Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1

Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2

Villkor i anläggningens tillstånd Material till sluttäckning 16. De restprodukter som efter bearbetning och lagring används för konstruktionsändamål ska: - innanför sluttäckningens tätskikt (i den aktiva fasens ytor som omfattas av lakvattenuppsamling) uppfylla gällande kriterier för deponering inom den aktuella deponin (för närvarande Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall) och - utanför sluttäckningens tätskikt antingen utgöras av material som uppfyller gällande kriterier för inert avfall utan provning (för närvarande 24 Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS 2004:10, om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall) eller gällande kriterier för mindre känslig markanvändning utan grundvattenskydd (för närvarande i Naturvårdsverkets rapporter 4638 och 4889). Material som ska användas för sluttäckning får inte vara klassat som farligt avfall. 3

Villkor i anläggningens tillstånd Underförstådda förutsättningar vid formulering av villkoren - Man anser att det hälsoskydd som de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning ger kan anses som representativa för hur deponier kommer att utnyttjas i framtiden. I resonemangen som lett fram till detta ställningstagande framgår att man förutser att restriktioner kommer att behöva upprätthållas i framtiden. - De förhållanden som antagits vid beräkning av de generella riktvärdena vad avser skyddet av ytvatten är representativa även för en deponi (K d -värden, utspädning när lakvattnet når en ytvattenrecipient). - Inget behovet av grundvattenskydd. Praxis är genom de senaste domsluten numera förändrad såtillvida att ytvattenskyddet måste analyseras platsspecifikt. 4

Provad täckningskonstruktion Sand + slam Slam + aska Bottenaska Slam är komposterat blandslam och rötslam. Askan kommer från biobränslen 5

Föroreningsinnehåll Skyddstäckning Ytutlakning Tätskikt Ämne Halt (mg/kg) KM/MKM (mg/kg) As < 5 10/25 Cd 0,7 0,5/15 Co 2,6 15/35 Cr 10 80/150 Cu 26 80/200 Hg <0,1 0,25/2,5 Ni 5,1 40/120 Pb 6,6 50/400 V 11 100/200 Zn 110 250/500 Ämne Halt (µg/l) C 0 L/S 0,1 (µg/l) 1 As < 1 50 Cd < 0,05 4 Cr 0,5 1,3 60 Cu 25-50 200 Hg < 0,02 1 Ni 2-4 200 Pb < 0,2 100 Zn 10-14 800 1 NV handbok 2010:1 tabell 6 ( representativt exempel 6

Anläggning av tätskikt och dränskikt 7

Installation av lysimetrar 8

Uppsamling av dränvatten över tätskikt 9

Perkolation till lysimetrar - lakvattenbildning 10

Analyser av dränvatten Parameter 2010-10-19 2010-05-27 2009-11-12 2009-06-02 Lab NV handbok 2010:1 ph 8,2 8 8,7 8 ammonium-kväve mg/l 850 1200 1200 1500 7-10 total-kväve mg/l 1500 1300 1400 2400 COD (Cr) mg/l 2800 2500 3500 7100 arsenik µg/l 100 280 170 210 < 1 50 bly µg/l 8,8 3,5 9,2 1,4 < 0,2 100 kadmium µg/l 1,8 0,67 1,8 0,65 < 0,05 4 kobolt µg/l 70 35 89 21 koppar µg/l 180 24 64 14 25-50 200 krom µg/l 36 22 41 27 0,5-1,3 molybden µg/l 60 24 180 13 nickel µg/l 230 140 260 140 2-.4 200 vanadin µg/l 73 69 76 94 zink µg/l 2800 46 73 36 10-14 800 11

Lakförsök på material i skyddstäckning

Resultat från perkolationstester? Framtidssäkring av deponier 13

Resultat från perkolationstester Framtidssäkring av deponier 14

Vilket tidsperspektiv representerar lakförsöken? Tjocklek (1,5 m), skyddsskiktets densitet (1,5 t/m 3 ) samt perkolation ned till dräneringsskiktet (110 mm/år) innebär att: L/S 0,1 beräknas infalla ungefär efter 2 år, L/S 1 beräknas infalla efter ca 20 årm, L/S 2 beräknas infalla efter ca 40 år, och L/S 10 beräknas infalla efter 200 år Uppmätta halter i perkolationstesterna kan anses visa medelvärde för dräneringsvattnet under respektive period (mellan varje L/S).

Kan vi behandla vattnet till dess att halterna avklingar? Beräkningsscenarier successiv sluttäckning med 1 ha per år 1. Dränvatten släpps till recipienten omedelbart efter att respektive yta är utbyggd. 2. Dränvatten från respektive yta samlas upp och behandlas under en period av 2 år efter det att ytan anlagts(t.o.m. L/S 0,1) innan dränvatten från ytan släpps till recipienten. 3. Dränvatten från respektive yta samlas upp och behandlas under en period av 20 år efter det att ytan anlagts(t.o.m. L/S 1) innan dränvatten från ytan släpps till recipienten. 4. Dränvatten från respektive yta samlas upp och behandlas under en period av 40 år efter det att ytan anlagts(t.o.m. L/S 2) innan dränvatten från ytan släpps till recipienten. 18

Kan vi behandla vattnet till dess att halterna avklingar? Beräkningsresultat halt i närmaste recipient 19

Kan vi behandla vattnet till dess att halterna avklingar? Teoretisk belastning på systemet för rening av lakvatten 22

Hur ska man se på recipientfrågan? Vilken recipient ska vara dimensionerande? 1. Grävd dikessträcka (skogsavvattningsföretag) ca 600 m har inte beaktats. Vattnet i detta dike kommer sannolikt att huvudsakligen bestå av deponins avvattning. Detta dike mynnar i: 2. Grävt dike (avvattning av såväl skogs som åkermark). Utspädning vid utflöde i detta dike blir en faktor ca 10. Upptagen i vattenmyndighetens register med mål om god vattenkemisk status och god ekologisk status 2021. Detta dike mynnar efter ca 3 km i: 3. En större recipient där utspädningen mer eller momentant blir så stor att någon mätbar haltökning inte bör uppkomma, oavsett när dränvatten från täckningen släpps. I beräkningsexemplet har recipient 2 varit dimensionerande. 23

Vad är miljöekonomiskt bästa alternativ? 1. Att använda det problematiska slammet i täckningen och samla upp och behandla dränvattnet som lakvatten till dess att halterna avklingat (20-50 år). 2. Att omhänderta slammet som avfall vilket sannolikt innebär en förbränningslösning (pga. hög organisk halt), och använda andra massor till skyddstäckningen. 24