Klimatanpassningsåtgärder i Trelleborgs kommun. Nulägesrapport 2013-2014.



Relevanta dokument
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimat- och sårbarhetsanalys

Klimatstrategi Antagen av KF Uppföljning av handlingsplanen för klimatanpassning status

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Växjö - Europas grönaste stad!

Handlingsplan Klimatanpassning

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Övergripande planer, strategier etc

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Handlingsplan Klimatanpassning

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassning in i minsta detalj

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Klimatförändring och Stockholms stad

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Anpassning till ett förändrat klimat

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet

Klimatförändring och försäkring

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Avgränsning i utredningen

Växjö - Europas grönaste stad!

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Bortföring av dag- och dräneringsvatten inom Långasandsområdet.

Välkommen till informationsmöte om förslag till vatten- och avloppsplan. Varsågod att hämta fika innan du sätter dig!

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Remissvar på klimatutredningens betänkande

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Vad är en översvämning?

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Vatten Avlopp Kretslopp

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatanpassning i Örebro län

Miljööverenskommelse

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Miljööverenskommelse

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

MSB:s arbete med naturolyckor

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Klimatanpassnings process

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Med miljömålen i fokus

Grön infrastruktur i prövning och planering

Transkript:

Rapport (9) Datum 24-8-5 Klimat- & Hållbarhetssamordnare Anitha Ljung 4-73 32 95 anitha.ljung@trelleborg.se Till Kommundirektör Klimatanpassningsåtgärder i Trelleborgs kommun. Nulägesrapport 23-24. Sammanfattning Bred kontinuerlig samverkan och samarbeten kring konkreta projekt och åtgärder är en nödvändighet för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Processen med klimatanpassning av Trelleborgs kommun har nu nått en nivå där en plattform för det fortsatta förvaltnings- och bolagsöverskridande arbetet börjat fungera. Den utsedda arbetsgruppen rapporterar kontinuerligt till kommun- och förvaltningsledningar. Denna nulägesrapport har sammanställts utifrån det material som rapporterats in från berörda bolag och förvaltningar. Rapporterna visar glädjande nog att många åtgärder påbörjats och genomförts. Mest engagemang visar Hamnbolaget, Räddningstjänsten, Tekniska förvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen. De förvaltningar och bolag som av varierande orsaker ännu inte kommit igång med sitt arbete är Serviceförvaltningen, Socialförvaltningen, Kommunledningsförvaltningen, Utvecklingsbolaget och Trelleborgshem. Samtliga deltagare funderar aktivt på frågeställningarna och på de föreslagna åtgärderna. Förvaltningarna och bolagen deltar i arbetet med klimatanpassning genom utsedda representanter, s.k. klimatister. Det är viktigt att arbetsgruppen fortsätter att leda processen och att styrningen fortsatt sker från ledningsnivå i kommunledning, bolag och förvaltningar. En ny idé som lanseras i materialet är ett förslag på ett klimatanpassningsprojekt där flera åtgärder inom fysisk planering, dialog och kommunikation kan bakas samman. Att börja arbeta med nyckeltal som visar utveckling, trender och effekter av olika typer av åtgärder är ett annat användbart verktyg. Med den gångna sommarens värmebölja i färskt minne känns det också angeläget att också se över förhållandena för små barn och äldre på förskolor och äldreboenden samt utveckla metoder för att underlätta för dessa våra mest utsatta grupper inför kommande värmeböljor. Trelleborg2, v., 28-9-6 Generella framgångsfaktorer är också politisk vilja, fortsatt styrning från kommunledningsnivå, engagerade medarbetare och förvaltnings- och Hållbar utveckling Postadress: 23 83 Trelleborg Telefon: 4-73 3 www.trelleborg.se Besöksadress: Algatan 3 Fax: 4-44 9 E-post: samhallsbyggnad@trelleborg.se Fakturaadress: Box 73, 23 23 Trelleborg Org.nr: 22-99

