behov av kunskap om befintliga laboratorieresurser samt i vilka fall de kan nyttjas och hur de på ett snabbt sätt kan kontaktas vid en CBRN-händelse. Behovet av laboratorieresurser på B-området har identifierats i ett pågående utredningsarbete om beredskapssamordning av mikrobiologiska laboratorier medan behovet av laboratorieberedskap på R/N-området i de redovisade bedömningarna åskådliggörs genom beskrivningar av Statens strålskyddsinstituts samordning av de kontrakterade beredskapslaboratorierna. Enligt KBM:s bedömning finns behov av expertstöd inom C- området såvitt avser laboratorieresurser. Det finns också behov av att samordna och sprida kunskap om befintliga laboratorieresurser inom respektive ämneskategori. Med utgångspunkt i de redovisade bedömningarna konstaterar KBM att behovet kan utsträckas till att omfatta en övergripande samordning av laboratorieresurserna på hela CBRN-området. I sakgranskningen av KBM:s rapport har det påpekats att det behövs ett klargörande av vissa centrala myndigheters bedömning att behovet av expertstöd i form av laboratorieberedskap kommer att minska som ett resultat av ett arbete med en gemensam nationell indikeringsinriktning. I sakgranskningen har framförts synpunkten att indikeringen ger ett 19