Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 3 1. Bakgrund... 3 1.1 Kommunfullmäktiges beslut... 3 1.2. Tidigare utredningar inom samma eller liknande ärende... 4 1.3. Vägen från 2007 fram till påbörjandet av den fortsatta utredningen... 4 2. Mål och syfte med utredningen... 5 2.1 Mål... 5 2.2 Syfte... 5 3. Processen... 6 3.1 Ungas delaktighet i processen... 6 3.1.1 Varför delaktighet?... 6 3.1.2 Ungdomsambassadörerna... 6 3.1.3 Intervjuarbetet... 6 3.1.4 Idéverkstaden... 7 3.2 Politisk styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp... 8 3.3 Omvärldsspaning... 9 3.3.1 Lokalt: Kommunala verksamheter som huvudsakligen jobbar med barn och unga på fritiden... 9 3.3.2 Kommunala verksamheter som har ett annat uppdrag men ändå är relevanta i sammanhanget... 10 3.3.3 Nationellt: Ungdomens Hus eller motsvarande verksamheter runt om i landet... 11 3.3.4 Forskning inom området... 11 4. Varför ett Ungdomens hus?... 12 5. Markans förhållande till ett Ungdomens Hus... 15 5.1 Fyra alternativa vägar... 16 6. Utredningens förslag: Ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm... 17 6.1 Målgrupp... 17 6.2 Mål och syfte med verksamheten... 18 6.3 Innehåll och funktioner i ett Ungdomens Hus... 18 6.4 Personal och organisation... 20 6.5 Lokal... 21 6.6 Två viktiga aspekter avseende det fortsatta arbetet med Ungdomens Hus... 22 7. Ungdomars delaktighet och inflytande i frågor som rör dem... 22 7.1 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande... 22 7.2 Kommunfullmäktiges beslut och unga i Hässleholms vilja att vara delaktiga... 23 7.3 Utredningens förslag: Ett organiserat arbete för ungas delaktighet och inflytande... 23 Avslutande reflektion... 24 Bilaga 1. Utvärderingsringens sammanställning... 26 Bilaga 2. Dokumentation av workshop... 47 Bilaga 3. Att hjälpa unga göra sin grej... 50 Bilaga 4. Underhållsplan för Markan... 61 1
Sammanfattning Diskussionerna om ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm har pågått i många år. Att ett behov av en central mötesplats finns har lyfts fram vid flera tillfällen och i skilda sammanhang av såväl tjänstemän från olika förvaltningar som Hässleholms unga. En väsentlig del av utredningens uppdrag var att undersöka om det fanns behov av ett centralt Ungdomens Hus i Hässleholm 2018. Av de 492 unga som tillfrågades svarade nästan 90 % ja på frågan om detta. Utifrån de ungas svar, tidigare utredningar och kartläggningar, berörda tjänstemäns erfarenheter, studiebesök gjorda under utredningens gång samt forskning inom området konstaterar utredningen att det finns ett stort behov av ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm. Utredningen föreslår därför att arbetet med att skapa ett centralt Ungdomens Hus i Hässleholm inleds. Utredningen anser att det finns många anledningar till att man bör satsa på ett Ungdomens Hus. Ett Ungdomens Hus kan t.ex. fungera som en plats för gemenskap och samhörighet, en betydelsefull faktor för en meningsfull fritid, en plats för ökad fysisk aktivitet, en arena för informellt och formellt lärande och en väg in i kulturella verksamheter. Ett Ungdomens Hus kan inte svara mot alla behov och är inte lösningen på alla problem men genom att vara en positiv och spännande mötesplats kan det bidra till att både främja positiva och bryta negativa mönster hos Hässleholms unga. Det förslag som har tagits fram av utredningen är baserat på att det finns ett konstaterat behov av ett centralt Ungdomens Hus hos Hässleholms unga. Tidigare utredningar visar det, intervjuerna visar det, berörda tjänstemän säger det. Utredningen har i framtagandet av förslaget utgått från ett helhetsperspektiv baserat på alla dessa delar, samt erfarenheter från studieresor och forskning. Markan har, genom sin funktion som kommunal mötesplats för målgruppen på fritiden och i och med utredningens rubricering, haft en mer framträdande plats i utredningen än någon annan befintlig verksamhet. Utifrån de samordningsvinster som kan uppstå föreslår utredningen att Markans verksamhet flyttar över till Ungdomens Hus för att där utvecklas vidare i nya lokaler. Verksamheten i Ungdomens Hus ska svara mot vad de unga behöver och efterfrågar, dels utifrån det som framkommit i denna utredning, dels utifrån en framtida dialog med Hässleholms unga. I kommunfullmäktiges beslut står att utredningen ska ta ställning till om det ska bildas ett ungdomsråd eller ungdomsparlament i Hässleholms kommun samt hur detta i så fall ska organiseras. När ungdomsambassadörerna frågade Hässleholms unga om de vill vara med och påverka i frågor som rör dem svarade förvånansvärt många ja. Utredningen föreslår därför att Hässleholms kommun, på ett övergripande plan, påbörjar ett organiserat arbete för att stärka ungas möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. 2
Inledning Redan när projektgruppen för den här utredningen träffades för första gången i oktober 2017 gjordes vägvalet att på ett tidigt stadium engagera målgruppen unga i arbetet. Beslutet togs dels utifrån en stark tilltro till målgruppens, de ungas, egen kompetens och kunskap och dels utifrån aktuell forskning inom området som styrker vikten av att unga är både delaktiga i och har inflytande över de beslut och den verksamhet som rör dem. Utredningen vilar därmed på FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artikel 12, rätten att uttrycka sig och bli hörd, och artikel 31, rätten till lek, vila och fritid. För oss har arbetet med utredningen varit en intensiv och spännande resa. Med den gemensamma målgruppen i fokus har projektledningen, tjänstemän från sex förvaltningar och två ungdomsambassadörer tillsammans jobbat för att ta reda på vilka behov som finns hos Hässleholms ungdomar avseende mötesplatser, inflytande och delaktighet, att föreslå former och forum som svarar mot dessa behov. Totalt har 520 ungdomar varit engagerade i processen. Att det fanns ett intresse och ett engagemang för frågan visste vi när vi påbörjade arbetet, men att det var så starkt och att samsynen kring vissa bitar var så stor kunde vi inte föreställa oss. De svar och tankar Hässleholms unga bidragit med har varit vägledande för denna utredning. Vi ställde först oss själva och sedan drygt 500 unga frågan, Jaha men vad tycker unga då?. Det var en omständlig och tidskrävande väg att gå, men för utredningen fanns det egentligen aldrig något annat alternativ. För att verkligen kunna veta måste man fråga. Så det gjorde vi. 1. Bakgrund 1.1 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar vid sitt sammanträde den 9 augusti 2017 om en fortsatt utredning av Markan/Ungdomens Hus (KLK 2016/364). Beslutet tas med hänvisning till kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges tidigare beslut och uppdrag i ärendet. Utredningens uppdrag och omfattning kan sammanfattas i följande punkter: 1. Ska belysa om en sammanhållen organisation för berörda verksamheter ska bildas och, i så fall, föreslå hur den bör se ut. 2. Ska redovisa framtida mål och syfte för verksamheten (med koppling till forskning och omvärldsbevakning), renoverings-/investeringskostnader för befintliga lokaler och eventuellt ytterligare behov av lokaler (denna punkt avser Markan/Ungdomens hus som fysisk/a mötesplats/er). 3
3. Ska ta ställning till om Hässleholms kommun ska bilda ett ungdomsråd eller ett ungdomsparlament samt hur detta i sådana fall ska organiseras. 4. Ska beakta följande styrdokument: Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm", Hässleholms kommuns Principer och vägledning för medborgardialog, Hässleholms kommuns strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla, Agenda 2030, samt Ett jämställt Skåne. Jämställdhetsstrategi för Skåne 2017-2020. Som underlag för beslutet ligger närmast utredningen Markan/Ungdomens Hus utredning om framtida verksamhet (dnr KLK 2016/364) gjord av kulturchef Anders Rosengren under 2016, samt de diskussioner som förts och de beslut som fattats utifrån denna. 1.2. Tidigare utredningar inom samma eller liknande ärende 2007 genomför socialnämnden en kartläggning av ungdomssituationen i Hässleholm (se bilaga 2 i ärende med dnr: KLK 2016/364). I en enkät som görs inom ramen för kartläggningen framkommer att många unga anser att det finns behov av en centralt belägen mötesplats för unga. Som ett resultat av kartläggningen gör fyra fältsekreterare 2008 en skrivelse (se bilaga 2 i ärende med dnr: KLK 2016/364) där man lyfter fram behovet av en centralt belägen mötesplats för unga. 2007 utför även Kulturföreningen Markan, på eget initiativ, en undersökning gällande situationen i centrum (se bilaga 2 i ärende med dnr: KLK 2016/364). 2008 gör Tekniska skolan en skrivelse om sina behov av en lokal för uppträdanden (se bilaga 2 i ärende med dnr: KLK 2016/364). Med bland annat ovan nämnda skrivelser som underlag genomför fritidsnämnden 2008, i dialog med kultur-, social- och barn- och utbildningsnämnden, en utredning (dnr: 2008/257) med rubricering Ungdomens Hus i centrum. Även denna utredning, som utgår från tre olika huvudalternativ, föreslår en satsning på en centralt placerad mötesplats för unga. I november 2015 får kulturchef Anders Rosengren i uppdrag av kommunstyrelsen, via kommunchefen, att utreda Markan/Ungdomens Hus utredning om framtida verksamhet. Utredningen som föreläggs kommunfullmäktige 2016-06-13 visar, liksom tidigare kartläggningar, skrivelser och fritidsnämndens utredning från 2008 på ett behov av en central mötesplats för, med och av unga i Hässleholms centrum. 1.3. Vägen från 2007 fram till påbörjandet av den fortsatta utredningen Diskussionerna om ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm har som synes pågått i många år. Att ett behov av en central mötesplats finns har lyfts fram vid flera tillfällen och i olika sammanhang av tjänstemän från kulturförvaltningen, Hässleholms Fritid, socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. I socialförvaltningens skrivelse från 2007 konstaterar dåvarande fältgrupp att det finns behov av en central mötesplats för unga. I Markans skrivelse från samma år kan man läsa att det 4
finns ett behov av meningsfulla, stimulerande kvällsaktiviteter för unga i Hässleholm. 2008 slår fritidsnämndens utredning fast att en central fritidsgård inte helt och hållet kommer att lösa ungdomsproblemen i centrum. Däremot kommer den bidra till att lösa en del samt att vara en kraft i arbetet med att ge ungdomar en mera meningsfull fritid. I motsvarande utredning från 2016 konstateras att i Hässleholm finns goda möjligheter att inrätta ett Ungdomens Hus. Även de många unga som tillfrågats inom ramen för de olika kartläggningarna och utredningarna har sagt samma sak. Oavsett om frågan ställts 2007 eller 2018 har svaren från Hässleholms unga varit tydliga och desamma: det saknas en central mötesplats i centrum. I utredningen Markan/Ungdomens Hus utredning om framtida verksamhet konstateras att det, även om behovet föreligger och förutsättningarna för en central mötesplats är goda, finns flera olika vägar att gå. Utredningen lyfter fram att ett Ungdomens hus på Markan skulle kunna vara ett alternativ, en samlokalisering av flera verksamheter som jobbar med samma målgrupp, ett så kallat Ungdomscentrum, skulle kunna vara ett annat och ett tredje alternativ skulle kunna vara en ny mindre mötesplats i en centralt placerad lokal. I och med utredningen blir det tydligt hur omfattande och mångfacetterad frågan är. Ett större grepp behöver tas för att finna svar på de frågor som finns. I kommunfullmäktiges beslut i ärendet från den 9 augusti 2017 (KLK 2016/364) slås fast att det i arbets- och styrgrupp för ärendet finns en gemensam uppfattning att det inte är möjligt för dem att ta fram ett fullvärdigt svar på en så komplex frågeställning som ärendet innebär inom given tidsram. Därför föreslår styrgruppen att en vidare utredning av ärendet tillsätts vilket kommunfullmäktige bifaller. Den 1 oktober 2017 tillträder projektledningen för utredningen Markan/Ungdomens Hus fortsatt utredning om framtida verksamhet, Catharina Hjalmarsson från kulturförvaltningen och Markus Jensen från Hässleholms Fritid. 2. Mål och syfte med utredningen På ett tidigt stadium i arbetet med utredningen framkommer att det finns ett behov av att förtydliga mål och syfte med utredningen. Utifrån kommunfullmäktiges beslut arbetar projektledningen därför fram ett förslag på en sammanfattande formulering av mål och syfte. Följande förslag godkänns av styrgruppen för utredningen på dess första möte den 16 december 2017. 2.1 Mål Att undersöka vilka behov som finns hos Hässleholms ungdomar avseende mötesplatser, inflytande och delaktighet. Att föreslå former och forum som svarar mot dessa behov. 2.2 Syfte Att skapa ökade förutsättningar för unga i Hässleholms kommun att leva så bra, hälsosamma och rika liv som möjligt samt att stärka deras möjligheter att påverka sina egna liv. 5
