Smittskddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1, 2013 I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska 023-49 07 84 Marianne Janson, hygiensjuksköterska 023-49 02 75 Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska 023-49 03 22 Gunnar Hagström, hygiensjuksköterska 023-49 02 76 Maria Kivi, hiv/sti-samordnare 023-49 14 19 Pia Haqwinzon, klinikassistent 023-49 07 85 Hemsida www.ltdalarna.se/smittskydd E-post Smittskydd.dalarna@ltdalarna.se T idsmässigt håller våren på att närma sig, även om vädret inte stämmer in på årstiden. Ett vårtecken som infrias är att influensan håller på att ebba ut. Under säsongen har vi haft ovanligt många patienter med allvarlig sjukdom som behövt intensivvård. Majoriteten har haft svininfluensa. Glädjande är att vi för första gången på många år har lägre klamydiaincidens än riksgenomsnittet. Framgångsfaktorerna kan diskuteras men sannolikt har bra diagnostik från vårt mikrobiologiska laboratorium och förebyggande arbete, inte minst av vår STIsamordnare Maria Kivi, haft betydelse. För närvarande har vi ett pågående utbrott av mässling där de flesta smittade finns i Uppsala. Förutom detta utbrott har personer insjuknat efter vistelse i Tyskland, Thailand och Qatar. Smittrisken är stor när man befinner sig på flygplan tillsammans med mässlingssmittsamma personer. I Dalarna har vi fått smittspåra kring flera personer som utsatts för smitta på flygplan, för att se till att de vaccineras eller ges gammaglobulin mot mässling. Det är viktigt att alla inom sjukvården som vaccinerar tänker på mässlingsvaccination (MPR då enskilt mässlingsvaccin inte finns) vid utlandsresa. Ovaccinerade barn över nio månader skall erbjudas vaccination. Även vuxna som inte har haft sjukdomen eller inte har vaccinerats med två doser, bör vaccineras med en dos före utlandsresa. För långvarigt skydd rekommenderas två doser med minst 28 dagars mellanrum. För bedömning av immunitet hos vuxna hänvisas till Smittskyddsinstitutets hemsida på länken http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2011/infor mation-om-vaccinationsskydd-mot-massling-/ I Danmark pågår ett utbrott av hepatit A där smittkällan sannolikt är frysta bär. Ett 30-tal personer har insjuknat. Nya infektionssjukdomar drabbar oss ständigt. Den senaste i raden orsakas av ett nytt coronavirus, novel Coronavirus (ncov). Patienter har insjuknat i Saudiarabien, Qatar och Jordanien men hela Arabiska halvön anses vara riskområde. Första fallet insjuknade i april 2012 och till dags dato har 15 fall konstaterats, varav nio avlidit. Sjukdomen har uttryckt sig som lunginflammation med feber, hosta och andningsbesvär. I vissa fall har njursvikt utvecklats. Råd om hur misstänkta fall av novel Coronavirus skall handläggas finns på Socialstyrelsens hemsida på länken http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-9- 16 /Anders Lindblom
