Årsredovisning 2017 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Årsredovisning 2017 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

Sida 1(28) INNEHÅLL INNEHÅLL 1 1 SAMMANFATTNING 2 2 VERKSAMHET 2 2.1 Viktigaste händelserna under året 2 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion 3 2.6 Folkhälsa 4 2.7 Mänskliga rättigheter och jämlik vård 4 2.9 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 5 2.11 Inköp 5 3 MÅL OCH FOKUSOMRÅDEN 6 3.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 6 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 8 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 12 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 14 4 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 17 4.1 Ekonomiskt resultat 17 BILAGA 2 BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER 23

Sida 2(28) 1 Sammanfattning 2 Verksamhet Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett negativt resultat på -1,4 mnkr. Resursfördelningsmodellen har medfört stora utmaningar för nämnden under 2017. 2.1 Viktigaste händelserna under året Folkhälsa Inför 2017 tilldelades norra hälso- och sjukvårdsnämnden extra folkhälsomedel. Nämnden beslutade om att medlen skulle stimulera uppstart och/eller utveckla familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamheter. Tolv kommuner inkom med en intresseanmälan varav nio kommuner beviljades medel. Den största andelen har gått till att utveckla befintliga familjecentralers verksamhet och då oftast i form av tillfälliga anställningar eller utökad tjänstegrad för befintlig personal. Medborgar/Brukardialog Nämndens arbete med medborgardialog genomförs genom att fem grupper med fem ledamöter i varje genomför träffar med olika målgrupper bland invånarna i våra kommuner. Under 2017 koncentrerade sig arbetet på att under våren träffa ungdomar och under hösten var målgruppen anhöriga. Nämnden har dessutom bjudit in patientföreningar till dialog i samband med två nämndsammanträden. Föreningarnas representanter får då möjlighet att vid bordssamtal berätta om den egna patientgruppens upplevelse av hälso- och sjukvården, samt lämna önskemål inför framtiden. I samband med att nämnden utlokaliserade ett sammanträde till Orust bjöd man in allmänheten till en dialog om sjukvården på orten. Vid detta möte i Henån kom få deltagare vilket gör att man har anledning att se över formerna för den typen av arrangemang till nästa år. Psykisk hälsa - Barn och unga Under 2017 och 2018 ges ytterligare statsbidrag för att särskilt uppmärksamma ungas psykiska hälsa och stimulera nya initiativ på området. För Västra Götalands del handlar det om statsbidrag om 17 miljoner kronor per år Närhälsan Dalabergs vårdcentral är först ut inom nämndens område. Uppstart skedde under första kvartalet 2017 och verksamheten är fullbemannad sedan september månad. Närhälsan Sylte Vårdcentral startar första kvartalet 2018. Utvecklingen av - Den nära vården Akutmottagningen på NU-sjukvården har fortsatt ett minskat inflöde än för några år sedan. Nämnden vill framhålla de olika satsningarna som Samverkande hälso- och sjukvård i Fyrbodal, mobila teamet i Uddevalla som skapat förutsättningar för detta. Det är också nämndens övertygelse att samverkan också förbättrat kvalitén i vården för personer med sammansatta behov av vård och omsorg, En studie pågår inom ramen för samverkande sjukvård om patientnytta, för att säkerställa detta.

Sida 3(28) 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska rapportera den vård som invånare bosatta inom deras respektive geografiska ansvarsområde konsumerar, oavsett var den produceras och vilken instans inom Västra Götalandsregionen som finansierar den. Konsumtion av sjukhusvård Förändring Utfall 2017 Utfall 2016 2017-2016 % förändring Vårdtillfällen somatisk vård 36 896 37 958-1 062-2,8% Vårddagar somatisk vård 184 970 192 345-7 375-3,8% Vårdtillfällen psykiatrisk vård 2 449 2 616-167 -6,4% Besök somatisk vård 430 388 450 458-20 070-4,5% Digitala kontakter somatisk vård 18 584 18 430 154 0,8% Besök psykiatrisk vård 104 854 97 204 7 650 7,9% Digitala kontakter psykiatrisk vård 3 276 4 100-824 -20,1% Befolkningens konsumtion av somatisk slutenvård vid sjukhusen inom VGR är något lägre än föregående år. Även medelvårdtiden är lägre. Antalet kontakter med den somatiska öppenvården är i det närmaste oförändrat. Trots stimulans med brutna tak på sjukhusen, verkar inte den sammanlagda konsumtionen ha ökat. Konsumtion av inomregional primärvård Norra nämnden Utfall 2017 Utfall 2016 Förändring 2017-2016 % förändring VG Primärvård Besök 802 233 786 989 15 244 1,9% Digitala kontakter 668 563 686 118-17 555-2,6% Besök vårdval rehab Besök 243 665 227 716 15 949 7,0% Digitala kontakter 15 049 14 761 288 2,0% Beställd primärvård Besök 26 956 29 024-2 068-7,1% Digitala kontakter 90 704 100 363-9 659-9,6% Handikappverksamhet Besök 35 136 32 996 2 140 6,5% Digitala kontakter 3 654 2 799 855 30,5% Antalet konsumerade besök är fler än föregående år inom alla delar av primärvården undantaget den beställda primärvården. Inom Vårdval Rehab har konsumtionen fortsatt att öka, sannolikt till följd av den ökade tillgänglighet som följer av genomförandet av en vårdvalsmodell som i hög grad ger ersättning per prestation.

