PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KLOCKARGÅRDS FÖRSKOLA Upprättad av pedagoger och barn på Klockargårds förskola tillsammans med jämställdhetsutvecklare och rektor. Gäller från 2011-01-01 till 2012-01-01 Ansvarig förskolechef: Åsa Karlsson
PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling regleras i Skollagen (1985:1100). (From 1 juli 2011 Skollag 2010:800, 6 kap) Lagarnas syfte är att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna stärker barn- och elevskyddet i verksamheten och innefattar även ett direktiv om handlingsplikt. Barn och elever, oavsett kön, har rätt till en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att aktivt främja flickors och pojkars lika möjligheter och rättigheter, måste varje verksamhet ha ett planlagt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen ska upprättas årligen och beskriva det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete som verksamheten planerar att genomföra under året. All personal som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att planen är ett levande verktyg som är känt av alla berörda.
ARBETSGÅNG: Vid upprättandet av den årliga planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska barn- och elever samt personal, oavsett kön, delta. En framgångsfaktor är vårdnadshavarnas deltagande. Genomförandet av föregående års planerade åtgärder ska utvärderas och redovisas i följande års Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen ska även redovisas i verksamhetens kvalitetsredovisning. 1) Vision så här vill vi barn/elever och personal, oavsett kön, ha det! 2) Kartläggning så här ser det ut! 3) Analys så här tänker vi, barn/elever och personal, oavsett kön, om detta! 4) Mål/Åtgärder så här gör vi, barn/elever och personal, oavsett kön! 5) Utvärdering och upprättande av ny plan - av barn/elever och personal, oavsett kön! UTVÄRDERING VISION MÅL/ÅTGÄRDER KARTLÄGGNING ANALYS
VÅR VISION: På vår förskola ska alla känna sig förstådda och respekterade. GRUNDUPPGIFTER Barnens delaktighet: 1-3år pedagogernas egna observationer 3-5 Möten och intervjuer. Vårdnadshavarnas delaktighet: Vi kommunicerar planen med föräldrarna genom anslag i hallen, en tankelåda för föräldrarnas åsikter och i klockargårdsnytt. Personalens delaktighet: Alla pedagoger är delaktiga i arbetet med planen. Förankring av planen: Barnen informeras om syftet vid samlingar och intervjuer. För vårdnadshavare informeras på föräldramöten och/eller utvecklingssamtal samt att planen finns lätt tillgänglig på förskolan. Förskolechef ansvarar för att säkerställa att all personal har kännedom om planen. Särskilt att tänka på vid nyanställning och långtidsvikariat. UTVÄRDERING Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Det fanns ingen plan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Det fanns ingen plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Det fanns ingen plan. Årets plan ska utvärderas senast: 2011-01-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Förskolechef ansvarar för att utvärdering tillsammans med all personal i arbetslag genomförs senast januari 2012. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Åsa Karlsson, förskolechef Klockargårds förskola
STORA BASEN (3-5 år) Mål utifrån samtliga diskrimineringsgrunder: Vi vill verka för mångfald genom att lära barnen att se att olikheter berikar. Uppmuntra till att både flickor och pojkar får komma till tals och uttrycka sin åsikt. Lugnet i verksamheten. Allas inflytande. Främjande åtgärder utifrån handlingsplanerna: Gruppnivå och individnivå: Vi ser över bokbestånd, lekmaterial och hur vi presenterar bilder av familjer. Vi har möten i olika former. Lillmöte och stormöte som både barn och pedagoger kan kalla till och hålla i. Via möten uppmuntrar vi till diskussion där alla får komma till tals. Vi protokollför vem som håller i mötet och vad det handlar om och vad vi kommer fram till. Protokollen samlas i en mapp som finns tillgänglig på basen. Vi lämnar hallen till föräldrarna så barnen får närvarande pedagoger som stannar kvar i gruppen för att främja respekten och motverka kränkning av varandra. Detta utvärderar vi pedagoger varje läsår. Föräldrarna informeras vid föräldramöte, basbyte och inskolning. Barnen hälsas välkomna med sitt namn när de kommer till verksamheten. Flickor och pojkar har inflytande över sin vardag och pedagogerna utgår från alla barns erfarenheter och olika sätt att ta sig an världen. Utifrån olika dokumentationer kan vi utvärdera att så sker. Verksamhetsnivå: Fortbildning kring plan mot kränkande behandling och diskriminering. Föräldrar skall ha möjlighet att ha inflytande och delaktighet i planen. Vid akuta händelser använder vi oss av BUFs utredningsblankett. Ansvarig: För utvärdering av uppsatta mål ansvarar pedagogerna på stora basen på Klockargårds förskola.
KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder: Husmodellen Observationer Intervjuer, möten Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder. Hur barnen har involverats i kartläggningen: Pedagogernas egna observationer samt barnmöten och enskilda intervjuer Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtliga pedagoger har varit delaktiga. Resultat och analys Vid kartläggning med husmodellen, postit-lappar och fotografier tagna av barnen på platser där kränkningar kan ske valde vi att fokusera på: Konstruktionsrummet, hallen och parkeringssidan utomhus. Förebyggande åtgärder utifrån handlingsplanerna: Konstruktionsrummet: - Utifrån schema närvarande pedagog som avgör när rummet är fullt. - Förändring av miljön och tillförande av material. För att motverka härskartekniker och för att ge samma tillgänglighet för flickor och pojkar. Utvärderas genom postit-lappar i december 2010. Hallen: På eftermiddag och tidig morgon stänger vi hallen för lek för att förhindra utövande av härskarteknik och ge familjerna lugn vid lämning och hämtning. Utvärderas i december 2010 och i maj 2011 genom pedagogisk diskussion. Parkeringssidan utomhus: Med barnens hjälp fick vi fatt på att det här är den mesta otrygga platsen. Vi ska söka pengar för att få möjlighet att avgränsa utrymmet och endast öppna upp när pedagog är med i aktiviteten. Vi börjar med att lägga däck och informera barnen om att inte vara där. Vi utvärderar genom samtal med barnen i februari 2011.
LILLA BASEN (1-3 år) Mål utifrån samtliga diskrimineringsgrunder: Visa på olikheter och mångfald. Vi skapar mötesplatser som är inbjudande och tillåtande för både pojkar och flickor. Främjande åtgärder utifrån handlingsplanerna: Individ- och gruppnivå: Vi uppmuntrar till lärsituationer mellan barn-barn, barn-pedagoger, pedagoger-pedagoger genom att vi ser värdet av olikheter, vi lär oss av varandra. Till exempel att vi medvetet arrangerar möten med barn i olika åldrar och detta sker i flera olika lärsituationer, exempelvis vid matsituationer. Detta utvärderar vi i december 2010 genom intervjuer. Vi förbereder barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle genom att visa på mångfald. Vi ska se över vårt bokbestånd och vårt dramamaterial. Utvärdering görs i mars 2011. Verksamhetsnivå: Fortbildning kring plan mot kränkande behandling och diskriminering. Föräldrar skall ha möjlighet att ha inflytande och delaktighet i planen. Vid akuta händelser använder vi oss av BUFs utredningsblankett. Ansvarig: För utvärdering av uppsatta mål ansvarar pedagogerna på lilla basen på Klockargårds förskola. KARTLÄGGNING Kartläggningsmetoder: Husmodellen Observationer Områden som berörs i kartläggningen: Samtliga diskrimineringsgrunder. Hur barnen har involverats i kartläggningen: Barnens delaktighet kommer på grund av deras låga ålder att ske genom pedagogernas observationer i de olika miljöerna. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Samtliga pedagoger har varit delaktiga.
Resultat och analys Vid kartläggning med husmodellen har vi uppmärksammat platser där kränkningar kan förekomma. Därför har vi valt att fokusera på: Hallen, skötrummet och språkrummet. Bemötande Förebyggande åtgärder utifrån handlingsplanerna: Grindarna i hallen är stängda och att färre barn vistas där samtidigt och tillsammans med en pedagog. Utvärdering sker i mars 2011. Alltid ha en pedagog tillsammans med barnen vid tvättrännan i skötrummet och byta till en glasdörr för att öka uppsikten. Utvärdering sker i mars 2011. I språkrummet ska endast det material som finns där användas och tilltalas av både pojkar och flickor samt att pedagogerna ska introducera materialet. Detta observerar vi med post-it lappar två gånger dagligen och utvärderar i januari 2011. Vi ska se över inskolningsmallen utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi ska ha förbättrad kommunikation med föräldrarna genom våra presentationer av verksamheten i hallen och genom hur vi formulerar oss vid mötet och när vi svarar i telefon. Detta utvärderas i januari 2011.