STATISTIK 2012 Antibiotikaresistenta bakterier MRSA 2,4 5 9 15 24 30 27 37 33 Pneumokock, nedsatt pc 3,8 11 4 7 4 6 8 10 6 ESBL 40 85 86 116 113 128 VRE 1 0 2 1 1 0 MRSA Något färre fall i Dalarna än förra året. Nationellt har man dock sett en ökning. 64% av våra fall är smittade i Sverige. 19 personer sökte med symtom och resten är hittade via smittspårning (9) och vid screening (5). Pneumokocker med nedsatt känslighet Fyra barn, varav tre i förskoleåldern. ESBL En ökning från förra året. Noteras kan att ett fall rörde sig om ESBL carba. Det gällde en man som smittats i Indien. ESBL carba skiljer sig från vanlig ESBL genom att den dessutom är resistent mot antibiotikagruppen karbapenemer och på så vis mer svårbehandlad Hepatiter Hepatit A 4,2 (2,8) 0 0 1 1 2(1) 5(1) 2 0 Hepatit B totalt 29,8 36 30 34 41 43 51 48 46 Hepatit B akuta 4 3 1 3 2 1 9 5 1 Hepatit C 56,6 42 26 44 45 53 70 51 56 Hepatit D 0 0 0 0 0 0 1 1 0 Hepatit E 0,4 1 0 0 0 0 0 0 0 (inhemska fall) Hepatit B Ett fall av akut hepatit B, som smittats efter resa i Thailand. Hepatit C I 33 fall angavs intravenöst missbruk som smittkälla, i nio fall var smittväg inte angiven, i sju fall var smittvägen okänd Mag- och tarminfektioner Amöbainfektion 6,2 4 0 2 1 0 0 0 0 Campylobacter 239,4 (85,4) 207 (67) 210 (63) 219 (69) 245(75) 211(75) 246(121) 268(123) 202(95) EHEC 2 4 1 (0) 3 (3) 3(2) 2(1) 6(6) 7(4) 5(2) Giardia 18,8 27 14 (1) 22(1) 50(5) 51(2) 72(8) 44(2) 32(8) Salmonella 102 (12,2) 116 (15) 164 (21) 142(31) 187(22) 107(18) 169(73) 104(43) 65(12) Shigella 11,2 (0,2) 25 (5) 5 (0) 14(0) 15(1) 3(0) 11(4) 5(2) 10(0) Tyfoid 0 0 0 0 0 0 0 1 1 Yersinia 14,4 24 12 (10) 14(10) 13(11) 9(7) 4(3) 3(2) 4(4) (inhemska fall)
Campylobacter Av 202 fall var 95 smittade i Sverige. Av övriga länder dominerade Thailand med 22 fall och Turkiet med 15 fall. EHEC Två bröder smittades efter att ha ätit köttfärsbiffar, som inte var riktigt genomstekta. Samma bakterie som pojkarna smittats av hittades i prover tagna på kött i familjens frys. Giardia 14 fall smittades i Afrika. Åtta var smittade i Sverige. Tio var barn i förskoleåldern. Salmonella Betydligt färre fall än förra året. Vi drabbades inte av något större utbrott men hade några ströfall från nationella utbrott. De vanligaste smittländerna var Thailand (13), Sverige (12), Turkiet (8) och Egypten (7). Shigella Inga fall smittade i Sverige. Tyfoid En person smittad i Indien. Mykobakterier Tuberkulos 10,6 (7) 15 (5) 20 (14) 11(10) 22 (19) 22(17) 43(37) 27(26) 19(19) Atypiska mykobakterier 5 5 3 5 8 2 3 6 9 (Anger utländskt ursprung) Tuberkulos Tre personer var smittade i Sverige, resten smittades i Afrika. I sju av fallen rörde det sig om lungtuberkulos. I ett fall var det frågan om extensively drug-resistant TB, XDR-TB. Denna form av tuberkulos orsakas av bakterier, som är resistenta mot de viktigaste läkemedlen som används vid behandling av tuberkulos. Bakterierna är även motståndskraftiga mot ett flertal andra typer av antibiotika och sjukdomen är på därför mycket svårbehandlad. Sexuellt överförda infektioner + HIV 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Gonorré 13 5 16 14 12 14 16 9 betalaktamas + 5 5 4 1 9 3 7 6 HIV-infektion 10 15 11 13 11 7 5 5 Klamydiainfektion 910 908 2444 1579 1288 1331 1141 1062 Syfilis 0 8 2 4 0 7 4 1 Gonorré Fem var smittade i Thailand och resterande fyra fall i Sverige. I åtta fall rör det sig om heterosexuell smitta och i ett fall finns smittvägen inte angiven. Hiv Två av personerna var smittade i Sverige. Klamydia Incidensen är nu lägre än riksgenomsnittet och antalet fall i Dalarna har mer än halverats jämfört med 2007. En minskning av klamydia noterades i alla åldergrupper utom kvinnor 20-24 år, där en liten ökning kunde ses.