Sida 4(28) 2.6 Folkhälsa Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har samverkansavtal avseende folkhälsoinsatser med alla kommuner i nämndområdet. Nuvarande avtal gäller perioden 2016-2019 och reglerar tjänst samt verksamhetsmedel. Barn och unga är ett prioriterat område för nämnden och under året har det varit särskilt fokus på fullföljda studier. Uppföljning av samverkansavtalen redovisas i nämndens beställarbokslut. Nämnden har även samverkansavtal med kommunerna i Fyrbodal via Fyrbodals kommunalförbund avseende Hälsokällans hälsofrämjande verksamhet. Nuvarande avtal är löpande och gäller från och med 2017. Insatserna har riktats till viktiga vuxna som möter barn och unga. Även uppföljning av detta samverkansavtal redovisas i nämndens beställarbokslut. Inför 2017 tilldelades norra hälso- och sjukvårdsnämnden extra folkhälsomedel. Nämnden beslutade om att medlen skulle stimulera uppstart och/eller utveckla familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamheter. Tolv kommuner inkom med en intresseanmälan varav nio kommuner beviljades medel. Den största andelen har gått till att utveckla befintliga familjecentralers verksamhet och då oftast i form av tillfälliga anställningar eller utökad tjänstegrad för befintlig personal. 2.7 Mänskliga rättigheter och jämlik vård För varje människa Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017 2020. Enligt planen ansvarar hälso- och sjukvårdsnämnderna för att följa upp: andelen barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar och familjecentraler som arbetar med metodmaterialet En förälder blir till Andelen BVC-enheter och barnmorskemottagningar som implementerat metoden att fråga om våld på rutin samt Andelen vårdcentraler som är hbtq-diplomerade 2018 kommer en kvalitativ uppföljning genomföras av hbtq-personers upplevelse av bemötandet inom hbtq-diplomerade verksamheter. Under 2018 kommer nämnden att lägga ett uppdrag till Koncernkontoret att genomföra denna uppföljning. Årligen görs en genomgång av tillgängliga kvalitetsdata, hälsobeskrivningar, uppföljningsrapporter, dokumenterade medborgar/brukardialoger mm och detta sammanställs i Rapporten Vårdbehov i Västra Götaland. Syftet är att öka hälso- och sjukvårdsnämndens möjligheter att bidra till förbättrad hälsa i Västra Götaland, med särskild uppmärksamhet på utvalda grupper i befolkningen. Grupper med sämre hälsa eller som löper större risk att drabbas av ohälsa samt på patientgrupper som befaras ha ojämlik tillgång till vård i olika delar av Västra Götaland. Målet är att Vårdbehov i Västra Götaland ska kunna användas som underlag för fördjupade behovsanalyser, riktade uppföljningar i överenskommelser och avtal samt som underlag för

Sida 5(28) beställningsarbetet av hälso- och sjukvård samt för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. En väsentlig faktor att ta hänsyn till är att det finns många faktorer utöver hälso- och sjukvårdsinsatser som påverkar hälsan i befolkningen och det goda livet. Till de viktigaste hör sysselsättning, arbetsförhållanden, utbildning, andra socioekonomiska faktorer och infrastruktur. Nämndens arbete med medborgardialog genomförs genom att fem grupper med fem ledamöter i varje genomför träffar med olika målgrupper bland invånarna i våra kommuner. Under 2017 koncentrerade sig arbetet på att under våren träffa ungdomar och under hösten var målgruppen anhöriga. Nämnden har dessutom bjudit in patientföreningar till dialog i samband med två nämndsammanträden. Föreningarnas representanter får då möjlighet att vid bordssamtal berätta om den egna patientgruppens upplevelse av hälso- och sjukvården, samt lämna önskemål inför framtiden. I samband med att nämnden utlokaliserade ett sammanträde till Orust bjöd man in allmänheten till en dialog om sjukvården på orten. Vid detta möte i Henån kom få deltagare vilket gör att man har anledning att se över formerna för den typen av arrangemang till nästa år. 2.9 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Den interna kontrollen har utförts i enlighet med plan för de flesta identifierade riskerna. I augusti lämnade nämnden ett uppdrag till ansvarig tjänsteman att redovisa hur koncernkontoret säkerställer behovsprocessen samt redovisa hur koncernkontoret säkerställer att uppföljningsplaner (inkl dokumentation) stödjer det uppföljningsansvar nämnden har i delårsrapporter, årsredovisningar samt i uppföljning av avtal och överenskommelser. I internkontrollplanen ingår även att bedöma kostnadsläget hos utförarna genom att genomföra ersättningsjämförelser och omvärldsanalyser. Dessa har inte genomförts i tillräcklig omfattning. Ett starkare fokus kommer därför att läggas på denna fråga 2018. 2.11 Inköp Nämnden använder sig främst av regionens egna konferenslokaler på Uddevalla sjukhus. Vid några tillfällen per år är nämnden på Bohusläns museum och Bohusgården i Uddevalla, anläggningar som finns med på konferens- och bokningscentrums lista över bokningsbara anläggningar, När det gäller inköp av fika och mat görs det på plats genom dessa verksamheter.

Sida 6(28) 3 Mål och fokusområden 3.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Sämre socioekonomiska förutsättningar samvarierar med sämre hälsa. Det senaste resultatet från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (2015) visar på samma mönster. Dålig självskattad hälsa är dubbelt så vanligt i grupper med kort utbildning, bland personer födda utanför Sverige och bland personer med svag ekonomi. Insatser som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan är av särskilt stor vikt, då utbildning är en mycket viktig förutsättning för att leva ett liv i hälsa. Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet är i nämndområdet lägre än genomsnittet i regionen. För elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är andelen med gymnasiebehörighet större än för elever som har föräldrar med en lägre utbildningsnivå. De senaste årens minskande andel gymnasiebehöriga sammanhänger till viss del med det ökande antalet nyanlända elever. Sammantaget verkar det som om målet om att minska skillnader i livsvillkor och hälsa inte nås under 2017. Frågan ses som en komplex utmaning för samhället och flera förutsättningar på det individuella och samhälleliga planet samvarierar. Som exempel påverkar socioekonomisk och kulturell bakgrund, men även hur välfärdssystemet är utformat för att hantera dessa utmaningar. En ökad invandring ställer ökade krav på samhället och kan förväntas försvåra en måluppfyllelse, då det finns en stark samvariation mellan förälders utbildningsbakgrund, migrationsbakgrund och gymnasiebehörighet. En fortsatt låg måluppfyllelse med fortsatt ojämlikhet i livsvillkor och hälsa skadar individer och samhället i stort. Västra Götalandsregionens Kraftsamling för fullföljda studier är ett viktigt arbete för att stärka samhällsaktörers arbete med att motverka trenden med ökande samhällsklyftor. 3.1.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Nämnden ska: I folkhälsoråden arbeta för åtgärder som fokuserar på goda livsvillkor och goda levnadsvanor. Särskilt fokus på fysisk aktivitet och hälsofrämjande insatser i tidig ålder I folkhälsoråden verka för att insatser sker i syfte att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger Arbeta för att dokumentet Samling för social hållbarhet, åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland används som verktyg för att underlätta samverkan med syfte att uppnå social hållbarhet Arbeta för att insatser inom nämndens ansvarsområde bidrar till att öka andelen med fullföljda studier Genom samverkansavtalen för gemensamma folkhälsoinsatser med kommunerna i Fyrbodal arbetar nämnden med insatser som syftar att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Samtliga folkhälsoråd har barn och unga som ett fokusområde där insatser i form av hälsofrämjande insatser i tidig ålder samt att påverka attityder och normer om bruk av alkohol, tobak och droger är särskilt prioriterat. Uppföljning av 2017 års insatser redovisas i beställarbokslutet. 2017 tilldelades de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna extra folkhälsomedel för att stimulera till särskilda insatser inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Norra nämndens andel var