2 (9) bolagschefer som ser klimatanpassningsarbetet som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. ) Inledning Klimatförändringarna är redan här, med översvämningar, mer extremväder och havsnivåhöjning som följd. Det gäller för samhället att rusta sig, höja beredskapen och vidta nödvändiga åtgärder för att möta utmaningen. 2) Bakgrund Januari 23 antog kommunfullmäktige i Trelleborg kommunens allra första plan för klimatanpassning av kommunen. Planen är tänkt att utgöra startskottet för en tvärsektoriell process som måste vara ständigt levande. För att säkerställa att arbetet pågår kontinuerligt och på bred front har en klimatanpassningsgrupp med tjänstemän från Samhällsbyggnadsförvaltningen utsetts för att arbeta med uppföljning och rapportering, i första hand till kommundirektören som utsett förvaltningscheferna som styrgrupp för arbetet. 3) Syfte Syftet med nulägesrapporten är att redovisa för styrgruppen vad som åtgärdats under den tid som gått sedan planen antogs, vad som påbörjats och vad som ännu inte startats. Även eventuella förslag på nytillkomna högprioriterade åtgärder redovisas. 4) Metod Flera förvaltningar berörs av de åtgärder som listas i klimatanpassningsplanen. På begäran har en särskild samordnare inom varje bolag och förvaltning utsetts, s.k. förvaltningsklimatister, som har i uppdrag att rapportera till arbetsgruppen, Dessa har utifrån specifika riktlinjer rapporterat till arbetsgruppen vad som genomförts, påbörjats, inte påbörjats eller saknar relevans. Utifrån det inrapporterade materialet har denna nulägesrapport sammanställts. 5) Nulägesbild Mycket arbete måste göras för att rusta samhället för klimatförändringarna. Rapporterna visar glädjande nog att väldigt många åtgärder har genomförts eller påbörjats inom flera av kommunens verksamheter. Åtgärdernas genomförandenivå redovisas i bilaga. Tabellen nedan visar en sammanställning för varje förvaltnings och bolags område. Kommunik ationer Tekniska system Bebyggelse Jordbruk Turism Naturmiljö Hälsa Globala påverkan Service // // // // // // // / 2 3 Räddnings 2// 2 // //3 // // // // 2 // Tekniska // /4/ /9/ // // // // //

3 (9) 3 5 5 2 Social // // // // // // // // Samhällsbyg g // // /9/ 5 // // /2/ 3 /4/ 5 // KS // 3 // // // // // // // Hamnen 2// 2 // // // // // // // Utvecklings // // // // // // // // TBG Hem // // // // // // // 2 // A/B/C där A=antal genomförda åtgärder, B=antal påbörjade åtgärder C=antal åtgärder att genomföra 6) Slutkommentar med förslag till fortsatt arbete Processen med klimatanpassning av Trelleborgs kommun har nu nått en nivå där en plattform för det fortsatta förvaltnings- och bolagsöverskridande arbetet börjat fungera. Samtliga aktörer funderar aktivt på frågeställningarna och på de föreslagna åtgärderna. Tack vare den process som pågår, där utsedda representanter deltar i möten och att samordningen av denna samverkan fungerar, leds processen fortsatt framåt. Det är viktigt att arbetsgruppen fortsätter att leda processen och att styrningen fortsatt sker från ledningsnivå i kommunledning, förvaltningar och bolag. Bred samverkan och samarbeten kring de konkreta projekten och åtgärderna är en nödvändighet för att nå framgång i klimatanpassningsarbetet. Ett klimatanpassningsprojekt där flera åtgärder inom fysisk planering, dialog och kommunikation kan bakas samman är en utmärkt idé som initieras från Samhällsbyggnadsförvaltningen. I ett sådant projekt kan frågor om konsekvenser av stormar, kusterosion, översvämningar och dialog med kommuninvånarna bakas in. I det remissvar som kommunen lämnat till länsstyrelsen under våren i samband med framtagande av den regionala klimatanpassningsplanen för Skåne påtalas vikten av ekonomiska medel och tydliga ansvarsgränser. Klimatanpassningsgruppen kommer att noga följa det regionala arbetet. Trelleborgs kommun delar uppfattningen med flera skånska kommuner att det måste skjutas till statliga medel för det fortsatta anpassningsarbetet. I det fortsatta arbetet kommer nyckeltal för klimatanpassning av Trelleborg att lanseras. I nuläget har vi inte lyckats hitta någon institution eller myndighet som använder sådana, varför det kan ses som ett pilotarbete. Exempel på nyckeltal kan vara antal träd per kvm yta/per antalet invånare i tätorterna, antal kvm våtmarksytor, antal nya arter/försvunna arter osv.

