SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD



Relevanta dokument
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Övergripande planer, strategier etc

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Klimatsäkring -P104 samt P105

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Klimatanpassning i Örebro län

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Dricksvatten och planoch bygglagen

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Grön infrastruktur i prövning och planering

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Anpassning till ett förändrat klimat

Geoteknik i planprocessen

KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Sverige inför inför klimatförändringarna

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Vad är en översvämning?

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!


Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

betydande miljöpåverkan

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Utredning om erosion och stigande havsnivåers påverkan på byggrätter längs kusten i Skurups kommun

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Klimatförändring och försäkring

KASKAD Internationell utblick. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Undersökning om betydande miljöpåverkan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Remissvar på klimatutredningens betänkande

Klimatanpassning är angeläget

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Växjö - Europas grönaste stad!

4. Planering för en framtida klimatförändring

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

MSB:s arbete med naturolyckor

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Klimatanpassning in i minsta detalj

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Klimatförändring och Stockholms stad

Klimatanpassning Sverige 2017

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Handlingsplanens ambition

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Regional handlingsplan för Klimatanpassning i Skåne

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Historiska flygbilder

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Transkript:

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD

non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations key player in environmental business development in southern Sweden

Social hållbarhet

Klimatanpassning i Skåne och fysisk planering Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Hur drabbas Skåne av det förändrade klimatet? Social hållbarhet Bebyggelsen hotas av vatten Kommuner med långa kuster, många sjöar och vattendrag är särskilt sårbara Risk för fuktskador och vattenfyllda källare i byggnader i låglänta och strandnära lägen Även risk för ras, skred och erosion för bebyggelse i vissa utsatta områden t ex sydkusten Infrastrukturen hotas av översvämningar, ras, skred och erosion Berör endast områden där marken är instabil Instabil mark kan led till ras, skred och erosion Vägar, järnvägar, hamnar, gas- och ledningsnät mm drabbas Ras och bristningar kan få stora negativa konsekvenser för befolkningen

Klimatanpassning Skåne Hur drabbas Skåne av det förändrade klimatet? Social hållbarhet Dricksvattenförsörjningen och VA-systemen hotas Stigande hav och höjda grundvattennivåer hotar dricksvattenförsörjningen Kvalitén på ytvattnet hotas av översvämningar Ras och skred kan ge avbrott på ledningssystem Dagvatten- och avloppssystem belastas hårt av ökad nederbörd Ökad risk för ras, skred och erosion utmed kuster och vattendrag Markförhållanden i Skåne varierar Stigande hav och ökade regnmängder ökar risken för ras, skred och erosion Sydkusten i Skåne är extra utsatt för kusterosion

Klimatanpassning Skåne Hur drabbas Skåne av det förändrade klimatet? Ökad risk för ras, skred och erosion utmed kuster och vattendrag (SGI) Social hållbarhet Ökad benägenhet för ras och skred Ökad benägenhet för erosion

Klimatanpassning Skåne Vilka metoder och verktyg kan kommunen arbeta med i sin klimatanpassning?

Klimatanpassning Skåne Verktyg Risk och sårbarhetsanalys

Klimatanpassning Skåne Verktyg Geografiskt informtionssystem (GIS) Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Verktyg Ny höjddata från Lantmäteriet Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Verktyg Fysisk planering - Översiktsplanering Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Verktyg Fysisk planering - Detaljplanering Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Nationella Roller och och rapporter ansvar om klimatanpassning - Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplan - Bygg för morgondagens klimat - Mångfunktionella ytor i staden Social hållbarhet

Klimatanpassning Skåne Klimatanpassning i den fysiska planeringen Social hållbarhet Innehåll En uppslagsbok och vägledning för landets kommuner och länsstyrelser Beskriver ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet i planeringen Berättar hur kommunerna kan väga in klimatanpassningsfrågorna i - olika kommunala planer - planeringsverktygen enligt PBL Ger tips och råd på vägen

Klimatanpassning Skåne Lagar och direktiv De mest berörda är Plan- och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Översvämningsdirektivet M fl

Klimatanpassning Skåne Klimatanpassning i den fysiska planeringen Social hållbarhet Innehåll En uppslagsbok och vägledning för landets kommuner och länsstyrelser Beskriver ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet i planeringen Berättar hur kommunerna kan väga in klimatanpassningsfrågorna i - olika kommunala planer - planeringsverktygen enligt PBL Ger tips och råd på vägen

Klimatanpassning Skåne Klimatanpassning i den fysiska planeringen Slutsatser! - Klimatet håller på att förändras! - Påbörja klimatanpassningsarbetet nu med bred förankring! - Börja med en kommunal klimatanpassningsstrategi/-plan & RSA! - Integrera sedan frågorna i den fysiska planeringen! - Låt klimatanpassningen sippra ner genom de olika plannivåerna! Social hållbarhet - Använd de krav och möjligheter som PBL ger! - Planera inte in ny bebyggelse i riskutsatta områden! - Vidta nödvändiga åtgärder i befintlig bebyggelse inom riskområden! - Passa på!

Foto: Roos & Tegnér Foto: Roos & Tegnér

Tätortens utveckling Habo säteri 1763 Karta över municipalsamhället Lomma 1901 Lomma Hamn 2004

Klimatförändring och översvämningsrisk Översvämning av Hamnområdet 26 december 1902

Lomma Hamn och centrum

Västra delen, + 2,5 m över medelvattenstånd

idskeppsparken och Rosariet

Kajgatan, + 1 meter rena massor

GENOMFÖRT 2013

Å GÅNG!