Sida 7(28) 4,280 miljoner kronor och de beslutade om att medlen ska stimulera till etablering och utveckling av familjecentraler, ungdomscentraler eller liknande verksamhet. Samtliga kommuner inom Fyrbodal har getts möjlighet att inkomma med en intresseanmälan och 12 av 14 kommuner hörsammade detta. Nämnden har beviljat medel till nio kommuner samt till en utvärdering av resultat och kvalitet för befintliga familjecentraler i norra nämnden. De kommuner som har beviljats medel är Bengtsfors, Dals Ed, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum, Trollhättan, Vänersborg och Åmål. Medel har beviljats både till tjänster och aktiviteter. Dels nya tjänster som processledare, samordnare och språkstödjare men även utökade tjänster för kurator, förskolepedagog och förskolelärare. Exempel på beviljade insatser som ska utveckla befintliga verksamheter är marknadsföring, samverkan och utökat föräldrastöd. Endast Åmåls kommun har beviljats medel för utveckling av ungdomscentralsliknande verksamhet. Mödrahälsovården medverkar i de familjecentraler som finns i norra nämnden. Det pågår en process att starta upp en ny familjecentral i Lysekil. Mödrahälsovården och ungdomsmottagningar arbetar strukturerat med information och prevention om alkohol, tobak och droger. NU-sjukvården redovisar andelen screenade med Audit (riskbruk) Under tidsperioden 170101-170831 har 4515 personer (av 18 885 möjliga= 25 %) tillfrågats om alkoholkonsumtion, varav 575 (12,7 %) har fallit ut i mätningen som förekomst av riskbruk NU-sjukvården redovisar hur man arbetar med Våld i nära relationer NU-sjukvården har sjukhusgemensam rutin Våld i nära relation som verksamheten har att följa. Kurators-verksamheten finns som stöd att tillgå. Samtal om våld Ingår i inskrivnings-samtal kvinnokliniken och i samtal med patienter inom psykiatrin samt BUP. Utbildad ansvarig personal finns på kvinnokliniken. NU-sjukvården redovisar hur man arbetar med att uppmärksamma FN:s konvention om barnets rättigheter Barn som patient i den opererande verksamheten sker vården i nära samarbete med Barn- och Ungdomskliniken för det pre- och postoperativa förloppet, så att barn inte vårdas i vuxenvårdsmiljö. Inom Intensivvården finns en särskild rutin för Barn som anhörig till svårt sjuka. Barnombud finns på kvinnokliniken. I Styrgruppen och i det praktiska arbetet med Barnahus i Fyrbodal ingår chefläkare från NU-sjukvården och representanter från BUP. Vårdvalen följs upp via indikatorer som belyser sjukdomsförebyggande metoder generellt och utifrån diagnosgrupperna: Astma/KOL, Diabetes, Psykisk ohälsa, stroke, hjärtsjukdom. Specifikt för vårdval rehab, rörelseorganens sjukdomar. Resultat för vårdval rehab kommer att presenteras i beställarbokslut för HSNN. Vad gäller Vårdval Vårdcentral kommer en redogörelse utifrån indikatorerna psykisk ohälsa att göras att redovisas i Beställarbokslutet 2017. VC ska enligt KoK-boken tillhandahålla diplomerad tobaksavvänjare. Detta följs upp genom att VC redogör för sin bemanning. Utfallet kommer att redovisas i beställarbokslut 2017.

Sida 8(28) Nämnden ger arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa hög prioritet. I Folktandvårdens skolbaserade arbete FRAMM ingår fluorlackningar och att ge en hälsolektion om munhälsa och tobak till alla elever. I skolor med ökad sjukdomsrisk sker ett utökat FRAMM med fluorlackningar och samverkan med andra hälsoaktörer. Under 2018 kommer skolor med risk för sämre tandhälsa identifieras genom ett modifierat Care Need Index (CNI) istället för dagens socioekonomiska modell. Dessutom dokumenteras tobaksbruk hos alla barn och ungdomar vid besök på tandvårdsklinik Vårdgivare som möter barn och föräldrar/blivande föräldrar ska strukturerat arbeta för att påverka attityder och normer genom information och utbildning om alkohol, tobak och droger Mödrahälsovården och ungdomsmottagningar arbetar strukturerat med information och prevention om alkohol, tobak och droger. Redovisning av detta kommer att ske i beställarbokslutet. Mödrahälsovården deltagande i familjecentraler och screening för våld följs upp och kommer även detta att redovisas i Beställarbokslutet. H&Hs arbete med att ge likvärdig vård inom de olika verksamhetsområdena mäts enligt: Andel patienter/tolkanvändare som är nöjda med bemötandet, enligt nationell patientenkät Patienter som upplever att hörsel-rehabiliteringen ökat livsglädjen en hel del eller väldigt mycket (International outcome inventory for hearing aids - IOI-HA) Öka tillgängligheten till specifika behandlingsmetoder Utfallet kommer att redovisas i beställarbokslut 2017. 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 3.2.1 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Tillgängligheten på NU-sjukvården inom barn- och ungdomspsykiatrin till förstabesök har förbättrats och ligger i december månad på 80 %, utredningar och behandlingar har en sämre tillgänglighet. För start utredning är tillgängligheten cirka 20 % och för behandling 30 %. NU-sjukvården anger stor ökning av antal ärenden inom område neuropsykiatri. Remissinflödet till BUP har ökat med cirka 15 % på ett par år. BUP har under året infört en samlad remissbedömning inom verksamheten för att kunna öka tillgängligheten och bättre kunna organisera arbetet utifrån RMR angående ansvarsfördelning mellan primärvård och psykiatrin. BUP-verksamheten inom NU-sjukvården korrigerade sin registrering av besök 2017 som tidigare inte gjorts enligt regelverket och som därför gav en felaktig bild över volymer. Det är därför svårt att avgöra hur tillgängligheten till BUP har påverkats genom att titta på antal besök.