3. Processen Projektledningen bestämmer sig tidigt för att engagera Hässleholms unga i utredningsarbetet. Sloganen jaha, okej, men vad tycker unga då? blir vägledande och kommer att gå som en röd tråd genom utredningsarbetet. Utöver de ungas röster, som utan tvekan är det viktigaste benet i den här utredningen, vilar arbetet på två andra ben: berörda tjänstemäns erfarenheter samt omvärldsspaning såväl lokalt, nationellt som i form av aktuell forskning inom området. 3.1 Ungas delaktighet i processen 3.1.1 Varför delaktighet? I Hässleholms kommun pågår arbetet med att ta fram en Strategi för att stärka barnets rättigheter i Hässleholm. Utredningen vilar på FN:s konvention om barnets rättigheter, särskilt artikel 12, rätten att uttrycka sig och bli hörd, och artikel 31, rätten till lek, vila och fritid. Alla barn har rätt att komma till tals i de frågor som rör dem och har rätt till en meningsfull fritid. Vidare har MUCF:s Kartläggning av öppen fritidsverksamhet från 2016 varit vägledande i arbetet. I denna fastslås att: För att kunna bedriva en verksamhet som lockar unga behöver den verksamheten veta vad unga efterfrågar och har för behov. 1 3.1.2 Ungdomsambassadörerna I december 2017 anställs två ungdomsambassadörer, Malin Tillman 21 år och Omar Al-Ganas 18 år, av projektledningen med huvuduppgiften att samla in och representera målgruppens röster i utredningen. Detta i syfte att säkra att ungdomar får vara delaktiga och ges inflytande i en process som i allra högsta grad rör dem. 3.1.3 Intervjuarbetet Under fyra veckor i januari februari 2018 intervjuas 492 unga mellan 13 och 25 år i kommunen av ungdomsambassadörerna. Syftet med intervjuerna är att undersöka vad unga i Hässleholms kommun efterfrågar och har för behov avseende mötesplatser, inflytande och delaktighet. I Hässleholms kommuns styrdokument Principer och vägledning för medborgardialog (dnr: 2014/1498010) står: Alla medborgare ska ha möjlighet att delta. Genom att anpassa tidpunkt, form, metod och tilltal efter syfte och målgrupp för dialogen, ges goda förutsättningar för delaktighet (s 2). Anledningen till att projektledningen väljer att anställa ungdomsambassadörer i arbetet är att den anser att förutsättningarna för delaktighet, dialog och fördjupade samtal är bättre mellan unga och unga. Som underlag för intervjuerna har ungdomsambassadörerna ett frågeformulär framtaget i samverkan mellan referensgruppen för utredningen, ungdomsambassadörerna och Utvärderingsringen AB. Det är också Utvärderingsringen som sammanställt svaren i den slutrapport som bifogas (bilaga 1). Intervjuerna genomförs i hela kommunen, i skolor, med föreningsliv, på fritidsgårdar, HVBhem, bibliotek, caféer, centralstationen, Markan och på Mötesplats Ljungdala. Längs arbetets 1 Kartläggning av öppen fritidsverksamhet En nationell bild och faktorer som påverkar deltagande, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2016, s 8. 6
gång förs loggbok över vilka platser man besökt och vilka åldrar man intervjuat. Detta för att säkerställa att målgruppen om ca 7 500 unga mellan 13 och 25 år ska finnas brett representerad i intervjuunderlaget. Varje vecka träffas också projektledningen och ungdomsambassadörerna för att följa upp och utvärdera arbetet som stundom är mycket intensivt. 3.1.4 Idéverkstaden Utöver intervjuerna genomförs den 7 februari, som en del av arbetet med att samla in Hässleholms ungas röster, en idéverkstad utifrån temat Ett Ungdomens Hus i Blå Salongen, Kulturhuset. Amanda Pettersson, som har lång erfarenhet av att jobba med ungas delaktighet och inflytande, ansvarar tillsammans med projektledningen och ungdomsambassadörerna för planering och genomförande. Syftet med idéverkstaden är att ge alla unga i Hässleholms kommun en möjlighet att uttrycka sina tankar och diskutera sina behov avseende sin fritid på ett mer fördjupat sätt. Som inledning till diskussionerna håller sociologen Eric Hannerz från Lunds Universitet en inspirationsföreläsning om vikten av ungas delaktighet och mötesplatser för unga. Totalt 26 ungdomar deltar i idéverkstaden som är mycket uppskattad. Amanda som jobbar med grafisk facilitering sammanfattar resultaten av idéverkstaden i bilden nedan: En kortare sammanfattning av både intervjuerna och idéverkstaden redovisas nedan under stycke 6. Utredningens förslag. Amanda Pettersons rapport bifogas också i sin helhet som bilaga 2. 7
Idéverkstaden resulterar i såväl kloka tankar som spännande input som ger mersmak. I utvärderingarna från kvällen går bland annat att läsa att det var bra att alla fick komma till tals och låta sin röst höras och att det kändes bra att vi fick vara med och kunna påverka. 3.2 Politisk styrgrupp, arbetsgrupp och referensgrupp I arbetet med utredningen deltar följande grupper: En politisk styrgrupp bestående av: Ordförande Robin Gustafsson (KD) Joachim Fors (S) Hanna Nilsson (SD) En arbetsgrupp bestående av förvaltningscheferna från: Tekniska förvaltningen Kulturförvaltningen Hässleholms Fritid Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen sammanslaget med ovan nämnda politiker. En referensgrupp bestående av representanter från: Kulturförvaltningen: kulturutvecklare barn och unga och enhetschef Markan Hässleholms Fritid: enhetschef Socialförvaltningen: enhetschef Mobila Teamet AK-förvaltningen: projektledare Within Barn- och utbildningsförvaltningen: administratör Kulturskolan samt ungdomsambassadörerna och projektledningen. Arbetsgruppen samt den politiska styrgruppen för projektet träffar projektledningen kontinuerligt för att diskutera såväl upplägg som innehåll av arbetet. Referensgruppen har en rådgivande funktion i arbetet. Gruppen träffas vid ett flertal tillfällen och gör i olika konstellationer studiebesök på Ungdomens Hus i andra delar av landet. Utöver detta genomförs under februari och mars månad en workshop och ett internat för referensgruppen ledda av processledare Annika Weman Widegård från Mannaz. Detta i syfte att, utifrån en fördjupad dialog mellan berörda tjänstemän, ta fram grunden till ett gemensamt utredningsförslag. Det förslag som arbetas fram under referensgruppens internat i mars ligger till grund för denna utredning. Förslaget tas fram utifrån framförallt sammanställningen av de ungas röster, men även respektive professions erfarenhet väger tungt i arbetet. Allt eftersom nya fakta framkommit i processen har förslaget arbetats om något. 8
3.3 Omvärldsspaning 3.3.1 Lokalt: Kommunala verksamheter som huvudsakligen jobbar med barn och unga på fritiden I Hässleholms kommun finns idag en stor mängd föreningar, företag, organisationer och andra intressenter som arbetar med barn och unga på deras fritid. I denna utredning har inte någon kartläggning av all denna verksamhet genomförts då det legat utanför ramen för utredningens uppdrag. Dock har ett visst fokus lagts på att se över vilka kommunala verksamheter som huvudsakligen eller till stora delar arbetar med målgruppen på deras fritid. Nedan följer en kort förteckning över dessa verksamheter. Det är viktigt att betona att det mycket väl kan finnas fler verksamheter/projekt i kommunen som arbetar med målgruppen på deras fritid. Urvalet nedan har gjorts i dialog och samråd med berörda förvaltningar. Markan Markan är ett kultur- och aktivitetshus för barn och unga. Målgruppen är barn, unga och unga vuxna mellan 13 och 30 år. Verksamheten erbjuder bl. a biljard, pingis, fullt utrustad studio, VR, Klubb Casa (ungdomskonserter), skapande verksamhet, fik, replokaler, låtskrivarverkstad, föreläsningar, workshops, konserter, drama, LAN m.m. För att delta i Markans verksamhet ska man vara medlem, det kostar 50 kr/år. Verksamheten har fokus på barn och ungdomars delaktighet och arbetar kontinuerligt med att uppmuntra unga att komma med egna förslag och initiativ bl. a. genom Markans ungdomsråd där det sitter barn och unga i olika åldrar och av olika kön. Personalen på Markan samverkar med flera andra förvaltningar t.ex. i ReAgera, MBU och Vägar till integration. Markan är beläget på T4-området i det tidigare regementet T4:s markenteri och drivs sedan 2015 av kulturförvaltningen. Mobila ungdomsteamets verksamhet Mobila ungdomsteamet arbetar förebyggande och uppsökande och arbetet sker i offentliga ungdomsmiljöer och på andra platser där ungdomar vistas. Syftet är att få kontakt med ungdomar och kunskap om deras livssituationer för att tidigt kunna erbjuda stöd och hjälp till de ungdomar som behöver det, eller att slussa vidare dem till rätt instans. Teamet vänder sig till alla ungdomar i kommunen men fokus ligger på ungdomar i högstadiet. Mobila ungdomsteamet är en del av ReAgera som är en förvaltningsövergripande samverkan med syfte att förebygga missbruk, kriminalitet och social ohälsa. Kulturskolan Kulturskolan är en kommunal verksamhet för barn som vill fördjupa sig i estetiska ämnen. Kulturskolan är inte en del av den obligatoriska skolan, men samarbetar med den på så sätt att verksamheten till stor del bedrivs ute på skolorna. Eleverna kommer från hela kommunen även om en majoritet av undervisningen och eleverna finns i Hässleholms tätort. Undervisning sker i ett 20-tal instrument samt i sång, musikteori, musik med ipad, foto, bild, dans, drama/teater, serieteckning och film & animation. Kulturskolan är öppen för barn och 9
ungdomar från F-klass upp till gymnasiets tredje år. Det enda kravet är att eleven ska vara skriven och/eller gå i skola i Hässleholms kommun. Inom den utåtriktade verksamheten ges ca 40 konsert- och utställningstillfällen i egen regi varje läsår, samt lika många i extern regi. Kulturskolan har idag sina fasta lokaler i Gula salongen i kulturhuset samt på tredje våningen i J-huset på HTS. Till viss del kan även rum på första och andra våningen i J-huset disponeras i samråd med gymnasieskolans estetiska program. 3.3.2 Kommunala verksamheter som har ett annat uppdrag men ändå är relevanta i sammanhanget Within och Projekt EpoK Within riktar sig till ungdomar i åldern 15-25 år, som saknar fullständigt gymnasium. Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, innebär att alla kommuner har ett ansvar att erbjuda personer i åldern 16-20 år en alternativ aktivitet om de inte är behöriga till ett nationellt program. Detta är reglerat i en lag, 29 kap. 9 skollagen (2010:800). Within ska fungera som en plats att mellanlanda för dessa ungdomar och erbjuder aktiviteter för personer inom KAA. Samtidigt arbetar man förebyggande genom ett nära samarbete med skolan. Within ska också överbrygga glappet mellan KAA, Arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen för personer i åldern 20-25 år. Projekt EpoK (Entreprenörskap och kompetensförsörjning) riktar sig till ungdomar mellan 15 och 25 år som saknar kunskap om men är intresserade av entreprenörskap. Inom ramen för projektet drivs en mötesplats, samlokaliserad med Within, som är ett entreprenöriellt initiativ Young Innovation HUB i sig. HUB:en är en mötesplats som ska vara driven av unga för unga. Within ligger beläget i en hyresfastighet på Frykholmsgatan i Hässleholm. Verksamheten har öppet dagtid måndag-fredag. Mötesplats Ljungdala Mötesplats Ljungdala (MPL) byggdes för att utgöra navet i en större integrationsfrämjande satsning i Hässleholms kommun. Målet var att skapa en mötesplats som är en öppen och attraktiv träffpunkt för alla invånare som bor i Ljungdala/Stoby. Målgruppen för verksamheten, som ligger i lokaler bredvid Ljungdalaskolan, är därmed alla mellan 0 och 100 år i området. Mötesplats Ljungdala bedriver verksamhet som är samhällsnyttoorienterad. Verksamheten erbjuder ett omfattande och rikt kultur- och fritidsutbud riktat till alla åldrar. Mötesplats Ljungdala drivs av Hässleholms Fritid men samverkar med flera olika förvaltningar, föreningar, studieförbund och andra aktörer. På mötesplatsen finns även ett aktivt ungdomsråd. MPL är en mötesplats för alla åldrar och man räknar med att verksamheten för unga upptar ca 30 % av mötesplatsens totala verksamhet. Biblioteket barn och unga Biblioteken fyller en mycket viktig roll i dagens samhälle både ur litteratur- och demokratisynpunkt, men även som en viktig mötesplats öppen för alla. Det innebär att alla 10
åldrar besöker biblioteken och inte minst under eftermiddagarna blir ofta koncentrationen av ungdomar stor. Barn och unga-avdelningen på biblioteket arbetar i nära samarbete med flera av de övriga verksamheterna beskrivna i denna utredning. Även om uppdraget primärt är att fokusera på ungdomarnas fritidsläsning erbjuds aktiviteter för ungdomar, främst kreativa/skapande sådana. På Stadsbibliotekets andra våning finns sedan 2017 Rum för unga. Tanken med Rum för unga är att kunna erbjuda barn och unga en kontinuerlig och kreativ verksamhet som bygger på ungas delaktighet. 3.3.3 Nationellt: Ungdomens Hus eller motsvarande verksamheter runt om i landet Som en viktig del av utredningen gör projektledningen och referensgruppen mellan oktober 2017 och februari 2018 en omfattande omvärldsspaning. Från Mora i norr till Lund i söder besöks nio stycken Ungdomens Hus eller motsvarande för att ta del av erfarenheter och hämta inspiration. Dessa är Rosa Huset i Mora, Uno i Karlstad, Ungdomens Hus i Säffle, Brygghuset i Borås, Comung i Lund, Frilagret i Göteborg, KultLab i Kungälv, Perrongen i Katrineholm och Tegelbruket i Örebro. Flertalet av de mötesplatser som besöks har, trots att de alla är av mer eller mindre olika karaktär, vissa grundläggande saker gemensamt. I bilaga 3 står att läsa om de olika studiebesöken mer ingående, häri kommer endast några av de likheter som utredningen anser vara av särskild vikt redovisas. En kort sammanfattande film gjordes också i syfte att ha som underlag i den fortsatta processen. Rätt person på rätt plats: Eftersom mötet mellan unga och vuxna är det som är basen för mötesplatsernas verksamhet är det avgörande att ha personal som har lätt att möta unga och är engagerade i verksamheten. Det är också viktigt att ha personal vars kompetens motsvarar målgruppens bredd och intressen. Ungas delaktighet i processen: Alla mötesplatser utom en har haft unga med i processen från tanke till verklighet. Delaktighet och inflytande i den fortsatta verksamheten: Personalen på samtliga ställen jobbar, i mer eller mindre utsträckning, för att öka de ungas delaktighet och inflytande i verksamheterna. Flexibilitet: Att ha en flexibilitet i verksamheten och lokalerna lyfts, liksom delaktighetsarbetet, fram som en viktig framgångsfaktor i arbetet. Skapande och eget ansvar: Att stärka ungas tro på sig själv och öka ungas möjligheter till eget skapande och ansvar är grundfundament för flertalet av verksamheterna. 3.3.4 Forskning inom området Utredningen har tagit del av aktuell forskning inom området. Bland annat har följande dokument beaktats: Kartläggning av öppen fritidsverksamhet En nationell bild och faktorer som påverkar deltagande (MUCF 2016). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna (Socialstyrelsen 2017) 11
