- PDF Free Download

CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson

Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta CITY OF STOCKHOLM Rinkeby 2012-11-30 PAGE 2

Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad stadsmiljö Trygghet i vardagen Stärkt utbildning och bra språkundervisning Fler jobb och ökat företagande CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 3

Miljöprofilområden -miljöstadsdelar i världsklass- Norra Djurgårdsstaden Miljonprogramsområdena Västra Liljeholmen CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 4

Miljonprogrammets byggnader 1/3 av Europas byggnadsbestånd 200 miljoner Européer Industriellt byggande Dålig energieffektivitet I behov av upprustning CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 5

Delegationens beslut Stöd till Järvaproj. 55,290 Mkr (Totala merkostnaden 200 Mkr) 1. Energieffektivisering i Svenska Bostäders hus 2. Förnyelsebar energi 3. Hållbara transporter 4. Ökad delaktighet och information 5. Utvärdering CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 6

Successful change requires ambitious political targets and engaged developers Authorities and developers must be the drivers of high environmental performance and green technology Hållbara Järva är pilot för miljöprofilering av miljonprogramsområden. Hur ska erfarenheterna användas? (Energi, cykel, information) Ambitiöst miljöprogram för miljonprogramsområdena som i Norra Djurgårdsstaden? Extern finansiering ger mervärde Sweden Green Building Council utvecklar Hållbarhets Certifiering av Stadsdelar Järva den första certifierade befintliga stadsdelen? CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 7

Energieffektiv renovering Från 180 till 88 kwh/m 2 A-temp Tre hustyper - olika metoder Traditionell konstruction Pre-fab metoder Vacuum isolering Värmeåtervinning från avloppsvatten Skivhus Lamellhus CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 8

Energy efficient renovation 50 % energy reduction FTX-ventilation with heat recovery Improved thermal insulation of walls and roofs (with preserved inclination) New windows with low U-values Energy efficient building sites http://youtu.be/vy3ioev4l7q CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 9

Energieffektivisering för hushållen Individuell mätning av varmvatten och hushållsel Snålspolande kranar Energisnål utrusning för hushållen Led-belysning i allmänna utrymmen, kök och badrum Informationsinsatser för minskad energianvändning CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 10

Källa Svenska Bostäder

Radiatorvärme 26 kwh Varmvatten 44 kwh Fastighetsel 23 kwh Totalt 93 kwh BBR för ny byggnad 90 kwh CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 12

Referens projekt enligt Radiatorvärme 26 kwh Varmvatten 25 44 kwh Fastighetsel 23 kwh Solenergi och värmeåterv. avlopp -19 kwh Totalt 55 93 kwh Passive hus standard 50 kwh CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 13

CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 14

Förnyelsebar energi Egenproducerad el, värme och kyla Installera 1000 m 2 byggnadsintegrerade solpaneler, cirka 200 MWh/år Uppföra vindkraftverk i storstadsområde. Borrhålslager för kyla/värme CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 16

Förnybar energi El och varmvatten produktion 10 000 m 2 solceller 1,600 000 kwh/år 280 m 2 solfångare160 000 kwh/år CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 17

Transporter Cykelfrämjande åtgärder Etablera bilpool Miljövänliga byggtransporter CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 18

Delaktighet & information Järvadialogen Miljöambassadörer och bovärdar Lokala arbetstillfällen Webbsida, nyhetsbrev, studiebesök Handbok CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 21

Skolarbete Lärarutbildningar klimatlektioner Lekoprickaffären Klimatlektioner Tidens väg och Tenstalägenheten Klimatvågen Lekoprickaffären Cirkelledarutbildning för föreningar Bopilot Boendefrågor, brandsäkerhet, försäkringar, hyra m m Hållbar livsstil Avfall, vatten, energi, klimat, kulturhistoria, hållbara transporter CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30