Sida 9(28) Ungdomsmottagningarna i Färgelanda, Mellerud, Dals-Ed, Bengtsfors, Åmål, Munkedal och Strömstad har haft stängt någon vecka under sommaren, detta är i strid med nämndens uppgörelse med Styrelsen för Beställd primärvård. (Nämnden har ställt tydligare krav på öppettider kvällar/helger i vårdöverenskommelsen 2018) Öppettiderna följs upp enligt uppföljningsplanen och redovisas på helår samt öppna ungdomsmottagningar under sommaren. Projekt under 2017/2018 med virtuell mottagning UM. Redovisning av detta kommer att ske i beställarbokslutet. 3.2.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna NU-sjukvården har erhållit totalt 43 mnkr från de antagna utvecklingsplanerna inom vuxen och barn/ungdomspsykiatrin. Medel har bland annat använts till förstärkt öppenvård inom trauma och ätstörning, kökortning, neuropsykiatriska utredningar, förstärkningar inom vården för människor med bipolär sjukdom, självskadebeteende, tvångssyndrom/ocd och äldrepsykiatri. Hur långt sjukhusen har kommit med utvecklingsplanerna redovisas för psykiatriberedningen och hälso-och sjukvårdsnämndernas presidier vid två tillfällen under september månad. Samordnad individuell vårdplanering (SIP) har gjorts vid 13 % av alla utskrivningar från VUP. Antalet utskrivningar är inte likställt med antal individer, det finns ett antal patienter som skrivit inut flera ggr/ år. Då görs oftast inte en fullskalig SIP, utan man korrigerar i den som finns sedan tidigare. Suicidprogram: NU-sjukvården anger att psykiatrikliniken kontinuerligt genomför utbildningsinsatser för nyanställd personal där suicidbedömning ingår. Utbildningsinsatserna baseras på gällande RMR. NU-sjukvården har konstaterat att det är somatiska verksamheter som har största behovet av kompetensökning i frågan. VUP planerar därför att sprida kännedom om suicidpreventionsprogrammet till de somatiska verksamheterna inom NU-sjukvården under 2018. Övrigt arbete kopplat till Suicid-preventionsprogrammet baseras på en dialog med primärvård via närsjukvårdsgrupper och med elevhälsan i områden där det finns ett fungerande Västbusarbete. 3.2.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Under 2017 och 2018 ges ytterligare statsbidrag för att särskilt uppmärksamma ungas psykiska hälsa och stimulera nya initiativ på området. För Västra Götalands del handlar det om statsbidrag om 17 miljoner kronor per år. I dagsläget är sex vårdcentraler igång och ytterligare vårdcentraler är på väg att genom tilläggsuppdrag arbeta med Pilotprojekt Barn och ungas psykiska hälsa. Målet är att bygga modell som ligger till grund för framtidens primärvårdsinsatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Tilläggsuppdraget innebär en resursförstärkning med tre psykologer och en socionom samt ytterligare en personal. Uppdraget gäller alla barn och unga oavsett listning, och inga otrohetsavdrag görs.

Sida 10(28) En sammanställning av rapport 2017 pågår och beräknas vara klar i feb/mars. Närhälsan Dalabergs vårdcentral är först ut inom nämndens område. Uppstart skedde under första kvartalet 2017 och verksamheten är fullbemannad sedan september månad. Närhälsan Sylte Vårdcentral startar första kvartalet 2018. Uddevalla Vänersborg Trollhättan Orust Munkedal Lysekil Lilla Edet Färgelanda Asylsökande 110 personer har tillsammans gjort 555 besök 2017 I övriga Västra Götalandsregionen finns pilotverksamhet i - Närhälsan Södra Torget, Borås - Västerleden, Frölunda Torg - Capio Läkarhus, Kvillebäcken - Vårdcentralen Kusten, Ytterby - Närhälsan Guldvingen, Lidköping Vanligaste diagnoser bland de unga som har sökt vård på någon av de 6 pilotvårdcentralerna Insatser som genomförts

Sida 11(28) Under våren 2017 fastställdes en regional medicinsk riktlinje som ger stöd i omhändertagande och ansvarsfördelning mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin i regionen. NU-sjukvården anger att BUP Uddevalla har etablerat samarbete med Dalabergs vårdcentral i Uddevalla som fått ett förstärkt uppdrag gällande psykisk hälsa. En gemensam utvecklingsdag med primärvården där arbetsmetoder och organisering har tydliggjorts, har genomförts. Under 2017 följs inom Vårdval vårdcentral upp hur många listade patienter med diagnos depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser. Nämnden kommer även följa upp hur stor andel psykologbesöken är av samtliga besök på VC. Vårdcentralen ska även beskriva sitt behandlingsutbud för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Utfallet kommer att redovisas i beställarbokslut 2017. Uppföljning av andelen patienter med en samordnad individuell plan (SIP), kommer att ske och då särskilt för patienter i fokusområden, äldre över 75 år och personer med psykisk ohälsa. Utfallet av uppföljningen redovisas i beställarbokslut 2017. Vårdval rehab följs upp via beskrivning av aktuellt behandlingsutbud för målgruppen och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Resultat kommer att presenteras i beställarbokslut.

Sida 12(28) 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 3.3.1 Uppfylla vårdgarantin NU-sjukvårdens uppdrag är att producera vård enligt vårdöverenskommelsen och norra hälso- och sjukvårdsnämnden följer upp både besök och behandlingsstatistik hos NU-sjukvården samt vårdgarantiuppfyllelsen. För att regionen ska hålla vårdgarantin finns olika metoder. Produktionsstyrning internt ska matcha patienterna med sjukhus som har kapacitet. Sjukhusen kan genom produktionsstyrning producera mer, inom vissa utvalda områden. NU-sjukvården producerar i stort vad som överenskommits inom produktionsstyrning 2017, en del behandlingar saknas. Orsaken till detta anger NU-sjukvården vara brist på operationssjuksköterskor. NU-sjukvården har också getts möjlighet att köpa vård men inte heller det har räckt. Finansieringen av extra produktionen intern/externt finansieras av HSS utöver vårdöverenskommelsen. Regionen har också beslutat om brutna tak vilket innebär att sjukhusen får betalt för all vård som produceras, även ovanför ersättningstaket. NU-sjukvården har inte ökat sin produktion när det gäller läkarbesök trots mer ekonomiska resurser och hänvisar i huvudsak till personalbrist som orsak. NU-sjukvårdens utfall 2017-12-30: 76 % till besök, 63 % till behandling. De opererande verksamheterna har en vårdgaranti på 80-90 % men inom andra delar är tillgängligheten sämre. Regionen har inrättat ett gemensamt nummer dit patienter kan ringa och få information om köer och valmöjligheter. Norra HSN försöker följa upp att patienterna som står i kö får adekvat information om väntetider och möjlighet att få sin vård på annat håll. H&H följer upp interna köer inom Habiliteringen på årsbasis. Under 2018 kommer mätningen av tiden från första besök till behandling att följas och kvalitetssäkras. Mätningen kommer att ge en bättre bild av hur väntetiderna ser ut och vad som behöver åtgärdas. Det finns geografiska olikheter när det gäller väntetider både till första besöket och till behandling. Utfallet kommer att redovisas i beställarbokslut 2017. Hörselverksamheten och Synverksamheten klarar vårdgarantin till 100 procent. När det gäller Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till första besöket till 92 procent (barn- och ungdomshabiliteringen 84% och vuxenhabiliteringen 97%). Den förstärkta vårdgarantin för barn har klarats till 86 procent. Inom Habiliteringen finns väntetider till behandling ex intensivinlärning för små barn med autism. Dock finns det inga uppgifter hur det ser ut per nämndområde. Nationell samverkan för 1177 är fr.o.m. den 1 juni en permanent lösning. De landsting som hittills medverkat i utökad kö är främst landsting med lägre tillgänglighet samt att samverkan inte sker under dygnets alla timmar. Medelväntetiden till 1177 för besvarade samtal var under 2017 13:08 minuter i VGR och 12:30 minuter i riket vilket är förbättring med en minut för VGR jämfört med 2016. Andel besvarade samtal var för 2017, 68 procent i VGR och 71 procent i riket. De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt. Inför överenskommelsen 2018 kräver nämnden förbättringar vad gäller tillgängligheten till 1177. Uppdrag förmedlade från 1177 inom samverkande sjukvård uppgår till 627 vilket är en ökning med 80 uppdrag.