Kultur och hälsa i praktiken (Göteborgs Universitet 2016) Barnmakt en metodbok om rätten till inflytande (Nätverket för Barnkonventionen 2014) Inordnande eller utvidgande Om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar (KEKS 2010) Fokus 14 Ungas fritid och organisering (MUCF 2014) Projektledningen har även deltagit i kurserna Ungas Organisering och Kommunikation med unga (anordnade av Reacta under projekttiden) samt konferensen Ung Livsstil (anordnad av Utvärderingsringen den 20 april 2018). 4. Varför ett Ungdomens hus? Utredningen anser att det finns många anledningar till att man ska satsa på ett Ungdomens Hus i Hässleholm. Nedan anges några av de behov som ett Ungdomens Hus kan fylla. En mötesplats: Ett Ungdomens Hus kan fungera som en viktig mötesplats i kommunen. I ett Ungdomens Hus kan unga möta såväl andra unga som vuxna i en trygg och positiv miljö. I ett Ungdomens Hus finns kompetent personal som har god kännedom om målgruppen och kan möta dess behov på ett tillfredsställande sätt. Ett Ungdomens Hus kan därmed bidra till att grundläggande behov såsom trygghet och gemenskap tillfredsställs. Flera av de unga ungdomsambassadörerna pratade med efterlyste just detta: en trygg och säker plats att träffas på. Nästan 90 % av de 492 personer som fick frågan Skulle du vilja att det fanns ett Ungdomens Hus i centrala Hässleholm? svarade ja på den. En arena för demokrati: I MUCF:s kartläggning av den öppna fritidsverksamheten konstateras att öppna fritidsverksamheter har en viktig roll i arbetet med att stärka ungas delaktighet i samhället. 2 Inflytande över samhällsutvecklingen är också en viktig del av det nationella ungdomspolitiska målet (Prop. 2013/14:191). Utredningen visar att Hässleholms unga vill engagera sig i frågor som berör dem (Utvärderingsringens sammanställning, bilaga 1). Ett Ungdomens Hus är en ypperlig arena för att jobba med ungas delaktighet då all verksamhet som finns i huset i allra högsta grad rör dem och därmed inbjuder till engagemang. I boken Inordnande eller utvidgande Om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar konstateras: Delaktighet är inget krav och ingen regel det är en möjlighet och en kultur. 3 En betydelsefull faktor för en meningsfull fritid: För unga har fritiden stor betydelse. Var sjätte person i åldern 16 29 år uppger att fritiden är det som ger livet mest mening. 4 Ett 2 Kartläggning av öppen fritidsverksamhet En nationell bild och faktorer som påverkar deltagande, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2016, s 16. 3 Inordnande eller utvidgande Om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar, KEKS, 2010, s 16. 4 Kartläggning av öppen fritidsverksamhet En nationell bild och faktorer som påverkar deltagande, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2016, s 3. 12
Ungdomens Hus kan, genom att erbjuda såväl en konkret mötesplats, vuxenkontakter som organiserad verksamhet, bidra till en meningsfull fritid för Hässleholms unga. En meningsfull fritid i sin tur bidrar till goda levnadsvillkor. 5 En arena för arbete med värdegrundsfrågor: I ett Ungdomens Hus kan man arbeta med viktiga värdegrundsfrågor. I Skånes jämställdhetsstrategi, Ett jämställt Skåne, konstateras t ex att vi i Sverige har långt kvar till ett jämställt samhälle samt hur viktigt det är att ha uppdaterad kunskap om hur situationen ser ut för kvinnor, män, flickor, pojkar och transpersoner (s 5). Ett Ungdomens Hus kan, genom att jobba med dessa frågor, höja kunskapen hos såväl målgruppen som dem som jobbar med den. Även om det inte var många som svarade att de ville att verksamheten inom Ungdomens Hus skulle inrama hbtq-frågor var det ändå närmare 2 %, vilket visar på att det finns ett behov. Ett forum för nya kontakter: Ett Ungdomens Hus kan bli ett forum där kontakter mellan föreningsliv, civilsamhälle och unga knyts. För föreningslivet, som har allt svårare att engagera äldre barn och unga i sin verksamhet, kan ett Ungdomens Hus fungera som en värdefull ingång till målgruppen. Och på samma sätt kan huset omvänt fungera som en länk in i föreningslivet för de unga som skulle vilja engagera sig men ännu inte hittat in i föreningslivet. En arena för kulturella verksamheter: Öppna fritidsverksamheter såsom Ungdomens Hus är också en viktig arena för både traditionella och nya former av kulturella verksamheter. 6 Att lyssna på och skapa musik samt att se film kom t ex högt upp på listan över vad de unga önskade i ett Ungdomens Hus. Ungdomens Hus skulle också kunna fungera som en länk vidare till kulturskola, föreningar och större kulturella sammanhang. En plats för ökad fysisk aktivitet: Av de 492 unga som deltog i undersökningen svarade hela 181 stycken, d.v.s. närmare 40 %, att de ville sporta/idrotta i ett Ungdomens Hus. Det finns många olika typer av sport/idrott. Vilka typer av utrymmeskrävande aktiviteter som kan rymmas beror helt och hållet på det fysiska rummets förutsättningar i kombination med fantasi och nytänkande. Även när det gäller sport och idrott skulle Ungdomens Hus kunna vara en länk till andra relevanta verksamheter. I Hässleholms kommun finns ett rikt föreningsliv inom idrottsområdet som skulle kunna vara samverkanspartners kring detta. En arena för formellt och informellt lärande: I ett Ungdomens hus kan man arbeta med såväl formellt som informellt lärande. I intervjuerna med Hässleholms unga svarade närmare 20 % att de i ett Ungdomens Hus skulle vilja ha studie- och läxhjälp. Utredningen anser att detta visar på att det i kommunen finns ett stort behov avseende denna bit som måste tas på allvar. I ett Ungdomens Hus kan det finnas pedagogiskt utbildad personal som arbetar med just det formella lärandet. Det kan även finnas lugna utrymmen där unga själva kan jobba med sina studier antingen en och en eller tillsammans. I ett Ungdomens Hus kan man också arbeta med det informella lärandet. Det informella lärandet kan medföra att unga som är mindre 5 Ibid, s 15. 6 Ibid, s 16. 13
framgångsrika i skolan också får möjligheter att se sig själva som duktiga på något och kan utveckla sina kompetenser. 7 I ett Ungdomens Hus kan man t ex utveckla sig inom musikens värld. Att skapa musik var något som närmare 20 % av Hässleholms unga uttryckte att de ville göra. Projektledaren för Within betonar vidare hur viktigt det är att kommunen tar sitt ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret som är reglerat i en lag. Hans förhoppning är att ett Ungdomens Hus skulle kunna fungera som en arena för aktiviteter som KAA-ungdomar kan delta i, som ett led i att öka motivationen till aktivitet, och kanske studier i nästa steg. Både för unga som har lätt och mindre lätt för sig/är mer och mindre motiverade i skolan kan ett Ungdomens Hus därmed bidra till att uppfylla grundläggande behov såsom självkänsla och självförverkligande. I bästa fall spiller sedan dessa effekter över även på skolarbetet. En möjlighet för arbetsmarknadspolitiska insatser: Inom ramen för ett Ungdomens Hus skulle arbetsmarknadspolitiska insatser kunna genomföras i syfte att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten hos Hässleholms unga både avseende målgrupper som har ett specifikt behov av det (såsom Withins målgrupp) och på ett mer generellt plan. En insats för ökad hälsa: I en tid där vikten av hälsa uppmärksammas på många sätt behöver alla åtgärder sättas in för att förbättra levnadsvillkoren för målgruppen. Nummer tre av Agenda 2030s mål är t ex hälsa och välbefinnande, och den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna i Sverige har ökat markant de senaste tio åren. 8 I detta sammanhang kan ett Ungdomens Hus fylla en viktig funktion på flera sätt bland annat genom att erbjuda: En positiv, trygg och säker miljö där man som ung antingen kan hänga, träffas, studera, skapa eller göra vad man är sugen på. En plats utan måsten, förpliktelser och föräldrar. Aktiviteter som främjar den psykiska och fysiska hälsan. Att röra sig såväl som att utöva eller uppleva kultur har bevisligen god effekt för hälsan. Kontakt med vuxenvärlden utanför familj och skola. Att ha en vuxen att vända sig till kan vara ovärderligt för både de unga som lider av psykisk ohälsa i dess kliniska mening och de unga som bara behöver någon att prata med mer allmänt. Utredningen menar att ett Ungdomens Hus genom ovanstående kan bidra till ökad hälsa och ökat välmående hos målgruppen både på ett mer generellt plan för gemene ung och på ett mer specifikt plan för enskilda individer. I en tid där både stressnivån hos unga är anmärkningsvärt hög och den psykiska ohälsan i målgruppen stiger oroväckande bör alla resurser sättas in för att öka välmåendet. 9 Även om unga med psykisk ohälsa inte är Ungdomens Hus primära målgrupp kan dess verksamhet komma att betyda mycket för personer inom kategorin. Och detta kan på sikt betyda mycket inte bara för de personerna utan även för samhället och Hässleholms kommun i stort. Minskar den psykiska ohälsan, minskar risken för utanförskap, arbetslöshet, sjukskrivningar mm. 7 Ibid. 8 Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Till och med 2016, Socialstyrelsen 2017, s 7. 9 Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985 2014., Folkhälsomyndigheten 2018. 14
En utgångspunkt och ett nav för verksamheter som arbetar med unga: Projektledaren för Within efterlyser liksom flera andra tjänstemän att det behövs ett helhetsgrepp kring unga i kommunen. Ett Ungdomens Hus hade kunnat fungera som ett verktyg, en utgångspunkt och ett nav för fördjupad samverkan inom området. Detta bl. a genom att verksamhetschefen för Ungdomens hus skulle kunna vara sammankallande för en samverkansgrupp bestående av representanter från dels berörda delar av kommunen (Within, Kulturskolan, Mobila Teamet osv) och dels föreningslivet (fritidsgårdar, Perrong 23 m fl.). Även samlokalisering av berörda verksamheter, såsom Within och ett Ungdomens Hus, hade kunnat öppna upp för fördjupad samverkan inom området. En annan väg: Utredningen utgår från ett främjande perspektiv och inte ett förebyggande det vill säga att man främjar det positiva snarare än att man förebygger det negativa. Unga i riskzon ingår naturligtvis genom sin ålderstillhörighet i målgruppen, men denna grupp har inte varit huvudfokus för utredningen. Mobila Teamets enhetschef konstaterar i en intervju att det är viktigt att komma ihåg att det finns unga som hänger på stan för att de vill göra det och unga som gör det för att de inte har någonstans att gå. Alla kommer inte att besöka ett Ungdomens Hus, alla kommer inte att vilja göra det. Ett Ungdomens Hus kommer därmed inte att vara svaret på alla frågor, lösningen på alla problem. Men genom att finnas där, lättillgängligt, säkert och öppet för alla, kommer det att vara en alternativ plats att mötas, en alternativ väg att gå. På detta sätt kan ett Ungdomens Hus bidra till att bryta negativa mönster. För varje ung i riskzon som väljer den vägen att gå istället för vägen in i kriminalitet, missbruk eller motsvarande har inte bara den unge och dess familjer i fråga vunnit utan även Hässleholms kommun. Att öppna dörren till ett Ungdomens Hus kan vara att öppna dörren till en annan väg. För gemene ung är det kanske bara en annan, om än viktig, väg för en ung i riskzon kanske en avgörande väg i livet. 5. Markans förhållande till ett Ungdomens Hus Denna utredning är rubricerad Markan/Ungdomens hus. Det är därför viktigt att betona att utredningen inte har utrett Markans verksamhet. Det var aldrig uppdraget såsom kommunfullmäktige formulerade det (KLK 2016/364). Däremot har Markan, genom rubriceringen och sin funktion som kommunal mötesplats för målgruppen på fritiden, haft en mer framträdande plats i utredningen än någon annan befintlig verksamhet. Det är ingen överdrift att säga att frågan om Markan i förhållande till ett nytt Ungdomens Hus har varit den absolut svåraste frågan för denna utredning att ta ställning till. Markan har genom åren spelat en viktig roll för många unga hässleholmare. Fantastisk verksamhet har bedrivits, först i kulturföreningen Markans regi och sedan 2015 under kulturförvaltningens paraply. För utredningen framkom ganska snabbt att det fanns fyra alternativa vägar att gå. 15