Utvärdering och uppföljning Doktorand på KTH följeforskning; tekniska, sociala och ekonomiska aspekter Jämförelser med Hammarby Sjöstad och andra nya miljöprofilområdena Framtidsverkstäder ; Klimatneutralt energisystem Solpaneler & kulturhistoriska värden Handbok CITY OF STOCKHOLM 2012-11-30 PAGE 24

Förväntade resultat Förebild i hållbar förnyelse Nya rationella kostnadseffektiva metoder för renovering som kan replikeras i miljontals hus i världen Halvering av energianvändning Hållbara livsstilar; energi, transporter, konsumtion Starkt bidrag till miljömålen Tack! CITY OF STOCKHOLM www.stockholm.se/hallbarajarva lisa.enarsson@stockholm.se 2012-11-30 PAGE 25

Energieffektivisering & bevarande Stadsmiljörådet 29 november 2012 Tomas Örn

Climate Change, Cultural Heritage & Energy Efficient Monuments 2011-2013

18 partners från 9 länder i Östersjöregionen Svenska partners: Riksantikvarieämbetet Stockholms stadsmuseum Malmö stad, Miljöförvaltningen Energikontor Sydost Samarbetspartners Sverige: Högskolan på Gotland/Sparaochbevara, KTH, Svenska kyrkan/växjö stift, Stockholms stads miljöförvaltning, Kalmar kommun, Karlskrona kommun, SFV mfl

Co2oL Bricks ska: Lösa det problemet med att bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och minska energianvändningen i befintlig bebyggelse Detta görs genom att: Hitta nya tekniska lösningar för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, fokus på tegelbyggnader. Pilotprojekt i bla. Hamburg och Malmö. Uppgradera kunskapen hos arkitekter, ingenjörer, hantverkare etc. Lyfta den strategiska diskussionen på en nationell och internationell nivå så att lagstiftning, strategier och miljömål kan harmoniseras

Policy Development Baseline study lagstiftning och mål Rundabordssamtal, seminarier med politiker, experter mfl Policydokument Gemensamt uttalande 2013 Technical innovations Nya tekniska lösningar för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Pilotprojekt i bla. Hamburg och Malmö Forskningsprojekt Education and Economy Baseline Study Nuläge? Uppgradering av kunskap hos arkitekter, ingenjörer, hantverkare etc. Ny utbildning och ev certifiering

Globalt Kyotoprotokollet, Durban Minskade växthusgaser 5,2% 2008-2012, 2017 EU Strategi 20 % mer förnyelsebara energikällor 20 % energieffektivisering År 2020 EU Direktiv EPBD Energy Performance of Buildings Nära noll-byggnader - 55kWh/år Även befintliga byggnader

SWE En sammanhållen klimat och energipolitik Energi (Prop. 2008/09:163) SWE Lag Byggnadsverks tekniska egenskaper 8 kap 4 PBL BBR kap 9 SWE Lokalt Stockholm stads Miljöprogram 2012-2015 Handlingsprogram Norra Djurgårdsstaden

Förutsättningar och undantag EPBD (Directive 2010/31): buildings officially protected as part of a designated environment or because of their special architectural or historical merit [ ] buildings used as places of worship and for religious activities PBL: Förvanskningsförbud och varsamhetskrav (PBL 8:13 &17) BBR/Allmänna råd: om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla på grund av kulturhistoriskt motiverade begränsningar (BBR 9 kap)

En byggnads energiförbrukning Genom klimatskalet, transmission Ventilation Varmvatten Hushållsel

Möjliga energibesparingar Klimatskalet (isolering eller tätning) Installationer Beteende

Antikvariska frågeställningar Arkitektur och estetik Byggnadsfysik och byggnadsdetaljer - byggnadsvård Värdefulla interiörer & inomhusklimat - konservator Prinsens galleri, trapphus, lös konst etc

Dåliga exempel Hamburg 2011 Isolering klistras på handslaget tegel Utanpå isolering läggs tunna skivor av maskinproducerad tegelimitation Styrmedel: fastighetsägaren får bidrag per kvm isolering oavsett om den gör nytta eller inte Mycket problem med fukt- och mögel i väggkonstruktion