Sida 13(28) För vårdval vårdcentral sker uppföljning av telefontillgänglighet och väntetid för första besök löpande via systemet Munin. Uppföljning sker i samband med dialogmöten med verksamhetscheferna. Utfallet av detta redovisas i beställarbokslut 2017. Svårigheter finns med att kvalitetssäkra de uppgifter om tillgängligheten som lämnas av vårdcentralerna. Då tillgängligheten på telefon är mycket viktigt, särskilt för personer med lite längre avstånd till sin vårdcentral, kommer nämnden att ta initiativ till en telefonmätning för att säkerställa tillgängligheten per telefon och kräva förbättringar i de fall det är nödvändigt. Tillgängligheten vad gäller vård inom 7 dagar är generellt sett god. 3.3.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Nämnden följer upp hur samverkan fungerar mellan primärvård, länssjukvård och kommun. I årets uppföljning ska vårdcentralerna beskriva aktuellt arbete för äldre över 75 år samt hur samverkan med andra vårdgivare fungerar. Redovisning sker i beställarbokslut 2017. Närhälsan har under 2017 valt att fokuserat implementeringen av personcentrerad vård på de tre pilotenheterna som ingår i vårdval för Vårdcentral och vårdval Rehab, Ängabo VC, Hisingens jourcentral och Herrljunga rehab. Inför 2018 startar Närhälsan upp arbetet med ett breddinförande där även den beställda vården kommer att ingå, b.la. genom representant i förvaltningens styrgrupp. Arbetet med införande av personcentrerat arbetssätt har inom NU-sjukvården enligt uppgift, integrerats med programmet för uppgiftsväxling. Inom psykiatrin har NU-sjukvården påbörjat regelbunden mätning av verksamheten genom enkät som patient fyller i interaktivt i samband med utskrivning. Brukarrådet har varit delaktiga i framtagande av de frågor som ställs. I projektet med nya psykiatrihuset medverkar NSPH. Patientservice genom 1177/vårdguiden e-tjänster är fullt genomförd på NU-sjukvården. H & H:s utsedda kontaktperson har tillsammans med regionens samordnare för personcentrerat arbetssätt informerat i förvaltningens och verksamheternas ledningsgrupper om hur förvaltningen kan arbeta vidare med personcentrerat förhållningssätt. H & H:s ledningsgrupper kommer att ställa sig bakom arbetet samtidigt som man vill ta tillvara det personcentrerade arbete som redan finns i förvaltningen. Det personcentrerade arbetssättet stämmer väl överens med förvaltningens mål att patienterna ska vara delaktiga i sina vårdplaner. Använda 1177/vårdguiden e-tjänster och minst tillhandahålla möjligheten för patienten att beställa tid, avboka/ändra tid samt förnya recept Mina vårdkontakter ska vara införd och användas i alla enheter enligt regionens krav. Alla enheter inom Beställd Primärvård ska ha infört och använder Mina vårdkontakter Inom vårdval rehab kommer andelen patienter med en individanpassad rehabiliteringsplan i enlighet med framtagna indikatorer, 8 stycken att redovisas i Beställarbokslutet. Likaså kommer en uppföljning av vilka enheter som är anslutna till 1177/Vårdguidens e-tjänster att redovisas.

Sida 14(28) 3.3.3 Förbättra akutvårdkedjan TVT (total vistelsetid) på akuten Inflödet till akutmottagningen har minskat och akutvårdkedjan har tillförts extra resurser utan att det har haft effekt på regionens mål att den totala vistelsetiden ska understiga 4 timmar för 90 % av patienterna. Konceptet samverkande sjukvård och mobila vårdteam bedöms ha haft bra genomslag genom att patienter med enklare problem kan behandlas på hemmaplan och inte behöver åka till akuten. NU-sjukvården uppfattar att de har ett strukturerat arbete och har angett några angelägna förbättringsområden som kommer att följas upp under 2018, bland annat sjuktransportmöjligheter nattetid. Man arbetar med en ny modell för patientflödena på akuten som är framtagen av ett konsultbolag. Den innehåller ett antal förbättringar av processen och inledningsvis gav det resultat. Men sedan föll man, enligt NU-sjukvården, tillbaka i gamla mönster. Under slutet av året har vistelsetiden förbättras men är långt ifrån målet. Under hösten har en genomsnittlig nivå på ca 60 % uppnåtts. Bra mottagande, bemötande, service på akutmottagningen eftersträvas men mäts inte. 1177 förmedlar uppdrag genom samverkande sjukvård är en del av beställningen till 1177 följs upp varje kvartal. Uppdrag förmedlade från 1177 inom samverkande sjukvård uppgår till 627 vilket är en ökning med 80 uppdrag. Uppföljning av samverkande hälso- och sjukvård görs o0ch kommer att redovisas i Beställarbokslutet I uppföljningen 2017 av vårdval Vårdcentral kommer vårdcentralerna att beskriva aktuellt arbete för äldre över 75 år och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Redovisning kommer att ske i beställarbokslut 2017.. 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 3.4.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Nämnden följer patientsäkerhetsarbetet genom en redovisning som NU-sjukvården lämnar vid två tillfällen per år. Vid verksamhetsuppföljningen som gjordes i höstas redovisades patientsäkerheten på NU-sjukvården. Andel vårdtillfällen i somatisk vård med vårdrelaterade infektioner är inte undersökt i höst men låg i våras på en nivå på drygt 9 %, oförändrad nivå från tidigare mätningar. Andel patienter >69 år som riskbedöms för trycksår är 83 % (måltal 95 %). Att riskbedöma är dock inte samma sak som att jobba med problemen och förebygga. Förekomsten av trycksår ligger fortfarande högst i regionen. Följsamhet till basala hygienrutiner och till klädrutiner har alltid varit hög i NU-sjukvården och är så fortfarande.