Övriga sjukdomar 2000-2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2004 Dengue 0,4 2 0 0 1 1 2 5 3 Invasiv Haemo influenzae 0,8 4 6 6 8 6 9 7 9 Invasiv grupp A streptokock 15 13 20 27 18 10 14 23 Invasiv meningokock 1,2 0 0 3 3 4 3 1 3 Invasiv pneumokock - 58 40 51 60 77 58 39 55 Kikhosta 60,8 19 14 5 6 9 12 6 6 Legionella 1,6 2 0 3 4 4 2 6 4 Listeria 1,4 0 1 1 2 1 2 1 4 Malaria 2 2 1 2 3 1 0 3 0 Psittacos 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Påssjuka 0,4 2 3 3 1 1 1 0 2 Sorkfeber (Nephro.epidem) 4,8 8 17 48 18 1 15 16 2 Tularemi 54,8 4 11 4 41 40 39 25 64 Viral meningoencefalit 0 5 3 5 14 10 10 13 9 Denguefeber Samtliga tre fall var smittade i Thailand. Haemophilus influenzae Nio fall, varav ett barn som inte hade hunnit vaccinera sig. Kikhosta Av dessa sex fall var fyra ovaccinerade. Tularemi 24 var smittade i Gagnefs kommun, tolv i Falun och fem i Ludvika. Fortsätt njut smart använd kondom! År 2012 kunde vi i Landstinget Dalarna för första gången på många år konstatera att klamydiaincidensen låg något under rikssnittet i länet! Vi ser det som ett kvitto på det idoga arbete som bedrivs av smittspårare och alla andra som deltar i det preventiva arbetet både inom landsting och inom kommuner. Härligt! Kännedom om den webbaserade tjänsten www.klamydiatest.nu behöver öka hos hälso- och sjukvård, kommuner och befolkningen. Landstinget Dalarna kommer därför genomföra en informationskampanj under några veckor. Kampanjen startar sista veckan i april och pågår hela juni med bio- och bussreklam samt spridning av specialpackade kondomer som upplyser om webbtjänsten. Rubriken kommer att vara: har du haft sex utan kondom? Testa dig via webben smidigt, gratis och diskret. Ca 12 000 kondomer har packats i pappersfodral och kommer att skickas ut till skolor, vårdcentraler och andra enheter för hjälp med distribution ut till innevånarna. /Maria Kivi
Hygiensköterskorna har ordet Vi står inför en utmaning i landstinget Dalarna. Vi måste höja följsamheten till basala hygienrutiner! Höstens nationella mätning visade nedslående siffror där vi inom slutenvården hamnade på jumboplats. Endast 52% av all personal som observerades bedömdes göra helt rätt. I vilket/vilka moment fallerar vi? Jo, handdesinfektion före patientkontakt. Vi har en stor förbättringspotential bara genom att sprita händerna före patientkontakt. Det gäller att ligga i för att ändra ett beteende. Detta budskap måste vi verkligen jobba med så att det går helt automatiskt. Sprita händerna före patientkontakt! Vi på vårdhygien har under våren besökt nästintill alla avdelningschefer inom slutenvården. Tidigare mätresultat på varje enhet har analyserats och diskuterats. Vi har även tittat på strukturen - hur går mätningarna till, vem mäter, vem matar in? På vilket sätt återförs resultatet till personalen? Finns någon handlingsplan? Det har varit många intressanta och givande diskussioner. Vi tycker oss ha sett ett mönster när det gäller framgångsfaktorer. Resultatet blir bättre om man har ett öppet klimat där personalen törs påminna varandra, utan att någon tar illa upp. En annan betydande faktor är alerta och drivande avdelningschefer och hygienombud som visar att det är viktigt med basala hygienrutiner. De avdelningschefer som själva matar in mätresultaten i databasen, får också en bättre kontroll över hur följsamheten är och kan därmed agera utifrån