5.1 Fyra alternativa vägar 1. Satsa på att göra Markan till ett Ungdomens Hus: Så fort utredningen tagit del av Utvärderingsringens sammanställning av de ungas svar valdes detta alternativ bort. Närmare 90 % av de unga svarade att de ville ha en central mötesplats. Det framkom tydligt i intervjuerna att Markan inte ligger centralt för merparten av de unga som tillfrågades. Denna bild korrelerade väl med den bild de tjänstemän som jobbar med målgruppen har av gemene ungs uppfattning om avståndet till Markan. Att satsa på något som Hässleholms unga behöver och vill ha men att göra det på en plats dit de inte vill gå, bedöms av utredningen inte som försvarbart. 2. Satsa på två parallella mötesplatser för unga, Markan och ett nytt centralt Ungdomens Hus: Markanhuset är idag i behov av omfattande renoveringar. För att kunna bedriva verksamhet där behöver man vidta åtgärder bara avseende lokalerna som motsvarar belopp om minst 3 165 tkr (bilaga 4) inom en tioårsperiod. Utöver detta behöver, enligt Markans enhetschef, ytterligare omfattande underhållsresurser och personella resurser tillsättas för att verksamheten ska kunna fungera och utvecklas. Att satsa stora ekonomiska summor på två liknande verksamheter, inom ett gångavstånd på 15-30 minuter, i en stad av Hässleholms storlek anser inte utredningen vara ett ekonomiskt gångbart alternativt. Dessutom visar intervjuerna att unga efterfrågar ett centralt Ungdomens Hus med en bredd av olika verksamheter under samma tak. Två liknande mötesplatser riskerar därmed inte bara att bli ett mycket dyrare alternativ utan även ett sämre sådant. Detta då man förlorar de mervärden det genererar att samla all verksamhet på ett ställe. 3. Satsa på ett nytt centralt Ungdomens hus och låta Markan vara kvar i en mer nischad och minskad form med specialiserad verksamhet: Detta alternativ innebär att man på Markan skulle ha en smalare, minskad och mer nischad inriktning (musik/studio) än man har idag och att man i det nya Ungdomens Hus skulle ha verksamhet av mer generell karaktär. I det nya Ungdomens Hus skulle man kunna lotsa vidare till specialinriktningar (kulturföreningar, idrottsföreningar osv). Efter att ha diskuterat denna väg ingående kom utredningen fram till att detta alternativ inte är hållbart. Att minska verksamheten på Markan parallellt med att man bygger upp en betydligt större verksamhet centralt skulle kunna innebära att man sänder Markan mot en långsam död. Utöver detta förlorar man i detta alternativ, precis som i alternativ två, de mervärden det genererar att samla all verksamhet på ett ställe. 4. Satsa på ett centralt Ungdomens Hus och låta Markans verksamhet utvecklas vidare inom ramen för detta: Den fjärde vägen att gå är den som utredningen, utifrån de ungas svar, berörda tjänstemäns input och omvärldsspaning, föreslår. Denna väg innebär att Hässleholms kommun satsar medel på ett helt nytt centralt Ungdomens Hus och låter Markans verksamhet flytta in i/över till den nya verksamheten. Att göra på detta sätt skulle dels innebära att de erfarenheter som tagits tillvara under arbetet med unga på Markan de senaste åren inte går förlorad och dels ge verksamheten som idag bedrivs på Markan ökade möjligheter att utvecklas vidare och nå nya målgrupper. Verksamheten i 16
Ungdomens Hus ska svara mot vad de unga behöver och efterfrågar, dels utifrån det som framkommit i denna utredning, dels utifrån en framtida dialog med Hässleholms unga. Om och när ett nytt Ungdomens Hus byggs ska verksamheten där styras av vad unga i Hässleholms kommun behöver och vill ha, idag och framöver. Utredningen är övertygad om att om man ska skapa en ny mötesplats som de unga kommer att vilja besöka, måste man först lägga den på en plats dit de vill gå och sedan, i dialog med de unga, fylla den med det innehåll de vill ha. 6. Utredningens förslag: Ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm En central del av utredningens uppdrag var att undersöka om det fanns behov av just ett centralt Ungdomens Hus i Hässleholm. Av de 492 unga som tillfrågades svarade, som tidigare nämnts, nästan 90 % ja på frågan. Det fördes också diskussioner där de intervjuade formulerade varför det var viktigt att det var centralt: För att det skulle vara lätt att ta sig från olika delar av kommunen, för att det behövdes ställen att träffas, att de gärna hade haft ett ställe att umgås på när de var yngre osv. Under den idéverkstad som arrangerades i kulturhuset, där man diskuterade utifrån andra frågeställningar, sa de unga också samma sak: "vi behöver en central mötesplats att träffas". Det förslag som har tagits fram av utredningen är baserat på att det finns ett konstaterat behov av ett centralt Ungdomens Hus hos Hässleholms unga. Tidigare utredningar visar det, intervjuerna visar det, berörda tjänstemän säger det. Utredningen har i framtagandet av förslaget utgått från ett helhetsperspektiv baserat på alla dessa delar, samt erfarenheter från studieresor och forskning. Av de anledningar som nämnts i stycke 5 föreslår utredningen också att Markans verksamhet flyttar in i/över till ett centralt Ungdomens Hus. 6.1 Målgrupp Målgruppen för utredningsarbetet har varit alla unga i Hässleholms kommun mellan 13 och 25 år vilket omfattar ca 7 500 personer. Unga i riskzon ingår naturligtvis genom sin ålderstillhörighet i målgruppen, men denna grupp har inte varit huvudfokus för utredningen. Därmed utgår utredningen från ett främjande perspektiv och inte ett förebyggande. När ungdomsambassadörerna var ute och intervjuade unga ställde de frågan: Vilka åldrar tycker du ett eventuellt Ungdomens Hus ska vända sig till? En klar majoritet svarade på denna fråga att de ville att verksamheten skulle vända sig till åldern 13-25 år (se Utvärderingsringens sammanställning, bilaga 1). Utredningen föreslår, trots ovanstående resultat, att ett framtida Ungdomens Hus initialt har målgruppen 13-20 år. Detta då utredningen visar att det framförallt är denna målgrupp som hänger på stan och därmed verkar ha störst behov av en fysisk mötesplats i centrum (se 17
Träffa kompisar Fika Sporta/idrotta Lyssna på musik Se film Bara vara Spela digitalt spel Få läx- och Skapa musik Spela sällskapsspel Baka Göra läxor Dansa Prata med vuxen Yrkesvägledning Måla/teckna Läsa böcker Göra film Gå på arrangemang Lyssna på Studievägledning Skapa Spela teater Arrangera själv Titta på teater Skriva Sy Hbtq-frågor Annat Utvärderingsringens sammanställning, bilaga 1). Det är också denna målgrupp som i högst utsträckning anger att de skulle besöka ett Ungdomens Hus kontinuerligt (se Utvärderingsringens sammanställning, bilaga 1). Utredningen rekommenderar också att man efter att ha bedrivit verksamheten en period utvärderar om åldersgruppen känns adekvat och, om inte, korrigerar och utökar målgruppen efter de behov som visar sig längs vägens gång. 6.2 Mål och syfte med verksamheten Ett Ungdomens Hus ska vara en plats för trygghet och gemenskap. Hit ska unga i Hässleholm kunna komma för att t.ex. prata med vuxna utanför den egna familjen, få studiehjälp, träffa kompisar, ta en fika till billig peng, se på konserter, röra sig, göra musik, skapa projekt eller bara vara. Att ha en meningsfull fritid bidrar till goda levnadsvillkor för alla människor. Ett Ungdomens Hus i Hässleholm, anser utredningen, skulle kunna bidra till att förbättra levnadsvillkoren för många unga i Hässleholm. Mål med verksamheten: Bidra till en meningsfull fritid för fler. Stärka hälsan hos unga. Öka delaktigheten. Syfte: Att skapa ökade förutsättningar för unga i Hässleholms kommun att leva så bra, hälsosamma och rika liv som möjligt, samt att stärka deras möjligheter att påverka sina egna liv. Att stötta ungas personliga och sociala utveckling (genom både informellt och formellt lärande). Att bidra till inkludering och delaktighet i samhället samtidigt som det ger unga möjligheter att utveckla nya kompetenser och förmågor. 6.3 Innehåll och funktioner i ett Ungdomens Hus 350 300 250 200 150 100 50 0 Alla 309 245 181 153140 134 118104 96 93 79 78 66 60 44 35 31 30 30 29 24 21 18 17 13 12 12 9 6 18
I tabellen ovan (Utvärderingsringens sammanställning, bilaga 1) går att utläsa vad unga i Hässleholm efterfrågar i ett Ungdomens Hus i februari 2018. Ett ställe att träffas, umgås och fika är det som rankas högst, men även att utöva fysisk aktivitet, lyssna på musik, se film, spela spel och få läx- och studiehjälp kommer mycket högt. Utifrån ovan tabell föreslår utredningen att det i ett Ungdomens Hus finns följande funktioner: Bilden beskriver typer av verksamhet som utredningen ser att det bör skapas förutsättningar för i ett nytt Ungdomens Hus. Lokalerna ska utformas på ett sätt som möjliggör att verksamheten i huset kan förändras. Stor vikt måste läggas vid att lokalerna är flexibla. Utredningen föreslår att det i Ungdomens Hus ska vara lagligt att vistas minst 200 personer. Utifrån utvärderingens resultat ser utredningen att det är viktigt att det i ett Ungdomens Hus lokaler från början ges grundförutsättningar för att kunna skapa: En umgängeslokal med fik: I anknytning till denna lokal behöver det finnas ett kök där man kan tillaga enklare fika, lunch och förtäring till försäljning. Umgängesrummet är hjärtat av verksamheten. Dimensionerat för antal personer: 50 personer sittande i lokalen. Toaletter: lämpligt antal. Ev. möjligt utrymme för att hänga kläder för ca 30 personer. Ett större rum för t.ex. fysisk aktivitet och evenemang: I denna lokal ska man kunna ta fram en portabel scen vid behov. Här ska man också kunna ha dansspeglar, bordtennis, biljard och/eller möjlighet till annan fysisk aktivitet. Dimensionerat för antal personer: Minst 150 vid ev. evenemang. Studios: Utredningen föreslår att tre mindre låsbara rum inrättas, där studios eller liknande verksamheter kan inrättas. Dimensionerat för antal personer: 5 personer. Skärmrum/filmrum: Rum för spel- och filmupplevelser. Dimensionerat för antal personer: 10 personer. Ett rum som kan användas som replokal för band, gärna lokaliserad nära studiorna. Dimensionerat för antal personer: 10 personer. 19
Tre studie-och mötesrum: Då intervjuunderlaget visar att det finns behov av både studie- och läxhjälp och en fysisk plats att göra läxor på föreslår utredningen att flera små studie- och mötesrum inrättas. Dimensionerat för antal personer: 7 personer. Ett rum för skapande verksamhet: I anknytning till detta rum bör det finnas möjlighet till rinnande vatten. Dimensionerat för antal personer: 10 personer. Kontor: Kontor, badrum och fika-/lunchrum för den personal som arbetar i huset (se nedan), samt gärna ytterligare kontor för projekt och annan verksamhet inom kommunen som jobbar med målgruppen (såsom Within). Förslagsvis ett separat kontor för verksamhetschefen och delat kontor/öppet kontorslandskap för övriga. Dimensionerat för antal personer: 8 personer. Väl tilltagna förrådsutrymmen. Beträffande såväl verksamheten som lokaler i huset överlag är det viktigt att dessa är flexibla och styrs utifrån de ungas behov. Målgruppen är flexibel och behoven kan förändras snabbt. Det är viktigt att verksamheten kan svara mot dessa förutsättningar. På konferensen Ung Livsstil, som anordnades av Utvärderingsringen i Stockholm den 20 april 2018, konstateras att ända sedan 1939, då en nationell ungdomsutredning genomfördes, har bredd i verksamheten lyfts fram som en framgångsfaktor i arbetet med öppna mötesplatser för unga. Detta liksom en balans mellan att kunna bara vara och organiserad verksamhet är avgörande för att locka både tjejer och killar och en bred målgrupp. I samtalen som förs mellan utredningens ungdomsambassadörer och Hässleholms unga lyfts många gånger vikten av säkerhet och trygghet fram. Att även utemiljön kring ett Ungdomens Hus känns trygg är viktigt att ha med i arbetet. 6.4 Personal och organisation Ett Ungdomens Hus i Hässleholm kan fungera som ett nav för samverkan inom området unga/unga vuxna i Hässleholm. Utredningen ser att det finns ett behov av förstärkt utbyte och samverkan inom detta område. Däremot har det, inom ramen för denna utredning, inte framkommit att det, i dagsläget, finns ett behov av samorganisering av berörda verksamheter. Utredningen föreslår att det i verksamheten finns följande fasta funktioner: Verksamhetschef: En chef med personal-, budget- och verksamhetsansvar för Ungdomens Hus. Verksamhetschefen ansvarar även för en referensgrupp bestående av representanter från t.ex. Within, Mötesplats Ljungdala, bibliotekets barn- och unga avdelning, Mobila Teamet, fritidsgårdar, Kulturskolan osv. Syftet med gruppen är att hitta samverkansformer som leder till att förbättra villkoren för Hässleholms unga. Fem heltidsanställda ungdomscoacher: Personal med ansvar för bemanning av den operativa driften i huset. Ungdomssamordnare: En ungdomssamordnartjänst med ansvar för arbetsområdet Ungas delaktighet- och inflytande i Hässleholms kommun (mer om denna tjänst nedan). Tjänsten 20