Sida 15(28) Andel patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning är 59 %, (måltal 80 %). En bit kvar att gå. NU-sjukvården redovisar en hög beläggningsgrad men har få utlokaliseringar. NU-sjukvården har stängt ca 60 somatiska vårdplatser och har redovisat en analys av patientsäkerhetskonsekvenser relaterade till beläggningsgrad. Enligt tidigare studier ökar överbeläggningar risken för bl.a. smittspridning och läkemedelsfel. NU-sjukvårdens genomgång kan inte bekräfta detta samband, en möjlig indikation för ökad risk för trycksår. Habiliteringen har arbetat systematiskt med händelseanalyser. Verksamheten har också utvecklat arbetet med återkoppling av avvikelser till Verksamhetens samverkansgrupp och inlett ett förbättringsarbete med återkopplingen av avvikelser till mottagningarna. En utbildning har hållits till nya medarbetare. Avvikelsesamordnarna i respektive verksamhet delger ledningsgrupperna regelbundet en sammanfattande analys om vårdskador för att hitta förbättringsområden. Förbättringsarbeten pågår utifrån fakta från Medcontrol, t ex genomfördes en riskanalys utifrån upprepade avvikelser angående labbprovtagningsprocessen i Habiliteringen. Ett förbättringsarbete är nu initierat och kommer att införas under hösten. Utfallet kring antal vårdskador kommer att redovisas i beställarbokslut 2017. Vårdgivarna inom vårdval Vårdcentral ka ha ett certifierat kvalitetssystem och rutiner för avvikelsehantering och rapportering av vårdskador ska finnas. Detta följdes upp 2016. År 2017 kommer vårdcentralerna att redovisas i vilken utsträckning de i sitt ledningssystem har upprättade rutiner för säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Redovisning av detta sker i beställarbokslut 2017. Krav på kvalitetssystem och avvikelsehantering är en del av uppdraget till Närhälsan, följs upp i uppföljningsplanen och redovisas i Beställarbokslutet. 3.4.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Nämnden följer den medicinska kvaliteten främst genom att följa den kvalitet som mäts via kvartalen upp. I höst redovisades måluppfyllelse, bland annat, för diabetesvård, hjärtinfarktvård, strokevård och några operationsdiagnoser som tex höftfrakturer. Som förut finns det brister inom stroke-sjukvården, alltför få får plats på strokeavdelning och andelen personer som får trombolysbehandling är lägre än på övriga sjukhus. NU-sjukvården har nu anlitat extern hjälp för att förbättra måluppfyllelsen när det gäller strokesjukvården. Uppföljning av alla rehabenheter inom vårdval Rehab sker avseende bedrivande av artrosskola och registrering i nationellt kvalitetsregister BOA (Bättre omhändertagande av artros). Resultat kommer att presenteras i beställarbokslutet. Habiliteringen rapporterar till kvalitetsregistren CPUP (Ett uppföljningsprogram för cerebral pares) och även till HabQ (ett nationellt kvalitetsregister för Habiliteringen). Habiliteringen rapporterar data till modulen Föräldrastöd i HabQ. Att följa upp verksamheternas föräldrastöd ger ökad medicinsk kvalitet då följsamheten till registret säkerställer likvärdig vård enligt evidens. Anslutning till modulen Autismuppföljning i HabQ har

Sida 16(28) skjutits fram i tid med pga faktorer som står utanför Habiliteringens kontroll. HabQ har under året genomfört en revidering av autismuppföljningsmodulen som blivit kraftigt försenad. Habiliteringen avvaktar därför med anslutning till revideringen är avslutad, ny beräknad tid blir januari 2018. Habiliteringsverksamheten har tillsatt en kvalitetsgrupp som kommer att bygga upp uppföljningsrutiner för Habiliteringens kvalitetsregister. Det är ett förbättringsarbete med syfte att stärka och förbättra kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå. Habiliteringsverksamheten medverkar i NYSAM för jämförelse i Sverige. Nyckeltalen för 2016 publicerades i maj 2017. VGR ligger både över och under snittet beroende på vilken parameter man ser på. På flera parametrar ligger VGR i mitten men det finns även parametrar där VGR ligger i toppen eller i botten. När det gäller nöjdhet ligger VGR i mitten. Detta redovisas inte heller per nämndnivå. 3.4.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Nämnden förstärker den nära vården, bland annat, genom samverkande sjukvård. Alla kommuner i Fyrbodal deltar på något sätt i samverkansformerna. Kommunens sjuksköterskor tar i större utsträckning emot uppdrag från hemtjänsten, ambulanssjukvård och vårdcentral. Inför 2018 planeras närsjukvårdsteam som ska utgår från NU-sjukvården. Teamets uppdrag är att ansvara för det fåtal patienter som är medicinsk instabila, och behöver tät läkare och sjuksköterskekontakt kontakt. Dessa patienter ska vara inskrivna i teamet. Antalet förmedlade uppdrag via 1177 inom samverkande sjukvård har ökat till 627 men når inte upp till den beställda nivån på 750. Det har sedan 2016 pågått en process att teckna nya samverkansavtal med kommunerna avseende ungdomsmottagningsverksamhet. Förseningar med framtagandet av den gemensamma plattformen Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland vilket har krävt ytterligare ett års förlängning av gällande samverkansavtal, riskerar att vara hämmande för utvecklingen av verksamheterna. För VG-Primärvård följs upp andelen patienter med en samordnad individuell vårdplanering (SIP). Vårdcentralerna har fått besvara frågan hur de arbetar med SIP. Utfallet redovisas i beställarbokslut 2017. VG-Primärvård kommer under 2017 följa upp VC beskrivning av aktuellt arbete för behovsgruppen äldre och hur samverkan sker med andra vårdgivare. Redovisning sker i beställarbokslut 2017. Inom område tandvård har nämnden efterfrågat hur andelen N-intyg kan ökas. (Intyg om nödvändig tandvård krävs för att få munhälsobedömning samt för att få tandvård motsvarande hälso- och sjukvårdstaxan). Intyg ges till personer i enskilt och särskilt boende med kommunal omsorg/hälsooch sjukvård samt till personer som omfattas av LSS till vissa funktionshindrade). Under 2017 fanns 6 643 personer med N-intyg i nämndområdet. Det är en liten minskning från 2016. Andelen utförda munhälsobedömningar av antalet ja-tackare uppgår till 81 procent. Motsvarande andel för LSS/enskilt boende uppgår till 79 procent (VGR: 90 procent). Under 2017 ökade andelen utbildad personal till 10,0 procent jämfört med 7,4 procent 2016 (VGR 2017: 11,0 procent).

