Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Relevanta dokument
Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

De skånska odlingssystemförsöken

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2008

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2010

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Ekonomisk utvärdering av konventionella och ekologiska odlingsformer, baserat på resultat från försöksprojektet

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling

Rapport från fjärde växtföljdsomloppet i de skånska odlingssystemförsöken

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Räkna med vallen i växtföljden

Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Uthålliga odlingsformer försök med ekologisk och konventionell odling i 18 år

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Biogas och rötrest i ekologiska odlingssystem. Slutrapport KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Lönsamheten i ekologisk produktion

ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Sveakonferensen januari 2015

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Plant Nutrient Support in Organic Farming

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Odlingssystemforskning för framtiden

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Innehåll

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

ODLINGSSYSTEMFÖRSÖKEN I SKÅNE VÄXTNÄRINGSFRÅGOR. Göte Bertilsson Greengard AB

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Institutionen för mark och miljö

Varmt väder ger snabb utveckling

Frilevande nematoder i långliggande odlingssystemförsök

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Utlakningsförsöken i Mellby

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Institutionen för mark och miljö

Markens mineralisering medel jämfört med

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Vad betyder SLU Alnarp för utvecklingen av skånskt lantbruk på års sikt? Lisa Germundsson

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Slamspridning på Åkermark

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

I korta drag Normskördar för de vanligaste grödorna

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Sorter ekologisk odling

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Att sätta värde på kvalitet

Upprättad: Gäller från: Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Transkript:

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium Seminarium 08-06-18 08-04-22 IL IL

Försökens upplägg Skörderesultat i i korthet Presentation av databasen Ingemar Larsson, HS Kristianstad

1985 Arrende? om förbjuden kemikalieoch handelsgödselanvändning i Kristianstads kommun Arbetsgrupp - föreslår projektupplägg Försöksplatser - Bollerup, Önnestad, Östra Ljungby

Målsättning jämföra ekologiska och konventionella odlingssystem med och utan idisslare åtgärdsprogram anpassas så att de följer den biologiska, tekniska och ekonomiska utvecklingen av verklighetens odlingssystem - med full respekt för respektive systems bakomliggande natursyn och filosofi. Ny målsm lsättning - omlopp 3 utveckla odlingsformer hos de mest miljömedvetna lantbrukarna inom respektive system. fokusera på växtnäringshushållning, energi, ekonomi, markbördighet och ogräsdynamik

Försökens upplägg Parcellförsök 6- årig växtföljd Alla grödor odlas varje år Årligt skötselprogram för varje ruta upprättas av AU Referensgruppen tillstyrker Projektledning och försöksutförande sker i HS regi

Odlingsformer Led A Konventionell kreaturslös Led B Led C Led D Led E Ekologisk kreaturslös

Odlingsformer Led A Konventionell kreaturslös Led B Konventionell med kreatur Led C Biodynamisk med kreatur Led D Ekologisk med kreatur Led E Ekologisk kreaturslös

Välbrunnen kompost

Bollerup Miljömedvetna och uthålliga Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer nmh sa LL P-AL III- IV K-AL III

Visa ord förmedlas på Bollerup

Växtföljder 2003-2005, Bollerup Miljömedvetna och uthålliga A B C/D E konv. u kreatur konv. m kreatur ekol m kreatur ekol u kreatur 1,2 mjölkkor/ha 1 mjölkko/ha S-betor S-betor S-betor S-betor Havre Havre Blålupin/Havre Blålupin Hvete (bröd) ins fg rödsv H-vete (foder) Rågvete H-vete (bröd) Korn malt Korn ins Grönfoder å+h ins Åböna ins rg Hraps Vall l Vall l Korn ins gröngöds Hvete (bröd) Vall ll Vall ll Gröngödsling

Miljömedvetna och uthålliga Önnestad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer mh l mo P-AL IV-V K-AL III

Växtföljder 2003-2005, Önnestad Miljömedvetna och uthålliga A B C/D E konv. u kreatur konv. m kreatur ekol m kreatur ekol u kreatur 1 mjölkko/ha 0,7 mjölkkor/ha S-betor S-betor S-betor S-betor Maltkorn ins fg eng rg Havre Ärt/havre ins fg eng rg Korn ins fg engrg/rkl Potatis Potatis ins fg råg e skö Potatis ins fg råg e skö Potatis ins fg råg e skö H-råg ins fg rsv Korn ins Korn ins Ärter Ärter Vall l Vall l H-råg ins gröng vår H-råg ins fg rsv Vall ll Vall ll Gröngödsling

Modern teknik Betsådd/radmyllning Kupgödsling

Ö.Ljungby Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetna och uthålliga mmh l Sa P-AL lll-iv K-AL III

Växtföljder 2003-2005, Ö. Ljungby Miljömedvetna och uthålliga A B C/D E konv. u kreatur konv. m kreatur ekol m kreatur ekol u kreatur 0,9 amkor/ha 0,6 amkor/ha Potatis ins fg råg e skö Korn ins frövall Gräsfrövall eng rg H-råg Ärter H-råg ins fg rsv höst Potatis ins fg råg e skö Grönfoder ärt/havre+ins Vall l Vall ll Vall lll Korn ins fg eng rg Potatis ins fg råg e skö Grönfoder ärt/havre+ins Vall l Vall ll Vall lll Korn ins fg eng rg Potatis ins fg råg e skö Blålupin ins frövall Gräsfrövall eng rg Blålupin (Ärter) H-råg ins gröng vår Gröngödsling