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och uppmärksamma på vad barnen säger och gör. All personal känner till härskarteknikerna och ingriper när de ser dessa i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Alla pedagoger ansvarar för föräldrakontakten för de barn som är knutna till sin avdelning. Föräldrar kan också vända sig direkt till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Vid upptäckt av kränkning ingriper personal omedelbart. Upplyser barnet att det är en kränkning och inte okej och meddelar den pedagogiska personal som är kopplad till barnet. Avdelningspersonal samtalar enskilt med berörda barn då de får möjlighet att lägga fram sin syn på saken. Viktigt är att pedagogen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränker. Målet för samtalet är att ingen kränkning ska ske. Att samtalet ägt rum dokumenteras. Pedagogen avgör om föräldrar och förskolechef ska kontaktas och av vem. När ett barn anses ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier eller diskriminering används BUFs utredningsblankett vid samtalet med berörda föräldrar. Vid detta tillfälle kontaktas förskolechef. Utredningsblankettens innehåll lär omfatta sekretessbelagda uppgifter varpå utredningen måste diarieföras. Originalet ska därför skickas till skolkontoret för diarieföring. Kopia till förskolan och förskolechef för det fortsatta arbetet och kopia till vårdnadshavarna. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter. Rutiner för att utreda åtgärder när barn kränks av personal: Den som ser att ett barn bli kränkt av personal agerar omedelbart. Tala om för berörd personal att det är ett absolut förbud mot detta enligt diskrimineringslag och skollag. Anmälan till förskolechef direkt som ansvarar för utredning av händelsen. Information/samråd ska alltid ske med HR. Förskolechef meddelar vårdnadshavare. Förskolechef kallar till enskilt samtal med berörd personal och kallar därefter till samtal med vårdnadshavarna. Rutiner för uppföljning: På BUFs utredningsblankett fylls i hur och när detta ska ske. Uppföljning ska ske av personer som gjort utredningen och åtgärdsförslag. Rutiner för dokumentation: Dokumentation sker på BUFs utredningsblankett då barn anses har blivit kränkt. Ansvarig pedagog och förskolechef ansvarar för dokumentationen. Ansvarsförhållande:
Personal som får kännedom påtalar kränkningen och meddelar sedan ansvarig pedagog som i sin tur meddelar förskolechef och därefter hemmet. Förskolechef meddelar även huvudmannen. Bilagor: Lagar och centrala begrepp Dokumentationsblankett Handlingsplaner främjande och förebyggande insatser. Litteratur: Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i förskolan Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling i skolan Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2009
BILAGOR: Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande fem diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor, oavsett kön, har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Flickor och pojkar ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn, oavsett kön, har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Vårdnadshavare har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons, oavsett kön, funktionsförmåga. Graden av funktionshinder (funktionsnedsättning) har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Sedan 1 januari 2009 har skyddet mot diskriminering utvidgats till att omfatta två nya diskrimineringsgrunder, men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande utifrån dessa eller inkludera dem i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling. DO (Diskrimineringsombudsmannen) rekommenderar dock att skolorna arbetar förebyggande utifrån de nya diskrimineringsgrunderna och inkluderar dem i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Könsöverskridande identitet eller uttryck (Könsidentitet) omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla, oavsett kön. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre, oavsett kön. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån pojkars och flickors ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
BEGREPPSDEFINITIONER: Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl.. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Diskriminering När pojkar och flickor, behandlas sämre än andra pga. någon av de fem diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person, oavsett kön, kan ha fler etniska tillhörigheter, exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder (funktionsnedsättning) Funktionshinder (funktionsnedsättning) innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel- och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder (funktionsnedsättningar) som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om lika värde och rättigheter för alla människor, oavsett kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Kränkande behandling Uppträdande som kränker flickor och/eller pojkar, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är till exempel oönskade beröringar eller sexuella anspelningar och skämt. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck (könsidentitet som inte inbegrips av den rådande normen), exempelvis transvestiter eller transsexuella. Trakasserier Uppträdande som kränker flickors och/eller pojkars värdighet, och som har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är trakasseri även när ett barn, oavsett kön, kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder (funktionsnedsättning) m.m.
STÖD VID DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING: OBS! Dokumentation ska föras på särskild blankett OBS! Vuxen utsätter barn. Absolut förbud! Den person som uppmärksammar diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med berörda vårdnadshavare (eventuellt med berörda barn), personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning. Barn utsätter vuxen. Den som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta barnet som utfört kränkningen, ska annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Barn utsätter barn. Den som uppmärksammar trakasserier eller kränkande behandling samtalar enskilt med alla parter samt dokumenterar händelsen på särskild blankett. Rektor kontaktas. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Vuxen utsätter vuxen. Den som uppmärksammar diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling dokumenterar och kontaktar närmaste rektor. Om du känner dig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling är det viktigt att du dokumenterar och tar kontakt med närmaste rektor.
Handlingsplan - Främjande insatser Detta vill vi främja: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra? Vem ska göra vad? När ska vi göra det? Utvärdering - metod och tidpunkt Utvärdering hur gick det? Handlingsplan Förebyggande insatser Detta vill vi fokusera på: Vad ska vi göra? Hur ska vi göra? Vem ska göra vad? När ska vi göra det? Utvärdering - metod och tidpunkt Utvärdering hur gick det?