Sida 17(28) Inom H & H har ett arbete har påbörjats för tillskapandet av regionövergripande kompetensgrupper för förvärvad hjärnskada - ABI (barn och vuxen), Mindfulness and Compassion Center for Research and Education - MMC (vuxen) och neuropsykiatriska utredningar (barn och vuxen), Spielmeyer Vogt (barn och vuxna) Retts syndrom (barn och vuxna). Ett arbete med uppdragsbeskrivningar för kompetensgrupperna pågår. 4 Ekonomiska förutsättningar Norra hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett negativt resultat på -1,4 mnkr. Resursfördelningsmodellen har medfört stora utmaningar för nämnden under 2017. Från 2015 genomfördes det första steget i en förändring av resursfördelningsmodellen, som styr fördelningen av budgetmedlen till hälso- och sjukvårdsnämnderna. I 2016 års budget gjordes ett uppehåll av det fortsatta införandet, men i den nu aktuella budgeten för 2017 fullföljs den planerade förändringen i sin helhet. Konsekvensen för norra nämnden är att regionbidraget minskas med 102,4 mnkr. För 2017 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak (brutet tak). Kostnaderna har fördelas på nämnderna utifrån faktisk överproduktion per nämnd 2017 och motsvarande intäkt avropas från HSS. Detta har således inte resultatpåverkande för nämnderna. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak 2017 är totalt 38,1 mnkr, vilket nästan enbart kan hänföras till NU-sjukvården. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har tidigare år finansierats solidariskt mellan nämnderna men från 2017 bär nämnderna de faktiska kostnaderna för sina invånare, en osäker post då nämnderna inte äger att besluta om hur medlen används. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden förstärkte denna budgetpost 2017 med 2 mnkr utöver tilldelade medel utifrån tidigare års kostnadsnivå, utfallet för året visar på en stor positiv avvikelse om +13,8 mnkr. 4.1 Ekonomiskt resultat Resultat och avvikelser mot budget framgår i Resultatrapport nedan. Nedan följer också kommentarer kring utfallen för de större posterna kopplat resultatrapporten.

Sida 18(28) Utfall t.o.m per 2017-12 Aenhet Text Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Region- o rikssjukvård Region- o rikssjukvård -322 919-328 729 5 810-305 977 Summa Region- o rikssjukvård -322 919-328 729 5 810-305 977 Länssjukvård Sjukhus i regionen -3 988 761-3 964 200-24 561-3 827 341 Privata specialister i regione -84 637-112 433 27 796-105 679 Utomregional länssjukvård -54 746-54 414-332 -44 640 LV finansierad särskilda bidrag -3 840-5 563 1 723 0 Summa Länssjukvård -4 131 983-4 136 610 4 627-3 977 661 Primärvård Hjälpmedel -45 104-45 300 196-45 082 Övrig primärvård -159 187-160 081 894-172 071 Utomregional primärvård -7 574 3 000-10 574-5 255 PV finansierad särskilda bidrag -24 693-24 338-355 0 Summa Primärvård -236 559-226 719-9 840-222 408 Tandvård Tandvård -136 782-132 454-4 328-129 670 Summa Tandvård -136 782-132 454-4 328-129 670 Handikappverksamhet Handikappverksamhet -144 330-144 847 517-141 827 Summa Handikappverksamhet -144 330-144 847 517-141 827 Folkhälsomedel -18 538-19 480 942-15 021 Läkemedel -32 062-30 509-1 553-31 139 Sjukresor -105 356-107 117 1 761-103 912 Samordningsförbund -6 111-6 309 198-6 309 Nämndkostnader -2 956-3 837 881-3 391 Kanslikostnader -17 240-17 233-7 -17 563 Övrigt Särskild projekt -2 803-3 182 379-3 204 Utvecklingsmedel -5 0-5 -15 Finansiella kostnader/intäkter -58-15 -43-33 Summa Övrigt -2 865-3 197 332-3 251 Totalsumma -5 157 700-5 157 041-659 -4 958 130 Regionbidrag 5 092 653 5 092 653 0 4 937 753 Övriga intäkter Övriga intäkter 63 602 64 388-786 20 451 Summa Övriga intäkter 63 602 64 388-786 20 451 Balansansvar Balansansvar 0 0 0 0 Summa Balansansvar 0 0 0 0 Resultat -1 445 0-1 445 74

Sida 19(28) 4.1.1 Sjukhusvård inom regionen - Region- och rikssjukvård samt Länssjukvård (Sjukhus i regionen) Budgeten avser till största del nämndens andel av de överenskommelser och avtal som är tecknade med de nio sjukhusen i Västra Götalandsregionen. I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För 2017 har samtliga sjukhus förutom SU (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) nått sitt ersättningstak. För 2017 har nämnderna tecknat tilläggsöverenskommelser med sjukhusen kring ytterligare ersättning utöver tak (brutet tak). Kostnaderna har fördelats på nämnderna utifrån faktisk överproduktion per nämnd 2017 motsvarande intäkt har avropas från HSS. Detta är således inte resultatpåverkande för nämnderna. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens kostnad för produktion över tak 2017 är totalt 38,1 mnkr, vilket nästan enbart kan hänföras till NU-sjukvården. 4.1.2 Region och rikssjukvård Nämnden har det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården, som består av region- och rikssjukvård. Beställning av högspecialiserad vård läggs mot framförallt Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Nämndens kostnad för region och rikssjukvård uppgår till 332,9 mnkr. Det är 5,8 mnkr lägre än budget. Den lägre kostnaden kan främst förklaras av lägre volymer både inom sluten- och öppenvård jämfört med 2015 (som ligger till grund för budget). Antalet vårdtillfällen har minskat med drygt 6 procent samtidigt som antalet besök har minskat med 3 procent. Den genomsnittliga vårdtyngden per vtf (CMI-case mix index) ligger på oförändrad nivå. Inom öppenvården kan även en lägre kostnad per öppenvårdsbesök konstateras, vilket kan förklaras av en korrigering i tidigare års felaktiga prissättning inom strålbehandling. Kostnaderna för denna vård kan variera kraftigt mellan enskilda år och under innevarande år. 4.1.3 Länssjukvård Totalt uppgår kostnaden för länssjukvård till 4 132 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 4,6 mnkr. Sjukhus i regionen I vårdöverenskommelserna för sjukhusen fastställs ett ekonomiskt tak för möjlig ersättning under året. Modellen innebär att sjukhusen ersätts maximalt upp till en förutbestämd nivå. För produktion utöver denna nivå utgår ingen ersättning. För 2017 har samtliga sjukhus förutom SU (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och FSS (Frölunda Specialist Sjukhus) nått sitt ersättningstak. Den negativa avvikelsen inom länssjukvård, på -24,6 mnkr hänförs främst till högre kostnader än budgeterat gentemot NU-sjukvården då sjukhuset har tagit över avtal från privat vårdgivare från mars månad. Inom förlossningsvården konstateras en ökad volym jämfört med planeringstalet, vilket också medförande ökade kostnader jämfört med budget. Inom den slutna länssjukvården noteras dock en minskad konsumtion av vårdtillfällen med 6,7 procent. Däremot är den genomsnittliga vårdtyngden per vårdtillfällen (CMI-case mix index) högre jämfört med 2015 (som ligger till grund för budget), vilket innebär att en mer resurskrävande vård