Dåliga exempel

Dåliga exempel Tallinn 2012 Nya plastfönster insatta Ej tätat runt bågar Inga vindskivor Endast vissa rum mm Orsak: billiga i inköp Bristande kvalitet i montering

Energibesparing utan åtgärder på klimatskalet SE Kalmar: Larmgatan 13 DE Hamburg: Koreastraße 1

Energibesparing med åtgärder på klimatskalet Interiör isolering LV Riga: Kr. Valdemara Street 1 DK Köpenhamn: Hellerup

Forskning och pilotprojekt - Co2ol Bricks Utvärdering av genomförda åtgärder Köpenhamn, Frederiksholm kanal nr 30

Forskning och pilotprojekt - Co2ol Bricks Analys av olika isoleringsmaterial i bostadshus

Kulturhistorisk klassificering

Detaljplan och bestämmelser

EN/SIS-standard? EN 15759-,1Energieffektivisering av kyrkor Co2ol Bricks: Det Goda exemplet Gasverksområdet! Forskningsfronten och internationellt erkänt På sikt: Arbeta in i Miljöprogrammet? På sikt: Använda som styrmedel vid markanvisningar?

Anpassade energideklarationer? Boverket: Den som utför energideklarationen ska ha kunskap om varsamma och ickeförvanskande lösningar Co2ol Bricks: Deklarationer (mall) anpassas för byggnader med kulturvärden Co2ol Bricks: Ökat krav på kunskap om kulturvärden för att få göra deklaration för kulturbyggnader Stadens egna byggnader och förvaltning?

Mätning av U-värdet på tre olika fönster Lunds tekniska högskola 1998-1999 Åtgärd Fönster 1880 1 + 1 glas Fönster 1930 kopplat Fönster 1982 3-glaskasett Befintligt skick 2.44 2.56 1.83 Renoverat 2.07 2.26 1.83 LE-glas 1.60 1.77 1.83 BBR = 1.1 1.3 Sid. 27

Sid. 28

Declaration! Co2ol Bricks: Gemensamt uttalande om hur energieffektivisering ska göras i kulturhistorisk bebyggelse Resultat Co2ol Bricks: Forskningsfront, kunskapsuppbyggnad, bättre kvalitet i beslut och bedömningar! Förankring inom staden?

Tomas Örn 08 508 31 556 tomas.orn@stockholm.se www.stadsmuseum.stockholm.se www.co2olbricks.eu

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien november 2012 Det finns alltså starka skäl att sköta våra byggnader väl och att hushålla med energi genom att underhålla och förbättra dem samt att arbeta och leva med god resursanvändning. Vi måste ha ett ovanligt långt perspektiv på dessa frågor eftersom de flesta byggnader sannolikt kommer att finnas och brukas även om 100 år. De byggnader som vi nu lever och arbetar i kommer även att vara våra barns och barnbarns. Ansvaret för ekonomi, resurshushållning och att begränsa klimatbelastningen ligger på oss i dag. www.iva.se THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 1

85 % av de lönsamma åtgärderna för effektivisering genomförs normalt inte (Statens energieffektivitetsutredning 2008, SOU 2008:110). THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 2

Energicentrum Stöd till energieffektiviseringsåtgärder i stadens förvaltningar och bolag. Energistatistik. THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 3

Större åtgärdspaket i byggnadsbeståndet Exempel fastighetskontoret: Ca 50% av beståndet, ca 400 000 m 2 Investering 205 mkr 2010-2012 Energibesparing 30% = 14,5 GWh/år Minskad energikostnad 11,6 mkr/år Lönsamt från 2013 Minskade utsläpp av CO 2 ca 3000 t/år THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 4

Större åtgärdspaket i byggnadsbeståndet Medfinansiering av utvecklingsprojekt for att få fram metoder för energieffektiv renovering av miljonprogramsbyggnader. Delfinansiering av Energimyndigheten Samverkanspartners: Energicentrum, KTH, IVL Svenska Bostäder THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 5