utgår från huset men arbetar med ungdomars delaktighet och inflytande på ett övergripande plan. Det är utredningens uppfattning att denna resurs krävs för att först starta upp och sedan förvalta ett arbete som syftar till att stärka ungas möjlighet till delaktighet och inflytande på riktigt. Att jobba med unga, som är en föränderlig målgrupp, politiken och samtliga förvaltningar kräver tid, engagemang och, inte minst, kunskap om den kommunala organisationen. Långsiktighet och kontinuitet är två framgångsfaktorer. Därför föreslår utredningen att en 50 % tillsvidareanställning tillsätts. Personen bör ha dokumenterad erfarenhet av att jobba med delaktighet och målgruppen, samt erfarenhet av att arbeta i politiskt styrd organisation. Ungdomsambassadör: Timanställd person som arbetar för att koppla samman unga människor i Hässleholm med Ungdomens Hus, fånga upp ungas röster och marknadsföra verksamheten. Detta för att säkerställa att Ungdomens Hus är och förblir angeläget och intressant för målgruppen. Ungdomsambassadören ska vara en ung person, förslagsvis mellan 19 och 25 år. Anställningen omfattar 25 % av en heltid och uppdraget sträcker sig över ca ett år. Då en ungdomsambassadör avslutar sin tjänst anställs en ny på samma premisser. Timanställd pedagog och vid behov även studievägledare: Utredningen konstaterar att nästan 20 % unga i Hässleholm efterlyser läx- och studiehjälp i hög utsträckning. Även studie- och yrkesrådgivning efterfrågas i viss mån. Därför föreslås att det i Ungdomens Hus, på timmar, kontinuerligt finns en pedagog och vid behov en studie- och yrkesvägledare som kan stötta de unga med just detta. Som tidigare nämnts har rätt person på rätt plats flera gånger lyfts fram som en framgångsfaktor på de Ungdomens Hus referensgruppen har besökt. Utredningen vill därför betona hur viktig själva kompetensen hos och rekryteringsprocessen av funktionerna i Ungdomens Hus är. Styrgrupp: För att säkerställa bredden och djupet på Ungdomens Hus verksamhet föreslås att en styrgrupp bestående av kulturnämndens presidium, fritidsnämndens presidium, samt förvaltningscheferna för kulturförvaltningen, Hässleholms Fritid, Ak-förvaltningen och socialförvaltningen tillsätts. Även verksamhetschefen för Ungdomens Hus bör adjungeras in i styrgruppen. Nämndtillhörighet: Utredningen har diskuterat olika scenarier för förvaltningstillhörighet men då detta beslut är politiskt hänvisades denna del av förslaget till den politiska styrgruppen. Den politiska styrgruppen för Ungdomens Hus föreslår att verksamheten ligger under kulturnämnden. 6.5 Lokal I dagsläget finns inget aktuellt förslag på lokal. Utredningen har tittat på olika alternativ såsom Kyrkskolan, Brandstationen och G.a Röinge skola. Två av dessa lokaler avfördes från utredningen direkt eftersom utredningen inte bedömde dem som centrala och Kyrkskolan försvann som alternativ efter beslut om försäljning. Med anledning av detta föreslår utredningen att tekniska förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på lämpliga lokaler alternativ nybyggnation som svarar mot ovanstående behov. Utredningen föreslår att man för 21
budgetåret 2019 tillsätter 400 000 kr till förprojektering. Eftersom verksamheten i Ungdomens Hus kommer att bedrivas främst kvällar, helger och lov bedömer utredningen att möjligheterna att nyttja lokalerna till andra ändamål dagtid är goda. 6.6 Två viktiga aspekter avseende det fortsatta arbetet med Ungdomens Hus 1. I arbetet med denna utredning har Hässleholms unga varit synnerligen delaktiga. För att säkerställa att de ungas röster inte tappas bort i den fortsatta processen rekommenderar utredningen att man, om och när det tillsätts en projektgrupp som ska jobba vidare med Ungdomens Hus, även har med unga och ungdomssamordnaren i denna grupp. Det är viktigt att komma ihåg att ungas delaktighet är en färskvara som måste underhållas konstant. 2. Hässleholms unga har varit tydliga med att det de efterfrågar är ett centralt Ungdomens Hus. Vad innebär då centralt för Hässleholms unga? Svaret på den frågan var snävare än väntat. Följande område har utredningen uppfattat att de unga, 2018, ser som centralt: Från den del av stationen som vetter mot stan i väster till Kyrkskolan i öster, från andra avenyn i söder till stadsparken i norr. Det är utredningens absoluta rekommendation att man placerar ett Ungdomens Hus inom denna area när och om man verkställer det förslag denna utredning tagit fram. Slutligen. Utredningen vill betona att det är viktigt att Markans verksamhet, fram till den dag då ett nytt Ungdomens Hus står klart, får fortsätta bedrivas och utvecklas. 7. Ungdomars delaktighet och inflytande i frågor som rör dem 7.1 Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande 2014 antog riksdagen regeringens proposition Med fokus på unga en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (Prop. 2013/14:191). Målet för den nationella ungdomspolitiken är att: Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år och är vägledande för kommuner och landsting. I propositionen konstateras att ungdomar ska vara delaktiga i och så långt som möjligt ha inflytande över utformning och genomförande av insatser som berör dem som målgrupp. (s. 27). Bland annat anges följande argument för detta: Att verka för att unga kvinnor och unga män kan utöva inflytande och delta i politiska beslutsprocesser är betydelsefullt för demokratins uthållighet och för den sociala sammanhållningen i samhället. (s 57-58) Unga bör ges samma möjligheter till inflytande som andra människor i samhället. Ungas delaktighet i de beslutsprocesser som berör dem är inte bara en rättighet utan det är också viktigt att ungas kunskaper, synpunkter och erfarenheter tas till vara som en resurs i den demokratiska processen. (s 71) 22
7.2 Kommunfullmäktiges beslut och unga i Hässleholms vilja att vara delaktiga Bilden ovan, illustrerad av Amanda Pettersson, är tagen från en workshop om ungas delaktighet med arbets- och styrgruppen för Ungdomens Hus den 16 april 2018. I kommunfullmäktiges beslut står att utredningen ska ta ställning till om det ska bildas ett ungdomsråd eller ungdomsparlament i Hässleholms kommun samt hur detta i så fall ska organiseras. Utifrån detta uppdrag frågade ungdomsambassadörerna de 492 unga som de intervjuade följande två frågor: 1. I och med ditt deltagande i denna undersökning är du med och påverkar i en fråga som rör unga i kommunen. Vill du vara med och påverka i andra ungdomsfrågor i kommunen? 2. Om svaret är ja, på vilket sätt skulle du vilja vara det? Ex. ungdomsråd eller annat sätt. Svaren förvånade. Av alla tillfrågade svarade 43 % ja på fråga ett och nästan 20 % svarade att de ville engagera sig i ett ungdomsråd eller motsvarande. Under utredningens gång hade det visserligen framgått väldigt klart att unga i Hässleholm vill engagera sig och vara med och påverka men att de skulle vilja göra det i så stor utsträckning och att så många skulle kunna tänka sig att göra det i organiserad form, såsom i t.ex. ett ungdomsråd, hade projektledningen inte kunnat föreställa sig. 7.3 Utredningens förslag: Ett organiserat arbete för ungas delaktighet och inflytande Efter att ha tagit del av de ungas svar, goda exempel på hur man kan arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande från andra kommuner såsom Lund, Karlstad och Mora, samt styrdokument/ dokumentation föreslår utredningen att Hässleholms kommun, på ett övergripande plan, påbörjar ett organiserat arbete för att stärka ungas möjlighet till delaktighet och inflytande gällande frågor som rör dem. Detta genom att kommunen från och med 2019 23
inrättar en 50 % tjänst som ungdomssamordnare med uppdrag: Att tillsammans med Hässleholms unga och politiker finna relevanta och hållbara former och forum för ungas delaktighet och inflytande. För att starta upp arbetet inrättas förslagslagsvis en delaktighets- och inflytandegrupp bestående av representanter från båda grupperna. Ungdomssamordnarens uppgift blir att samordna och organisera detta arbete. Det är, av anledningar som tidigare nämnts, utredningens uppfattning att man för att få unga med sig måste ha med dem från början. Lika viktigt är det att politiker är med i arbetet från scratch. Detta för att garantera att de former som tas fram har en förankring i politiken. Det måste finnas en mottagare för de röster som ska göras hörda. Att ansvara för att ovanstående förankras i berörda instanser och förvaltningar. Att ansvara för att de former och forum som fastställts genomförs i enlighet med föresatserna. Det är utredningens uppfattning att denna resurs och dessa insatser krävs för att först starta upp och sedan väl förvalta ett arbete som syftar till att stärka ungas möjlighet till delaktighet och inflytande på riktigt. Att jobba med unga, som är en föränderlig målgrupp, politiken och samtliga förvaltningar kräver tid, engagemang och, inte minst, kunskap om den kommunala organisationen. Utredningen ser flera fördelar med att ungdomssamordnaren tillsätts redan 2019. Dels kan det delaktighets- och inflytandearbete som startats upp inom ramen för den här utredningen då följas upp på ett naturligt sätt, dels kan ungdomssamordnaren tillsammans med delaktighetsoch inflytandegruppen bevaka och borga för att unga fortsätter vara delaktiga i den process som avser ett Ungdomens Hus i Hässleholm. Utredningen föreslår att följande medel avsätts till arbetsområdet Ungas delaktighet- och inflytande i Hässleholms kommun från och med 2019: 300 000 kronor till en 50 % tjänst som ungdomssamordnare, samt 100 000 kr i verksamhetsmedel för ungdomssamordnaren att förfoga över (till t ex fortbildning, studiebesök, konferensdeltagande eller anordnande av arrangemang eller möten). Avslutande reflektion I arbetet med den här utredningen har väldigt många varit involverade. Ca tjugo tjänstemän från olika förvaltningar, två ungdomsambassadörer, tre politiker och över 500 unga mellan 13 och 25 år. Som vi skrev i inledningen har utredningsarbetet varit en hisnande resa att göra. 24
Det engagemang och den kraft vi stött på både under de studiebesök vi gjort och i mötena med Hässleholms unga har varit slående. Under våra samtal med hässleholmare som sedan några, eller många, år passerat den övre gränsen för vad man definierar som ung, berättas att detta varit ett ämne som varit på tapeten länge. Först hör vi talas om utredningarna 2007-2009 och sedan om ett arbete som gjorts på 80-talet. Vid ett av våra sista möten berättar en kvinna att redan när hon var ung, på 70-talet, så pratade man om behoven av en central mötesplats för unga. Det har gått ganska lång tid sedan 70-talet, snart ett halvt sekel. Många unga har hunnit passera den där gränsen sedan dess. Vi tänker att alla de där berättelserna vi hört, att alla de där utredningarna som gjorts i olika förvaltningars regi och att alla de där 492 rösterna ungdomsambassadörerna fångat upp verkligen visar på att det finns ett behov av ett centralt beläget Ungdomens Hus i Hässleholm. Kanske har inte Hässleholms kommun varit redo för ett Ungdomens Hus förrän nu men Hässleholms unga har varit det i 50 år. 25
Bilaga 1. Utvärderingsringens sammanställning Arbetsmaterial SLUTRAPPORT, SAMMANSTÄLLNING AV SVAR FRÅN INTERVJUER Delmoment i utredning av behovet av ett Ungdomens hus i Hässleholms kommun 2018 För rapport svarar Utvärderingsringen Fiskaregatan 17, 302 90 Halmstad Tel 035-360 80, info@utvarderingsringen.se www.utvarderingsringen.se
Här följer en sammanställning av de svar som gavs i de 492 intervjuer med ungdomar i Hässleholms kommun i åldern 13-25 år, som genomfördes under 4 veckor i januari - februari 2018. 27
Bakgrund Som en del i Hässleholms kommuns utredning om det finns ett behov av ett Ungdomens hus i Hässleholm har Utvärderingsringen medverkat till att genomföra en undersökning för att bl.a. få ungdomars syn på om ett Ungdomens hus bör finnas samt vad det bör innehålla. Arbetet inleddes med att två ungdomsambassadörer anställdes i syfte att ta reda på hur Hässleholms unga tänker kring ett Ungdomens Hus. Ett frågeformulär togs sedan fram av en referensgrupp bestående av representanter från fem olika förvaltningar (kultur-, fritid-, social-, AK- och barn och utbildningsförvaltningen), ungdomsambassadörerna och Utvärderingsringen. Under januari-februari 2018 genomförde ungdomsambassadörerna intervjuer med 492 personer mellan 13-25 år boende på olika orter i Hässleholms kommun. I rapporten redovisas en sammanställning av de inkomna intervjusvaren. För att undvika att svar ska kunna härledas till enskild individ i sammanställningen av resultat har vi för de mindre orterna, vilka har färre svarande, valt att inte redovisa svaren per åldersgrupp alternativt kön. 28
Sammanställning av samtliga 492 intervjusvar Fördelningen av kön och åldersgrupp Ort Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Hässleholm 159 79 80 54 69 36 Ljungdala 91 37 54 13 57 21 Annan ort 72 42 30 27 30 15 Bjärnum 34 15 19 18 14 2 Tyringe 30 13 17 12 16 2 Vittsjö 28 15 13 22 6 0 Vinslöv 27 15 12 12 12 3 Sösdala 20 11 9 14 6 0 Hästveda 20 10 10 3 12 5 Sjörröd/Garnisonen 8 2 6 4 3 1 Ballingslöv 3 2 1 0 2 1 Hela 492 241 251 179 227 86 29
Vilka platser, utanför hemmet, brukar du träffa dina kompisar på, utanför organiserad verksamhet? Fördelning mellan kön och åldersgrupp Plats Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Café 194 120 74 37 104 53 Gallerian 156 97 59 56 71 29 Skolmrådet 154 76 78 71 67 16 Idrottsanläggning 142 52 90 57 62 23 Stationen 96 53 43 25 60 11 Biblioteket 88 52 36 31 42 15 Annat 85 32 53 34 39 12 Mötesplats Ljungdala 83 29 54 14 51 18 Fritidsgård 50 30 20 32 17 1 Markan 30 10 20 17 7 6 250 200 150 100 50 0 194 156 154 142 96 Alla 88 85 83 50 30 27 9 Kulturhuset 27 14 13 12 12 3 Skateparken 9 0 9 5 2 2 30
Fördelning mellan svarande per ort Hässle- Ljung- Sjörröd/ Ballings- Annan Plats Alla holm dala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe Hästveda Vinslöv Vittsjö ort Café 194 66 45 2 8 5 2 8 8 11 10 29 Gallerian 156 53 21 0 13 6 2 7 5 10 12 27 Skolmrådet 154 47 25 3 10 11 0 14 7 8 9 20 Idrottsanläggning 142 37 25 4 7 7 0 16 6 16 9 15 Stationen 96 29 6 0 9 7 0 12 7 6 3 17 Biblioteket 88 39 9 0 5 3 2 3 6 0 2 19 Annat 85 35 9 2 5 5 0 7 3 4 2 13 Mötesplats Ljungdala 83 18 60 0 2 1 0 0 1 0 1 0 Fritidsgård 50 7 0 0 9 4 0 2 6 0 16 6 Markan 30 19 4 1 0 1 0 0 1 0 0 4 Kulturhuset 27 12 3 1 1 0 1 2 0 0 3 4 Skateparken 9 3 0 0 2 1 0 1 0 1 0 1 31