Sida 20(28) har bedrivits under 2017. En lägre volym (räknat i besök) kan även konstateras inom öppenvården med 1,5 procent. Kostnaden per besök har dock blivit högre. I budget 2015 tillfördes nämnderna extra medel kopplat till riktade förstärkningar till sjukhusen på 550 mnkr samt tillgänglighetssatsningar på 200 mnkr. Kostnaderna för dessa satsningar har tidigare år finansierats solidariskt mellan nämnderna men från 2017 bär nämnderna de faktiska kostnaderna för sina invånare, en osäker post då nämnderna inte äger att besluta om hur medlen används. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden förstärkte denna budgetpost 2017 med 2 mnkr utöver tilldelade medel utifrån tidigare års kostnadsnivå, utfallet för året visar på en stor positiv avvikelse om +13,8 mnkr. Privata specialister i regionen Nämnden redovisar lägre kostnader för perioden jämfört med föregående år och mot periodiserad budget vilket främst beror på lägre kostnad inom avtal för psykiatri. Avtalet inom psykiatri med Evidens har avslutats i förtid och uppdraget har övergått till NU-sjukvården från mars 2017. Senarelagda avtalsstarter inom neurologi och vård av smärttillstånd har också bidragit till överskottet. Utomregional länssjukvård, RIA (riksavtal) Ansvaret för utomregional länssjukvård består av oplanerad utomregional vård (RIA), utomlandsvård/eu-vård men även nytt för i år är den köpta rättspsykiatriska vården. Kostnaden för norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår till 54,7 mnkr vilket är 300 tkr högre än budgeterat. Kostnaden för RIA-vården uppgår till 42,7 mnkr vilket är 4 mnkr lägre än budget och 2,2 mnkr högre än 2016. Kostnaden för utomlandsvården/eu-vård uppgår till 9,7 mnkr vilket är 5,7 mnkr högre än budget och 5,6 mnkr högre än för 2016. Kostnaden för den köpta rättspsykiatriska vården uppgår till 2,4 mnkr vilket är 1,3 mnkr lägre än budget. Länssjukvård finansierad särskilda bidrag Nytt för 2017 är att nämnderna redovisar kostnaden för de verksamheter som finansieras med riktade statsbidrag under detta ansvar. För 2017 är det En kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings och sjukskrivningsprocess. Kostnaden uppgår till 3,8 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 1,7 mnkr. Avvikelsen beror på att nämnden tilldelats mer medel än vad som sedan överenskommelsen med NU-sjukvården uppgår till drygt 3,8 mnkr. Kostnaden för verksamheten avropar nämnden från HSS och redovisas under övriga intäkter. 4.1.4 Primärvård Hjälpmedel (Vårdval rehab) Avser hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader för personliga hjälpmedel och är för året i nivå med budget totalt sett. Förskrivningen av hjälpmedel har dock ökat och därmed även kostnaderna (fler enheter och ökad förskrivning) men kompenseras upp av en återbetalning från hjälpmedelscentralen till följd av deras positiva resultat. Övrig Primärvård Inom övrig primärvård ryms alla delar av offentlig och privat primärvård som inte omfattas av vårdval. Verksamheter som inkluderas är till exempel mödrahälsovård och 1177 vårdguiden på telefon. Den privata primärvården avser i huvudsak vårdgivare inom fysioterapi och allmänmedicin ersatta enligt nationella taxan.

Sida 21(28) Kostnaden för övrig primärvård uppgår till 159,2 mnkr vilket ger en positiv budgetavvikelse på 0,9 mnkr. Resultatet beror på att nämnden har både lägre och högre kostnader I utfallet ingår lägre kostnader för personer som vistas i Sverige utan tillstånd samt att det skett förändringar inom etableringar inom taxan (privat läkare som går på taxan) som ger nämnden lägre kostnader än beräknat. Dessa två poster ihop beräknas ge ett överskott. Däremot redovisar nämnden högre kostnader jämfört med budget för bland annat jourcentraler och bassänger. Utomregional primärvård Ansvaret för utomregional primärvård består av oplanerad utomregional vård inom primärvård (RIA), patientströmmar inom. Ny kostnad som uppkommit i år är webbaserade läkarbesök t ex Kry.se och Min Doktor. Nettokostnaden för Norra hälso- och sjukvårdsnämnden uppgår till 7,6 mnkr vilket är 10,6 mnkr högre än budget. (Budgeten består av mer intäkter än kostnader). Primärvård finansierad särskilda bidrag Även detta ansvar är nytt för 2017 och här redovisas kostnader för verksamheter som finansieras med riktade stadsbidrag. Inom primärvården är det två statsbidrag Det ena bidraget är ökade flyktingströmmar där vårdcentraler ersätts för ökade kostnader. Kostnaden uppgår till 12,1 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på -4,4 mnkr. Avvikelsen mot budget beror delvis på en för låg budget vilken har justerats till 12,4 mnkr så den verkliga avvikelsen är 300 tkr. Det andra bidraget är En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivning- och rehabiliteringsprocess Kostnaden uppgår till 12,6 mnkr vilket ger en budgetavvikelse på 4,1 mnkr. Kostnaden för verksamheten avropar nämnden från HSS och redovisas under övriga intäkter. 4.1.5 Tandvård Nämndens kostnader för tandvård uppgår till 136,8 mnkr vilket ger ett underskott jämfört med budget på -4,3 mnkr. Det är främst barntandvård med anledning av en ökning av antalet listade barn som står för avvikelsen. 4.1.6 Handikappverksamhet Nämnden kostnad för handikappverksamhet uppgår till 144,3 mnkr vilket ger ett positivt överskott på 0,5 mnkr. Överskottet beror på lägre kostnader för körlämplighetsutredningar och konduktiv pedagogik. 4.1.7 Folkhälsa Nämndens folkhälsobudget uppgår till 19,5 mnkr och utfallet för 2017 visar ett överskott på ca 0,9 mnkr. Överskottet beror på att en del av de extra medel som tillfördes folkhälsobudgeten 2017 inte har tagits anspråk under året. 4.1.8 Läkemedel Kostnaderna avser till största delen läkemedelsförskrivning där vårdgivaren inte har eget kostnadsansvar, bland annat läkare som ersätts enligt nationella taxan och privata vårdgivare utan avtal. Nämndens kostnader uppgår till 32,1 mnkr vilket ger en negativ budgetavvikelse på -1,5 mnkr. Underskottet beror delvis på kostnadsökningen för läkemedelsnära produkter avseende avtalet med Praktikertjänst samt ökning av läkemedel som inte är kopplade till avtalskoder, vilket bör avse den utomregionala förskrivningen.