4 (9) Nyckeltal visar utveckling, trender och effekter av olika typer av åtgärder. Generella framgångsfaktorer är också politisk vilja, fortsatt styrning från kommunledningsnivå, engagerade medarbetare och förvaltningsoch bolagschefer som ser klimatanpassningsarbetet som en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Klimatanpassningsgruppen/ Anitha Ljung Klimat- och hållbarhetssamordnare BILAGA: Nedan beskrivs åtgärderna utifrån genomförandenivå: a) Genomförda åtgärder Johan Pettersson Miljöingenjör För sammanlagt nio genomförda åtgärder svarar Trelleborgs hamn, Räddningstjänsten, Tekniska förvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen: Trelleborgs Hamn AB har genomfört åtgärder gällande havsnivåhöjning genom att all nybyggnation som sker på nya utfyllnaden sker på + 3, m. De nya vågbrytarna är dimensionerade för en -årsvåg, Nya och befintliga ramper anpassade till en höjdskillnad i vattennivån på + - 2, m.(ramperna är individuella till respektive färja och byts ut när det behövs, cirka vart 3:e år.) Befintlig hamns dagvattensystem kommer inte att klara skyfall. På utfyllnaden till den nya hamnen har däremot 4) dagvattensystemet anpassats med sedimentbassänger och pumpstationer. Elförsörjningen klaras genom att 5) matningen i sin helhet ligger på + 3, m höjd eller högre. Räddningstjänsten skickar sms till samtliga berörda och anmälda inom kommunen vid vädervarningar klass 2 och 3. Alternativ kommunikation löses via RAKEL. Apparater kan distribueras vid en kris och finns redan på plats vid vissa verksamheter. Varningssystem för värmeböljor finns redan. Tekniska förvaltningen har genomfört inventering av samtliga kommunala vattentäkter med avseende på ökad risk för översvämningar och föroreningar. När det gäller dagvatten finns en strategi för anpassning av bebyggelse och infrastruktur som ligger utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört åtgärden att förbättra höjdinformationen till minst,5 m noggrannhet utmed kusten med tanke på framtida bebyggelse.

5 (9) b) Påbörjade åtgärder För sammanlagt 32 påbörjade åtgärder svarar Tekniska förvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Tekniska förvaltningen har när det gäller elförsörjning påbörjat arbetet med att förse hamnens utbyggnad med elanslutning, som också kan fungera som back up om hamnens primära dataanslutning går ner. Tekniska förvaltningen har också påbörjat säkerställandet att placeringen av kabelskåp och elnätstationer säkerställs mot översvämningar. En ökad kontroll och provtagning av långa dricksvattenledningar sommartid har påbörjats, likaså en analys av vattenverkens kapacitet samt upprättande av en prioriteringslista för användning av vattenresurser i händelse av långvarig torka och vattenbrist. En inventering har påbörjats vad avser bevakning av anspråk på invallning och reglering av diken för att skydda bebyggelse. Det är viktigt att inte åtgärder på en plats orsakar problem på en annan. En integrerad översvämningsmodell har gjorts för Albäcksån där såväl dagvatten, grundvatten och havsnivåhöjning visas. En övervakning av erosionsförhållanden längs med kusten har påbörjats. Då det gäller dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten har flera åtgärder påbörjats. Dagvattensystem och diken byggs om, dag- och dränvatten kopplas bort från spillvattenledningsnäten. Likaså åtgärder för att förhindra baktryck i avlopps- och dagvattensystem. Anläggning av dagvattenmagasin och större och bredare diken är också åtgärder som påbörjats. Arbetet med att beakta behovet av skugga, vegetation och ändrad dagvattenhantering har också påbörjats. Likaså har man börjat arbetet med att förädla, bredda och meandra vattendrag vid planering av nybyggnadsområden. Kontroll av deponier och annan förorenad mark har påbörjats med avseende på spridning av föroreningar vid ras, skyfall, högvatten osv. Bevaring och nyplantering av träd för beskuggning och avkylning i tätorterna har påbörjats. Samhällsbyggnadsförvaltningen har initierat arbetet med att ta ett helhetsgrepp vad gäller åtgärder mot erosion som förstärkning av sanddyner och stränder. Det som sker nu är inte hållbart, dvs. att varje enskild fastighetsägare försöker skydda sin egen tomt. Ytor avsätts för dagvattenmagasin vid befintlig bebyggelse. Strategi för nybyggnation efterlyses. Strategi för anpassning av bebyggelse och infrastruktur som ligger utanför kommunens verksamhet för dagvatten har påbörjats med saknas för vissa orter. Arbetet med att beakta behovet av skugga, vegetation och ändrad dagvattenhantering har också påbörjats. I bygglovshanteringen har man också börjat ta hänsyn till ökade risker för ras, skred och erosion. Är det möjligt att klimatanpassa förtätningen av Trelleborgs tätort och utvecklingsorterna? En sådan inventering är gjord för Trelleborgs tätort men