Skördeöversikt Miljömedvetna och uthålliga Reltal 100 80 60 40 20 0 Höstvete Höstråg Konv 87-05 Eko tom 98 Eko tom 05 57f 51f 83f 79f 114f 149f 42f 84f 38f 57f 76f 114f Bollerup 00-05 Bollerup 58 62 68 76 89 55 59 60 67 78 83 56 Vårkorn Vall l+ll+lll S-betor Potatis

Skördeöversikt Miljömedvetna och uthålliga Önnestad ton/ha Utvinnbart socker 1999-2005 12 10 8 6 4 2 0 A B C D E 1999-2005 10,53 10,12 9,7 9,66 8,47 Reltal 100 96 92 92 80

Skördeöversikt Miljömedvetna och uthålliga Reltal 100 80 60 40 20 0 Höstvete Höstråg Konv 87-05 Eko tom 98 Eko tom 05 57f 51f 83f 79f 114f 149f 42f 84f 38f 57f 76f 114f Bollerup 00-05 Bollerup 58 62 68 76 89 55 59 60 67 78 83 56 Vårkorn Vall l+ll+lll S-betor Potatis

Blastdödning m gasol i potatis

T.Pedersen visar ekofröodling av eng rajgr i Ö Ljungby för NJF deltagare 05-06-16

skörd vallfrö 15% vh kg/ha Gräsfrö 2000-2005 (exkl 2003) 1200 1000 800 600 400 200 0 A E Östra Ljungby Östra Ljungby 2000-2005 exkl 2003 2000-2005 exkl 2003 Eng rajgräs Eng rajgräs skörd vallfrö15% vh kg/ha 982 774

Välkommen att testa projektets nya hemsida och databas www.odlingssystem.se. där huvuddelen av skörderesultat och insatser finns tillgängliga.

Växtföljdsomlopp 4, 2006-2012 Miljömedvetna och uthålliga med fokus på klöverfrö, grönsaks- och energigrödor, och gödsling med rötrester från biogasproduktion vid sidan om fortsatt studium av växtföljder med jordbruksgrödor. Målsättningen med projektet att bidraga med faktaunderlag för satsning på jordbruksgrönsaks- och energigrödor i långsiktigt hållbara och miljövänliga odlingssystem. att öppna upp för olika fördjupade forskningsprojekt som kan knytas till dessa väldokumenterade och långliggande odlingssystem.

Växtföljdsomlopp 4, 2006-2012 Avsikten är att i Önnestad kombinera jordbruksgrödorna med grönsaksodling (morot, lök) i konventionell och ekologisk odling samt tillförsel av rötrest från biogasproduktion baserad på växtmaterial. Dessutom odlas rödklöver till frö. Grönsaksodlingen ingår som en del i Kristianstadsbygdens satsning på grönsaksproduktion och går i linje med såväl Kristianstads kommuns profilering av Spirit of Food som med Region Skånes miljövårdsfonds satsning på sambandet mellan miljön och hälsan. att i Bollerup kombinera skånska jordbruksgrödor med nya baljväxter (lupin) och vitklöverfröfröodling samt göra en nysatsning på energigrödor som hampa och etanolvete. Växtnäring ska tillföras med rötrest från biogasproduktion baserad på växtmaterial.

Växtföljdsomlopp 4, 2006-2012 Stort Tack till till våra våra medfinansiärer Jordbruksverket Region Skåne SL-Stiftelsen Sv Frö och Oljeväxtodlare Partnerskap, Alnarp Kristianstads Sparbank Sparbanken Syd =================================================

Slut

Välkommen att testa projektets nya hemsida och databas www.odlingssystem.se. där huvuddelen av skörderesultat och insatser finns tillgängliga. Projektledning och försöksutförande sker i Hushållningssällskapets regi. Kontaktperson Ingemar Larsson, 044-22 99 00 0708-94 53 66 ingemar.larsson.@hush.se

08.30 Samling med kaffe Miljömedvetna och uthålliga 09.00 Välkomsthälsning Sven Fajersson, Hushållningssällskapets VD 09.10 Information om kommunens livsmedelssatsning "Spirit of Food 09,25 Försökens upplägg och skörderesultat i korthet, presentation av databasen och kommande växtföljdsomlopp 10,05 Paus Anders Olsson, Näringslivskontoret Ingemar Larsson, Hushållningssällskapet 10,25 Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi Odlingsteknik- Vad har jag för nytta av försöken? Sara Löfvendahl, Hushållningssällskapet 11,00 - som ekologisk odlare Jonas Ivarsson, Hushållningssällskapet 11,25 - som konventionell odlare Bo Cristiansson fd. HIR-rådgivare 11,50 Diskussion 12,30 Lunch 13,30 Visning av Önnestadsförsöket Fältfika Ingemar Larsson, Sven Persson, Hushållningssällskapet m.fl. 15,30 Sammanfattning - Avslutning Sven Fajersson, Hushållningssällskapets VD