Vad skulle du vilja göra i ett Ungdomens hus om det fanns här i Hässleholm? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Aktivitet Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Träffa kompisar 309 149 160 109 149 51 Fika 245 127 118 70 119 56 Sporta/idrotta 181 50 131 82 74 25 Lyssna på musik 153 80 73 56 78 19 Se film 140 64 76 54 66 20 Bara vara 134 70 64 51 54 29 Spela digitalt spel 118 15 103 55 48 15 Få läx- och studiehjälp 104 59 45 41 52 11 Skapa musik 96 41 55 42 43 11 Spela sällskapsspel 93 36 57 26 45 22 Baka 79 58 21 39 34 6 Göra läxor 78 42 36 25 42 11 Dansa 66 59 7 27 31 8 Prata med vuxen 60 39 21 21 25 14 Yrkesvägledning 44 20 24 2 21 21 Måla/teckna 35 23 12 20 8 7 Läsa böcker 31 19 12 7 21 3 Göra film 30 8 22 11 16 3 Gå på arrangemang 30 14 16 6 15 9 Lyssna på föreläsning 29 20 9 5 14 10 32
Aktivitet Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Studievägledning 24 14 10 1 16 7 Skapa 21 15 6 8 10 3 Spela teater 18 11 7 8 7 3 Arrangera själv 17 9 8 3 10 4 Titta på teater 13 7 6 4 6 3 Skriva 12 9 3 2 5 5 Sy 12 7 5 5 5 2 Hbtq-frågor 9 7 2 5 2 2 Annat 6 1 5 3 2 1 350 300 250 309 245 Alla 200 181 150 100 153 140 134 118 104 96 93 79 78 66 60 50 44 35 31 30 30 29 24 21 18 17 13 12 12 9 6 0 33
Fördelning mellan svarande per ort Hässle- Ljung- Sjörröd/ Ballings- Annan Aktivitet Alla holm dala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe Hästveda Vinslöv Vittsjö ort Träffa kompisar 309 99 59 4 22 10 0 19 12 20 19 45 Fika 245 78 53 2 15 7 2 20 13 13 12 30 Sporta/idrotta 181 57 25 2 16 12 0 14 6 12 16 21 Lyssna på musik 153 51 19 1 10 10 2 11 5 8 13 23 Se film 140 45 23 1 12 6 3 10 3 9 8 20 Bara vara 134 50 26 1 8 7 0 9 1 6 8 18 Spela digitalt spel 118 33 24 4 10 5 0 5 5 11 6 15 Få läx- och studiehjälp 104 23 20 1 8 4 0 8 8 5 7 20 Skapa musik 96 39 15 3 6 7 0 3 2 4 1 16 Spela sällskapsspel 93 36 32 0 5 1 0 6 2 2 1 8 Baka 79 19 18 1 5 3 1 2 4 9 7 10 Göra läxor 78 23 14 1 5 2 1 7 6 2 4 13 Dansa 66 31 6 1 3 3 0 3 3 5 1 10 Prata med vuxen 60 22 11 0 4 3 0 4 0 1 4 11 Yrkesvägledning 44 14 11 2 1 0 1 3 5 1 1 5 Måla/teckna 35 13 3 2 1 1 1 0 2 3 2 7 Läsa böcker 31 12 4 0 4 0 0 1 1 1 1 7 Göra film 30 8 7 1 2 1 0 2 1 2 3 3 Gå på arrangemang 30 7 10 2 2 1 0 2 0 1 1 4 Lyssna på föreläsning 29 13 5 1 2 0 0 1 1 1 0 5 34
Studievägledning 24 5 6 1 2 0 0 1 3 0 1 5 Aktivitet Alla Hässleholm Ljungdala Sjörröd/ Garnisonen Bjärnum Sösdala Ballingslöv Tyringe Hästveda Vinslöv Vittsjö Annan ort Skapa 21 3 3 0 2 1 0 3 2 2 0 5 Spela teater 18 6 4 0 0 2 0 1 0 0 1 4 Arrangera själv 17 8 3 0 1 0 0 0 2 0 0 3 Titta på teater 13 4 3 0 1 0 1 0 0 1 1 2 Skriva 12 1 3 0 0 0 0 1 0 2 0 5 Sy 12 3 4 0 1 0 1 0 1 0 2 0 Hbtq-frågor 9 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 6 Annat 6 3 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 35
Om det skulle starta ett ungdomens hus, hur troligt är det att du skulle gå dit? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Hur ofta Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Nästan varje dag 57 26 31 20 32 5 Alla Varje vecka 281 132 149 109 128 44 Någon gång i månaden 123 63 60 45 49 29 Någon gång per år 26 17 9 3 15 8 Aldrig gå dit 5 3 2 2 3 0 300 250 200 150 100 50 0 Nästan varje dag Varje vecka Någon gång i månaden Någon gång per år Aldrig gå dit Fördelning mellan svarande per ort Hässle- Ljung- Sjörröd/ Ballings- Häst- Annan Hur ofta Alla holm dala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe veda Vinslöv Vittsjö ort Nästan varje dag 57 19 17 0 3 1 0 1 4 2 3 7 Varje vecka 281 87 52 2 20 14 2 20 10 16 16 42 Någon gång i månaden 123 42 19 5 7 5 1 6 6 5 8 19 Någon gång per år 26 10 3 1 3 0 0 2 0 3 1 3 Aldrig gå dit 5 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 36
13-14 år 13-16 år 13-18 år 13-20 år 13-22 år 13-25 år 15-16 år 15-18 år 15-20 år 15-22 år 15-25 år 17-18 år 17-20 år 17-22 år 17-25 år 19-20 år 19-22 år 19-25 år 21-22 år Vilka åldrar tycker du ett eventuellt Ungdomens hus ska vända sig till? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Åldersintervall Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år 13-14 år 16 10 6 15 1 0 13-16 år 57 32 25 44 8 5 13-18 år 58 31 27 35 19 4 13-20 år 20 10 10 6 9 5 13-22 år 8 5 3 4 2 2 13-25 år 168 74 94 44 81 43 15-16 år 22 13 9 11 9 2 15-18 år 34 15 19 11 22 1 15-20 år 28 16 12 3 23 2 15-22 år 10 2 8 2 8 0 15-25 år 11 4 7 3 7 1 17-18 år 14 6 8 0 13 1 17-20 år 18 10 8 1 14 3 17-22 år 4 2 2 0 3 1 17-25 år 11 4 7 0 5 6 19-20 år 4 3 1 0 1 3 19-22 år 3 1 2 0 1 2 19-25 år 5 3 2 0 1 4 21-22 år 1 0 1 0 0 1 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Alla 37
Fördelning mellan svarande per ort Hässle- Ljung- Sjörröd/ Ballings- Häst- Annan Åldersintersvall Alla holm dala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe veda Vinslöv Vittsjö ort 13-14 år 16 7 2 0 0 0 0 0 0 1 2 4 13-16 år 57 18 3 4 6 2 0 4 0 5 7 8 13-18 år 58 24 6 1 6 2 0 3 2 2 1 11 13-20 år 20 4 5 0 0 1 0 2 1 2 2 3 13-22 år 8 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 3 13-25 år 168 46 45 0 7 9 0 12 6 13 7 23 15-16 år 22 10 1 1 3 1 1 0 1 0 2 2 15-18 år 34 17 3 0 1 1 0 5 3 1 0 3 15-20 år 28 9 1 1 5 2 0 1 1 2 2 4 15-22 år 10 2 2 1 2 1 0 0 0 0 1 1 15-25 år 11 2 3 0 1 0 1 0 1 1 0 2 17-18 år 14 4 3 0 0 0 0 1 2 0 2 2 17-20 år 18 5 6 0 2 0 0 1 0 0 1 3 17-22 år 4 1 1 0 0 0 0 1 0 0 0 1 17-25 år 11 4 4 0 1 0 0 0 1 0 0 1 19-20 år 4 0 1 0 0 0 1 0 1 0 0 1 19-22 år 3 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 19-25 år 5 2 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 21-22 år 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 38
Skulle du vilja att det fanns ett Ungdomens hus i centrala Hässleholm? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Svar Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Ja 427 218 209 151 198 78 Nej 63 22 41 28 27 8 500 400 300 200 Alla 100 0 Ja Nej Fördelning mellan svarande per ort Sjörröd/ Ballings- Häst- Svar Alla Hässleholm Ljungdala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe veda Vinslöv Vittsjö Annan ort Ja 427 147 68 5 29 19 3 25 17 23 23 68 Nej 63 11 22 3 5 1 0 5 3 4 5 4 39
I och med ditt deltagande i denna undersökning är du med och påverkar i en fråga som rör unga i kommunen. Vill du vara med och påverka andra ungdomsfrågor i Hässleholms kommun? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Alla Svar Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Ja 211 111 100 96 76 39 Nej 276 129 147 82 147 47 300 250 200 150 100 50 0 Ja Nej Fördelning mellan svarande per ort Sjörröd/ Ballings- Häst- Annan Svar Alla Hässleholm Ljungdala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe veda Vinslöv Vittsjö ort Ja 211 76 22 2 18 8 1 16 8 11 16 33 Nej 276 83 67 6 15 12 2 14 12 16 12 37 40
Vill du vara med i ungdomsråd eller delta på annat sätt? Fördelning mellan svarande per kön och ålder Svar Alla Tjej Kille 13-15 år 16-18 år 19-25 år Medverka i ungdomsråd 93 49 44 42 36 15 Påverka på annat sätt t.ex. via enkät eller intervju 122 68 54 59 40 23 150 100 50 0 Medverka i ungdomsråd Alla Påverka på annat sätt t.ex. via enkät eller intervju Fördelning mellan svarande per ort Hässle- Ljung- Sjörröd/ Ballings- Häst- Annan Svar Alla holm dala Garnisonen Bjärnum Sösdala löv Tyringe veda Vinslöv Vittsjö ort Medverka i ungdomsråd 93 27 15 0 10 3 0 6 3 5 8 16 Påverka på annat sätt t.ex. via enkät eller intervju 122 49 7 2 7 5 1 11 4 7 8 21 41
Svar från ungdomar som bor i Hässleholms centralort, 159 svar Svaren redovisas fördelade mellan de olika åldersgrupperna. Ort Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Hässleholm 159 54 69 36 Vilka platser, utanför hemmet, brukar du träffa dina kompisar på, utanför organiserad verksamhet? Plats Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Café 66 11 35 20 Gallerian 53 17 24 12 Skolområdet 47 23 20 4 Biblioteket 39 15 17 7 Idrottsanläggning 37 14 16 7 Annat 35 14 13 8 Stationen 29 5 19 5 Markan 19 10 5 4 Mötesplats Ljungdala 18 4 12 2 Kulturhuset 12 7 5 0 Fritidsgård 7 5 1 1 Skateparken 3 2 1 0 42
Vad skulle du vilja göra i ett Ungdomens hus om det fanns här i Hässleholm? Aktivitet Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Träffa kompisar 99 37 43 19 Fika 78 18 36 24 Sporta/idrotta 57 20 26 11 Lyssna på musik 51 19 23 9 Bara vara 50 21 18 11 Se film 45 16 20 9 Skapa musik 39 14 17 8 Spela sällskapsspel 36 11 17 8 Spela digitalt spel 33 16 12 5 Dansa 31 14 13 4 Få läx- och studiehjälp 23 9 12 2 Göra läxor 23 6 13 4 Prata med vuxen 22 9 7 6 Baka 19 9 7 3 Yrkesväglening 14 0 6 8 Måla/teckna 13 7 3 3 Lyssna på föreläsning 13 1 5 7 Läsa böcker 12 3 7 2 Göra film 8 3 4 1 Arrangera själv 8 2 4 2 Gå på arrangemang 7 1 3 3 43
Aktivitet Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Spela teater 6 1 3 2 Studievägledning 5 0 3 2 Se teater 4 0 3 1 Skapa 3 2 0 1 Sy 3 2 0 1 Annat 3 2 1 0 Hbtq-frågor 2 1 0 1 Skriva 1 0 1 0 Om det skulle starta ett ungdomens hus, hur troligt är det att du skulle gå dit? Hur ofta Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Nästan varje dag 19 6 11 2 Varje vecka 87 32 39 16 Någon gång i månaden 42 14 15 13 Någon gång per år 10 2 3 5 Aldrig gå dit 1 0 1 0 44
Vilka åldrar tycker du ett eventuellt Ungdomens hus ska vända sig till? Åldersintervall Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år 13-14 år 7 6 1 0 13-16 år 18 14 1 3 13-18 år 24 13 9 2 13-20 år 4 0 2 2 13-22 år 1 0 1 0 13-25 år 46 10 18 18 15-16 år 10 5 3 2 15-18 år 17 6 10 1 15-20 år 9 0 9 0 15-22 år 2 0 2 0 15-25 år 2 0 2 0 17-18 år 4 0 4 0 17-20 år 5 0 4 1 17-22 år 1 0 1 0 17-25 år 4 0 2 2 19-20 år 0 0 0 0 19-22 år 2 0 0 2 19-25 år 2 0 0 2 21-22 år 1 0 0 1 45
Skulle du vilja att det fanns ett Ungdomens hus i centrala Hässleholm? Svar Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Ja 147 49 64 34 Nej 11 5 4 2 I och med ditt deltagande i denna undersökning är du med och påverkar i en fråga som rör unga i kommunen. Vill du vara med och påverka andra ungdomsfrågor i Hässleholms kommun? Svar Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Ja 76 28 29 19 Nej 83 26 40 17 Vill du vara med i ungdomsråd eller delta på annat sätt? Svar Alla 13-15 år 16-18 år 19-25 år Medverka i ungdomsråd 27 8 13 6 Påverka på annat sätt t.ex. via enkät eller intervju 49 20 17 12 46
Bilaga 2. Dokumentation av workshop Dokumentation: Workshop Ungdomens hus Hässleholm 7 februari 2018
Lokaler Ungdomarna som deltog på Idéverkstaden tyckte att de sämsta tänkbara lokalerna skulle vara små, ha en tråkig och opersonlig inredning, vara ofräscha och ligga långt ifrån centrum. Färglösa, kalla och smutsiga lokaler ser man också som sämsta tänkbara samt att det bara skulle vara en stor lokal. Att ha flexibla lokaler där det både kan finnas större ytor och möjlighet till mindre rum såg man som en möjlig lösning. Under diskussionerna kom det fram att man gärna vill att unga själva ska få möjlighet att vara med och forma lokalerna. Bemötande Det sämsta tänkbara bemötandet skulle vara otrevligt, låga förväntningar på unga, ingen entusiasm, ingen lekfullhet, en aggressiv miljö där man känner sig orättvist behandlad, en plats som präglas av fördomar och negativ och hotfull stämning. Personalens roll på mötesplatsen sågs som viktig. Yngre personal som förstår ungas behov ses som viktig. Social förmåga och en positiv, nyfiken ingång tror man är viktig för att skapa en bra stämning på mötesplatsen. Eftersom personalen på många sätt är de som sätter stämningen på platsen är det viktigt att de är välkomnande, trevliga och trygga. Det är viktigt att personalen har humor, men också att man ska kunna vända sig till dem med svåra och jobbiga känslor. Kunnighet, trygghet och mognad ses som viktiga egenskaper hos personalen. Det ska finnas en mångfald i personalgruppen och man vill att de både ska kännas professionella och avslappnade. Aktiviteter De sämsta tänkbara aktiviteterna skulle vara de som inte skapar någon gemenskap och exkluderar på olika sätt. Dåligt anpassade och ofrivilliga aktiviteter ser man också som väldigt negativa. Gemenskap och valfrihet kan därför ses som viktiga nyckelord när det kommer till aktiviteterna på mötesplatsen. För vissa av ungdomarna är det viktigt att en eventuell mötesplats känns frikopplad från skolarbete och läxor, medan andra tyckte att det vore bra att kunna få hjälp, stöd och motivation. Flera unga som deltog i workshopen pratar om att det finns ett stort behov av att ha en plats där man bara kan hänga tillsammans med sina kompisar, en plats där man kan få slappna av och vara ledig. Fritt wifi, sköna soffor samt lugnt och ro beskrev man som viktiga saker. För en del av ungdomarna skulle Ungdomens hus istället fylla en funktion i att vara en plats där man kan utöva sina intressen och hitta nya fritidsaktiviteter. Exempel på ungdomarnas intresse var: gaming, sport, friluftsliv, meka med bilar, kolla på serier, läsa, tillverka smycken, spela tv-spel, kolla på film, spela brädspel och kort, sport, musik, skaparverkstad och träning. Demokrati och inflytande sågs som viktiga delar i ett Ungdomens hus, det ska finnas strukturer så att unga själva är med och planerar och kan påverka verksamheten. Planering Det fanns en spridning i åsikter när det gällde att ha ett redan planerat program eller ha möjlighet att själv forma innehållet på mötesplatsen. Att kunna erbjuda båda sågs som viktigt för att kunna möta olika ungdomars behov.