6 (9) saknas för utvecklingsorterna, anser samhällsbyggnadsförvaltningen. I detaljplaneläggning av utvecklingsorterna saknas även planering för meandring, breddning av vattendrag och anläggning av dagvattenmagasin, även om så redan sker i vissa projekt. Områden med förorenad mark läggs in som lager i GIS. Då det gäller planering och initiativ till åtgärder mot ökad erosion och fosforläckage pågår arbeten på olika håll medan en samordning däremot saknas. Planering och anläggning av våtmarker på jordbruksmark pågår. Marin övervakning för att mäta effekter av åtgärder på land avseende näringsläckage är påbörjat genom att vissa mätpunkter i havet finns. Mätpunkter i anslutning till åmynningarna saknas. Åtgärder för människors hälsa pågår i form av nyplantering av träd för beskuggning, liksom vid planering av bebyggelse. Räddningstjänsten håller på att ta fram en Risk- och sårbarhetsanalys för väderrelaterade händelser som beräknas vara klar under 24. c) Ej påbörjade åtgärder Samtliga berörda förvaltningar har åtgärder som de ännu inte påbörjat. Serviceförvaltningen, Socialförvaltningen och Kommunledningsförvaltningen, Utvecklingsbolaget och Trelleborgshem är de fem aktörer som av varierande skäl inte påbörjat någon åtgärd alls. Serviceförvaltningen menar att inga permanenta åtgärder bedöms aktuella för närvarande. Vid värmeböljor behövs endast individuella åtgärder, som exempelvis att stänga av datorer, begränsa solinstrålning, använda bordsfläktar och svalare kläder som dricka vatten. Nya kommunala byggnader uppförs generellt med krav på lägsta möjliga energiförbrukning, vilket serviceförvaltningen menar har en gynnsam kyleffekt. Serviceförvaltningen vill invänta nationella krav på speciellt beaktande av klimatförändringar då det gäller byggnadsfrågor. Socialförvaltningen har inte heller gjort eller påbörjat några åtgärder. Detta beror på att dessa krav inte meddelats ansvarig chef, men att man får börja titta på detta snarast eftersom det är högt prioriterat. Kommunledningsförvaltningen har ett delat ansvar med övriga förvaltningar vid samtliga åtgärdspunkter, varför man inväntar rapporter och initiativ från dessa innan man vidtar några åtgärder. Det avser kommunikation, medborgardialog och översvämningskarta. Utvecklingsbolagets enda åtgärd är att ta fram en plan för turism i ett förändrat klimat. Under sommaren avser bolaget inleda processen med en ny turismstrategi. När den nya planen tas fram kan möjligheter och problem p.g.a. klimatförändringarna tas i beaktande. Trelleborgshem lägger ansvaret för ev. kylbehov av fastigheter på de verksamheter som bedrivs där om behov finns. Att beakta behovet av skugga och kylning vid planering av bebyggelse vill man bli bättre på bl. a genom att minska storleken på fönster mot söder och att använda sval nattluft för att kyla fastigheter. När det gäller åtgärder mot erosion och översvämningar