resultatet. Det är viktigt att återföra resultatet till personalen för att kunna jobba vidare. Se över i vilka moment det brister och i vilka moment det fungerar och gör en handlingsplan utifrån det! De enheter där E-utbildningen i basala hygienrutiner används som ett obligatorium, visar att personalen får en uppdatering av sina kunskaper och därmed en ökad följsamhet. På vår fråga om framgångsfaktorer fick vi bland annat till svar av en avdelningschef - tydlighet, kommunikation och struktur. Ja, man kan säga att det är dessa tre ord som är den springande punkten för att lyckas i hygienarbetet. /Marianne Janson, Annika Blomkvist STRAMA Arbete pågår nu för att införa Infektionsverktyget i Dalarna. Det är ett nationellt IT-stöd för att kunna följa upp vårdrelaterade infektioner men ger även möjlighet att kunna förbättra antibiotikaanvändningen. I september 2013 räknar vi med att start på två kliniker i Falun, ortopeden och infektionsklinken. Därefter kommer ett breddinförande och slutenvården beräknas vara klar sommaren 2014. Planeringen är att även öppenvården skall vara med men det krävs vissa förändringar för att få ett användbart verktyg. I årets patientsäkerhetssatsning krävs att enheterna förser sina förskrivare med egna förskrivarprofiler och att dessa används för att följa upp att antibiotikaanvändningen följer aktuella riktlinjer. Önskvärt vore att vi kunde få förskrivning per diagnos på ett enkelt sätt. I det här avseendet kommer Infektionsverktyget att vara till hjälp. Dessutom är avsikten att enheterna själva enkelt skall kunna få data som kan användas i förbättringsarbetet. Det är nödvändigt att vi fortsätter ha antibiotikafrågan aktuell. Även vi i Dalarna har nu vårt första ESBL carba fall. ANTIBIOTIKA BARA NÄR DET BEHÖVS! MINSKA CEFALOSPORIN- OCH KINOLONANVÄNDNINGEN! Med förhoppning om ett fortsatt gott samarbete Astrid Danielsson, ordförande STRAMA Dalarna
Gunnar är ny på jobbet I början på mars lämnade Gunnar Hagström jobbet som hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Örebro län för att jobba hos oss på Smittskyddsenheten i Dalarna. Genom intern omfördelning kommer hygiensjuksköterska Marianne att jobba både med vårdhygien och smittskydd. Tillsammans med Annika blir det två och en halv sjuksköterska för kommunal- och landstingsanknuten vård i Dalarna. Vilken bakgrund har du? -Jag är sjuksköterska med specialistutbildning inom anestesi- och operationssjukvård. Är östgöte och har främst jobbat inom kirurgi och ortopedi, varit chef för Sterilcentralen i Örebro och de senaste fem åren jobbat som hygiensjuksköterska. - Parallellt med hygiensjuksköterskejobbet har jag under de senaste tre åren haft några korta utlandsuppdrag för Läkare Utan Gränser som operationssjuksköterska. Det har varit under speciella betingelser i krigs- och katastrofområden. Förra våren hade jag ett konsultuppdrag för hälsodepartementet i Saudiarabien för att granska sterilcentraler. Det är mycket lärorikt och givande att jobba i olika kulturer. -Nu är det spännande att få jobba i ett nytt sammanhang och med nya utmaningar hos er i Dalarna. Länet är stort med många verksamheter som ska samverka. Jag kommer utgå från Falu lasarett. Jag har redan märkt att det finns ett starkt patientsäkerhetstänkande och att vårdhygien efterfrågas i stort som smått. Hoppas på att få möta Er ute i verksamheterna framöver! Välkommen till oss