Öppettider Det är viktigt att en eventuell mötesplats har öppet när unga är lediga, det vill säga eftermiddagar/kvällar samt helger. Man ser gärna att mötesplatsen har öppet länge kvällstid så att man slipper gå hem när man har som roligast. Ett förslag var också att ha olika öppettider för olika åldersgrupper. Fika Fika är viktigt, och den ska vara prisvärd och generös. Det ska finnas gott om allergialternativ och både matigare alternativ samt kakor och bullar. Tekopparna ska vara stora så att man kan sitta kvar riktigt länge och fika. Var borde ett Ungdomens hus ligga? Placeringen av ett Ungdomens hus var viktig för ungdomarna som deltog i workshopen. Att mötesplatsen är central är viktigt för att unga faktiskt ska hänga där. Det ska kännas tryggt att ta sig dit och hem, där ser man belysning som en viktig lösning. Trygghet För att unga ska känna sig trygga i och i anslutning till mötesplatsen såg man att personalen spelade en viktig roll. De ska ha koll på läget, vara enkla att prata med och ha förståelse för unga. Jämställdhet sågs också som en viktig faktor för att känna sig trygg. Det är viktigt att unga är de som får ta plats i huset, man kan känna sig otrygg om alla oavsett ålder får vara på platsen. Otrygghet kan skapas av gäng med dålig attityd, berusade eller påverkade personer samt våld. Här ser man också personalen som viktig för att sätta gränser och på så sätt skapa en god stämning på mötesplatsen. Praktiska saker som kameror, nödutgångar och brandlarm sågs som viktiga, men också en ombonad och trevlig inredning. Vad tror du att mötesplatser för unga kan leda till på längre sikt/i framtiden? När ungdomarna resonerade kring vad en mötesplats för unga i Hässleholm skulle kunna leda till på lång sikt såg man social förmåga, samhörighet, gemenskap och kontaktnät som viktiga vinster. Att ha en mötesplats för unga tror man skulle öka ungdomars självförtroende och självständighet, en positiv förändring för både individer och för samhället i stort. Unga skulle ges möjlighet att hamna i ett positivt socialt sammanhang där de känner sig sedda och inkluderade i samhället. På en mötesplats skulle man kunna hitta nya vänner men också utveckla sin kreativitet och skaffa sig nya intressen. Det här tror man på längre sikt skulle minska brottslighet och missbruk. Motivation och stöd med studier och val i livet ser man också som viktiga frågor som skulle kunna utvecklas i ett Ungdomens hus. Vad är det absolut sämsta tänkbara resultatet av den här utredningen? Sämsta tänkbara utgången av utredningen är att det inte blir något hus, det finns en ovisshet om vad som kommer hända, man lyssnar inte på ungas åsikter eller väljer att ignorera vad unga tycker. Om utredningen skulle leda till en mötesplats vore det sämsta tänkbara att ingen kommer dit, det finns ingen marknadsföring om platsen och huset ligger på en plats som inte passar unga. 49
Bilaga 3. Att hjälpa unga göra sin grej Från Mora i norr till Lund i Söder - en resa med mål att inspireras och lära av goda exempel Under utredningens gång har ett tiotal studiebesök gjorts. Från Ystad i söder till Mora i norr har vi, projektledare, biträdande projektledare, referensgrupp och ungdomsambassadörer i varierande konstellationer rest för att inspireras, inhämta information och samla erfarenheter från olika sorters verksamheter riktade mot unga, ofta variationer på Ungdomens Hus. Med oss i bagaget på vår resa har vi haft ett frågeformulär som använts som underlag för de samtal som förts. Ibland har vi fått svar på samtliga frågor, andra gånger inte, därför ser informationen lite olika ut från ställe till ställe. Vi har nedan valt att ta med de svar vi fått och utöver dessa, det vi sett som relevant för den här utredningen. Målen för studiebesöken har varit av varierande karaktär men kännetecknande för dem alla har varit två saker: Ungdomars delaktighet i verksamheterna och personalens uppriktiga intresse för målgruppen. Vi har sett fantastisk verksamhet, mönsterbrytande som en av våra ungdomsambassadörer hade kallat det, och vi har mött personer med engagemang som sträckt sig långt utanför arbetsbeskrivningar och arbetsdagens slut. Rosa Huset Mora Redan 2004 kom ett medborgarförslag om ett kulturhus för unga i Mora. Efter att ha diskuterats under många år, inte minst på den Demokratidag 10 för unga som arrangeras i kommunen varje år, togs till slut ett beslut om genomförande. 2011 invigdes så Rosa huset som ett svar på det behov av en mötesplats på fritiden och av mer kulturinriktad verksamhet, som ungdomarna i Mora efterlyst. Man ville ha någonstans att gå efter skolan och efter att ha renoverats för drygt 11 miljoner blev den f.d. skolan Rosa Huset den platsen. De unga var drivande i processen som gjorde att beslutet 10 Som ung i Mora har man tillgång till två stora forum för inflytande: Demokratidag och Elevrådsdag. Demokratidagen vänder sig till unga i åldern 9-19 år som under en dag/år diskuterar frågor utifrån ett övergripande tema tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda i kommunen. Efter varje Demokratidag genomförs en s.k. hörring där tjänstemän och förtroendevalda möter elevrådsrepresentanter för att återkoppla och diskutera de beslut som nämnderna tagit. En Elevrådsdag arrangeras när det är större och mer specifika frågor som ska diskuteras. 50
togs och när beslutet väl var taget fortsatte de att, i allra högsta grad, vara delaktiga i utvecklingen av verksamheten. I Rosa Huset, som ligger mellan Mora station och Mora centrum, samlokaliseras öppen fritidsverksamhet med kulturskola. I husets markplan finns den öppna fritidsdelen som innefattar husets största avdelning med scen och bakomliggande loge, café och mysrum där man kan spela såväl TV- som sällskapsspel. Den öppna fritidsdelen innefattar även replokaler, studios, biljard m.m. På övre plan finns en slöjdsal och ateljé som är tillgängliga för alla åldrar. Här huserar också Kulturskolan Miranda. Trots att den öppna fritidsverksamheten och kulturskolan ligger både i samma byggnad och under samma förvaltning, Kulturförvaltningen, är samverkan ringa. Det enda man i dagsläget samarbetar kring är film och media. Rosa Huset vänder sig till unga från årskurs 7 och uppåt men tonvikten bland besökarna ligger på 16 +. Totalt arbetar 4,5 tjänster i verksamheten, en ungdomsvägledare, tre fritidsledare samt ett ungdomsombud med uppgift att vara en länk mellan vuxna och unga. Eftersom Rosa Huset bygger på visionen om ungas delaktighet och inflytande jobbar samtliga anställda med ett coachande förhållningssätt. Här kan unga själva driva projekt och skapa arrangemang samt påverka verksamhetens utformning med hjälp av och tillsammans med husets coacher. Det finns 150 000 kr avsatta till projekt av, för och med unga. År 2017 genomfördes ca 70 projekt inom ramen för dessa medel. Rosa Huset har öppet fem dagar i veckan (stängt söndag-måndag). Total budget per år är ca 2 700 000 kr (personal, drift, hyra). Det som idag, enligt personalen, saknas är mer ändamålsenliga lokaler och lokaler där idrott/gymnastik och dans kan utövas. På frågan om resultatet har blivit som man tänkte så svarar personalen ett samstämt ja. Det ÄR verkligen de unga som påverkar innehållet i Rosa Husets som kan sägas ha blivit en mix av mer traditionell mötesplats för unga och en plats där man kan arrangera/skapa själv. Det coachande förhållningssättet liksom ungdomsombudet lyfts fram som viktiga framgångsfaktorer i arbetet. Med rådet att anställa ungdomsombud och våga låta misslyckas avslutas vårt första och mest nordliga studiebesök på den här resan. Vi säger hejdå till ett jättestort Rosa Hus i ett snötäckt landskap med vetskapen om att vi nog sett ett av de största, och det absolut mest färgglada, ungdomens hus vi nog kommer att få se i det här projektet. UNO Karlstad 51
UNO öppnade i Karlstads absoluta centrum 2005 efter 25 års politisk debatt och många unga demonstrationståg för ett ungdomens hus i Karlstad. Huset, som egentligen är en del av ett annat helt vanligt hus i centrala Karlstad, utformades av en arbetsgrupp inom Ungdomsfullmäktige, och Ungdomsfullmäktiges valda ungdomar har, i varierande utsträckning över åren, fortsatt ha inflytande över verksamheten. UNO betyder ett på spanska och Una är ett fornsvenskt ord för att trivas. Kombinationen av dessa två begrepp (ett hus för alla att trivas i) avgjorde namnvalet. Att UNO dessutom är ett personnamn och kan ses som en förkortning av Ungdomens Hus har upplevts som en bonus. Tanken med UNO är att unga som gillar dans, musik, design och annat skapande ska få utrymme för sin kreativitet och sina intressen. Genom åren har UNO fått en allt starkare kulturprofil. På UNO som har väldigt rymliga och väldisponerade lokaler finns bl.a. dansstudio, replokaler, en riktig liten biosalong, syateljé, utställningsrum, dj-lokaler, VR-rum, stor scen och fik. Här finns även möjlighet att låna mindre rum för möte, en möjlighet som nyttjas flitigt att Karlstads unga. På UNO bedrivs även ett aktivt HBTQ-arbete. Verksamheten i UNO bygger på ungas eget skapande och det finns 403 000 kr avsatta i en pott till projekt av, för och med unga. När unga söker pengar ur denna pott är beslutsgången snabb, inom en vecka har man besked på om man beviljats stöd till sitt projekt eller inte. Dessa medel utgör basen för den verksamhet som sker i UNOS regi. UNO riktar sig till unga mellan 16-25 år och för att undvika att yngre besökare kommer in kräver man att alla besökarna kan legitimera sig. Tydlig information om detta finns uppsatt vid ingången till UNO. Enligt personalen har åldersgränsen varit en förutsättning för att konceptet ska fungera. Hade målgruppen varit yngre hade det krävts betydligt mer personal än man idag har (för att kunna ha koll i lokalerna) och det hade också varit svårare att bygga verksamheten enbart på ungas egna arrangemang. Som en i personalen uttrycker det: vår verksamhet förutsätter att man tar ansvar. På UNO jobbar idag 7 personer varav tre är i tjänst kvällstid enligt ett ambulerande schema. Personalstyrkan består av kulturvetare, fritidsledare, ljud- och ljustekniker och samordnare för verksamheten. UNO ligger under Kulturförvaltningen och där sitter också UNOs chef. Då verksamheten utgår från vad unga vill är personalens förhållningssätt stöttande/coachande. Flexibilitet är ett viktigt ledord för verksamheten. Sedan start har inriktningen i huset ändrats och utvecklats, allt utifrån de behov som funnits. Att personalen flexar områden och att projekt ofta ligger utanför ordinarie öppettid är inte heller ovanligt. Beträffande ungdomspengen kan unga få stöd i processen från det att de ska söka bidrag till arrangemanget är genomfört. UNO har öppet måndag till torsdag mellan 15.00 21.00 och fredag till lördag 15.00 23.00. När UNO skapades var tanken att inte var en traditionell fritidsverksamhet utan samtida kulturmötesplats med stort gehör för vad unga vill. På frågan om man upplever att denna intention har uppnåtts kommer svaret snabbt: Det blev ännu bättre än vi tänkt. Framgångsfaktorer i arbetet har utöver den flexibilitet som redan nämnts varit det centrala läget och att unga var med och drev processen från scratch. När vi lämnar UNO för att bege oss till nästa studiebesök känner vi oss starkt inspirerade och upplyfta. Tänk att det bakom en vanlig dörr i Karlstad centrum kan rymmas en så fantastisk verksamhet skapad helt av unga. 52
Ungdomens Hus i Säffle Ungdomens Hus i Säffle ligger i den gamla Folkskolan i centrala Säffle. Verksamheten som riktar sig till åldrarna 13-25 år, men med en tonvikt på 13-19 år, startade upp 2014. Ungdomens Hus uppdrag är, såsom det står formulerat på hemsidan, att verka för en stimulerande, utvecklande, positiv, trygg, drogfri, demokratisk och meningsfull uppväxtmiljö i Säffle kommun. Till skillnad från Rosa Huset i Mora och UNO i Karlstad var det i Säffle inte ungdomarna som aktivt drev fram förslaget om en central mötesplats för ungdomar utan en utredning som föranledde tillkomsten. I denna utredning var dock unga med bland annat i fokusgrupper. I Ungdomens hus kan man spela Tv-spel, fika, spela biljard osv. Här finns även, på våning två, en ateljé och när vi besöker verksamheten håller man på att iordningsställa replokaler och studio längst upp i huset. Även om verksamheten drivs mer som en traditionell mötesplats för unga än t.ex. UNO så arbetar personalen utifrån ett coachande förhållningssätt. Man försöker vara lyhörd för vad de unga vill och i största möjliga utsträckning stötta de initiativ som tas. Detta innebär att även om inte ungdomarnas delaktighet utgör basen för verksamheten är den ett oerhört viktigt inslag i den och något man jobbar aktivt och medvetet för att utveckla och förstärka. I och med att besökarna på Ungdomens Hus är något yngre och verksamheten inte bygger på de ungas egna arrangemang finns här en annan personaltäthet än på UNO, vilket är både en nödvändighet och styrka. Ungdomens Hus har öppet tisdag-torsdag mellan kl. 17-21 och lördag-söndag mellan kl. 17-23. Vardagar är besöksantalet 50-60 personer, helg 80-100 stycken. Bland besökarna är 2/3 killar och 1/3 tjejer. Budgeten för själva verksamheten är 300 000 kr och antal tjänster 5. Ungdomens Hus som ligger under Kulturförvaltningen har tydligt angivna mål avseende de anställdas roll: personalens huvudsakliga uppgift är att se, höra och bekräfta ungdomar, stimulera dem att formulera sig själva, sina livsmål och intressen samt stödja dem i förverkligandet av dessa. Efter att under en dag besökt både UNO och Ungdomens Hus i Säffle slås vi av hur olika verksamheterna är men också över hur stora likheter som finns. Ungdomens hus är måhända en mer traditionell mötesplats, om än förpackad i en otraditionellt mysig kostym, men tänket som genomsyrar de båda verksamheterna är i mångt och mycket desamma. Utifrån de skilda förutsättningar som finns har man skapat mötesplatser för Karlstads/Säffles unga med målet att, 53