Ny teknik Exempel LED-belysning på Skogskyrkogården 240 armaturer Investering 0,8 mkr Energibesparing 80 MWh/år Minskad energikostnad 0,1 mkr/år Kyrkogårdsförvaltningen fortsätter med utbyte till LED-belysning på N. Begravningsplatsen THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 6

Övrigt Finansiering, EU och nationellt Modell för debitering av individuell mätning av varmvatten Utbildning av driftpersonal. Energieffektivisering i daglig drift och underhåll. Seminarier för stadens bolag och förvaltningar. Goda exempel, ny teknik m.m. THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 7

Övrigt Stöd till solenergiinstallationer Energifrågor i N. Djurgårdsstaden Nyhetsbrev Remissinstans THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 8

I syfte att nå stadens ambitiösa klimatmål och samtidigt minska utgifterna för energikostnader ska kommunstyrelsen utreda riktlinjer som anger hur staden kan arbeta med förnybar energiproduktion, genom till exempel solceller. (Budget 2013) Solenergi 2011-05-11

Effekt av energicentrums arbete till 2011: Minskade utsläpp av CO 2e 25 000 30 000 ton/år Minskad energianvändning 27-28 GWh/år Minskad energikostnader 20 25 mkr/år THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 10

Identifierad potential i fastighetsbeståndet till 2015: Minskad energianvändning ca 280 GWh/år Minskade utsläpp av CO 2e ca 37 000 ton/år Minskad energikostnader 210 mkr/år THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 11

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien november 2012 Nedan följer några observationer som har kommit fram under projektets gång: De fastighetsägare som lyckas med energieffektiviseringar har ett tydligt ledarskap och ser energieffektivisering av de egna fastigheterna som en strategisk möjlighet. De arbetar med löpande förbättringar i driften och samordnar energiåtgärder med ombyggnader när dessa blir aktuella. www.iva.se De inser att de långsiktiga åtgärderna inte alltid ger hög avkastning direkt, men ger besparingar över lång tid och ger ett värdeskapande. THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 12

THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 13

Större åtgärdspaket i byggnadsbeståndet Exempel Micasa: 25% av beståndet, ca 250 000 m 2 Investering 250 mkr 2009-2011 Energibesparing 32% = 12 GWh/år Minskad energikostnad 9,6 mkr/år Minskade utsläpp av CO 2 ca 3100 t/år THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 14

Från 188 kwh/m 2 till 88 kwh/m 2 Två metoder platsbyggnad förtillverkade element Tre hustyper 11-12 våningshus i Akalla och Husby Centrum 5-6 vånings loftgångshus i Husby Lamellhus i Tensta och Rinkeby Husby Akalla Rinkeby THE CITY OF STOCKHOLM 30/11/2012 PAGE 15

2011-05-11 SIDAN 1 STADSMILJÖRÅDET 2013 Förslag på frågeställningar

2012 Februari Mot en cykelstad i världsklass Maj Grön tillväxt i internationell kontext September Stadens egna energianvändning - produktion November anpassning till ett förändrat klimat 2011-05-11 SIDAN 2

Cykelstad i världsklass Från plan till pedal Strategi Investeringar Kommunikation BUDGET 2013 Ett Stockholm där alla kan växa 2011-05-11 SIDAN 3

Grön tillväxt OECD konferens Stockholm 23-24 maj Waterfront Sammanträde med inledande OECDpresentation kl 15 Företrädare för OECD till mötet Företrädare från Paris, Chicago & Kitakyushu 2011-05-11 SIDAN 4

Stadens energianvändning och produktion Fossilbränsleoberoende organisation 2030 Förutsättningar, möjligheter och kostnader Energiproduktion i stadens fastigheter Nå energi- och klimatmål Minska energikostnader Från fossilbränsleanvändare till procumer av förnybar energi 2011-05-11 SIDAN 5

Anpassning av Stockholm till ett förändrat klimat 2011-05-11 SIDAN 6

Omvärldsbevakning 2011-05-11 SIDAN 7