7 (9) menar Trelleborgshem att VA måste ta ett samordningsansvar och helhetsgrepp i frågan. Tekniska förvaltningen har ännu inte påbörjat följande åtgärder: Inventerat vägtrummor, brohöjder och avvattning från vägar. Samt åtgärdande av vid behov. Inventerat höjder för känsliga anläggningar i småbåtshamnarna för översvämningsrisk vid högvatten. Sårbarhetsanalys för högvatten, skyfall, storm för småbåtshamnarna. Om/nybyggnad av VA ledningar med hänsyn till skador i erosionskänslig mark. Åtgärder mot erosion utmed kusten, ex sanddyner mm. Anpassning av natur/parkvården med hänsyn till ändrade naturförutsättningar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ännu inte påbörjat följande åtgärder: Upprätta en kommunikationsplan för hur kommunen på bästa sätt ska kunna föra dialog med kommuninvånarna om klimatanpassningsfrågor. Framtagande av en översvämningskarta med en integrerad översvämningsmodell där dagvatten, grundvatten och havsnivåhöjning visas. Inventering av bebyggelse och infrastruktur som kan hotas av översvämningar. Strategier för hur befintlig bebyggelse ska anpassas samt vilka restriktioner som ska gälla vid nybyggnation, samt hur obebyggda byggrätter som ligger olämpligt ska hanteras. Framtagande av stormplan som visar vilka vindstyrkor olika byggnader och anläggningar tål. Omarbetning av erosionsrapport till GIS-verktyg. Beakta risken för ökad förekomst av värmeböljor vid detaljplanering och bygglov. Strategi för att klimatanpassa staden och utvecklingsorterna. Ökade park- och strövområden i centrala Trelleborg för att skapa ökade områden att vistas på då fler personer behöver vistas utomhus. Rådgivning till ägare av enskilda vattentäkter om skyddsåtgärder mot översvämning och inläckage av vatten. Beaktande av risken för översvämningar, ras, läckage m m i samband med tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Utveckling av naturvården med hänsyn till ändrad naturmiljö. Kartläggning och analys av klimatpåverkan av den biologiska mångfalden. Fler dricksvattenfontäner, vattenfontäner och bad i offentliga miljöer.

8 (9) d) Övriga kommentarer till åtgärdslistan Stormplan för svårt En stormplan som berättar vilka vindstyrkor olika byggnader och anläggningar tål är en föreslagen åtgärd som har kommenterats av alla utpekade ansvariga. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det är en angelägen åtgärd men svår, Tekniska förvaltningen anser att en sådan ambitionsnivå är orimligt hög och Räddningstjänsten menar att de inte kan ta ansvar för åtgärden eftersom de saknar kompetens för detta. Projekt kopplat till fysisk planering Samhällsbyggnadsförvaltningen ser ett viktigt behov att initiera ett projekt som handlar om klimatanpassning kopplat till fysisk planering. Allt som redan påbörjats skulle kunna bakas in i klimatanpassningsprojektet kopplat till den fysiska planeringen. Projektet ska vara förvaltningsövergripande och framför allt inbegripa samhällsbyggnadsförvaltningen, tekniska förvaltningen och räddningstjänsten. Projektet skulle bland annat kunna behandla följande frågeställningar: Strategi för klimatanpassning av bebyggelse och infrastruktur innanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten med tanke på ökade regnmängder. Konsekvenser av kusterosion samt en strategi för hur kusten ska skyddas mot erosion. Konsekvenser av ökat antal stormar samt en strategi för hur vi ska skydda oss. Inventering av bebyggelse och infrastruktur längs med kusten och vattendragen som hotas av översvämningar samt strategi för skydd. Ta fram en strategi för hur detta kommuniceras på bästa sätt till fastighetsägare och allmänheten. Ta fram en strategi för att klimatanpassa staden och utvecklingsorterna, ta hand om dagvatten, skapa gröna och skuggiga miljöer osv. Kartläggning och analys av klimatpåverka på den biologiska mångfalden. Strategi för klimatanpassning, med exempelvis reträttplatser. Dialog med kommuninvånarna Utöver ett klimatprojekt kopplat till den fysiska planeringen är det angeläget att arbetet med att upprätta en kommunikationsplan påbörjas. I denna ska det klargöras hur kommunen på bästa sätt ska föra dialog med kommuninvånarna om klimatanpassningsfrågor. Särskilt juridiska frågor, som fördelning av ansvar och kostnader mellan fastighetsägare och kommun, bör kommuniceras mot kommuninvånarna, men även pratiska råd om hur man kan skydda sig själv och sin egendom.

Sommaren 24 bjöd på många ovanliga väderupplevelser. På kvällen den augusti syntes tre tromber över Trelleborg. Bilden är tagen på Kyrkoköpinge villaområde av Erika Lindquist. 9 (9)