som chefen för Ungdomens Hus uttrycker det, hjälpa de unga att göra sin grej. Det är inga dåliga grejer det. Brygghuset i Borås Brygghuset är en Do-It-Yourself-arena (D.I.Y) för unga 16-29 år i centrala Borås. Verksamheten som startade upp 2013 bygger på att de unga står för innehållet och Brygghuset för lokalerna. Personal finns där som handledare/coacher men det är de unga som arrangerar själv. För att inte lusten ska gå förlorad i långa handläggningstider är man mån om att svara snabbt när förfrågningar kommer in. Grundkonceptet är därmed desamma som på UNO i Karlstad och Frilagret i Göteborg. Brygghusets verksamhet bygger på Borås Stads Ungdomsråds vision om ett "Ungdomens Hus", en önskan som funnits sedan 2004. Oavsett om de unga bara ville hänga, besöka ett event eller arrangera något eget, så skulle det finnas ett ställe för de lite äldre ungdomarna. Efter nio års väntan blev drömmen som sagt äntligen verklighet 2013. På Brygghuset som består av två våningsplan finns följande lokaler: Cafésalen en sal med soffor, bord och stolar, samt en scen med uppkopplad och enkel teknik för exempelvis konserter, föreläsningar eller workshops. Stora salen en öppen yta för dans, fotografering, workshops, LAN och föreläsningar. Mötesrum 4 st för upp till 16 personer. Dessa kan bokas och användas för exempelvis studier, utställningar eller videoinspelningar. Studio 14 olika lokaler som är anpassade för eget skapande inom bild, film och ljud. En bio en mindre biograf med 32 biofåtöljer. På Brygghuset arrangeras bland annat filmkvällar, föreläsningar, workshops, pop up-stores, möten, fotosessions och konserter. Utöver ovan arrangerar Brygghusets personal bland annat ledarutbildningar för unga unga boostas för att boosta Borås och arbetar med matchmaking vilket innebär att man genom att matcha olika arrangemang under t ex temakvällar skapar mervärde för de arrangörer som deltar. Inom Brygghusets verksamhet finns även ett trevligt fik där man kan köpa hembakt fika till en billig peng. Vid olika arrangemang fixar fiket ofta passande tilltugg till självkostnadspris. På LAN-kvällar går det t ex att köpa pizza, godis och läsk. Brygghuset drivs inom ramen för Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Brygghuset har idag en 54
personalbudget på 2 900 000kr till 7,5 heltidstjänster tjänster, däribland samordnare, verksamhetsutvecklare, ungdomssamordnare och enhetschef. Utöver detta jobbar 3 stycken unga personer i Utvecklingsanställning genom Arbetslivsförvaltningen samt 2 stycken volontärer från övriga Europa, vilket ger en egentlig personalstyrka på 13 personer. Den totala budgeten för 2017 var 4 067 000kr. Brygghuset har öppet tisdag-fredag kl. 12-20 och lördag (ojämna veckor) kl. 10-18. Till skillnad från de andra ungdomens hus vi besöker under vår resa från norr till söder jobbar Brygghuset efter en verksamhetsmodell som är vanlig inom affärsvärlden, Business Model Canvas, vilket bland annat innebär att man har en mycket tydlig varumärkesstrategi. Brygghusets varumärkesstrategi är baserad på kärnvärdena: samverkande, kreativa, anpassningsbara, professionella och skapande, vilket tillsammans bildar S.K.A.P.A. Personalen lyfter fram varumärkesstrategin liksom Brygghusets verksamhetsidé som två viktiga framgårdsfaktorer. Att det är genomtänkt, genomarbetat och tydligt vilken verksamhetsidé och vilka värden man arbetar utifrån har skapat en solid bas och en röd tråd som genomsyrar hela Brygghuset. Det känns. Att Business Model Canvas låter lite stelt och ovant har vi glömt när vi stänger dörren till den här resans godaste morotstårta bakom oss. Det vi har med oss i bagaget hem är hur viktiga kärnvärdesdiskussioner faktiskt är när man gör en sådan här resa. Vad vill vi stå för, vilka värderingar driver oss, vilken är vår vision. Det är frågor som tål att funderas en hel del på. ComUng i Lund F ComUng i Lund invigdes som permanent verksamhet 2014. Mötesplatsen som ligger i ett hyreshus i centrala Lund drivs av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen i samverkan med Arbetsförmedlingen. På ComUng jobbar fyra arbetsmarknadskonsulenter, en samordnare, 4,25 fritidsledare samt två yrkes- och studievägledare. Fokus för verksamheten är unga mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. För denna målgrupp fungerar ComUng som ett samordningscenter med gemensam information, vägledning, stöd och som mötesplats. Hit kan man gå för att bara träffas på den öppna mötesplatsen men också för att få råd och tips om studier och arbete. Att ha en öppen mötesplats där möjligheterna att träffa professionell personal som kan ge råd och stöd om studier och arbete på ett spontant och opretentiöst sätt har visat sig vara en framgångsfaktor. Steget att ta kontakt med en arbetsmarknadskonsulent eller studievägledare blir mycket enklare att ta när vägen går via mötesplatsen. 55
Fritid, som vi träffade under vårt besök i Lund, har 125 000 kr till den öppna verksamheten (datorer, mobil, möbler, tryck, resor, konferenser), socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har egen budget. ComUngs verksamhet särskiljer sig på många sätt från de andra mötesplatserna vi besöker. Dels genom att man har en specifik målgrupp, dvs unga utan sysselsättning men också för att verksamheten drivs av flera förvaltningar i samverkan. Att samverka över förvaltningsgränser är inte alltid lätt, men när det fungerar, såsom på ConUng i Lund, ser man vilka mervärden det genererar. Frilagret Göteborg Frilagret är ett kulturhus för ung kultur i Göteborg. Frilagret, som ligger i ett gammalt lagerhus i centrala Göteborg, ingår i Göteborgs Stads kulturförvaltning och drivs av enheten Ung Kultur. På Frilagret kan unga mellan 13 och 30 år förverkliga sina idéer och genomföra sina projekt. Frilagrets roll är att möjliggöra och stötta. I princip allt som sker i huset sker på förslag, initiativ och önskemål från unga. Genom att tillhandahålla en professionell kontext och arbeta utifrån ungas egna initiativ, förutsättningar och erfarenheter skapas möjligheter och rum för alla med ett intresse för ung kultur. Hela Frilagrets verksamhet bygger på en lång och genuin dialogprocess mellan 19 unga ambassadörer och tusentals unga göteborgare. Under 2011 besökte ambassadörerna skolor, fritidsgårdar, klubbar, köpcentrum, ungdomssatsningar och många andra platser för att möta unga mellan 13 och 30 år. När Frilagret invigdes 2012 var det med resultatet av detta arbete som grund. Frilagret innefattar café/större umgängesrum, ateljé, studio, utställningslokal samt möteslokal. Lokalerna är flexibla och innehållet anpassas efter de behov som finns. Den totala budgeten är 10 miljoner kr (personal, verksamhet, drift, hyra) och sju heltidstjänster (chef, programläggare, ungdomscoacher marknadsförare, cafépersonal, tekniker) arbetar idag i verksamheten. Fortfarande finns ett par ungdomsambassadörer anställda för att säkerställa att Frilagrets innehåll fortsätter vara angeläget för stadens unga. Besöket på Frilagret är oerhört inspirerande. Vi slås av hur fantastiskt det kan bli när unga är med och skapar sina egna mötesplatser ända från början. I Göteborg hade man modet att bjuda in de unga 56
från scratch och det har resulterat i ett hus som fullkomligt sjuder av verksamhet och kreativitet. Ca 500 arrangemang genomförs varje år av unga mellan 13 och 30 år. Vi tänker att såhär modiga måste vi också våga vara för att skapa förutsättningarna för ett riktigt bra resultat. Kultlab, Mimers Kulturhus, Kungälv KultLab är en del av Mimers Kulturhus, ett stort Kulturhus som ligger i centrala Kungälv. Kulturförvaltningen är huvudman för verksamheten. I Kulturhuset finns bibliotek, galleri, scener, replokal, ateljé, studio m.m. Själva KultLab, som är en öppen ungdomsverksamhet, består av ett rum på Kulturhusets bottenplan. Verksamheten som invigdes 2016 fungerar både som en plats för spontant häng och som en inkubator för unga idéer. Här finns personal som jobbar för att boosta idéer och stärka och inspirera unga mellan 13 och 20 år till eget skapande. Även om själva KultLab bara består av ett rum kan de unga, genom närheten och tillgången till Mimers Kulturhus lokaler, få möjlighet att spela, dansa, uppträda, arrangera själva osv. Mimers Kulturhus ligger under Kulturförvaltningen och i KultLabs verksamhet jobbar två personer (ungdomsarbetare som andra dagar jobbar ute i andra verksamheter) som fast anställda men även bibliotekarie, teaterpedagog och personal som är kunnig inom musik knyts till verksamheten utifrån de behov som finns. Själva budgeten för verksamheten, som har öppet tre dagar i veckan, är blygsam, endast 70 000 kr. I framtagandet av verksamheten deltog barn och unga i olika referensgrupper. KultLab är den minsta öppna verksamhet vi besöker under den här resans gång. Trots verksamhetens blygsamhet, både avseende storlek och budget, ser vi hur stor skillnad insatser som denna kan göra. Personalen på KultLab berättar stolt om hur unga både hittar till dem och till Kulturhuset på ett helt nytt sätt. Målgruppen, som tidigare stod för mycket bus och oönskat häng i huset, har nu blivit en positiv och integrerad del av detsamma. Att KultLab är en viktig nyckel till denna framgång är personalen övertygad om. 57
Perrongen Katrineholm Ungkulturhuset Perrongen invigdes 2012 efter många års diskussioner om behovet av en central mötesplats för stadens unga. Ungkulturhuset som ligger i gamla lokstallar i centrala Katrineholm drivs i Kulturförvaltningens regi och har idag målgruppen 16-25 år (målgruppen har varierat genom åren). I framtagandet av verksamheten var unga delaktiga i en referensgrupp. Perrongen har en budget på ca 5,6 miljoner kronor varav merparten går till personal och drift. Personalen består idag av fyra fritidsledare, en samordnare och chef (delad tjänst). I lokstallarna samlokaliseras Perrongens verksamhet med andra verksamheter såsom fritids för unga med särskilda behov och studier för unga som av, olika anledningar, inte vill/kan gå i vanlig skola. Vissa av lokalerna används av samtliga verksamheter medan andra är separerade. I huset finns bland annat en reception, en stor danssal/sal med scen, café/större umgängesrum, filmrum, mötesrum, spelrum, två ateljéer och studio. Personalen lyfter fram hur viktig receptionen är i sammanhanget. När en besökare stiger in på Perrongen möts hon/han direkt av en i personalen som hälsar välkommen. Känslan av att ha blivit sedd som mottagandet bidrar till skapar förutsättningar för ett lugnare och bättre klimat i verksamheten. Personalen på Perrongen jobbar, liksom personalen på de andra mötesplatser vi besökt, för att stötta ungas egna idéer. Verksamheten kan sägas vara en mix av mötesplats med möjlighet för spontant häng och en mötesplats med möjlighet till eget skapande. Genom tillgängligheten till lokaler/material/personal öppnas dörrar till kreativitet upp som annars kanske inte öppnats annars. Besöket på Perrongen och upplevelsen av hur man kan samlokalisera verksamheter väcker spännande tankar. Mervärden och vinster skapas på ganska enkla sätt genom att man bara verkar sida vid sida. Vad som krävs för att det ska fungera ör öppenhet, flexibilitet och respekt för varandra. Egenskaper det finns gott om på Perrongen, ja, faktiskt på alla de ställen vi besökt. En absolut förutsättning för att verksamhet för unga ska bli framgångsrik, vare sig man gör det i en verksamhet eller parallella, är just flexibiliteten. Med en målgrupp, ständigt i förändring, krävs föränderlig struktur och en förändringsbenägen personal. 58
Ungdomsarenan Tegelbruket Örebro Ungdomsarenan Tegelbruket invigdes i en jättelik byggnad om 8 200 m 2 strax utanför Örebro centrum år 2012. Huvudmän för den mycket omfattande verksamheten är Föreningen Tegelbruket som utgörs av KFUM och SENSUS, två organisationer med lång erfarenhet av och intresse för ungdomsarbete i Örebro kommun. Ungdomsarenan innefattar idrottslokaler, gym, bibliotek, klätterväggar, skatepark, danssal/sal med scen, café/större umgängesrum, ateljé, mötesrum, studio m.fl. och verksamheten riktar sig framförallt mot målgruppen unga mellan 16 och 25 år. Budget för verksamheten är 22 miljoner kronor (personal, verksamhet, drift, hyra) och antal anställda i personalen är 24/år (45 på lönelista var månad). Tegelbruket fungerar som en mötesplats för unga fylld av verksamhet inom idrott, kultur och lärande (såväl organiserad som oorganiserad). Här möts basket och teater, skate och musik, gym och bibliotek på ett oväntat och spännande sätt. Verksamheten som utgår från ett hälsofrämjande perspektiv bygger på det friska och människors egen vilja att delta och utvecklas. I arbetet för att ta fram underlaget till verksamheten deltog unga i olika referensgrupper. Efter att under en period ha haft problem med droghandel och oroligheter i anknytning till Tegelbrukets lokaler beslutade man sig för att införa ett obligatoriskt TB-kort. För att få vistas i lokalerna och ta del av Tegelbrukets utbud måste man bli betalande medlem i föreningen Tegelbruket, med registrerat namn, osv. Denna insats har fallit väl ut och de oroligheter man tidigare brottades med är nu ett minne blott. Tegelbruket är, med sina nästan 10 000 m 2 och 150 rum, inte bara den största mötesplats för unga vi besöker utan också den sista. Upplevelsen är hisnande inte bara storleksmässigt utan också för att det är häftigt att se kultur och idrott mötas på det sätt det gör i Tegelbrukets lokaler och verksamhet. En resa genom Sverige når sitt slut och efter vårt sista besök känner vi oss rätt mätta. Vi har sett små och stora mötesplatser, mötesplatser i vackra gamla lokaler och bakom enkla dörrar i ordinära hyresfastigheter. Vi har sett mötesplatser med specifika målgrupper och sådana som krävt 59